The Art of The Argument: Western Civilization's Last Stand

Relevanta dokument
Kvasirealism och konstruktivism

Moralfilosofi. Föreläsning 2

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga.

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

Postprint.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

1. Öppna frågans argument

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Moralfilosofi. Föreläsning 5

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

Moralfilosofi. Föreläsning 4

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Internationell politik 1

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik

Moralisk oenighet bara på ytan?

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Anarchy, State, Utopia

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Föreläsning 5. Deduktion

Maps of Meaning. The Architecture of Belief. Del II

Subjektivism & emotivism

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Kontraktualismen säger följande:

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

An Intelligent Person's Guide to Philosophy

Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.

SANNING eller fake 1

6. Kvasirealism. Slutledningen igen:

7. Moralisk relativism

Öppna frågans argument

Föreläsningar i religionsfilosofi

Kapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra.

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Moralfilosofi. Föreläsning 6

Moralfilosofi. Föreläsning 7

Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga.

0. Meta-etik Grunderna

FTEA12:2 Filosofisk metod

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden, framhåller. Humes Dialoger om naturlig religion.

4. Moralisk realism och Naturalism

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet

Guds egenskaper och natur

Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Två sidor av samma historia

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Lektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream.

Explaining Postmodernism. Skepticism and Socialism from Rousseau to Foucault. Del I

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

Filosofi Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Lektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen

Moralfilosofi. Föreläsning 7

IQ and the Wealth of Nations. Del II

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Seminariematerial Allmän Rättslära. Uppsala universitet Juridiska institutionen VT 2013, B-perioden

Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här

Kapitel 4. Scanlon svarar genom att förneka att han skulle mena något sådant. (Se också introduktionen.)

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Logik. Dr. Johan Hagelbäck.

Kapitel 4. Scanlon tar också upp problemet om moralens omfång d.v.s. frågan om vilka varelser som vi har moraliska skyldigheter mot.

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation III

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?

Transkript:

The Art of The Argument: Western Civilization's Last Stand Författad av Fähstorkh lör, 18/11/2017-18:46 Den kanadensiske debattören Stefan Molyneux är enormt populär. Han har skrivit ett flertal böcker som han har publicerat på egen hand. De flesta av dessa böcker kan hämtas fritt från hans webbplats. Han driver också en podcast i vilken han diskuterar samhällsproblem utifrån ett närmast anarkistiskt perspektiv. Hans YouTubesida har över 600 000 prenumeranter. I denna artikel ska vi kika lite närmare på Molyneuxs senaste bok: The Art of The Argument: Western Civilization's Last Stand (2017). The Art of The Argument"> Utgångspunkter Molyneuxs samhällskritik baseras på kunskapsteoretiska och metafysiska antaganden. Han gör också antaganden om människans natur. Hans kunskapsteoretiska utgångspunkt är den logiska empirismen. All kunskap startar med observationer. Vi extrapolerar sedan universella regler från dessa. Vi vet av erfarenhet att människor dör förr eller senare. Människolivet är ändligt. På Page 1 of 6

grundval av dessa observationer kan vi formulera en generell regel: alla människor är dödliga. Med detta som utgångspunkt kan sedan vi ställa upp ett deduktivt argument. Om vi accepterar premisserna att mänskligt liv har ett slut och att vi är människor, följer slutsatsen, att också vi ska dö en dag, logiskt. Molyneuxs metafysiska antagande är att verkligheten är rationell, empirisk och objektiv. Verkligheten är rationell i den meningen att den t.ex. inte ändrar struktur slumpmässigt från en tidpunkt till en annan. Den är ett empiriskt fenomen och som sådan möjlig att observera. Den är också objektiv, vilket innebär att den existerar oberoende av oss. Molyneux menar att om verkligheten inte hade dessa egenskaper, skulle vi inte kunna formulera teorier om den. Omvänt gäller att eftersom verkligheten är rationell, empirisk och objektiv, måste våra teorier vara det. Det är relationen till verkligheten som ger ett argument dess struktur. Molyneux antar också att människor är kapabla att orsaka sina tankar och handlingar. Detta är grunden för hans moralfilosofi. Molyneuxs moralfilosofi gör också rationella anspråk, dvs. han anser att det är möjligt att bevisa att vissa moralsystem är mer rationella än andra. Vad är ett argument? En stor del av boken upptas av redogörelser för vad ett argument är för något. Molyneux skiljer mellan empiriska påståenden och värdesatser. Han diskuterar skillnaden mellan deduktiva och induktiva argument. Ett kapitel handlar om distinktionen mellan korrelation och kausalitet, ett annat om skillnaden mellan logisk följdriktighet och empirisk sanning. Ett avsnitt handlar om definitioner, ett annat om skillnaden mellan riktiga argument och pseudoargument. The Art of The Argument är emellertid inte en lärobok i argumentationsteori. Molyneuxs syfte är bredare än så. Det är förvisso korrekt att vi försöker fastställa en teoris sanningshalt när vi diskuterar den, men det är inte det enda som vi gör. Teorier har sociala konsekvenser. Den faktum att marxismen är falsk hindrade inte kommunister från att mörda miljontals människor i denna ideologis namn. Även falska teorier har sociala konsekvenser. Molyneuxs syfte är sålunda inte endast att lära läsaren att detektera dåliga argument och tipsa denne om hur man skapar goda argument, han vill också övertyga denne om att frihet, sociala och ekonomiska framsteg i slutändan baseras på reglerna i The Art of The Argument. För Molyneux är det rationella argumentet skillnaden mellan himmel och helvete, mellan frihet och diktatur, mellan civilisation och reaktion. Det är på denna punkt som Molyneux blir kontroversiell. Hans tes är att om vi accepterar påståendet att logik och empirisk evidens bör vägleda vårt tänkande och handlande, följer logiskt att ett anarko-kapitalistiskt samhälle är den enda förnuftiga samhällsformen. För att förstå vad Molyneux menar ska vi titta lite närmare på hans kritik av postmodernism och välfärdsstat. Page 2 of 6

Stefan Molyneux. Källa: Wikimedia [1]. Kritik av postmodernismen Enligt den postmoderna filosofin existerar ingen objektiv verklighet. Verkligheten antas istället vara en språklig konstruktion och eftersom språket, i sista instans, är ett socialt fenomen förmodas det vara maktförhållanden som bestämmer vår verklighetsuppfattning och moral. Därför kan vi, tror postmodernisterna, endast uppnå sann frihet genom en kompromisslös kamp mot det bestående samhället. Molyneuxs kunskapsteoretiska utgångspunkt är, som vi har sett, en korrespondensteori om sanning. Teorier konstruerar teorier inte verkligheten, de beskriver den. Molyneux förnekar inte existensen av makt eller att människor ofta har illusioner om verkligheten, men han är övertygad om att missförhållanden endast kan rättas till om vi först beskriver dem med logiskt uppbyggda argument som är möjliga att verifiera empiriskt. Först då kan vi avslöja maktmissbruk och demaskera villfarelser. Det är idén om verkligheten som social konstruktion som förklarar varför postmodern teori är så verklighetsfrånvänd. Vad är poängen med att debattera samhällsfrågor om premissen är att man endast kan diskutera begrepp och deras definitioner? Kan vi verkligen med vett och vilja hävda att socialism är bättre än liberalism utan att beakta den historiska evidensen? Den postmoderna samhällskritiken är i realiteten en imaginär kur för en imaginär sjukdom. Page 3 of 6

Kritik av välfärdsstaten Molyneux menar att människor inte är av naturen sanningsälskande varelser. När vi debatterar med varandra är syftet sällan att fastslå vad som är sant och falskt. Målet är ofta att uppnå kontroll över motparten och dennes resurser. Välfärdsstaten är ett exempel. När politiker försvarar välfärdssystemen, gör de det med argumentet att de skapar ett mer jämlikt samhälle. Detta argument är, om vi får tro Molyneux, endast giltigt under förutsättningen att det finns ett samhälle och att det har rätt att behandla vissa människor som medel istället för som mål. I realiteten finns inget samhälle. Det finns bara individer. När staten tar pengar från vissa individer, så hamnar dessa pengar inte i samhället. De hamnar i andra individers fickor. Detta rationaliseras i efterhand i termer av jämlikhet och social rättvisa. Den bistra realiteten är dock inte endast att människor använder det politiska systemet för att berika sig på andras bekostnad, det kanske större problemet är att de som vägrar att ställa upp på detta moraliska taskspeleri riskerar böter eller fängelsestraff. Problemet med välfärdsstaten är, kort uttryckt, att den baseras på tvång. Det är också den avgörande skillnaden mellan välfärdsstat och privata välgörenhetsinitiativ. Privata välgörenhetsinitiativ är att föredra av två skäl. Det första skälet är att de är baserade på frivillighet. Det andra skälet är att eftersom bidragsgivarna ger bort sina egna pengar, kommer de att engagera de sig i bidragsmottagarnas liv. Det är inte svårt att förstå varför välgörenhet är villkorad. Ingen vill bli utnyttjad eller subventionera ansvarslöst beteende. Inte heller är det svårt att förstå varför bidragsmottagaren i en dylik situation förstår och accepterar att hjälpen är villkorad: det är inte samhällets pengar. Pengarna tillhör personen som sitter mittemot mottagaren. Välfärdsstatliga arrangemang är annorlunda. De fostrar hos mottagarna en känsla av att de har rätt till andras resurser därför att bidragsgivarna inte är fysiskt närvarande. Om vi håller det i minnet, är det inte heller särskilt svårt att förstå varför krav på motprestationer ofta upplevs som kränkande. Molyneux menar att detta också påverkar den publika debatten menligt. Den blir alltmer politiskt korrekt. Att kräva motprestationer sägs vara liktydigt med att sparka på de som redan ligger. Villkorad välgörenhet ska inte förväxlas med tvång. Ingen är skyldig att uppge vad de har till någon annan. En bidragsmottagare måste inte acceptera givarens villkor. Välgörenhet baseras i slutändan på en dialog mellan två parter som har vetorätt. Därför är privat välgörenhet att föredra framför en skattefinansierad välfärdsstat. Vad gör vi med dem som inte vill argumentera? Postmodernister är ett exempel. Postmodernister uppfattar förnuftet som ett förtrycksinstrument. De tror inte att sanningen befriar människan utan att den tvärtom förslavar henne. Detta påverkar deras sätt att resonera. De försöker inte övertyga människor med rationellt konstruerade argument som är möjliga att vederlägga empiriskt. Det postmoderna språket riktar sig till människors känslor. Det är skälet till att det är så färgrikt och bombastiskt. Molyneuxs generella råd är att man ska undvika debatter med personer som inte accepterar regler för rationell argumentation. Hur ska man kunna diskutera kommunismens brott med personer som förnekar existensen av en objektiv Page 4 of 6

verklighet? Det är meningslöst. Det faktum att det är fåfängt att debattera med postmodernister innebär dock inte att man ska undvika att prata om och kritisera irrationella tankeströmningar. Det är tvärtom en viktig uppgift. Postmodern filosofi och marxistisk teori har idag en stor publik. Många människor är genuint intresserade av dessa idéströmningar. Summa summarum Molyneux kallar sig "filosof". Filosofiska problem är ofta enormt komplicerade. Bertrand Russell klagade i The Problems of Philosophy över att modern filosofi inte har lyckats lösa ett enda centralt problem. Ofta är behållningen med filosofiska studier därför av idéhistorisk karaktär. Molyneux förefaller inte vara särskilt besvärad av Russells historieskrivning och det präglar framställningen i The Art of The Argument. Man upptäcker detta om man läser boken långsamt och noggrant. Istället för att försvara korrespondensteorin om sanning mot den kritik som har riktats mot teorin och med detta som solid bas argumentera vidare för sin politiska vision, förefaller han göra det omvända. Molyneux är anarkokapitalist. Han vill ha ett anarkokapitalistiskt samhälle och det är premissen för The Art of The Argument. Anledningen till att han accepterar korrespondensteorin om sanning är alltså inte att han har goda argument för den, utan att den förefaller vara en logisk konsekvens av hans politiska vision. Man ser detta i hans argument för en rationell moral. Molyneux är inte endast övertygad om att vi kan leda i bevis att vissa handlingar är goda och att vissa handlingar är onda, han är också förvissad om att han har löst problemet. Den engelske filosofen David Hume sade, apropå moralfilosofiska spekulationer, att verkligheten inte ger oss moralisk vägledning. Mer formellt uttryckt: vi kan inte härleda ett "ought" från ett "is". Molyneux anser att Hume hade fel: Arguing that we cannot derive universally preferable behavior from mere matter and energy argues that it is universally preferable behavior to not derive an "ought" from an "is." If we cannot derive an "ought" from an "is," this means that we can derive an ought from an "is," which is that we ought not try it: a self detonating argument. Humes tes var naturligtvis inte att vi inte ska försöka härleda "ought" from "is", utan att det inte är möjligt. Tesen att han också menade att vi därför inte ska försöka att göra det, är något som Molyneux har hittat på för att få sitt argument att gå ihop. I The Art of The Argument är Stefan Molyneux när han är som bäst och när han är som sämst. Den som söker en kurs i argumentationsteori kommer att ha begränsad nytta av The Art of The Argument. Inte heller lär boken tilltala personer som är intresserade av snåriga filosofiska argument. Hans implicita slutsats att de som inte accepterar en anarkokapitalistisk samhällsform inte har lärt sig att argumentera rationellt, uppfattas nog av många som brådstörtad. The Art of The Argument är inte tom på retoriska guldkorn, men om man inte redan Page 5 of 6

tillhör Molyneuxs beundrarskara, så kanske man ska börja med att besöka hans YouTubekanal eller hans webbplats där många av hans böcker, dock inte The Art of The Argument, kan hämtas kostnadsfritt. Source URL: https://www.samtiden.com/?q=node/500 Links [1] https://commons.wikimedia.org/wiki/file:stefan_molyneux_2014-02-10.jpg Page 6 of 6