Grön feministisk framtidsplan 2016 med plan för 2017-2018 [Författarens namn] [Företagets ] För miljön, klimatet och lika rättigheter
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Stigfinnare... 3 Miljö- och klimat... 5 Kollektivtrafik, infrastruktur och byggnation... 5 Jämställdhet, tillgänglighet och lika rättigheter... 6 Barn- och utbildning... 7 Kultur, turism och fritid... 9 Mål och budget... 11 Kommunfullmäktiges verksamhetsmål... 11 Finansiella mål... 14 Driftsbudgetramar 2016... 14 Miljöpartiets förändringar gentemot majoritetens budget... 15 Investeringsramar... 21 Miljöpartiets förändringar gentemot majoritetens investeringar... 27 Exploateringsbudget... 28 Regeringens satsningar på kommuner... 30 2
Stigfinnare Världen står inför stora utmaningar som vi som kommun behöver ta oss an. För att kunna bemöta miljö- och klimathoten, det ojämställda samhället och det faktum att 60 miljoner människor i världen befinner sig på flykt krävs insatser och åtgärder som är både förebyggande och akuta. Därför behöver Gnesta stigfinnare. Att vara en stigfinnare innebär att våga se de utmaningarna som finns och göra det som krävs. Även om Gnesta är en liten kommun kan ambitionerna vara stora. Hur kan vi bidra till en mer öppen, jämställd värld där lika rättigheter råder? Hur kan Gnesta gå före i miljö- och klimatfrågor? Vi kan om vi bara vill. Ibland finns en ovilja till kreativitet och utveckling och en försiktighet att göra verkliga åtgärder. Det är därför vi önskar oss att fler vågar vara visionärer. Miljöpartiet önskar oss alla fler samtal, mer debatt, mer förslag och idéer. Vi menar att fler i Gnesta behöver ta på sig rollen av en stigfinnare. Detta gäller både politiker, tjänstepersoner och allmänhet. Att lyfta blicken och låta det vi upplever från omvärlden inspirera oss till att utveckla vår kommun är viktigt. Det finns mycket fint i Gnesta att bevara men samtidigt också mycket vi behöver förbättra och förnya. I vår Gröna feministiska framtidsplan för 2016 lyfter vi särskilt upp de frågor som vi behöver arbeta med för ett hållbart Gnesta: miljö, klimat, jämställdhet, tillgänglighet för alla och mångfald. I vår budget finns förslagen som utvecklar Gnesta. Kukkamariia Valtola Sjöberg Carl Werner Kerstin Landin Eva Skyllberg Mats Dellrud Anja Held 3
Gnesta behöver stigfinnare. Att vara en stigfinnare innebär att våga se de utmaningarna som finns och göra det som krävs. Även om Gnesta är en liten kommun kan ambitionerna vara stora. 4
Miljö- och klimat Vi lever i och av vår omvärld. Kommunen har ansvar för sin egen miljöpåverkan och för att göra det enkelt för de som bor och vistas i Gnesta kommun att göra hållbara val. Många miljöproblem är globala men kräver lokala aktiviteter för att lösas. Vi ska motverka utsläpp av växthusgaser; vårda luft, mark, skog, sjöar och vattendrag; och se till att den miljöpåverkan som uppstår i hela livscykeln i de varor som kommunen använder är så liten som möjligt. 2018 ska alla fordon som används av kommunen drivas med alternativa bränslen eller el. Vid nya inköp ska alltid inhandlas en bil som körs på alternativa bränslen eller el. En elbil ska köpas in till stödverksamheten och elcyklar till hemtjänsten. 4 laddstolpar för elbilar ska sättas upp. En i varje tätort. Dessutom ska kommunen utreda möjligheten att konvertera vanliga lyktstolpar för att man ska kunna ladda elcyklar och lättare elfordon i dessa. Miljö- och hållbarhetsprogrammet ska uppdateras gällande ekologisk kost och där ska målet vara 100 % senast 2020 istället för 50 % som gäller idag. I Översiktsplanen som kommunen ska ta fram ska en blåstruktur- och grönstrukturplan ingå som kartlägger våra vatten och grönområden. Kommunen ska göra en miljö- och klimatutredning för att kartlägga hur miljö- och klimathoten kommer drabba vår kommun och vilka åtgärder som behövs. Kollektivtrafik, infrastruktur och byggnation En väl genomtänkt planering ger förutsättningar för en trivsam, tillgänglig och trygg miljö för alla. Om fler åker kollektivt, tar cykeln eller promenerar, får vi en bättre folkhälsa, en lugnare och säkrare trafiksituation och en förbättrad miljö. Med vår närhet till Stockholm får vi räkna med att Gnesta kommun växer, men det ska ske med varsamhet och med god planering. Solceller ska sättas upp på alla därtill lämpliga kommunala byggnader. Kommunen ska aktivt arbeta för att bredband installeras för alla i kommunen både tätorter och landsbygden inom 5 år. En vägingenjör ska anställas så att vi kan genomföra en utbyggnad av gång- och cykelvägar i hela Gnesta. Kommunen ska göra en vatten- och avloppsplan för att utreda vilka behov av underhåll och investeringar som behövs i kommunens kraftigt eftersatta VA-nåt. Planen ska bland annat innehålla en strategi för enskilt 5
VA, VA-utbyggnadsplan, drift- underhålls- och förnyelseplaner, dagvattenstrategi och vattenförsörjningsplan. Gnesta Förvaltnings AB ska fortsätta arbeta med energibesparing i kommunens lokaler genom att installera till exempel rörelsestyrdbelysning och individuell vatten- och elmätning. Samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att göra en genomgång av trafiksäkerheten kring samtliga skolor och förskolor för att skapa en trygg och trafiksäker miljö kring dessa. Jämställdhet, tillgänglighet och lika rättigheter I Gnesta kommun ska alla kunna leva ett gott liv och vara delaktiga. Oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vi kommer att arbeta för en inkluderande kommun. Kommunen ska arbeta fram en tillgänglighetsplan som innehåller ett åtgärdsprogram, för att göra den allmänna utemiljön mer tillgänglig. På så vis får vi en bild av hur tillgänglig utemiljön är och kan också till exempel anpassa övergångsställen, god belysning och åtgärda enkelt avhjälpta hinder. Kommunen ska ha en jämställdhetsstrateg anställd på 100 % för att kunna vara ett fortsatt stöd i jämställdhetsarbetet i alla kommunens förvaltningar. Kommunen ska jobba för ett jämställt bemötande och jämställd utbildning. Kommunen ska hålla utbildning i alla förvaltningar kring diskrimineringsgrunderna för ett jämställt bemötande. Fler verksamheter inom kommunen ska HBTQ certifieras. Kommunens hemsida ska finnas på alla minoritetsspråk. En integrationssamordnare till ska anställas för att se till att mottagande av nya Gnestabor blir bra. Personen ska tillsammans med redan anställd person utreda hur kommunen kan både se till att fler bereds möjlighet att bo i Gnesta men även se till att förutsättningar för nyanlända att lära sig språket, komma in i samhället med mera blir så bra som möjligt. Kommunen ska aktivt erbjuda språkvänner till nya Gnestabor som vill lära sig svenska. Kommunen ska ansöka om att bli Fairtrade city. 6
Kommunen ska arbeta fram en tillgänglighetsplan som innehåller ett åtgärdsprogram, för att göra den allmänna utemiljön mer tillgänglig Barn- och utbildning Alla barn har rätt till en trygg uppväxt, god utbildning, och meningsfull fritid. Ett positivt arbetsklimat, ändamålsenliga lokaler och en omväxlande utemiljö är förutsättningar för lärande och utveckling. Vi ska ha en skola med hög kvalité med välutbildade lärare. Små barn- och elevgrupper möjliggör bra pedagogiskt innehåll, säkerhet och trygghet. Skolan ska vara en skola för alla, där barn och ungdomar med olika förutsättningar, från olika miljöer och kulturer möts och utvecklas med respekt för varandra, där stor hänsyn tas till varje individs förutsättningar och möjligheter. Ytterskolorna ska vara organiserade som F-5 skolor och i det fall det blir fler elever ska möjligheten att ha F-6 skolor utredas. Vi ska ha en skola med hög kvalité med välutbildade lärare och pedagoger. Alla elever i grundskolan ska få tillgång till en dator/ipad och i förskolan ska varje avdelning ha en dator/ipad. Lärare och pedagoger ska få ännu mer utbildning i IT och hur det kan 7
användas i utbildning. Barn- och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att se över möjligheten att profilera våra skolor. Vi har idag flera skolor som erbjuder undervisning för årskurs F- 5 och för att erbjuda alla en möjlighet att välja utifrån barnets behov och skolans möjligheter föreslår vi att en profilering undersöks och införs. Våra minsta ytterskolor har få elever idag och för att visa på den fina verksamheten som finns på skolorna, kan en profilering vara ett sätt att lyfta och marknadsföra det goda arbetet. Barn- och utbildningsnämnden sätter som mål att: klasserna på låg- och mellanstadiet ska ha högst 20 elever. Klasserna på högstadiet ska ha högst 25 elever. Barn- och utbildningsnämnden sätter som mål att: gruppstorlekarna i förskola ska för barn 1-3 år vara max 12-14 barn, och för barn 3-5 år vara max 14-16 barn, per 3 pedagoger. Kommunen ska erbjuda nattis. Arbetslösa, studerande och föräldralediga ska ha tillgång till 25 timmar per vecka förskola för sina barn 1-5 år. Vuxen- och omsorgsfrågor Alla ska ha möjlighet till ett tryggt och aktivt liv, även när man blir äldre. Resurser måste avsättas och åtgärder vidtas för att alla ska få den stimulans som man behöver. Det ska finnas flera olika typer av boende som passar äldre och personer med funktionsnedsättningar. Otrygghet och ensamhet är känslor som allt fler äldre upplever och det är en av de saker vi vill jobba för att påverka. Vuxen- och omsorgsnämnden ska bilda ett forum för samverkan med Arbetsförmedling, Migrationsverk, de kommunala bolagen och andra berörda myndigheter kring mottagande av flyktingar i Gnesta. I samarbete med Arbetsförmedlingen ska kommunen se till att nya Gnestabor lättare kommer ut i arbete till exempel genom att praktisera inom kommunens verksamheter. För de personer som har rätt till städning i sitt hem erbjuder vi städning varannan vecka som norm istället för var tredje vecka som gäller idag. En utredning om bemanningen på våra särskilda boenden ska göras för att säkerställa att vi kan ge en god omvårdnad. Kommunen ska utreda vår information och omsorg till anhöriga och personer med demenssjukdomar. 8
Kultur, turism och fritid I vår kommun är ett aktivt föreningsliv en förutsättning för att vi ska kunna erbjuda både boende och besökare ett varierat och innehållsrikt utbud av aktiviteter. Därför är det viktigt att kommunen stödjer föreningar och andra initiativ för att stimulera och hjälpa de många ideella krafter som arbetar runt om i kommunen. Ur folkhälsoperspektiv är både idrottsliga och kulturella aktiviteter, en viktig del för att alla ska hitta något att göra på fritiden och känna välbefinnande. Vår kommun har goda förutsättningar att utveckla turistnäringen med vår fantastiska natur, närheten till Stockholm och med hjälp av de många kreativa företagare som skapar sysselsättning och ger intressanta upplevelser i hela kommunen. Kommunen ska ta fram en genomtänkt strategi för att främja besöksnäringen och den gröna turismen. I innehållet bör lyftas bland annat rid-, cykel-, kanot- och vandringsleder och campingmöjligheter. Dessutom bör kommunens kulturutbud finnas med och den lokala handeln. Turistinformation ska finnas på fler språk t ex engelska och informationen ska vara tillgänglig för alla oavsett funktionsvariation. Kommunen ska ta fram en strategi för att lyfta och främja kulturutövning i Gnesta. Kommunen ska särskilt arbeta med att förenings- och kulturbidrag ska utbetalas jämställt så att även flickor- och kvinnors utövande lyfts i samma utsträckning som pojkars och mäns. Utbildningar för berörda tjänstemän och politiker ska hållas i jämställdhet och fritid. Miljöpartiet vill att kommunen satsar på en pir, gästbrygga och vattenkonstverk i Frösjön. I arbetet med Gnesta centrum ska detta finnas med som en prioriterad fråga. Miljöpartiet vill att Tennishallen byggs ut så att föreningarna snabbt får tillgång till en fullstor plan till för bland annat bollspel. 9
Kommunen ska ta fram en genomtänkt strategi för att främja besöksnäringen och den gröna turismen. I innehållet bör lyftas bland annat rid-, cykel-, kanot- och vandringsleder och campingmöjligheter. 10
Mål och budget Kommunfullmäktiges verksamhetsmål Gnesta ska vara en attraktiv kommun att leva, verka och bo i. Gnesta ska vara en plats där vi ska sträva efter att alla ska trivas att vistas, bo och verka i. Kommunen ska vara öppen och inkluderande så att alla, oavsett vem du är, kan vara med och bidra på sitt sätt men även få ta del av den kommunala service som hen behöver. Oavsett om du är boende i kommunen, besökande eller företagare ska kommunen jobba för dig och ge dig god service, utbildning och omsorg. Alla verksamheter ska vara ekologiskt hållbara och motverka klimatförändringarna. Vår ekonomi, vårt välbefinnande, ja hela vår överlevnad, är beroende av de nyttigheter och tjänster som naturen förser oss med. Dessa tjänster kallas ekosystemtjänster och syns oftast inte, de ingår sällan i ekonomiska kalkyler, men vi skulle inte klara oss utan dem. Ett ekosystem är allt levande och den miljö som finns i ett naturområde. Ekosystem kan vara stora och små, till exempel området kring en stubbe, en trädgård eller hela planeten jorden. Därför ska alla verksamheter i alla beslut och åtgärder beakta hur det påverkar ekosystemen och vara ekologiskt hållbara. Klimatförändringarna är här frågan är bara hur stora vi ska tillåta de att bli. Världen förändras och vi kan inte välja att stå utanför den förändringen. Vi kan inte avvakta och se vad som händer. Ska vi lyckas begränsa den globala uppvärmningen till två grader så måste vi agera idag. Inte om fem eller tio år. Därför ska alla verksamheter i alla beslut och åtgärder beakta hur det påverkar klimatet. Kommunen ska jobba med jämställdhet, mångfald, lika rättigheter och antidiskriminering. I Gnesta kommun ska alla kunna leva ett gott liv och vara delaktiga. Oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Samhället är varken jämställt, jämlikt eller fritt från annan diskriminering. Samhället ska vara till för alla och det är oacceptabelt att det i verkligheten inte är så. Därför ska alla verksamheter jobba för lika rättigheter, jämställdhet och antidiskriminering. 11
Alla elever ska ges goda kunskaper för livet. I förskolan och skolan ska alla elever ges möjligheter att utvecklas och få med sig goda kunskaper för livet utifrån sina förutsättningar. Ett jämställt bemötande och utbildning är viktigt för att alla ska känna sig både trygga men också för att kunna utvecklas och må bra. Alla förskolor och skolor ska jobba med normkritik, lika rättigheter och miljö- och klimatfrågor. Förskolan och skolan ska ge en bra utbildning med hög kvalité till alla elever. Kulturskolan och förskolan/skolan ska samarbeta så att fler barn och unga får utöva musik, dans, drama och konst. Maten är en viktig del av barnens dag i förskola och skola för att må bra och trivas. Kommunen ska erbjuda en trygg, jämlik och jämställd vård och omsorg av hög kvalitet. Kommunen ska erbjuda god vård och omsorg genom att ha ett fokus på brukaren och bemötande av individen utifrån personens behov och förutsättningar. Kosten är viktig för personers välbefinnande och hälsa, därför ska vi arbeta med ekologiska och bra råvaror. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare genom att erbjuda alla en god arbetsmiljö. I Gnesta ska personer som innehar ledande befattningar få vidareutbildning och ledning kring grupprocesser och hur en skapar god arbetsmiljö. Arbetstagare i kommunen ska få förutsättningar till att trivas och må bra på sin arbetsplats. Oavsett roll ska alla känna att de är med och bidrar i kommunen. Kommunen ska arbeta med jämställda löner, arbetsmiljö, vidareutbildning och kompetensutveckling. Kommunen ska verka för fler välmående och växande gröna, hållbara företag. Kommunen ska arbeta för att det ska vara lätt att vara företagare i hela Gnesta. Den service som vi ger ska ta tillvara företagares behov både på landsbygden och i tätorterna. Kommunen ska satsa på ett jämställt och jämlikt kultur- och föreningsliv. Kommunens föreningar gör en stor insats för att många ska få en rolig, utvecklande och meningsfull fritid. Dessutom finns enskilda aktörer som t ex gör kulturarrangemang som är betydelsefulla för både barn, unga och äldre. 12
Kommunen ska fördela föreningsbidrag på ett jämlikt och jämställt sätt så att både flickor och pojkar, kvinnor och män får ta del av kommunens medel. Dessutom är det viktigt att bidragen fördelas jämlikt över hela kommunen så att aktiviteter i alla orter främjas. Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Ekonomin är ett medel att uppnå de mål som vi som kommun sätter upp för våra verksamheter. Vi ska vara ansvarsfulla så att kommande generationer inte får betala för våra skulder. Kommunen ska använda metoden genderbudgeting för att fördela kommunens resurser och insatser jämställt. Gnesta ska vara en plats där vi ska sträva efter att alla ska trivas att vistas, bo och verka i. 13
Finansiella mål Kommunen har följande tre finansiella mål: resultatmål, investeringsmål och mål enligt finanspolicyn. 1. Resultatmål: Resultatet ska i genomsnitt vara 1,5 % av skatter och statsbidrag. 2. Investeringsmål: Investeringarna ska vara självfinansierade till 80 procent för den skattefinansierade verksamheten 2015-18. 3. Mål enligt finanspolicy: Avkastning på pensionsportföljen ska användas till att kapa topparna på de utbetalningar som överstiger ca 2 mkr från och med 2010 Anm. Det överordnade målet är att säkerställa att kommunen kan fullgöra sina långsiktiga pensionsåtaganden. De tillgångar som är placerade i pensionsportföljen får därför endast användas till pensionsutbetalningar (för de pensioner som är intjänade före 1997-12-31 och redovisas i ansvarsförbindelsen). I Finanspolicyn anges att avkastning på pensionsportföljen ska användas till att kapa topparna på de utbetalningsstaplar som överstiger ca 2 mkr fr.o.m. 2010. Driftsbudgetramar Driftbudgetramar: Ramförslag 2016-2018 2016 2017 2018 Beräknade skatteintäkter inkl. utjämning 581 000 600 000 621 000 Kommungemensamma poster (nämnder) 549 150 564 300 582 100 Kommunstyrelsen 63 300 66 000 69 100 Samhällsbyggnadsnämnden 24 750 25 300 26 100 Barn- och utbildningsnämnden 271 450 278 250 284 650 Vuxen och omsorgsnämnden 187 650 193 650 199 850 Resultat 2 000 1 100 2 500 14
Kommungemensamma poster 2016 MP Majoriteten Beräknade skatteintäkter inkl. utjämning 581 000 581 000 Kommungemensamma poster (nämnder) 549 150 548 150 Kommunstyrelsen 63 300 63 200 Samhällsbyggnad 24 750 24 350 Barn- och utbildningsnämnden 271 450 268 600 Vuxen och omsorgsnämnden 187 650 189 500 Övriga gemensamma kostnader(t ex förtroendevalda) 31 850 32 850 Resultat 2 000 2 500 Skattesats 22,18% Miljöpartiets förändringar gentemot majoritetens budget - Vi tar 1 000 tkr från kostnaden för förtroendevalda och lägger till nämndernas kommungemensamma poster. Därför har vi 1 mkr mer än majoriteten att lägga på nämndernas budgetramar. - Majoritetens budget innebär en kraftig besparing på Barn- och utbildningsnämnden. Vi undviker det genom att göra samordningsvinster inom Vuxen- och omsorgsnämnden och omfördelar därmed mellan VOnämnden och BoU-nämnden. - Vi vill utveckla integrationsarbetet och tillsätter ytterligare en tjänst på 50 % som integrationssamordnare. - Vi satsar på en vägingenjör inom Samhällsbyggnadsnämnden, för att bland annat kunna bygga ut gång- och cykelvägarna inom kommunen. Den finansieras till 80 %. - En jämställdhetsstrategtjänst ska återinföras i kommunen på 100 % - För att föreningarna snabbt ska få tillgång till en fullstor plan till för bl a bollspel, satsar vi på en utbyggnad av Gnestahallen (Tennishallen) under maj-september. Investeringen på 4.5 mkr gör Gnesta Förvaltning och den ökade driftskostnaden på beräknade 400 tkr på årsbasis, ger kvartalseffekt under 2016 för Kommunstyrelsen. 15
- Vi vill återinföra varannan veckas städning för personer med hemtjänst och lägger till de 100 tkr som behövs för detta. - Vi gör besparing på en tjänst inom Kommunledningsförvaltningen. Vi vill utveckla integrationsarbetet och tillsätter ytterligare en tjänst på 50 % som integrationssamordnare. 16
Kommentarer till Miljöpartiets budget - Vi tar 1 000 tkr från kostnaden för förtroendevalda och lägger till nämndernas kommungemensamma poster. Därför har vi 1 mkr mer än majoriteten att lägga på nämndernas budgetramar. - Majoritetens budget innebär en kraftig besparing på Barn- och utbildningsnämnden. Vi undviker det genom att göra realistiska samordningsvinster inom Vuxen- och omsorgsnämnden. - Vi vill utveckla integrationsarbetet och tillsätter ytterligare en tjänst på 50% som integrationssamordnare. - Vi satsar på en vägingenjör i Samhällsbyggnad, för att bland annat kunna bygga ut gång- och cykelvägarna inom kommunen. Den finansieras till 80% med nya medel och eventuellt övriga 20% får tas ur befintlig ram inom Samhällsbyggnad. - För att föreningarna snabbt ska få tillgång till en fullstor plan till för bl a bollspel, satsar vi på en utbyggnad av Gnestahallen (Tennishallen) under maj-september. Investeringen på 4.5 mkr gör Gnesta Förvaltning och den ökade driftskostnaden på beräknade 400 tkr på årsbasis, ger kvartalseffekt under 2016 för Kommunstyrelsen på 100 tkr. - Vi vill återinföra varannan veckas städning för personer med hemtjänst och lägger till de 100 tkr som behövs för detta. - Vi gör besparing på en personal inom Kommunledningsförvaltningen. Kommunstyrelsen - Budget 2015: 58 773 - Budgetram majoriteten 2016: 63 200 (+4 427 jämfört med 2015) - Utökade kostnader 2016 från majoritetens budget: * +4 000 renoverad simhall * +1 100 Uppräkning av löner, köpta tjänster, avskrivningar mm - Budgetram MP 2016: 63 200 - MP:s förslag på skillnad jämfört med majoriteten * -500 En tjänst på kommunledningskontoret * +100 En kvartalshyra för utbyggd Tennishall till full plan * +500 En jämställdhetsstrateg på 100% Samhällsbyggnad - Budget 2015: 23 527 17
- Budgetram majoriteten 2016: 24 350 (+823 jämfört med 2015) - Utökade kostnader 2016 från majoritetens budget: * +500 utökad driftskostnad Storgatan och Thuleparken * +700 Uppräkning av löner, köpta tjänster, avskrivningar mm - Budgetram MP 2016: 24 750 - MP:s förslag på skillnad jämfört med majoriteten * +400 En tjänst som vägingenjör. Finansieras till 80% av nya medel. Eventuell övrig kostnad tas inom befintlig budgetram. Barn- och utbildningsnämnden - Budget 2015: 264 050 - Budgetram majoriteten 2016: 268 600 (+4 550 jämfört med 2015) - Utökade kostnader 2016 från majoritetens budget: * +1 000 Utökad hyra förskolan Skogsbäcken * +4 600 Utökad kostnad för förskola, grundskola och gymnasium jämfört med 2015 * +5 600 Uppräkning av löner, köpta tjänster, avskrivningar mm * Totalt: +11 200 (besparing 11 200 4 550 = 6 650) - Budgetram MP 2016: 271 450 - MP:s förslag på skillnad jämfört med majoriteten * +2 850 För att skolan inte ska behöva göra orimliga besparingar Vuxen- och omsorg - Budget 2015: 184 830 - Budgetram majoriteten 2016: 189 500 (+4 670 jämfört med 2015) - Utökade kostnader 2016 från majoritetens budget: * +300 Utökning av feriearbeten * +2 500 Utökad kostnad för äldre jämfört med 2015 * +4 800 Uppräkning av löner, köpta tjänster, avskrivningar mm * Totalt: +7 600 (besparing 7 600-4 670 = 2 930) - Budgetram MP 2016: 187 650 - MP:s förslag på skillnad jämfört med majoriteten * +100 Städning varannan vecka för personer med hemtjänst * +250 Utveckla integrationsarbetet med en tjänst på 50% * -500 Införande av smarta digitala lösningar inom hemtjänst och 18
hemsjukvård * -500 Införande av ett fungerande vikariesystem inom t ex hemtjänst * -1 200 Samordningsvinst genom bättre samarbete mellan hemsjukvård, hemtjänst, landsting, biståndshandläggare m fl. Övrigt kommungemensamt Inom detta ryms bland annat kostnader för förtroendevalda, revision, pensioner etc. - Budget 2015: 24 320 (558 000 533 680) - Budgetram majoriteten 2016: 32 850 - Utökade kostnader 2016 från majoritetens budget: * 6 000 Inga pengar från AFA och ökade kostnader för arbetsgivaravgift för unga * 2 000 Ökad kostnad för pensioner, avskrivningar etc - Budgetram MP 2016: 31 850 - MP:s förslag på skillnad jämfört med majoriteten * -1 000 Minskade kostnader för förtroendevalda 19
En tjänst som vägingenjör tillsätts för att bygga ut gång- och cykelvägar i hela kommunen. 20
Investeringsramar Sammanställning investeringar 2016 2017 2018 Nyinvesteringar Kommunstyrelsen skattekollektivet -8 360-2 200-700 Kommunstyrelsen taxekollektivet -17 300-35 500-11 000 Samhällsbyggnadsnämnden -22 305-15 825-7 450 Barn-och utbildningsnämnden -2 525-2 475-2 375 Vuxen och omsorgsnämnden -500-140 -40 Totalt nya investeringar -50 990-56 140-21 565 Reinvesteringar Kommunstyrelsen skattekollektivet -3 530-4 070-2 750 Kommunstyrelsen taxekollektivet -11 650-10 000-6 700 Samhällsbyggnadsnämnden -4 940-4 250-4 720 Barn-och utbildningsnämnden -2 425-2 550-2 025 Vuxen och omsorgsnämnden -355-455 0 Totalt reinvesteringar -22 900-21 325-16 195 Totalt investeringar- reinvesteringar exkl. taxekollektivet -44 940-31 965-20 060 21
Kommunstyrelsen 2016 2017 2018 Nyinvesteringar Kommunchef Inventarier kommunhus -500-100 -100 IT-enheten Utbyggnad av förvaltningsnät -1 000-500 -500 Bredbandssatsning 0 0 0 Uppgradering växeln Serverrum MSB-projekt kommunal ledningsplats -2 160 0 0 Nätverksskrivare 0 0 Grön IT-plan -1 000-500 0 Ekonomienheten Utveckling ekonomi- och beslutsstödssystem -1 000-100 Kansli Hjälpmedel funktionsnedsatta bibl. Upprustning publika lokaler - plan 2015-17 -400-400 Kopiator kommunhus våning 2 0 Ombyggnad mbk för anpassning till ny verksamhet 0 Teknisk utrustning: fast projektor i A-salen, bättre lösning för högtalare m.m. -200-300 Information och näringsliv Infartsskyltar (Stjärnhov/Björnlunda/Laxne) -500 Framtagande av turistwebbplats på flera språk och tillgänglig -200 Hemsidan e-tjänster samt minoritetsspråk -100-100 Thuleparken Allmän upprustning badplatser,idrottsplatser,friluftsområden -1 300-300 Bokningssytem FRI Totalt nya investeringar -8 360-2 200-700 Reinvesteringar IT-enheten Servrar och kommunikationsutrustning -650-650 -650 Generella IT-investeringar (nätverk och övervakning) -500-1 500-500 Förnyelse datorpark (1/3 av administrativa PC-arbetsplatser) -1600-1600 -1600 22
Kansli Läsplattor -20-20 Utrustning Strömmen Information och näringsliv Inventarier badhus efter renovering Gym (upprustning och komplettering) -500 Utbyte av kvicksilverlampor i elljusspår Elektroniska infartsskyltar -200-300 Kartor (inklusive tillstånd) -60 Ekonomienheten Totalt reinvesteringar -3 530-4 070-2 750 Nyinvesteringar taxekollektivet VA-enheten Avloppsledning till Himmerfjärdsverket -300-500 -1 000 Avloppsledning Gnesta -Laxne -15 000-25 000-3 000 Gnesta vattenverk (utredning, åtgärder mm), Vattentäkt -2 000-10 000-7 000 Summa nya investeringar taxekollektivet -17 300-35 500-11 000 Reinvesteringar taxekollektivet VA-enheten (Div.reinv. VA-verk pumpar och automatik) Investeringar i elektronik, el, styrsystem -900-900 (Div.reinv. Ledningsnät ventiler och brunnslock) Invest i maskiner, verktyg o utrustning 0 Ledningsnät -5 000-5 000-5 000 Vattenverk. Pumpar, ventiler och elektronik -500 Ventiler, brunnar, pumpstationer -1 500-900 Styr- o övervakningssystem -200 VA plan -500 Utrustning VA -50 UV-ljusfilter Gnesta vattenverk Gnesta reningsverk upprustning -1 700-700 Förnyelse pstn -700 Gnesta ARV ökat underhåll -1 000-1 500-1 000 Gnesta ARV tak över slamplatta -1 000 Björnlunda reningsverk sandfilter Inköp VA-databas Låssystem 23
Reservkraft Renhållningen Fordon Återvinningsgården -300 Summa reinvesteringar taxekollektivet -11 650-10 000-6 700 Totalt taxekollektivet -28 950-45 500-17 700 Samhällsbyggnadsnämnden 2016 2017 2018 Nyinvesteringar Gata- park-anläggningsenhet Uppsnyggning yttertätorter -300-300 -300 Hjärtstartare Frösjöstrand -2 500 Centrumutv. Stora Torget och lågfartsgata -4 000-4 000-2 000 Centrumutveckling övrigt -2 000 Ö:a Storgatan - rondell, del av etapp 1-1 600 Ö:a Storgatan GC-väg och försköning, del av etapp 1-5 000 Upprustning Västra storgatan GC-väg Tingshusg - Frejav (500m) -1 300 0 0 GC-väg Tingshusg - Skillingag (350m) -855 0 0 GC-väg V:a Storgatan till Nygatan (750m) -2 000 0 0 GC-väg Mejerivägen Stjärnhov (150m) -350 0 0 Angöring Frejaskolan -2 800 0 0 GC-väg V:a Storgatan till rondellen (700m) -300-2 100 0 GC-väg Bygdevägen (Gnesta). (200m) -150-600 0 GC-väg Mårdstigen (Gnesta). (325m) -150-975 0 GC-väg Stationsvägen (Björnlunda) (450m) -200-1 350 0 GC-väg Laxne skola till återvinningscentralen (1000m) -300-3 000 0 Cykelväg K-bergsbadet (1000m) inkl belysning -300-3 500 0 GC-väg: Vackerby industriväg (350 m) 0 0-1 050 GC-väg: Väg 223(Björnlunda). Trafikverket (450 m) 0 0-1 350 GC-väg: Hebyvägen (Laxne). Trafikverket (250 m) 0 0-750 IT-system för felanmälan avseende infrastruktur KT -200 0 0 Gång- och cykelvägar Trafiklösning vid Frejaskolan Totalt nya investeringar -22 305-15 825-7 450 Reinvesteringar Gata- park-anläggningsenhet Barmarksunderhåll -2 650-2 500-2 500 Enkelt avhjälpta hinder -200-200 -200 Trafiknätsanalys Björnlunda, Stjärnhov och Laxne -50-50 Fordonspark -1 840-1 100-2 020 Räcke ledstång till GC-väg Menuettvägen- Skillingagatan -200 24
Byte av belysningsarmatur och stolpar (20 stolpar per år) -200-200 Totalt reinvesteringar -4 940-4 250-4 720 Barn- och utbildningsnämnden 2016 2017 2018 Nyinvesteringar Grundskola Pedagogisk utemiljö -100-300 -200 Digital klassrumsutrustning F-5 (ej datorer/läsplattor) -175-175 -175 Digital klassrumsutrustning 6-9 (ej datorer/läsplattor) -100-100 -100 Datorer/Läsplattor med pedagogiska programvaror -1 500-1 500-1 500 Transportmedel (1 bil till Elevhälsan) Förskolan Investeringar för miljöförbättringar -100-100 -100 Utemiljö ny förskola -200-200 -200 Datorer/Läsplattor -100-50 -50 Digital utrustning förskolor (ej datorer) -50-50 -50 Kostenheten Transportboxar och tillbehör -200 Totalt nya investeringar -2 525-2 475-2 375 Reinvesteringar Förskola Verksamhetsmöbler -300-500 -300 Pedagogisk utemiljö -200-100 -200 Grundskola Möbler arbetsrum -200-200 -150 Möbler skolmatsal -75-75 -75 Klassrumsmöbler -500-500 -200 Maskiner/möbler slöjdsal -50-100 -50 Pedagogiska datorer/läsplattor (byte var 3:e år) -800-800 -800 Pedagogisk utemiljö F-9-100 -100-100 Kostenheten Köksutrustning -50-50 -15 Kulturskola och Chill Inredning -100-75 -75 Ersättning uthyrningsinstrument -50-50 -60 25
Totalt reinvesteringar -2 425-2 550-2 025 Vuxen och omsorgsnämnden 2016 2017 2018 Nyinvesteringar Stödverksamheten Inventarier Ny elbil -300 Äldreomsorgen Elcyklar hemtjänsten -100-40 -40 Utbildning, arbetsmarknad och integration Digital utrustning -100-100 Totalt nya investeringar -500-140 -40 Reinvesteringar Gemensamt Kontorsutrustning -50 Nyckelhantering, IT-system Utrustning ny lokal Ifo Kontorsutrustning -50 Stödverksamheten Kontorsutrustning -25-25 Äldreomsorgen Sängar/möbler -230-230 Kontorsutrustning -50-50 Larm boenden samt hemtjänst Hälso-och sjukvårdsenheten Kontorsutrustning Arbetsmarknad, stöd, integration -50-50 Daglig verksamhet Flamman, Powerhuset smartboard Utrustning Slussen 26
Ersätta en bil i verksamheten Totalt reinvesteringar -355-455 0 Miljöpartiets förändringar gentemot majoritetens investeringar - Alla elever på grundskolan ska ha tillgång till egen dator eller läsplatta. Därför investerar vi 1,5 mkr årligen 2016-2018 för att uppnå detta. - Det finns ännu inget beslut om ny idrottshall och därför finns det ingen möjlighet att investera i utrustning under 2016. Därför tas denna investering bort. - Nya bilar som köps in eller leasas, ska köras på alternativa bränslen. Därför väljer vi att lägga till ytterligare 100 tkr för att investera i en elbil till stödverksamheten. Detta ger en lägre driftskostnad och mindre miljö- och klimatpåverkan. - För hemtjänsten lägger vi in en investering på elcyklar med 100 tkr för 2016 och 40 tkr för 2017 och 2018. Nya bilar som köps in eller leasas, ska köras på alternativa bränslen. Därför lägger vi till ytterligare 100 tkr för att investera i en elbil till stödverksamheten. Detta ger en lägre driftskostnad och mindre miljö- och klimatpåverkan. 27
Exploateringsbudget Under perioden kommer flera projekt att påbörjas och fullföljas: Frösjöstrand: En anbudstävling har genomförts och området byggs ut i etapper om 20-40 bostäder per år. 2015 påbörjas utbyggnad av allmänna anläggningar (gata/park/badplats) som står klara våren 2016. Projektet bedöms gå med ett visst underskott. Frönas gärde: Fem tomter ligger i ute till försäljning. Försäljningarna beräknas ge visst överskott. Slåttervägen: Försäljning av återstående åtta tomter beräknas ske under 2015-2016. Projektet ger ett visst överskott. Norra Gnesta: Detaljplaneläggning under 2015/2016 ger möjlig utbyggnad av området med start hösten 2016. Området byggs ut i etapper med en bedömd åtgång på cirka 5-10 tomter per år. Inkomsterna för tomtförsäljning täcker kostnader för investering i gator och VA och kan ge ett visst överskott. Vackerby industriområde: Det finns cirka 15 000 kvm detaljplanerad industrimark kvar. Försäljningstakten pekar på 1 industritomt per år. På sikt kommer projektet gå med ett visst överskott. Björnlunda: Sex tomter i Aspliden marknadsförs via mäklare och kan leda till försäljning av 2 tomter per år. Försäljningen beräknas ge ett visst överskott. Inom tätorterna fortsätter arbetet med att hitta förtätningsmöjligheter för mindre bostadsprojekt. I denna typ av projekt är investeringskostnaderna oftast mindre för kommunen då befintlig infrastruktur kan nyttjas, varför ett visst överskott kan förväntas. Sammantaget är bedömningen att intäkterna kommer att överstiga kostnaderna för exploateringsverksamheten under perioden 2016-2018. 28
Exploateringsbudget 2015 2018 Exploateringsbudgeten redovisar förväntade intäkter och kostnader i pågående exploateringar under perioden. 29
Tomter finns att bygga på i hela kommunen. Regeringens satsningar på kommuner Miljöpartiet är med i regeringen för att genomföra grön politik. Vi har enats med Socialdemokraterna i en rad frågor, när vi nu bildat regering. Regeringen ska öppna vägar för nya jobb, vända resultaten i den svenska skolan och göra Sverige till ett globalt föregångsland för miljön. Vårt land behöver styras om i en grönare riktning. I budgeten satsar regeringen på klimatet, skolorna och jobben. Då stärker vi både landet och människorna i det. I budgetpropositionen för 2016 föreslår regeringen reformer för sammanlagt drygt 24 miljarder kronor. Detta tillskott läggs till de 20 miljarder kronor som regeringen aviserade för 2016 vårbudgeten. Förslagen präglas av en feministisk grundsyn som utgår från att jämlikhet bygger tillit och bättre livsvillkor för alla. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. Klimatklivet lokala klimatinvesteringar Satsningen Klimatklivet är en del av regeringens vårbudget som riksdagen beslutade om i juni 2015. Naturvårdsverket ska i samverkan med andra 30
centrala myndigheter och länsstyrelserna ge stöd till lokala klimatinvesteringar. Under 2015 kommer stödet att uppgå till 125 miljoner kronor. Ytterligare 600 miljoner kronor årligen är aviserade för 2016 till 2018. Vad ska klimatsatsningarna gå till? Stödet ska gå till klimatinvesteringar på lokal nivå. En lokal investering kan till exempel göras i en stad, kommun, på ett företag, i en skola eller i ett län. De investerade medlen ska ge största möjliga klimatnytta och det huvudsakliga syftet är att minska växthusgasutsläppen. Spridning av teknik, marknadsintroduktion och påverkan på andra miljökvalitetsmål, hälsa och sysselsättning är andra önskade effekter av stödet. Vem kan söka? Alla förutom privatpersoner kan söka medel, till exempel kommuner, företag, landsting, organisationer och stiftelser. Det är möjligt att både söka som ensam aktör och tillsammans med andra samarbetspartners. När det gäller företag (organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet) är det EU:s regelverk om statsstöd som styr vad Naturvårdsverket kan ge stöd till och i vilken omfattning. Stöd till miljöskydd kan ges i enlighet med den så kallade gruppundantagsförordningen (kommissionens förordning (EU) nr 651/2014). Stöd i mindre omfattning kan ges i enlighet med den så kallade de minimisförordningen och de villkor som anges där (kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013). Det vanliga är att det krävs viss medfinansiering, enligt de statsstödsregler som finns. Exempel på åtgärder som kan få stöd? Åtgärder som kan få stöd är konkreta klimatsatsningar inom till exempel transporter, industrier, bostäder, lokaler, stadsbyggnad och energi. De största växthusgasutsläppen i Sverige kommer från transporter, energiförsörjning, jordbruket och industrin (processer och förbränning). Stöd inom dessa områden kan till exempel vara: Transporter genom att byta trafikslag och utbyggnad av laddinfrastruktur 31
Energiförsörjning genom återvinning av energi Jordbruket genom minskade utsläpp Industrin genom åtgärder för energieffektivisering Stöd ska gå till de åtgärder där investerade medel ger störst klimateffekt. Satsningen Klimatklivet kommer att bygga vidare på de klimat- och energistrategier som arbetats fram på lokal och regional nivå. Miljöpartiet föreslår att: Kommunen skyndsamt ska utreda, innan sista ansökningsdag den 26 november 2015, vilken/vilka åtgärder som vi ska ansöka om medel för att göra ett riktigt klimatkliv. Till exempel kan medel ansökas för satsning av utbyggnad av laddstolpar i alla tätorter och placering av solceller på kommunens fastigheter. Stadsmiljöavtalet Syftet med satsningen är att skapa förutsättningar för att en större andel persontransporter i städer ska ske med kollektivtrafik, cykel eller gång och för hållbara persontransporter. På så sätt skapas förutsättningar för minskad biltrafik och därigenom bättre stadsmiljö och mindre trängsel. Den statliga medfinansieringen bör även bidra till kostnadseffektiv utveckling av nya innovativa och klimateffektiva lösningar inom kollektivtrafiken, en hållbar stadsutveckling samt bidra till uppfyllande av miljökvalitetsmålen Frisk luft och God bebyggd miljö. För att nå syftet räcker det inte med statligt medfinansierade åtgärder i lokal och regional kollektivtrafik. Därför ställs det även krav på att kommunen och dess samarbetsparter genomför motprestationer i form av åtgärder och styrmedel. De åtgärder som föreslås kunna få statlig medfinansiering är kapacitetsstarka lokala och regionala kollektivtrafikanläggningar, lokala och regionala kollektivtrafikanläggningar som innebär att demonstrera, testa och utvärdera nya transportlösningar samt merkostnader för energieffektivisering och miljöanpassning av fordon till anläggningarna. 32
Motprestationerna är vid bedömningen av ansökningarna lika mycket värda som de åtgärder som kommunen söker statlig medfinansiering för. Motprestationerna ges inte statlig medfinansiering enligt förslaget till förordning. Jämfört med annan statlig medfinansiering t.ex. till regionala kollektivtrafikanläggningar innebär detta ett ytterligare krav. Exempel på viktiga motprestationer är planer för bebyggelseutvecklingen centralt, kollektivtrafiknära och funktionsblandat, utbyggnad av gång- och cykelvägar och kollektivtrafik, utformning och hastighet på gator i staden utifrån gående, cyklister och kollektivtrafik samt parkeringsstrategi, parkeringstal och avgifter för minskat antal bilar och biltrafik i staden. Såväl åtgärder som motprestationer bör vara konkret beskrivna för att underlätta uppföljning. Förslaget till åtgärder och motprestationerna ska bygga på en analys om vad som krävs för att uppnå syftet. Denna ska även innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Det ställs också krav att en uppföljning ska göras av genomförandet av åtgärder och motprestationer, av utvecklingen av biltrafik, resande med gång-, cykel- och kollektivtrafik samt av miljöpåverkan. Uppföljningen sker årligen samt vid slutrapportering. Miljöpartiet föreslår att: Kommunen skyndsamt ska utreda vilka satsningar som behöver göras för utökad kollektivtrafik exempelvis genom införande av nya busshållplatser, busslinjer etc. Utredningen ska göras tillsammans med Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Därefter ska kommunen ansöka om medel från stadsmiljöavtalet för att förverkliga behoven. Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande Anordnandet av hyresbostäder och bostäder för studerande med hyresnivåer som gör dem ekonomiskt åtkomliga för fler hushåll behöver öka. Genom ett riktat investeringsstöd kan utbudet av sådana bostäder öka både genom nyproduktion och genom omvandling av utrymmen som inte tidigare använts till bostäder. Regeringen föreslår att 2 200 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:15 Investeringsstöd för av hyresbostäder och bostäder för studerande för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 2 700 000 000 kronor, 3 200 000 000 kronor respektive 3 200 000 000 kronor. 33
Miljöpartiet föreslår: Kommunen ansöker via Gnesta Hem om medel för att bygga hyresbostäder och bostäder för studerande. Kommunen ska skyndsamt utreda, innan sista ansökningsdag den 26 november 2015, vilken/vilka åtgärder som vi ska ansöka om medel för att göra ett riktigt klimatkliv. Till exempel kan medel ansökas för satsning av utbyggnad av laddstolpar i alla tätorter och placering av solceller på kommunens fastigheter. 34