BEREDSKAPSPLAN. vid. för. Stavsborgsskolan

Stavsborgsskolan 2006-04-16 BEREDSKAPSPLAN vid för Stavsborgsskolan Stavsborgsskolan Expedition tfn 08-718 88 14 E-post: Lars.Hultberg@nacka.se Almvägen 2 Rektor tfn 08-718 88 02 Mattias.Ringqvist@nacka.se 138 30 Älta Bitr rektor tfn 08-718 88 04 Fax 08-718 88 01

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 AKTIVITETSPLAN... 4 HANDLINGSPLANERNA... 5 SJÄLVMORD OCH SJÄLVMORDS- FÖRSÖK BLAND ELEVER... 14 ATT TÄNKA PÅ... 16 VANLIGA REAKTIONER... 17 RÅD OCH ANVISNINGAR... 18 GRUPPSAMTAL OCH DESS FASER... 20 ETT URVAL DIKTER... 23 LITTERATUR... 29

INLEDNING När ett barn drabbas av en olycka eller ett dödsfall påverkar det inte bara det enskilda barnet mycket starkt utan också dess omgivning. I sådana situationer ska vi ha en beredskap för att kunna bemöta barnen och personalen på ett värdigt och stödjande sätt. Elevstödsgruppen har utarbetat en handlingsplan som presenteras här nedan. I arbetet har använts följande böcker som referenslitteratur: "Skolan och elever i sorg", Steinar Ekvik (Studentlitteratur) "Barn i sorg", Atle Dyregrov (Studentlitteratur) "Elever i svårigheter", Britta Liljegren (Studentlitteratur) Gruppen består av följande personer: Lars Hultberg tfn bostad 08-778 60 55 rektor tfn arbete 08-718 88 02 tfn mobil 070-431 88 02 tfn mobil 0708-80 03 73 (privat) Mattias Ringqvist tfn bostad 08-705 21 05 biträdande rektor tfn arbete 08-718 88 04 tfn mobil 070-431 88 04 Ann-Charlotte Hermansson tfn bostad 08-742 21 14 skolsköterska tfn arbete 08-718 88 09 tfn mobil 070-431 88 09 Kerstin Ekebrand tfn bostad 08-716 25 29 Kurator tfn arbete 08-718 88 07 tfn mobil 070-431 83 06 Agneta Munkert Blomquist tfn bostad 08-570 303 32 Specialpedagog tfn arbete 08-718 88 16 Ylva Jans tfn bostad 08-717 34 54 tfn arbete 08-718 88 16 Malin Strindberg tfn arbete 08-773 09 44 präst Maria Eriksson tfn arbete 08-773 09 44 Församlingspedagog

Elevstödsgruppens akuta aktivitetsplan Vid akutfall kontakta i första hand biträdande rektor. Denne kallar samman elevstödsgruppen och informerar om det som hänt. Om biträdande rektor inte är anträffbar, kontakta någon annan ur elevstödsgruppen. Se föregående sida! Personalen informeras så fort som möjligt. Informationscenter upprättas på telefon 08-718 88 14 (Expeditionen) Till detta nummer finns det en röstbrevlåda. Vår skolassistent slussar alla samtal vidare dit. Elevstödsgruppen bestämmer när kontakt med ev. massmedia skall ske. Rektor skall ha ett övergripande informationsansvar: att ta hand om alla förfrågningar från media att hålla presskonferenser på fasta tider att informera skolans personal om vad som förmedlats till media. Aktuella telefonnummer Polisen 08-401 60 00 Brandkår 112 Ambulans 112 Nacka sjukhus 08-718 60 00 Älta Vårdcentral 08-448 45 00 (vid lunchtid 070-795 43 90) PBU Nacka 08-466 91 20 Nacka kommun 08-718 80 00 Socialkontoret 08-718 80 00 Nacka församling 08-448 26 00 Sjukvårdsupplysning 08-463 91 00 Taxi 08-15 00 00 Klasslistor med aktuella telefonnummer till föräldrarnas arbeten finns på expeditionen. Gäller samtliga klasser. Följande sidor i beredskapsplanen hjälper oss att handla på ett värdigt sätt.

ELEVSTÖDSGRUPPEN Biträdande rektor informeras om dödsfallet/olyckan och kallar elevstödsgruppen och närmast berörd personal snarast till ett möte. Vid behov kan mötet läggas på kvällstid eller före skoldagens början. Detta arbete har högsta prioritet. Vid mötet planeras skoldagen enligt relevant handlingsplan. Efter skoldagens slut sker en uppföljning och elevstödsgruppen tar ställning till sitt fortsatta arbete. Om biträdande rektor ej är tillgänglig kontaktas någon i elevstödsgruppen. Elevstödsgruppens funktioner: Elevstödsgruppens viktigaste funktion är att stödja och handleda personalen i krissituationer. Elevstödsgruppen kopplar vid behov in resurser utanför skolan t ex krisgruppen på PBU, vårdcentralen, socialkontoret, kyrkan. Elevstödsgruppen har kontinuerlig uppföljning med personalen under den tid som erfordras. Elevstödsgruppen informerar anhöriga om vilken hjälp och vilket stöd som finns utanför skolan. Elevstödsgruppen fortsätter att utveckla sina kunskaper om kris- och sorgearbete och förmedlar denna kunskap till personalen.

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVS DÖDSFALL UNDER SKOLTID 1. Den av personalen som kommer först till platsen ser till att hjälp kommer igång. Han/hon stannar kvar hos den skadade, ger eventuellt första hjälpen, och följer med ambulansen om inte skolsköterskan finns på skolan. 2. Någon annan vuxen larmar ambulans och polis. Övrig personal samlar och tar hand om eleverna så att de inte skingras. Klassvis om möjligt i första hand. Barnen ska vara kvar tills föräldrarna kommer och hämtar dem. 3. Eventuella syskon på skolan ska omhändertas utanför klassrummet av någon som barnet känner mycket väl. 4. Rektor, biträdande rektor eller någon annan blir koordinator för det som ska göras. Föräldrarna kontaktas och ombedes att ta taxi till den akutmottagning som den skadade förts till. Elevstödsgruppen ansvarar för att någon ringer till annan skola och meddelar ansvarig där, om det finns syskon som berörs. Anteckna namnet på den du pratat med. 5. Samling och information i respektive klassrum. I den drabbade klassen skall det vara minst två vuxna. Lämpliga frågeställningar kan vara: Var befann du dig när olyckan hände? Hur fick du reda på vad som hänt? Frågorna bör ställas till alla i klassen. Krisbearbetningen blir bättre om varje elev får möjlighet att gå igenom händelseförloppet så konkret som möjligt. 6. Så snart som möjligt ordnas ett föräldramöte för den drabbade klassen. Innehållet skall noga tänkas igenom av elevansvarig och ledningsgruppen. 7. Flaggning sker efter att alla fått informationen. Flaggningen får inte vara den första informationen. OBS! Om journalister dyker upp gör inga uttalanden utan hänvisa till rektor. Ställ ej upp för fotografering.

HANDLINGSPLAN NÄR EN AV PERSONALEN DÖR UNDER SKOLTID 1. Den i personalen som kommer först till platsen ser till att hjälp kommer igång. Han/hon stannar kvar hos den skadade, ger eventuellt första hjälpen, och följer sedan med ambulansen om inte skolsköterskan finns på skolan. 2. Någon annan vuxen larmar ambulans, polis. Rektor, biträdande rektor eller någon annan blir koordinator för det som ska göras. Kontaktar närmaste anhörig enligt anhöriglista. 3. All personal informeras av någon ur elevstödsgruppen på den skola där tillbudet skett. 4. Övrig personal samlar och tar hand om eleverna så att de inte skingras. Klassvis om möjligt i första hand. Vid samlingen är följande tillvägagångssätt ett stöd: Samling och information i respektive klassrum. I den drabbade klassen skall det vara minst två vuxna. Lämpliga frågeställningar kan vara: Var befann du dig när olyckan hände? Hur fick du reda på vad som hänt? Frågorna bör ställas till alla i klassen. Krisbearbetningen blir bättre om varje elev får möjlighet att gå igenom händelseförloppet så konkret som möjligt. Barnen ska vara kvar tills föräldrarna kommer och hämtar dem. 5. Så snart som möjligt erbjuds möjlighet till ett föräldramöte för den drabbade klassen. Innehållet skall tänkas igenom av någon som står klassen mycket nära och elevstödsgruppen. 6. Flaggning sker efter att alla fått informationen. Flaggningen får inte vara den första informationen. OBS! Om journalister dyker upp gör inga uttalanden utan hänvisa till rektor. Ställ ej upp för fotografering.

HANDLINGSPLAN FÖR DÖDSFALL SOM INTRÄFFAR PÅ ICKE SKOLTID 1. Planeringsmöte i elevstödsgruppen med berörda elevansvariga så snart som möjligt efter det att någon underrättats om dödsfallet. 2. Gemensam information till ALL PERSONAL innan eleverna tas emot. 3. Information till eleverna ges av elevansvariga i respektive klass. 4. På lämplig dag sker en samling i lämplig lokal där rektor, församlingspräst eller annan person håller i en minnesstund. Minnesstunden som kan innehålla musik, minnesord, en dikt e dyl. 5. Samling klassvis igen efter minnesstunden. 6. Flaggning sker efter att alla fått informationen. Flaggningen får inte vara den första informationen.

HANDLINGSPLAN FÖR DÖDSFALL SOM INTRÄFFAR UNDER LOV 1. Om föräldrarna inte hört av sig till skolan, skall någon i ledningsgruppen ta kontakt med familjen för att få veta vad som hänt och få veta föräldrarnas önskemål. 2. Planeringsmöte i elevstödsgruppen tillsammans med berörda mentorer. 3. Information till ALL PERSONAL på skolan. 4. Elevansvariga informerar klassen. 5. Eventuell gemensam samling. 6. Klassen/klasserna bestämmer sedan hur man vill gå vidare. 7. Eventuellt en minnesstund i kyrkan.

HANDLINGSPLAN FÖR DÖDSBUD TILL ENSKILD ELEV 1. Biträdande rektor eller någon i elevstödsgruppen skaffar sig bekräftelse på att den information man fått är riktig. Försök att få så mycket information som möjligt. Var? När? Hur? 2. Försök att meddela eleven så snabbt som möjligt. 3. Person som är trygg för eleven tar ut eleven till en avskild plats och berättar vad som har hänt. Ibland är det bättre att säga att det har hänt, inte hur. 4. Lämna inte eleven ensam. Den vuxne bör följa eleven till den plats där den övriga familjen befinner sig. 5. De andra eleverna i klassen bör få veta vad som hänt så snart som möjligt.

HANDLINGSPLAN NÄR ELEV DRABBATS AV EN ALLVARLIG SJUKDOM MEN FORTFARANDE GÅR I SKOLAN Då skolan fått kännedom om en elevs svårare sjukdom, som på sikt kräver sjukhusvistelse är det viktigt att en kontinuerlig kontakt etableras med den sjukes familj. Tillsammans beslutas hur informationen till lärare på skolan, elever, föräldrar till elever på skolan skall ske och vad den ska innehålla. Vem skall ge informationen? förälder lärare läkare/sjuksköterska Den sjukes familj avgör om man skall informera klassens föräldrar först och sedan klassen. Diskutera tillsammans med familjen hur den fortsatta kontakten skall ske. Hur vi, både personal och barn skall förhålla oss till den sjuke. Det är viktigt att man får veta om medicinering och ev. sjukdomsbild. Det är viktigt att den vuxne fortsätter att behandla det sjuka barnet på samma sätt som tidigare, att de regler, gränser, krav mm som gäller allmänt bör följas så långt som möjligt för att minska risken för överbeskyddande. Det är av stor betydelse att den sjuke och kamraterna accepterar och förstår att det kan förekomma negativa reaktioner och avvikelser från ett "normalt" beteende hos den sjuke. Skolan skall tillgodose den sjukes behov av praktiska hjälpmedel. När det sjuka barnet måste läggas in på sjukhus är det viktigt att kontakten mellan skola sjukhus/familj fungerar, då barnet måste fortsätta att ha sin tillhörighet i klassen/gruppen.

HANDLINGSPLAN DÅ NÄRA ANHÖRIG RÅKAT UT FÖR EN ALLVARLIG SJUKDOM ELLER DÖDSFALL Då man fått kännedom om att förälder eller syskon till en elev råkat ut för en allvarlig sjukdom eller dödsfall. 1. Ta kontakt med elevens familj, helst genom hembesök, för att höra på vilket sätt vi i skolan kan stötta eleven. I samråd med familjen kommer man överens om och avgör hur mycket information som skall gå ut till övriga klassen och berörd personal. 2. Ha beredskap för reaktioner hos eleven som kan uppstå. Se stödpunkter! Bevilja ledighet vid behov, men det är bäst för eleven att, så långt det är möjligt, följa den vanliga undervisningen. Ge individuellt stöd genom samtal. Om det är lämpligt bered tillfälle till klassdiskussioner, för att undanröja oro hos klasskamraterna. 3. Visa hänsyn och ta reda på kulturella och religiösa synsätt och seder t ex hos muslimer, Jehovas vittne, mormoner, zigenare m fl Tänk på att den här perioden kan upplevas som mycket orolig och otrygg för eleven. Det kan vid ett sådant tillfälle vara lämpligt att tala med klassen om hur det är att bli gammal, sjuk och att dö.

HANDLINGSPLAN DÅ MAN FÅR KÄNNEDOM OM ATT EN PERSONAL I SKOLAN RÅKAT UT FÖR EN ALLVARLIG SJUKDOM SOM BEFARAS LEDA TILL DÖDEN 1. Elevstödsgruppen sammankallas och informeras. 2. Kontakt tas med den sjukes familj eller nära anhöriga. Om det är lämpligt kan någon ur elevstödsgruppen samt någon kollega göra ett hembesök och/eller sjukhusbesök för att planera hur och vad som skall informeras till: a) arbetskamraterna b) elevgruppen c) föräldrarna antingen genom brev eller föräldramöte. 3. Någon ur elevstödsgruppen, vikarien samt den sjuke planerar hur kontakten mellan klassen/gruppen och den sjuke ska se ut. T ex besök, brev, teckningar, rapporter via anhöriga mm. Tänk på att det är viktigt för den sjuke att få fortsätta sitt arbete och kontakten med arbetskamraterna. Det är därför angeläget att låta denne deltaga och bidraga så långt hälsotillståndet medger. När besök eller personlig kontakt inte längre är möjlig bör barnen och arbetskamraterna få fortlöpande information om hur den sjukes hälsotillstånd förändras så att ett ev. dödsbesked ej kommer som en chock. 4. Det är viktigt att fånga upp och ta hand om klassen/barngruppens reaktioner, särskilt om sjukdomstiden har inletts på ett traumatiskt sätt under skoltid eller fritid på fritidshemmet. I samtalsgrupper får varje elev möjlighet att formulera tankar och känslor. Frågor till eleverna: a) Hur fick du veta att läraren var sjuk? b) Var någonstans var du? c) Hur har du reagerat från den tidpunkten och fram till nu? 5 Om det är personal som barnen träffar ett färre antal timmar/vecka t ex idrott, textil, får den elevansvarige i samarbete med elevstödsgruppen planera information och samtal med klassen/elevgruppen under hela tiden. Enstaka elever kan ha en mycket stark relation till personalen i fråga och behöver därför extra stöd. (se krisbearbetningen på sidan 17.)

SJÄLVMORD OCH SJÄLVMORDSFÖRSÖK BLAND ELEVER Självmord förekommer i alla åldersgrupper. Den största ökningen av självmord finns i åldersgruppen 10-19 år. Självmordsförsök och självförvållande skador ökar också. Problematiken blir ännu större om vi lägger till dem som går omkring med självmordstankar. Detta gör att skolpersonal måste vara uppmärksamma på problematiken. Många vuxna är rädda för att väcka tankar på självmord genom att diskutera temat men erfarenheten visar att öppenhet istället minskar risken. Skolan kan i sitt fostrande arbete förmedla värden som fokuserar på vänskap, tillit, öppenhet, m m och genom handlingsprogram arbeta mot mobbning, våld, kriminalitet och annat som skadar ungdomars utveckling och på detta sätt stärka självförtroende och livslust. Reaktioner som självförebråelse och dåligt samvete väcks ofta vid dödsfall men blir vid självmord mycket starka. De elever som behandlat den döde illa får det naturligtvis mycket svårt men även de elever som inte varit direkt inblandade kan känna skuld. Det här är känslor som eleverna behöver få hjälp att tala om. "Kunde jag ha gjort något för att förhindra dödsfallet? Har jag gjort något som kan ha bidragit till dödsfallet?" Tala om dessa frågeställningar i klassen. Ta hjälp av resurspersoner som finns i skolan och utanför. Vid självmordsförsök Sjukvårdens instanser informerar inte lärare om självmordsförsök. Det kan bara eleven själv göra, eller föräldrarna om eleven är minderårig. Om det framkommer rykten om att en elev har försökt ta sitt eget liv, måste elevstödsgruppen samlas och bestämma hur den skall gå vidare. Om en elev anförtror en lärare självmordstankar, måste läraren skaffa hjälp åt eleven att lösa problemen. Gå inte in i en allians med eleven om att hemlighålla tankar eller planer på självmord.

Vid självmord Kontakta de anhöriga för att i samråd med dem bestämma vad som skall sägas till de andra eleverna. Ge en faktisk orientering om händelsen, och undvik att spekulera i möjliga motiv. Låt gärna eleverna berätta vad de vet, och låt dem uttrycka vad de känner. Ge gärna en orientering i alla klasser som kände eleven. För övrigt gäller det att följa handlingsprogrammen. Var observant på skuldproblematiken! Om Du upptäcker tendenser till syndabockstänkande ska du diskutera och planera åtgärder med skolledning och elevstödsteamet.

ATT TÄNKA PÅ... Handlingsplanerna beskriver det akuta skeendet, men ett sorgearbete kan ta mycket längre tid än vi tror. Vi vet att vuxna människor kan bära på en sorg i flera år och det gäller också barn. Elever med starka upplevelser kan ha koncentrationssvårigheter över ett års tid. Sömnsvårigheter är också vanliga. Andra reaktioner är ledsnad, längtan, skuld och utagerande. Det är viktigt för oss att vara uppmärksamma på dessa reaktioner över en längre tid. Diskutera gärna med vår skolpsykolog eller skolsköterska om du undrar över barnens reaktioner.

Vanliga reaktioner till sorg. Ångest Skolsvårigheter Kroppsliga smärtor (magont mm) Sömnrubbningar Ledsenhet, längtan Vrede och beteende som kräver uppmärksamhet Fruktan och protest Apati och förlamande tillstånd Man fortsätter med det man håller på med tillsynes oberörd Regressivt beteende Man undviker kontakt med andra Fantasier Personlighetsförändringar Grubblerier över orsak och mening Skuldkänsla Pessimism inför framtiden

RÅD OCH ANVISNINGAR FÖR ETT BRA OMHÄNDER- TAGANDE /enligt Steiner-Ekvik, Skolan och elever i sorg/ Den internationella spädbarnsdödsföreningen har utarbetat ett antal regler för ett bra omhändertagande i en sorgsituation. Det krävs inga övermänniskor för att följa dem, endast medmänniskor. Man skall veta att sorgearbete är en normal och nödvändig process. Man skall vara tillsammans med de sörjande - inte lösa deras problem. Man skall erkänna andras smärta, lära sig att gå in i den och inte försöka avlägsna den. Man skall lyssna till vad de sörjande berättar. Man skall låta dem upprepa sig, gång på gång. Man skall tala så lite som möjligt - och undvika varje försök till tröst som innebär ett förringande av förlusten. Man skall acceptera att alla har sitt eget sätt att sörja - och att ingen sorg är riktig eller felaktig. Ingen är tvungen att rättfärdiga sina känslor. Man skall uppmuntra dem som har en gemensam sorg att dela den med andra om de kan. Man skall erkänna att de sörjande har lidit en förlust. Man skall inte hindra någon från att uttrycka skuldkänslor eller vrede om de behöver det. Man skall hjälpa de sörjande att inse att den döde aldrig kommer tillbaka. Man skall ge de efterlämnade tid att sörja. Man skall tillåta de sörjande att ha verkliga minnen från ett verkligt förhållande till den döde.

Man skall erkänna de sörjandes behov av att tala om den de har förlorat. Man skall uppmuntra de sörjande att bearbeta smärtan och visa sina känslor - utan att fördöma. Man skall ge barn tillfälle att delta i sorgeprocessen tillsammans med de vuxna. Man skall komma ihåg att många som erbjuder omedelbart stöd ofta försvinner efter ett tag. Man skall inte låta ett avvisande hindra en från att återkomma med nya erbjudande om hjälp. Man skall uppmuntra de sörjande att leva och älska igen - men inte förrän de känner sig redo för det.

Gruppsamtal Vid krisbearbetningssamtal är det viktigt att klarlägga vad som hänt, ge eleverna möjlighet att dela sina reaktioner, berätta för dem att reaktionerna inte är onormala samt att hjälpa dem att stötta varandra. Ett sådant samtal kan ta upp till ett par timmar. Man bör undvika att lägga in pauser om det inte gäller de allra yngsta eleverna. Det är viktigt att ge eleverna all den tid de behöver för att bearbeta reaktioner och känslor. Två lärare leder samtalet tillsammans. Båda lärarna bör vara väl kända för eleverna. Håll klassen avskiljd som grupp. Andra tillfällen till samtal kan erbjudas andra berörda elever. Samtalet struktureras enligt följande: Introduktion Fakta Tankar Reaktioner Information Avslutning På följande sidor följer ett sammandrag ur BARN I KRIS. Det handlar om hur man strukturerar samtalen enligt ovan nämnda punkter.

INTRODUKTIONSFAS Under introduktionen betonar läraren att när någon dör drabbas de efterlevande av många tankar, intryck och reaktioner som är viktiga att tala om, eftersom de hjälper oss att förstå bättre. Sådana händelser gör oss ledsna och vi kan känna oss rädda och arga. Genom att tala om det som hänt kan vi bättre förstå hur andra reagerar. Även om det gör ont att prata om det just då, kan det leda till att det gör mindre ont längre fram. Läraren ska också presentera några regler, som är bra att följa. Eleverna ska inte berätta för kamrater eller andra utanför klassrummet vad som upplevts, sagts eller känts. Ingen ska i efterhand kritiseras för något de sagt eller på vilket sätt de reagerat. Var och en ska tala för sig. Ingen talar för någon annan. Ingen är tvingad att yttra sig under samtalet. FAKTAFAS Barnen berättar hur de fick höra talas om dödsfallet, vad de fick veta och på vilket sätt de fick veta det. Alla får på detta sätt en helhetsbild, vilket klarar upp eventuella missförstånd, motverkar ryktesspridning och ger klassen en gemensam plattform. I denna fas märker läraren om några barn är starkare berörda än andra. Man ser vilka som är i behov av extra hjälp och stöd. Före samtalet bör läraren skaffa så mycket information som möjligt om händelseförloppet. Barns stora behov av konkret information underskattas ofta av vuxna. Ställ frågor som Vilken var din första tanke när du fick höra vad som hänt? och/eller Vad var det värsta med det du varit med om? Barn behöver klä sina starka känslor i ord. När de beskriver sina intryck och reaktioner, undvik yttranden som Ja, det är helt normalt. Fråga i stället: Var det någon annan som upplevde detsamma som? eller något liknande. REAKTIONSFAS Nu får ungdomarna berätta om alla sina tankar och reaktioner efter allt de fått veta. Uppmuntra dem att berätta hur de reagerat omedelbart efter olyckan,

senare samma dag, under den första natten efteråt och hur de känner det nu. I år 7 kan man ta hjälp av teckningar. Man kan inleda med: Jag ska nu ge er ett papper där ni kan rita något av det ni tänker och känner. Ni bestämmer själva vad ni vill rita. De kan också uttrycka sina tankar i ord. De kan få till uppgift att fullfölja meningar som: Det första jag hörde om olyckan var Det värsta jag upplevde var Jag blir ledsen när jag tänker på Jag önskar att jag kunde ha gjort Ungdomarna kan också stimuleras att läsa berättelser och dikter till sin döda kamrat. INFORMATIONSFAS Nu sammanfattar läraren det barnen berättat och betonar likheter i tankar och reaktioner. Man bör också informera om normala reaktioner vid denna typ av händelser, reaktioner som rädsla, sorg, ångest, ilska, hämndkänslor, skuldkänslor, självförebråelser och koncentrationssvårigheter. Läraren kan vidare uppmuntra till att: tala med sina vänner om det som hänt tala med sina föräldrar skriva dagbok stötta varandra under den närmaste tiden skaffa sig faktaupplysningar om de känner att de behöver det vid behov ta kontakt med någon lärare snabbt komma igång med sina fritidssysselsättningar AVSLUTNINGSFAS Nu går man igenom de saker som tagits upp under samtalet och gör upp planer för den närmaste tiden. Man kan också göra upp om ett eventuellt nytt samtal. Under den närmaste tiden efteråt kan kreativa uttryck som drama- och bildskapande hjälpa ungdomarna att bättre förstå och uttrycka vad som hänt. Under klassrumssamtalen ska lärarna vara observanta på om någon eller några elever är särskilt starkt berörda. De kan kanske behöva extra stöd och hjälp.

Ett urval dikter att användas vid gruppsamtal

Det händer något Det händer något med naturen när en människa dör Träden som sett oss födas stillnar och förtätas i sin grönska De minns oss i sina årsringar Gräset som böjt sig under våra fötter reser sig segervisst i sin tystnad När en människa dör flyttar hon in i träden och gräset. Därför susar det alltid av liv när vinden går genom träden och får gräset att viska. Peter Curman

Det är vackrast när det skymmer. All den kärlek himlen rymmer ligger samlad i ett dunkelt Ijus över jorden över markens hus. Allt är ömhet, allt är smekt av händer. Herren själv utplånar fjärran stränder. Allt är nära, allt är långt ifrån. Allt är givet människan som lån Allt är mitt, och allt skall tagas från mig, inom kort skall allting tagas från mig. Träden, molnen, marken där jag går. Jag skall vandra ensam, utan spår. Pär Lagerkvist

Förtvivlan är ett alltför stort ord, men jag vet inte... Ty sorgen är obotlig, den går aldrig över Därav dess styrka, dess bördighet för det som ännu inte förstörts inne i oss Den som inte har sorgen har intet Den som inte har sorgen kan ta sig till med vad som helst! Den som inte har sorgen har aldrig förlorat någonting aldrig ägt någonting Smärtan och försoningen finns inte hos den som aldrig har haft sorgen Och dikten växer bara ur sorgen, ur den sorg som beretts ett rum i glädjens hjuls nav och där klarnat till blick och förlåtfnse. Claes Andersson

Någon gång ska vi dö Någon gång ska vi dö du och jag Alla människor ska dö och alla djur och alla träd ska dö och blommorna på marken men inte allihop på samma gång utan då och då så att det knappast märks. Barbro Lindgren

Tröst När sorgen kommer, som när natten skymmer i vilda skogen, där en man går vill, vem tror på Ijuset, som i fjärran rymmer, och sken som skymta fram och flämta till? På skämt de glimta och på skämt de flykta, vem tar en lyktman för en man med lykta? Nej, sörja sorgen ut, tills hjärnan domnar i trötthetsdvala, är den tröst vi fått -det är som vandrarn, som går vill och somnar på mossans mjuka dun och sover gott. Och när han vaknar ur den skumma drömmen, ser morgonsolen in i skogens gömmen. Gustaf Fröding

Litteraturlista Facklitteratur Dyregrov, Atle: Barn i sorg 1993 HB Elevik: Skolan och elever i sorg 1993 Fahrman: Barn i kris 1993 Np Foster: Barn, död och sorg 1990 (Om barn i sörjande familjer) Np Holm: Julie är död. 1990 S Gyllenswärd: Stöd för barn i sorg 1997 HB Huntley: Du, barnet och sorgen 1996 HB Jarvatt: Barn som sörjer 1996 HB Jonsson-Hagström: En bro över mörka vatten O Connor: När en anhörig dör 1986 (sorgearbete) Persson: Att möta människor i kris. HB Östersjö: Föräldrar för en utmätt tid 1996 HB Skönlitteratur - Tonår Beckman: Tillträde till festen (flicka med obotlig leukemi) Breen: I randig tröja (mamma sjuk, dör) Holm: Ett hjärta till Maria Håkanson: Stoppa döden (mamma obotlig cancer) Linde: Om livet är dig kärt (självmordstankar) Lowry: Vår sista sommar (storasyster dör) Nilsson: Korpens sång (död vän) Pohl: Jag saknar dig, jag saknar dig (tvillingsyster dör) Skote: Livrädd (självmord) ÖVRIG LITTERATUR FÖR VUXNA Cronström - Beskow, S (1982): Sorgens många ansikten (Natur och Kultur) Cronström - Beskow, S (1988): Samtal om självmord (Tiden) Liljegren, B (1991): Elever i svårigheter (Studentlitteratur) Kübler-Ross, E (1987): Om barn och döden (Natur och Kultur) Jonsson-Hagström: En bro över mörka vatten Stavborgsskolan, mars 2006