Mål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun

Relevanta dokument
MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

Styrsystem för Växjö kommun

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Innehållsförteckning Kvalitetsdefinition Bakgrund Syfte... 2

Ledningssystem för kvalitet

ÄGARDIREKTIV FÖR AB TIMRÅBO Organisationsnummer

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Vi växer för en hållbar framtid!

Verksamhetsplan Budget Överförmyndarnämnden

Företagspolicy för Gislaveds kommun

Visionsstyrningsmodellen

Strategi för ägarstyrning. kommunens bolag. Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen

1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING

Företagspolicy för Växjö kommuns bolag

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Gemensamma ägardirektiv för bolag ägda av Lysekils kommun Dnr: LKS , antagen av kommunfullmäktige , 24

Handbok för fullmäktiges beredningar

Revisionsrapport Mönsterås kommun

Jomala kommun Mål och riktlinjer

Ledningsfilosofi för Vimmerby kommun

Bolagspolicy. Ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag. Antagen av kommunfullmäktige den 28 januari 2016, 1

Revisionsrapport Budgetprocessen. Ragunda kommun

Styrprinciper. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

FÖRETAGSPOLICY FÖR BOLAG ÄGDA AV ANEBY KOMMUN

Chefs- och ledarskapspolicy

Hällefors kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 13

Kommunstyrelsens uppsikt över bolagen

Bolagspolicy för kommunens bolag

GISLAVEDS KOMMUNS STYR- OCH KVALITETSMODELL. Handbok för chefer och ledare

Reviderat reglemente för Kommunstyrelsen i Strömstads kommun

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Allmänt reglemente för nämnderna i Malung-Sälens kommun

00' 1""0"""'''''''' SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. TRANAs KOMMUN Sida 32(32) 181 Dnr 543/14. Övrigt - Ägardirektiv för

Styrdokument för Hammarö kommun

FÖRETAGSPOLICY FÖR SJÖBO KOMMUN

1(9) Lönepolicy. Styrdokument

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf )

Rapport avseende granskning av koncernstyrningen. Habo Kommun

Företagspolicy för Vetlanda kommun

Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Plan för främjande av mångfald Lika värda och ändå olika

ÄGARDIREKTIV FÖR AB KARLSKRONA MODERBOLAG OCH BOLAGEN SOM INGÅR I BOLAGSKONCERNEN

Nässjö kommuns personalpolicy

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr F 16:1

Riktlinjer för styrdokument i Marks kommun

Lönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/ Gäller från: Fastställd av: Kommunstyrelsen,

1(5) Instruktion för den verkställande direktören. Styrdokument

VÄLFÄRDSFÖRVALTNINGENS LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9

Företagspolicy för Luleå kommuns bolag

Policy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7

Verksamhetsplan. Verksamhetsplan 2014 för vuxenutbildningen AVN-2014/0083. Antogs av enhetschef, vuxenutbildningen den 7 mars 2014

Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbete för en ekonomi i balans

Vision och övergripande mål

Revisionsrapport av vård- och omsorgsnämnden

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA

Kommunstyrelsen. Ärende 10

Diarienr 2015/145-KS. nternati. Bolagspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige program. policy. handlingsplan. riktlinje

Internbudget 2013 och verksamhetsplan för Samhällsbyggnadsförvaltningen

XX-nämndens Verksamhetsplan Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys. Förändring, utveckling och trender

PROTOKOLL 1 (10)

Förarbete, planering och förankring

Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna Vetlanda kommun. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt

Granskning av intern kontroll

Revisionsrapport Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson. Arvika kommun

Uppsiktsplikt och ägarstyrning

IT-policy med strategier Dalsland

Revisionsrapport Övergripande granskning

Så styr vi Hudiksvalls kommun tillsammans!

Hällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 11

Vision. Övergripande mål. Kund / medborgare

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram

Ägardirektiv för Bollnäs Energi AB ( )

Principer för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den nya politiska organisationen

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Verksamhetsplan 2015

Ägardirektiv för Sundbybergs stadshus AB och dess dotterbolag 1

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun

Planera, göra, studera och agera

Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun

Systematiskt kvalitetsarbete 2016

Handbok för arbetssättet Verksamhet och hälsa

FÖRETAGSPOLICY FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN OCH DESS KOMMUNALA BOLAG

Ägardirektiv AB Sjöbohem

BiLD KVALITETSREDOVISNING. Verksamhetsövergripande

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige Diarienummer 416/2011

Ägardirektiv för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB

Internationell policy för Tranemo kommun

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne

vår hälsa länets möjlighet

Kvalitetsdokument Avdelningen för LSS-verksamhet

Transkript:

Livskraftiga L kompetenta och unika Kungsör lockar företag, boende och besökare med hjälp av attraktiva boendeformer, ett företagsamt förhållningssätt samt en kunglig miljö och historia. Mål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun Handbok för politiker och tjänstemän Tredje reviderade upplagan

Tredje reviderade upplagan mars 2015 Andra reviderade upplagan mars 2014 Första upplagan mars 2013

FÖRORD 2 INLEDNING 3 Varför ett mål- och resultatinriktat styrsystem? 3 Vad är mål- och resultatstyrning? 4 Vad ska kommunen uppnå med mål- och resultatstyrning? 4 MÅL- OCH RESULTATSTYRNINGSMODELLEN 5 Så här ser kommunens målstruktur ut 5 STYRMODELLENS ÅRLIGA PROCESS 7 Mål- och resultatstyrning steg för steg 7 ROLLER OCH ANSVAR 10 Vem ansvarar för vad i kommunens organisation? 10 Politiskt ansvar 10 Kommunfullmäktiges roll och ansvar 10 Kommunstyrelsens roll och ansvar 11 Nämndernas roll och ansvar 11 Bolagsstyrelsens roll och ansvar 11 Förvaltningsansvar 12 Chefens roll och ansvar 12 PLANERING OCH GENOMFÖRANDE 13 Effektmål 13 Aktivitet 13 Ansvarig 13 Start- och slutdatum 13 Resurser 13 Aktivitetsstatus 13 UPPFÖLJNING, RESULTAT OCH ANALYS 14 Aktivitetsstatus 14 Resultat och analys 14 VERKTYG 15 Digitalt verktyg 15 Dokumentmallar 19 DEN RÖDA TRÅDEN 21 Ett exempel från verksamhet 21

Förord Det här är en handbok som vänder sig till dig som är chef, politiker eller medarbetare i Kungsörs kommun. Handboken beskriver den nya styrmodell som kommunen beslutade att skapa, införa och tillämpa från och med 2013. Du har fått denna handbok för att det är viktigt att du i din roll ska veta vad som styr kommunen, vilka mål vi har, hur modellen fungerar och hur vårt arbete ska samspela med de mål som politiken beslutar om. I 2014 års upplaga gjorde vi vissa ändringar, kompletteringar och begreppsförändringar i syfte att utveckla och öka tydligheten i styrmodellen. I 2015 års version har vi gjort vissa förenklingar och ytterligare förtydliganden med motiveringen att detta är en handbok som ska upplevas som en sådan, kort och tydlig. Avsnitt kring planering, genomförande, uppföljning, resultat och analys samt verktyg är omarbetade. Att styra vår kommun mot ett framtida önskvärt läge är ett gemensamt ansvar för alla i kommunkoncernen. För att lyckas med detta har vi infört ett samlat styrsystem baserat på mål och resultat. Syftet med detta styrsystem är att skapa en tydlighet i rollfördelningen mellan politik och verkställighet, att ge förutsättningar för ökad delaktighet och inflytande och att synliggöra kvaliteten i det vi gör. Vi vill också att styrningen ska upplevas som tydlig och enkel och vara gemensam för alla i kommunorganisationen. De resultat vi åstadkommer utgör basen i styrsystemet och ska användas för att formulera beslut om framtida mål. Styrningen i Kungsörs kommun utgår från Vision 2015, kommungemensamma mål, inriktningsmål och effektmål. Våra förtroendevalda politiker styr genom att formulera mål kring vad som ska uppnås. Förvaltningarna verkställer den politiska viljan genom att ange i aktivitetsplaner vad som ska göras för att målen ska uppnås. Från och med 2014 finns varje år mål formulerade på alla nivåer och aktiviteter planerade och beskrivna för alla verksamheter utifrån dessa mål. Under 2014 har vi vidareutvecklat modeller för resultatuppföljning, analys och värdering. Under 2015 kommer kommunfullmäktige att fastställa kommunens nya vision Vision 2025. Utifrån denna kommer sedan nya mål att formuleras. Allt detta kan du läsa om i denna handbok. Det förväntas av dig som är ledare att du tillämpar de principer, processer och definitioner som handboken beskriver. Det förväntas av dig som medarbetare att du sätter dig in i detta arbete och gör dig delaktig. Vi ställer upp dessa förväntningar därför att det är en förutsättning för att vi ska lyckas. Genom att skapa gemensamma arbetsformer för mål och resultat bygger vi en struktur där alla i organisationen styr mot samma håll. Kungsör i mars 2015 Per Bäckström Kommunchef 2

Inledning Varför ett mål- och resultatinriktat styrsystem? I 8 kap. 5 Kommunallagen (2004:775) står det att kommuner och landsting ska redovisa för uppdraget relevanta mål och måluppfyllelse. Mål- och resultatstyrning i svensk förvaltning har funnits i mer än 20 år och i princip alla offentliga organisationer jobbar aktivt med styrmodeller som binder ihop den enkla grundprincipen att styra med vad verksamheten faktiskt ska leverera för resultat. I Kungsör tog kommunfullmäktige beslut om ändrat styrsystem och övergång till målstyrning i mars 2005. Kommunfullmäktige antog då en vision och övergripande inriktningsmål samt en ledningsfilosofi. Ledningsfilosofi Målstyrningen omnämns också i ledningsfilosofin för Kungsörs kommun där det bland annat beskrivs att: Kommunen styr sin verksamhet med hjälp av en vision och målstyrning. Detta leder till att kommunen fastställer utvecklingsplaner grundade på en aktiv omvärldsbevakning samt verksamhetsplaner och budget. Det ska vara en klar rollfördelning mellan det politiska och administrativa systemet. Kommunen ska praktisera decentralisering, där ansvar och befogenheter ska följas åt. I kommunen finns en ledningsgrupp som ansvarar för att nå fastställda mål men har friheten att välja handlingsalternativ för att nå målen. Under ansvarig chefs ledning ska arbetet i en ledningsgrupp bedrivas på ett sådant sätt, att det får karaktären av att vara en gemensam ledningsuppgift för chefer som tillhör gruppen samt att cheferna känner ett helhetsansvar. Överenskommelse om chefskap inom kommunen vilar på den grunden, att chefens primära uppgift är att ansvara för att verksamheten bedrivs på det sätt som anges i verksamhetsplan, aktivitetsplan och att fastställda mål nås. I chefsuppdraget ingår att arbeta mot målen. Detta gäller chefer på alla nivåer och förankras genom dialog med uppdragsgivaren. Vid sidan av den verksamhet som bedrivs i vår närtid, är det också viktigt för kommunens framtida verksamhet, att vi inom organisationen har tankar på den tid som ligger långt framför oss bortom närtiden. 3

Vad är mål- och resultatstyrning? Ett mål är en beskrivning av ett önskvärt resultat eller läge som kommunen vill uppnå. Mål- och resultatstyrning är en metod som innebär att kommunens styr mot gemensamma mål och att alla använder sig av samma metod. Den här handboken riktar sig till politiker och medarbetare och den beskriver mål- och resultatsyrningsprocessen samt de principer som ligger till grund för styrning och uppföljning av kommunens mål och ekonomi. Vad ska kommunen uppnå med mål- och resultatstyrning? Huvudsyftet med mål- och resultatstyrning är att kommunen ska uppnå: en tydligare koppling mellan uppsatta mål och verksamheternas resultat en ökad tydlighet i den politiska styrningen och måluppfyllelsen för kommungemensamma mål; att förstå varför, hur och för vem kommunen sätter mål att alla medarbetare ska veta vad de gör och varför, kopplat till målen en ökad effektivitet och nöjdhet med kommunens verksamhet en enkel modell och ett verktyg för verksamhetsutveckling ett systematiskt målarbete, där resultaten återkopplas inom organisationen och analys skapar underlag inför framtida mål medborgardialog utifrån mål och resultat 4

Mål- och resultatstyrningsmodellen Mål- och resultatstyrningsmodellen är ett verktyg som ger exempel på hur kommunen knyter samman de övergripande kommungemensamma målen med mål för styrelse, nämnd, förvaltning, enhet och verksamhet. Med styrelse menas kommunstyrelse och bolagsstyrelse. Bolagens förvaltning och avdelning ingår i begreppen förvaltning, enhet och verksamhet. Så här ser kommunens målstruktur ut Kommunfullmäktiges kommungemensamma mål ska kunna följas i hela organisationens måloch budgetprocess. Målen ska kopplas till resurserna. Vid konflikt mellan verksamhetens mål och tilldelade ekonomiska resurser är de ekonomiska resurserna överordnade målen. För att kunna styra och arbeta efter modellen krävs en gemensam syn på mål- och resultatstyrning i hela organisationen. Innehåll, begrepp och definitioner ska vara tydliga, förankrade och användas i hela organisationen. 5

Här redovisas de begrepp och definitioner som organisationen ska använda. Kommunens långsiktiga vision är en framtidsbild för Kungsörs kommun och grunden för mål- och resultatstyrningsarbetet. Visionen anger färdriktningen. Det ligger dynamik i en vision, den anger riktningen. En vision är kommunövergripande och beskriver ett önskvärt framtida tillstånd som saknar definierbara och mätbara termer. Beslutsansvar: Kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige styr med ett begränsat antal kommungemensamma mål som ska ange vad man politiskt vill uppnå. Dessa mål ska stärka det kommunövergripande perspektivet i styrningen. Målen ska vara gemensamma för nämnder och styrelser. Kommunfullmäktige kan i förekommande fall även formulera mål direkt till en nämnd eller styrelse. Beslutsansvar: Kommunfullmäktige. Uppföljning: En gemensam resultatbild med analys för de kommungemensamma målen redovisas i kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige. Nämnd och styrelse styr sin verksamhet med inriktningsmål. Inriktningsmål anger en politisk vilja och beskriver vad som ska uppnås utifrån givna ekonomiska ramar. Nämnd och styrelse ska även ta hänsyn till de kommungemensamma målen från kommunfullmäktige. Beslutsansvar: Nämnd och styrelse. Uppföljning: Årlig redovisning av resultat och analys. Förvaltningen konkretiserar nämndens eller styrelsens politiska vilja. Förvaltningen arbetar fram tidsatta och mätbara effektmål utifrån nämndens eller styrelsens inriktningsmål och givna ekonomiska ramar. Det kan också ske direkt utifrån kommunens gemensamma mål. Effektmålen skapas i dialog med nämnd och styrelse. Beslutsansvar: Effektmålen fastställs i nämnd eller styrelse. Uppföljning: Uppföljning vid delårsbokslut samt årlig redovisning av resultat och analys i årsbokslut. När kommunens mål är fastställda ska verksamheterna visa i sina aktivitetsplaner hur de tänker bidra till att målen uppfylls. Ansvarig för aktivitetsplan: Chef. Uppföljning: Uppföljning vid delårsbokslut samt årlig redovisning av resultat och analys till förvaltningens årsbokslut. 6

Styrmodellens årliga process Arbetet med mål och resultat är en process som här exemplifieras i ett årshjul som rullar oavbrutet i treårscykler. De nyckelhändelser som sker visas i figurens boxar, och under alla tre år pågår dessa samtidigt med planering framåt och uppföljning bakåt av både kommunens verksamhet och ekonomi. Följ hjulet utifrån och in, från januari till december. Mål- och resultatstyrning steg för steg För att samordna alla delar i mål- och resultatstyrningsprocessen, krävs planering och att alla som arbetar efter styrmodellen har kunskap om: vad som förväntas vem som förväntas göra vad när det förväntade ska vara klart. 7

Till grund för mål- och resultatstyrningsarbetet ligger kommunens vision och det är den som ytterst pekar ut färdriktningen. Processen startar i den yttersta ringen, i februari, genom att årsredovisningen, verksamhetsberättelserna och kvalitetsredovisningarna är klara och resultaten redovisas. Resultaten tillsammans med kunskaper och förutsättningar från omvärlden ger kommunen grunden till ett omvärldsseminarium. Omvärldsseminariet är ett sätt att lyfta blicken mot omvärlden och framtiden och fånga trender och tendenser som har betydelse för ekonomi, verksamhet och utveckling i Kungsör. Med omvärldsseminariet som bas startar sedan målarbetet. När man i början av året har summerat föregående års resultat, och förutsättningarna för framtiden är kända, kan kommunfullmäktige besluta om vilka kommungemensamma mål som ska styra kommunen. Det målarbetet startar parallellt med att arbetet med rambudgeten påbörjas i mars månad. I april startar arbetet med inriktningsmål samtidigt som arbetet med rambudgeten fortsätter. Här formulerar också kommunstyrelsen sina beställningar av tekniska tjänster, service och underhåll till de kommunala bolagen. I början av maj lägger kommunstyrelsen fram förslag till budgetramar och budgetberedning. Vårens målarbete ska vara klart i juni och kommunfullmäktige fastställer då kommungemensamma mål och inriktningsmål. Samtidigt fastställs också budgetramar för kommande år (år 1) och ekonomisk plan för ytterligare två år (år 2 och 3). Den årliga processen ser något annorlunda ut för bolagen. Under hösten är det dags för förvaltningen att utarbeta effektmål, detaljbudget och aktivitetsplanering. Arbetet med effektmål och aktivitetsplaner löper under hösten parallellt och styrmodellen bygger på att mål och inriktningar kommuniceras i processen för att var och en på sin nivå ska ges möjlighet att hålla sin planering. Ett seminarium för gemensamma målbilder planeras i september. I oktober fastställs effektmål och detaljbudgetförslag av nämnd och i bolagsstyrelse. Kommunfullmäktige fastställer kommande års budget i november. I december ska kommunens målarbete och budget, vara klart inför det kommande året. Hela processen startar på nytt i februari med nya resultat och förutsättningar inför kommande år. Samtidigt går kommunen i denna beskrivning även in i år två i årshjulet. Arbetet som beskrivs i årshjulets andra år innebär uppföljning av de mål och de önskade resultat som kommunen tog fram under år ett. 8

Under årshjulets andra år arbetar verksamheterna utifrån sina aktivitetsplaner och de förväntade resultaten följs löpande upp. Den övergripande uppföljningen sker också löpande under verksamhetsåret synkroniserat med kommunens ekonomiska uppföljning. I det tredje året är det tid att summera, utvärdera och analysera resultaten, detta presenteras i årsredovisningen. Ekonomi i kommunal styrning I 8 kap. Kommunallagen ekonomisk förvaltning (2000:889) regleras den ekonomiska förvaltningen, och lagen kräver att kommunen har en god ekonomisk hushållning. Hur kommunen ska redovisa sin ekonomi finns angivet i Kommunal redovisningslag (1997:614). Ekonomisk begreppsförklaring Ekonomisk uppföljning Månadsvis uppföljning av ekonomisk redovisning i förhållande till budget. Mål- och ekonomisk resultatuppföljning Ekonomi och verksamhetsuppföljning redovisas gemensamt. Bokslut Resultat utifrån formulerade mål och ekonomi. Delårsbokslut Ett bokslut för del av år, i Kungsör för perioderna januari till och med april respektive januari till och med augusti. Årsredovisning Ett bokslut för ett år, januari till och med december. I årsredovisningen redovisas en gemensam resultatbild för ekonomi och uppsatta mål i verksamhet. Rambudget Budgeterade nettokostnader totalt för en verksamhet. Detaljbudget Budgeterade nettokostnader nedbrutna på intäkter och kostnader i detalj på kostnadsställen, identiteter och konton. 9

Roller och ansvar Grundläggande för ett framgångsrikt styrsystem är tydliga roller och tydlig ansvarsfördelning mellan olika nivåer inom organisationen. Vem ansvarar för vad i kommunens organisation? Varje nämnd och styrelse har i sitt reglemente fått i uppdrag av kommunfullmäktige att sköta en väl avgränsad verksamhet. Både politik och förvaltning måste vara lojala mot den överrenskomna rollfördelningen. Detta innebär att en verksamhetschef inte ska formulera uppdraget och att styrelse eller nämnd inte ska detaljstyra hur uppdraget utförs. Politiskt ansvar Gemensamma angelägenheter och beslut om inriktning, omfattning och finansiering ska fattas av folkvalda. Politikerna sätter kommungemensamma mål och inriktningsmål. De godkänner också de effektmål som förvaltningarna satt upp. Kommunfullmäktiges roll och ansvar Kommunfullmäktige beslutar: om övergripande visioner och ambitioner för kommunen som helhet samt för respektive nämnd och styrelse om målområden och kommungemensamma mål som man särskilt behöver satsa på för att nå visionen utifrån nämndernas förslag om att ge särskilda direktiv eller uppdrag till kommunens nämnder och styrelser 10

Kommunstyrelsens roll och ansvar Kommunstyrelsen: ska stödja och ha uppsikt över nämndernas verksamheter samt leda och samordna planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamhet beställer uppdrag av kommunstyrelsens förvaltning och följer upp resultatet är en egen nämnd för ett antal verksamheter Nämndernas roll och ansvar Nämnden: ansvarar för att verksamheten, inom de tilldelade ekonomiska ramarna, bedrivs enligt de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige fastställt har det ekonomiska ansvaret inom sitt verksamhetsområde beslutar om inriktningsmål och följer upp resultat Bolagsstyrelsens roll och ansvar Bolagen ska: följa av fullmäktige antagna styrdokument och policys delta i årlig revidering och prövning av för bolagen gällande styrdokument Styrelsen: svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kan kontrolleras på ett betryggande sätt ska fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation ska kontrollera hur verkställande direktören sköter bolagets verksamhet 11

Förvaltningsansvar Förvaltningen ansvarar för att nå beslutade mål och tillsammans med nämnd eller styrelse arbeta fram effektmål samt prioritera inom de tilldelade ramarna. Skulle den ekonomiskt tilldelade ramen vara på väg att överskridas ska nämnd eller styrelse vidta åtgärder. Chefens roll och ansvar Kommunchefen ska leda kommunens chefer och har ett ansvar för att de politiska målen uppnås. Kommunchefen har verksamhets- och resultatansvar inför kommunstyrelsen. Förvaltningschefen ska leda förvaltningen och dess chefer för att nå politiskt uppsatta kommunala samt statliga mål. Förvaltningschefen har verksamhets- och resultatansvar inför nämnden. Bolagets vd ska sköta den löpande förvaltningen av bolaget enligt bolagsstyrelsens riktlinjer och anvisningar. Avdelningschef, enhetschef, rektor och förskolechef ansvarar för att verksamheten når uppsatta mål. Chefen ansvarar för att tillsammans med sina medarbetare ta fram en aktivitetsplan som beskriver hur verksamheten ska nå uppsatta mål. Aktivitetsplanen ska kommuniceras med förvaltningschefen. 12

Planering och genomförande När målplaneringen är klar och beslutad i nämnd och styrelse, finns förutsättningarna för verksamheten att skriva ned sin aktivitetsplanering. I aktivitetsplanen anger verksamheten hur de ska arbeta under året för att nå målen. Aktivitetsplanen svarar upp mot de effektmål som förvaltningen arbetat fram. Vilka effektmål som verksamheten ska styra mot beslutas av förvaltningsledningen. I aktivitetsplanen anges vilka aktiviteter som ska göras, hur det ska genomföras och vem som är ansvarig. Aktiviteterna ska följas upp vid tre tillfällen under året och ett resultat med analys presenteras årligen. Här redovisas de begrepp och de definitioner som ska användas vid aktivitetsplanering. Effektmål Här anges vilket effektmål som aktiviteten avser. Aktivitet Här anges vilken särskild aktivitet som måste till för att lyckas uppnå önskat resultat. Det är bara de aktiviteter som måste till för att lyckas som ska anges, något extra, en kraftsamling. Ansvarig En eller flera personer utses att ansvara för att aktiviten följs upp och redovisas. Namngiven person och titel. Start- och slutdatum Under vilken tidsperiod aktiviteten ska genomföras. Resurser Resurser kan vara: tid, investering, projektstöd, omfördelning av personal, budget etc. Aktivitetsstatus Är aktiviteten Planerad, Påbörjad, På god väg, Slutförd eller Avbruten. Aktivitetstatus anges vid planering och uppföljning av aktiviteten. Aktivitetsplaneringen ska vara klar i januari och arbetas av under året. Aktivitetstatus ändras i takt med att aktiviteterna utförs. När aktiviteten är utförd, ska resultatet analyseras genom att besvara frågorna; Bedömning av resultatet, Varför gick det så? och Hur går vi vidare? 13

Uppföljning, resultat och analys Uppföljning, resultat och analys är centrala delar i styrprocessen. Verksamheternas resultat ska systematiskt följas upp, utvärderas och analyseras för att skapa beslutsunderlag inför framtida prioriteringar. Kommunens mål ska följas upp enligt en given struktur och resultatet redovisas i mål- och ekonomisk resultatuppföljning. I kommunens gemensamma årsredovisning redovisas resultat utifrån formulerade mål och ekonomi. Däremellan sammanställs delårsbokslut två gånger per år, ett efter den sista april och ett efter den sista augusti. Uppföljning och analys av mål och ekonomi sker på alla nivåer i organisationen. Nämnd och styrelse ska även utvärdera och analysera sitt verksamhetsspecifika resultat och skapa en samlad resultatbild som visar hur de bidragit till att nå de kommungemensamma målen. Löpande mål- och resultatuppföljning Aktivitetsstatus ska rapporteras vid tre tillfällen; till och med april, augusti och december. Måluppfyllelse ska rapporteras och analyseras utifrån effektmål, inriktningsmål och kommungemensamt mål en gång per år till årsredovisning. Aktivitetsstatus Rapportering av aktivitetsstatus sker via formulär för planering, uppföljning och analys på intranätet, se avsnitt verktyg i handboken Ansvarig chef rapporterar och anger sin bedömning av statusen. 1. Planerad 2. Påbörjad 3. På god väg 4. Genomförd 5. Avbruten Resultat och analys Rapportering av resultat och analys sker via formulär för planering, uppföljning och analys på intranätet. Enhetschefen gör en enkel analys över hur arbetet går utifrån vad som angetts i aktivitetsplan. Förvaltningen gör en analys av måluppfyllelsen utifrån effektmål och inriktningsmål. I nästa steg ska förvaltningschef/vd sammanställa hela förvaltningens eller bolagets arbete för att nå de kommungemensamma målen och redovisa resultat och analys i mallen för årsredovisning. En kommunövergripande analysgrupp sammanställer och analyserar resultatet kopplat till de kommungemensamma målen. Ett resultat redovisas under omvärldseminariet och består av en samlad bild av kommunens måluppfyllese med analys under det gångna året. Resultatet redovisas även i form av Mål-och ekonomisk resultatuppföljning i årsredovisningen. 14

Verktyg För att verksamheterna ska kunna arbeta enligt mål- och resultatstyrningsmodellen finns gemensamma verktyg framtagna. Verktygen består utav ett digitalt verktyg på intranätet samt dokumentmallar. Dessa verktyg syftar till att kommunens verksamheter ska planera och följa upp sitt arbete på ett likartat vis i ett gemensamt system. Digitalt verktyg Det digitala verktyget på intranätet används för mål- och aktivitetsplanering, uppföljning och analys. Strukturen är uppbyggd efter: Kommungemensamma mål Inriktningsmål Effektmål Aktiviteter Analys Analys av måluppfyllelsen sker på alla nivåer i organisationen minst en gång per år. Analys redovisas i Bedömning av resultatet, Varför gick det så? Hur går vi vidare? Formulär för planering och analys av kommungemensamt mål 15

Formulär för planering och analys av inriktningsmål 16

Formulär för planering, uppföljning och analys av effektmål 17

Formulär för planering, uppföljning och analys av aktiviteter 18

Dokumentmallar Så här ser mallen ut för att skriva ner sin målplanering. Där skriver förvaltningen in de av nämnden antagna målen. Mallen fylls i enligt följande beskrivning: Nämnd/Styrelse: vilken nämnd eller styrelse som antagit målen. Förvaltning/bolag: vilken förvaltning eller bolag som målplaneringen avser. År: vilket år avser målplaneringen. Kommungemensamt mål: här skriver vi in kommunfullmäktiges mål. Inriktningsmål: vilka inriktningsmål har nämnden eller styrelsen antagit med hänsyn till detta kommungemensamma mål. Skriv in de här. Effektmål: vilka effektmål har förvaltningen arbetat fram? Beskriv effektmålet i mallen med: - Nr: kopplar effektmålet åter till inriktningsmål och kommungemensamt mål - Nuläge: hur ser det ut idag? Ange ett nuläge eller ett värde. - Önskvärt och mätbart resultat: vad vill vi och hur långt når vi på kort och lång sikt? - Mätmetod: hur och med vad mäter vi? Ange mätmetoden. Effektmålen tilldelas sedan cheferna av förvaltningsledningen och ligger till grund för aktivitetsplaneringen. Förvaltning/bolag: Kommun- Inriktningsmål Effektmål gemensamt mål Nr. Nuläge A. Kungsörs kommun ska, för våra medborgare, vara en god och attraktiv plats att bo och leva i. Mallen finns på intranätet: Mall för målplanering År: Önskvärt och mätbart resultat. Mätmetod 19

Så här ser mallen för aktivitetsplaneringen ut. Mallen fylls i enligt följande beskrivning. Enhet/avdelning: vilken enhet eller avdelning avser aktivitetsplanen. Ansvarig chef: vem är ansvarig chef på enheten eller avdelningen. Effektmål (nr): vilket effektmål avser aktivitetsplaneringen, anges i nr. Aktivitet skriv in aktiviteter som planeras. Ansvar: skriv in namn och titel på den som är ansvarig. Start- och slutdatum: skriv in under vilken tidsperiod som aktiviteten sker. Resurser: ange vilka resurser: tid, medel och så vidare, som behövs för att arbeta med aktiviteten. Aktivitetsstatus: ange status Planerad, Påbörjad, På god väg, Slutförd eller Avbruten. Enhet/avdelning: Ansvarig chef: Effektmål (nr) Aktivitet Ansvar Startoch slut datum A11 Rutin Lisa K 1 mars- 1 sept. Resurser Ingår i uppdrag Aktivitetsstatus P PB PGV SF AB Mallen finns på intranätet: Mall för aktivitetsplanering 20

Den röda tråden Ett exempel från verksamhet På socialförvaltningen inom en av verksamheterna, har enhetschefen tillsammans med medarbetarna arbetat fram aktiviteter i sin aktivitetsplan som är kopplade till socialnämndens och kommunfullmäktiges mål. På den här arbetsplatsen kommer medarbetarna att arbeta aktivt med att öka andelen miljömärkta och nyckelhålsmärkta inköp i sin befintliga verksamhet genom att planera för detta då de handlar hem varor till sina brukare. De aktiviteter som den här arbetsplatsen gemensamt arbetar med under året, i det här fallet att öka andelen miljömärkta och nyckelhålsmärkta inköp bidrar till ett gemensamt resultat för socialförvaltningen. Arbetsplatsen gör sin del i uppdraget att nå förvaltningens uppsatta effektmål, nämndens inriktningsmål och slutligen kommunfullmäktiges kommungemensamma mål och vision. Verksamhetens aktivitetsplan Öka andelen miljömärkta och nyckelhålsmärkta inköp på verksamhetsnivå. Prisjämförelse mellan standarvaror och miljömärkta/nyckelhålsmärkta varor Upprätta en checklista över vilka varor som ska vara miljömärkta Förvaltningens effektmål Verksamheterna ska planera för och arbeta med förebyggande insatser. Socialnämndens Inriktningsmål Socialnämnden ska arbeta aktivt med förebyggande insatser Kommunfullmäktiges kommungemensamma mål Kungsörs kommun ska vara ett samhälle med långsiktigt hållbar utveckling, sett ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. 21

Livskraftiga L kompetenta och unika Kungsör lockar företag, boende och besökare med hjälp av attraktiva boendeformer, ett företagsamt förhållningssätt samt en kunglig miljö och historia. Har du frågor? Kontakta: Johanna Raland, processledare telefon 0227-60 03 81