Välkommen till Förskolerådet Dag: Onsdag den 14 november Tid: 18.30 20:00 ca. Plats: Moröbacke skola, stora konferensen, Höjdgatan 10 Gå igenom föregående protokolls punkter Information kring aktuella frågor i verksamheten: Reviderade läroplanen för förskolan Deltagarna informerades om att ny läroplan för förskolan träder i kraft den 1/7-2019. Information även av de största förändringarna. Nya begrepp som utbildning och undervisning är nytt. Förskolechefs titel ändras till rektor. Ny e-tjänst förskola fritidshem från 1 januari Visat film och bildspel Fortsatt diskussion kring forum för samråd mellan vårdnadshavare och förskolan Dialog runt forumets utformning. Vi fortsätter med förskolerådsträffar som vanligt 1g/termin där förskolechef, pedagoger och vårdnadshavare deltar. Kallelse skickar ut till representanterna via PFF (mejl). Föräldrarepresentanterna informerar andra vårdnadshavare om innehåll på förskolerådsmötena via PFFmejl. Information om vilka som ingår i förskolerådet skickas ut till övriga vårdnadshavare. Övriga frågor Vilken typ av kost används på förskolan? Hänvisning till Skellefteå kommuns kostpolitiska program. Kommer att revideras under 2019. Finns på kommunens hemsida. Får pedagogerna HLR utbildning? Ja, de utbildas vart 2-3 år.
Vårdnadshavares delaktighet? Information om vad ens barn har lärt sig/varit med om under dagen. Instagram är en bra informationskanal. Intressant att få veta innehållet i verksamheten. Reviderad läroplan för förskolan Regeringen har beslutat om en reviderad läroplan för förskolan, Lpfö 18. Läroplanen träder i kraft den 1 juli 2019. Lpfö 18 är samma läroplan som Lpfö 98, men reviderad. Det innebär att läroplanen fortfarande har intentionerna att förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Målen riktar sig fortfarande till förskolan, och det finns inga uppnåendemål för barnen. Det har skett förändringar i innehåll, disposition och språk i både del 1 och del 2. Bland annat har vissa texter i del 1 som tidigare fanns
under rubriken Förståelse och medmänsklighet i Lpfö 98 flyttats till rubriken Grundläggande värden i Lpfö 18. Så om man vid en första genomläsning tycker att det är mycket nytt så kan det bero på att texter som finns på ett ställe i Lpfö 98 finns på ett annat ställe i Lpfö 18. Texten har också uppdaterats mot gällande lagstiftning: skollagen, språklagen och lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Det innebär bland annat att begreppen utbildning och undervisning har förts in i läroplanen. Genom att föra in begreppen i läroplanen betonas att förskolan är en del av skolväsendet. Förändringar i strukturen Utgångspunkten har varit att förskolans läroplan ska ha en liknande struktur som de andra skolformernas läroplaner har, främst grundskolans läroplan Lgr 11. Det här påverkar bland annat rubrikerna, som har förändrats jämfört med Lpfö 98 men som också har anpassats till förskolans målgrupp. Ett exempel på det är rubriken till avsnitt 2.3 som inte är exakt likadan som i Lgr11. I Lgr 11 heter den Elevernas ansvar och inflytande, medan den i Lpfö 18 istället heter Barns delaktighet och inflytande. Förändringar i språket Språket i läroplanen har bearbetats för att bli mer lättläst. Texten har fått fler underrubriker i del 1 för att göra den mer lättläst och lättare att hitta i. Texten har så långt som möjligt blivit rensad från passiv form, för att det ska bli mer tydligt vem adressaten är. Exempelvis står det i Lpfö 98, under riktlinjer till förskollärare att förskollärare ska ansvara för att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt I Lpfö 18 står det istället att förskollärare ansvarar för att tillämpa ett demokratiskt arbetssätt Tanken är att det ska bli tydligt i riktlinjerna vad som förväntas av förskollärare. Motsvarande förändringar finns i de riktlinjer som riktar sig till arbetslaget. Eftersom titeln förskolechef ersätts med rektor från och med 1 juli 2019 används genomgående rektorn i Lpfö 18.
Omsorg ingår i allt som sker på förskolan Begreppet omsorg har förts in på flera ställen i läroplanen för att förtydliga att omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet i förskolan. Omsorgen ingår i allt som sker på förskolan, och det handlar både om förhållningssätt och bemötande. Under rubriken Förskolans uppdrag i del 1 beskrivs det som att Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Det finns också en ny rubrik i läroplanens del 1: Omsorg, utveckling och lärande. Rubriken i avsnitt 2.2 heter nu Omsorg, utveckling och lärande, att jämföra med Utveckling och lärande som den hette i Lpfö 98. Med förändringen i rubriken betonas hur viktig omsorg är som en del av utbildningen i förskolan. Omsorg har också skrivits in i riktlinjerna under avsnitten 2.2 Omsorg, utveckling och lärande och i avsnitt 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling. Det finns också med i det nya avsnittet 2.7 som beskriver förskollärares ansvar i undervisningen. Barnkonventionen I del 1 i Lpfö 18 står det under rubriken Grundläggande värden att förskolan ska spegla de värden som uttrycks i Barnkonventionen: Utbildningen ska därför utgå från vad som bedöms vara barnets bästa, att barn har rätt till delaktighet och inflytande och att barnen ska få kännedom om sina rättigheter. Det här perspektivet löper som en röd tråd genom hela läroplanen. Som ett led i det ska förskolan ge barnen möjligheter att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer, få förundras över nya upptäckter, få förutsättningar för bildning och få utrymme för fantasi och föreställningsförmåga.
Det finns även en skrivning under rubrik 2.3 Barns delaktighet och inflytande som har kopplingar till barnkonventionen: Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Barn har rätt till delaktighet och inflytande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen. Även i målen och riktlinjerna under den här rubriken kan man se spår av barnkonventionens intentioner. På Barnombudsmannens webbplats finns material som riktar sig både till de som arbetar i förskolan och till barn och som förklarar barnkonventionen. Material om barnkonventionen (Barnombudsmannens webbplats) Förskollärares ansvar i undervisningen En annan nyhet i Lpfö 18 är skrivningarna om förskollärares ansvar i undervisningen. Det står att Förskollärare ansvarar för att de målstyrda processerna, som syftar till utveckling och lärande, bedrivs i enlighet med läroplanens mål och intentioner. Skrivningarna finns i del 1 under rubriken Helhetssyn samt i ett helt nytt avsnitt, 2.7 Förskollärares ansvar. Skrivningarna förutsätter att det finns förskollärare som har det pedagogiska ansvaret på förskolan. Det är huvudmannen som har ansvar för att se till att det finns förskollärare som ansvarar för undervisningen i sådan omfattning att de nationella målen (Lpfö 18 och skollagens olika kapitel som gäller förskolan) kan uppfyllas. Förutom förskollärare kan också annan personal arbeta i förskolan, som kompletterar förskollärarna i undervisningen, det står i läroplanens del 1, under rubriken Förskolans uppdrag/helhetssyn. Där står det: I undervisningen medverkar även andra i arbetslaget, t.ex. barnskötare, till att främja barns utveckling och lärande. Undervisning är en målstyrd process, det vill säga det finns mål att styra mot. Det innebär att förskollärare, barnskötare och övrig personal måste ha kunskap om läroplanen i sin helhet. Det innebär också att hela arbetslaget kontinuerligt behöver reflektera över och
diskutera läroplanens formuleringar och mål, både för att hålla förståelsen och kunskapen levande men även för att nå en samsyn. Ett utmärkande drag för förskolan är att personalen samarbetar i arbetslag. Alla i arbetslaget ska stimulera barnens utveckling och lärande, och erbjuda barnen en trygg omsorg. Det här gäller oavsett om arbetslaget består av enbart förskollärare eller av både förskollärare och barnskötare. Respektive yrkesgrupp har sin kompetens. Det är rektorns ansvar att organisera arbetet så att allas kompetens används på bästa sätt. Digital kompetens 2017 beslutade regeringen om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet, och läroplanen har reviderats utifrån den strategin. I del 1 står det under rubriken Kommunikation och skapande att: Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utvecklingen går fort inom det här området och vad som är adekvat kompetens kommer förstås att förändras över tid. Hållbar utveckling Begreppet Hållbar utveckling har förts in i läroplanen eftersom det är en mycket viktig fråga för vår framtid. Hållbar utveckling finns bland annat med i del 1 i läroplanen under rubriken Grundläggande värden där det står: Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling såväl ekonomisk och social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen. Hållbar utveckling återkommer senare i del 1 under rubriken Hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande, och på flera ställen som mål i del 2. Definitionen av begreppet hållbar utveckling kommer från Brundtland-rapporten från 1987. Där står det bland annat att hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina
behov. Begreppet relaterar även till Agenda 2030 som visar på tre dimensioner av hållbar utveckling den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. De nationella minoriteternas språk och kulturer De nationella minoriteterna är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De nationella minoriteternas rätt till sina nationella minoritetsspråk har förtydligats i del 1 i Lpfö 18. Där står det: Barn som tillhör de nationella minoriteterna, där urfolket samerna ingår, ska även stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i sin utveckling av en kulturell identitet. Förskolans ska därigenom bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer. Det finns också ett mål i del 2 under rubriken Omsorg, utveckling och lärande: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet. Men även de förskolor som inte har barn som tillhör de nationella minoriteterna ska arbeta med här området. I del 1 står det under rubriken Förståelse och medmänsklighet att Utbildningen i förskolan ska lägga grunden till barnens förståelse för olika språk och kulturer, inklusive de nationella minoriteternas språk och kulturer. Rätt till teckenspråk De barn som är döva, har en hörselnedsättning eller av andra skäl har behov av svenskt teckenspråk har rätt till det i förskolan. Det finns förtydligat i läroplanens del 1: För döva barn, barn med hörselnedsättning och barn som av andra skäl har behov av teckenspråk ska språkutvecklingen främjas i det svenska teckenspråket. Det finns även med som mål i avsnitt 2.2 under rubriken Omsorg, utveckling och lärande: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk. Rätten till teckenspråk finns reglerad i språklagen.
En del förskolor arbetar med TAKK (tecken som alternativ kommunikation) som en metod för språkstödjande arbete. Skrivningarna i läroplanen handlar däremot inte om TAKK utan om rätten att utveckla ett språk, i det här fallet teckenspråk. Kroppslig och personlig integritet Det finns nya skrivningar om barns kroppsliga och personliga integritet i både del 1 och del 2 i Lpfö 18. I del 1 under rubriken Förskolans uppdrag/helhetssyn står det: Barnens rätt till kroppslig och personlig integritet ska också respekteras. Det gäller bland annat i den dagliga omsorgen och i frågor om dokumentation. Det finns även med som mål i del 2.2 Omsorg utveckling och lärande: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet. Skrivningarna om kroppslig och personlig integritet kan direkt kopplas till att utbildningen ska utgå från vad som bedöms vara barnets bästa, att barn har rätt till delaktighet och inflytande och att barnen ska få kännedom om sina rättigheter. Allt som görs i förskolan ska ske med respekt för barnet, en självklarhet för alla som arbetar i förskolan men det är viktigt att det också syns i läroplanen. Jämställdhet Skrivningarna om jämställdhet har reviderats för att stämma överens med de andra skolformernas läroplaner. Flickor och pojkar har bytts ut mot barn (i Lgr 11 används istället elever ). I Lpfö 98 stod det att förskolan ska Motverka traditionella könsmönster och könsroller. I Lpfö 18 står det istället i del 1 under rubriken En likvärdig utbildning att Förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande. Ordet traditionella har tagits bort eftersom det är svårtolkat: vad är traditionellt och vems tradition syftar det på? Stöd och stimulans utifrån barnets behov och förutsättningar I Lpfö 98 fanns formuleringar om att hjälpa de barn och att ge särskilt stöd till barn som befinner sig i svårigheter. Ord som hjälpa och befinna sig i svårigheter kan signalera att det är barnet som är bärare av ett problem. Därför står det istället i Lpfö 18
i del 1 under rubriken En likvärdig utbildning: Förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd. Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar. Den formuleringen stämmer också bättre överens med skollagens skrivningar om att ge stöd. Senast uppdaterad 02 november 2018, Skolverket