Regionala energibolag Vägval och utveckling sedan konkurrensutsättningen av el- och fjärrvärmemarknaden 1996-2006 Lukas Radebrand & Jakob Lewin
Förord Detta examensarbete är det avslutande momentet i våra civilingenjörsstudier på Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Det har varit en intressant och spännande studie där vi fått förmånen att i sex månader fördjupa oss i de regionala energibolagens vägval och utveckling under perioden 1996-2006. Examensarbetet är genomfört på uppdrag av KTH Executive School och adjungerad professor Eric Giertz vid institutionen för Industriell Ekonomi och Organisation. Examensarbetet sker inom ramen för ett forskningsprogram som finansieras av Energimyndigheten. Vi vill tacka alla de företag som har ställt upp på intervjuer; Lunds Energikoncernen, Öresundskraft, Göteborg Energi, Tekniska Verken i Linköping, Östkraft, Mälarenergi och Skellefteå Kraft. Vi vill även framföra ett stort tack till vår handledare på KTH Executive School, Teknologie Doktor Fredrik Lagergren samt till vår handledare på KTH, professor Thomas Sandberg, för handledning, värdefulla synpunkter och givande diskussioner. Dessutom vill vi tacka personalen på KTH Executive School samt våra kollegor Per Magnusson, Martin Vallstrand och Christian Johansson som skrivit examensarbete parallellt med oss inom samma forskningsprojekt. Slutligen vill vi tacka Björn Carlsson för värdefulla råd och kritik. Stockholm, december 2007 Jakob Lewin, Lukas Radebrand 2
Sammanfattning Sedan konkurrensutsättningen av el- och fjärrvärmemarknaden 1996 har elbranschen genomgått en konsolidering. Antal aktörer har minskat kraftigt och idag domineras den svenska el- och fjärrvärmemarknaden av tre stora internationella företag, Vattenfall, EON och Fortum. Vid sidan av dessa finns dock sex regionala energikoncerner och ett flertal mindre lokala aktörer. De regionala energibolagen har under perioden 1996-2006 utvecklats från att ha varit lokala aktörer till att idag vara regionala energikoncerner. Examensarbetet syftar till att undersöka hur de sex regionala energiföretagen utvecklats under de tio år som gått efter konkurrensutsättningen av el- och fjärrvärmemarknaden och vilka vägval som lett fram till dagens situation. Studien visar att de regionala energibolagen har expanderat kraftigt. I genomsnitt har omsättningen ökat med 240 procent under tioårsperioden, vilket är en årlig tillväxt på över 20 procent. Elhandel är det verksamhetsområde där tillväxten varit kraftigast. Expansionen har skett på olika sätt; vissa bolag har vuxit organiskt, medan andra vuxit genom förvärv och/eller samarbeten. Ett uttalat incitament till expansion har varit jakten på skalfördelar och effektivare organisationer. Studien visar dock att avkastning och rörelsemarginaler har försämrats för majoriteten av bolagen jämfört med 1996. Det är dock felaktigt att endast se till nyckeltalen, för att bedöma prestation. I och med att flera verksamheter är monopolverksamheter avspeglar inte vinst eller lönsamhetsmått hur bra energibolaget presterar. Kostnadseffektivitet är ett betydligt bättre mått på prestation. Vi har i vår studie analyserat om expansionen inom eldistribution lett till skalfördelar och lägre kostnad per kund. Vi har dock inte funnit något som stödjer detta. Att skapa effektivare organisationer har varit en anledning till expansion men vi har även identifierat andra drivkrafter. Ledande personer i flera av de regionala energibolagen menar att det är viktigt att de utvecklas och växer för att på så sätt kunna behålla och rekrytera folk med rätt kompetens. Andra viktiga skäl har varit viljan att kunna erbjuda ett alternativ till de tre stora energibolagen, en önskan att inte förvärra oligopolsituationen, samt att expandera varumärket. Framöver vill samtliga aktörer fortsätta expandera. Vi ser dock vissa svårigheter med detta. Dels för att antalet uppköpsobjekt har reducerats kraftigt och dels för att respektive bolags soliditet ligger marginellt över, eller under, soliditetsmålet. Förutom förvärvsbaserad expansion kan det dock finnas andra sätt att expandera på, däribland samarbete med andra mindre aktörer. 3
Innehållsförteckning 1 Om studien... 5 1.1 Syfte... 6 1.2 Problemformulering... 6 1.3 Avgränsningar... 6 1.4 Disposition... 7 1.5 Metod... 8 2 Den svenska el- och fjärrvärmemarknaden... 10 2.1 Tre grupperingar energibolag... 10 2.2 Verksamhetsområden... 18 2.3 Marknadsandelar sett till verksamhetsområden... 24 2.5 Konkurrensutsättningen av el- och fjärrvärmemarknaden 1996... 27 3 Konkurrensfördelar & konsolideringar... 30 3.1 Konkurrensfördelar inom elhandel - differentiering eller storskalighet?... 30 3.2 De fyra konsolideringsstegen... 31 4 De regionala energibolagens strategiska vägval... 34 4.1 Göteborg Energi... 34 4.2 Mälarenergi... 36 4.3 Tekniska Verken i Linköping... 38 4.4 Öresundskraft... 39 4.5 Skellefteå Kraft... 41 4.6 Lunds Energikoncernen... 43 5 Strategiska val & utveckling en jämförelse... 46 5.1 Storskalighet eller differentiering?... 46 5.2 Har expansionen varit lönsam? Analys av rörelsemarginal och avkastning... 49 5.3 Framtida expansionsmöjligheter... 65 6. Slutsats... 69 7 Avslutande diskussion & rekommendationer... 72 Referenser... 74 Bilagor... 76 4
1 Om studien El och fjärrvärmemarknaden i Sverige domineras av tre stora internationella företag Vattenfall, EON och Fortum. Vid sidan av dessa finns ett stort antal andra energiföretag. Det finns idag sex större energikoncerner som verkar på en regional energimarknad i Sverige och som vardera omsätter mellan 2-6 miljarder kronor per år. Dessa företag och deras ägare valde tidigt efter konkurrensutsättningen av el- och fjärrvärmemarknaden att målmedvetet bygga större konstellationer och agera på betydligt större marknader än de ursprungligen agerade ifrån. Dessa företag har ursprungligen varit lokala aktörer. De tre stora aktörernas strategiska vägval och utveckling sedan konkurrensutsättningen av el- och fjärrvärmemarknaden har dokumenterats i flertal studier, exempelvis i Kaijser och Högselius studie När folkhemselen blev internationell. Mot denna bakgrund vänds istället, i denna studie, fokus mot de regionala energibolagen. Studien, som initierades på uppdrag av KTH Executive School skall kartlägga de regionala energibolagens strategiska vägval och finansiella utveckling från 1996 och framåt. Med detta som utgångspunkt skall även studien försöka undersöka vilka skäl som låg bakom de strategiska vägvalen och vilka framtida vägval de regionala energibolagen står inför. De sex energiföretagen som är med i studien är: 1. Göteborgs energi 2. Tekniska verken 3. Öresundskraft 4. Mälarenergi 5. Lunds energikoncern 6. Skellefteå kraft 5
1.1 Syfte Examensarbetet ska undersöka hur de sex regionala energiföretagen utvecklats under de tio år som gått efter konkurrensutsättningen av el- och fjärrvärmemarknaden och vilka vägval som lett fram till dagens situation. Dagens och morgondagens strategiska situation för företagens verksamheter ska beskrivas avseende förvärv, konkurrensfördelar, avkastningskrav och ägarförändringar. 1.2 Problemformulering Frågor som denna studie ämnar svara på är: Vilka tydliga strategiska vägval har gjorts? Hur har respektive företags verksamhet utvecklats under tioårsperioden 1996-2006, avseende omsättning och affärsområden? Varför en regional strategi? Vilka konsekvenser har denna strategi medfört, avseende lönsamhet, kostnader, marginaler och prissättning på monopolverksamheter? Utvecklingsvägar idag? Kan energibolagen fortsätta expandera i samma takt? Hur kommer el- och fjärrvärmemarknaden utvecklas framöver? 1.3 Avgränsningar Denna studie är begränsad till den svenska el- och fjärrvärmemarknaden och studien är inriktad på utvecklingen från 1996 fram till 2006. Vi studerar endast de regionala energibolagen. Med de regionala energibolagen menas i denna studie de energibolag som en gång varit lokala men som idag verkar på en regionalmarknad och som har en omsättning mellan 2-6 miljarder sek. Studien fokuserar på el- och fjärrvärmemarknaden av skälet att samtliga energibolag studien kartlägger är verksamma på dessa två marknader. Övriga produkter och tjänster som tillhandahålls, som till exempel vatten och avlopp, gas, fjärrkyla etcetera, behandlas endast i begränsad omfattning. 6
1.4 Disposition Denna rapport är uppdelad i sju kapitel. För att ge en bild av hur rapporten är upplagd ges här en kort beskrivning av dess disposition. Kapitel 1: Om studien Det inledande kapitlet syftar till att ge en bakgrund till det undersökningsområde arbetet berör och den problematik som ligger till grund för arbetet. Även tillvägagångssättet och studiens vetenskapliga ansats presenteras. Kapitel 2: Den svenska el- och fjärrvärmemarknaden Kapitel två syftar till att ge en allmän introduktion och grundläggande förståelse för eloch fjärrvärmemarknaden som den ser ut idag. Med detta som utgångspunkt utreds vilka aktörer som finns, vilka verksamhetsområden som förekommer samt hur marknadsandelar är fördelade mellan aktörerna. Kapitlet syftar även till att ge en förståelse för under vilka förutsättningar de regionala energibolagen har formats under. Kapitel 3: Långsiktiga förhållningssätt i samband med konkurrensutsättningen Vår teoretiska referensram behandlas här. Den bidrar till en förförståelse när vi senare ska beskriva de utvalda energibolagen och ger oss även en möjlighet att jämföra teori och empiri senare i studien. Kapitel 4: De regionala energibolagens strategiska vägval Kapitel 4 är kärnan i studien. Utgångspunkten för varje företagsbeskrivning är 1996 då elmarknaden konkurrensutsattes. Med denna referenspunkt granskas verksamhetsområden, strategiska vägval, omsättning, förvärv, samt framtida vägval. För att undersöka strategiska vägval granskas affärer och investeringar som respektive bolag har gjort. Vilka typer av investeringar och förvärv har gjorts och varför? Vilka områden har de valt att expandera inom och hur mycket? På vilket sätt har de expanderat? Kapitel 5: Strategiska vägval och utveckling en jämförelse Kapitel fem svarar på den ursprungliga frågeställningen. Det görs en jämförelse mellan de regionala energibolagen, avseende sättet de har valt att expandera på och vilka områden de har valt att expandera inom. Genom denna jämförelse erhålls ett mönster. Kapitel 6: Slutsats I kapitel sex sammanfattas det viktigaste från kapitel fyra och fem. Kapitel 7: Diskussion och rekommendationer I det avslutande kapitlet diskuteras framtida möjligheter och det förs även en diskussion kring vad vi anser att de regionala energibolagen bör förändra i sin verksamhet. 7
1.5 Metod En fallstudie Fallstudier är ett av många sätt att göra en samhällsvetenskaplig undersökning på. Istället för att göra ett stort antal stickprov för ett fåtal fall, undersöks en händelse eller företeelse, dvs. ett fall, djupgående för att erhålla kunskap om ett fenomen. Metoden kan användas för att både testa befintliga teorier och generera nya (Alvesson & Sköldberg, 1994). Rapporten är baserad på en fallstudie. Vi har studerat sex regionala energibolag djupgående för att dels erhålla nya teorier och dels testa befintliga. Vi har i studien grävt djupt avseende ett flertal strategiska aspekter hos företagen, vilket gjort att vi har erhållit ett djup. Nackdelen med fallstudier kan vara att de, genom sitt djup, saknar bredd vilket kan påverka dess generaliserbarhet. Vi anser emellertid att vår studie även har en bredd. Undersökningsområdet är väl definierat till de sex regionala energibolagen och vi har inte behövt exkludera bolag som uppvisar samma karaktäristik. Nackdelen med att använda sex företag är att det sker på bekostnaden av studiens djup, då mindre tid kan ägnas åt varje enskilt företag. Det har funnits svårigheter i studien avseende insamlandet av finansiell data. Till exempel har finansiell data från affärsområdena elhandel och fjärrvärme i många fall varit svårtillgängliga till den grad att ett nytt examensarbete skulle krävas för en djupgående studie. Vi anser att det hade funnits en poäng med att begränsa studien ytterligare så att djupare kunskap hade kunnat erhållas inom dessa områden. Hade vi till exempel valt att endast fokusera på ett regionalt energibolag hade en mer djupgående analys kunnat göras och problematiken med skalfördelar utredas vidare. Dock hade detta skett på bekostnad av undersökningens generaliserbarhet som vi anser är denna studies styrka (Alvesson & Sköldberg, 1994). En kvalitativ studie med kvantitativa inslag Frågeställningar, inom samhällsvetenskap, kan behandlas antingen genom kvalitativa eller kvantitativa studier. Den ena metoden utesluter dock inte den andra; kvalitativa studier har inte sällan kvantitativa inslag och vice versa. Skillnaden mellan metoderna är att den kvalitativa använder tolkning, medan den kvantitativa använder mätningar, för att beskriva och förklara ett fenomen. Den kvalitativa metoden använder verbala beskrivningar som utgångspunkt, medan den kvantitativa metoden har kvantifierbar information, siffror och statistik, som utgångspunkt (Alvesson & Sköldberg, 1994). Med våra frågeställningar som bakgrund ansåg vi att en kombination av dessa två synsätt var lämpligast. Studien är i sin helhet kvalitativ men med kvantitativa inslag. Intervjuerna var kvalitativt utformade; de var ostrukturerade i den mening att frågorna var öppna och intervjuerna informella. Svaren byggde på respondenternas tolkning av verkligheten och som i sin tur tolkades av oss. Samma vetenskapliga synsätt användes vid insamlandet av strategisk information från verbala beskrivningar. Denna information kunde inte kvantifieras och mätas och är därmed kvalitativ. Ett alternativt tillvägagångssätt kunde ha 8
varit att inhämta information från respondenterna genom till exempel strukturerade intervjuer, som enkäter, för att möjliggöra kvantifiering av svaren. Risken med strukturerade intervjuer är dock att man går miste om ny information från respondenterna. Insamlandet av finansiell information var å andra sidan mätbart och kvantifierbart. Siffrorna inhämtades från resultaträkningar och balansräkningar och utgjorde grunden för studiens kvantitativa del. Tillvägagångssätt för insamling av information och data Med våra frågeställningar och syfte som utgångspunkt valde vi att gå till väga på följande sätt: 1. Först undersökte vi årsredovisningar för perioden 1996-2006, för inskaffande av information om bolagen som ingår i studien. Den avsåg dels finansiell information i form av siffror från balans och resultaträkningar och dels strategisk information från utsagor. 2. I samband med undersökningar av årsredovisningar undersöktes även artiklar i mediearkiv för att erhålla information som ej var tillgänglig i årsredovisningarna. 3. När all information från årsredovisningar och artiklar var insamlad var det dags för intervjuer av respektive bolags verkställande direktör. Dessa syftade till att fylla i luckor och omfattade främst frågor rörande bakomliggande skäl för strategiskt handlande. Information från årsredovisningar, mediearkiv och intervjuer utmynnades därefter i sex företagsbeskrivningar för respektive bolag under perioden 1996-2006. 4. När företagsbeskrivningar var sammanställda återstod att analysera företagen. Detta gjordes genom att främst jämföra de regionala energibolagen, avseende strategiskt handlande och finansiell utveckling, med varandra. 9
2 Den svenska el- och fjärrvärmemarknaden Detta kapitel syftar till att ge en allmän introduktion och grundläggande förståelse för eloch fjärrvärmemarknaden som den ser ut idag. Med detta som utgångspunkt utreds aktörer, verksamhetsområden och marknadsandelar. Innan studien fokuserar på de sex regionala energibolagen behövs också en förståelse för under vilka förutsättningar de har vuxit fram och formats under. De energibolag som denna studie kartlägger kan ej isoleras utan har påverkats i hög grad av omgivningen. De har en gång varit lokala energibolag, och för att förstå under vilka förutsättningar de har formats under ges en översiktlig beskrivning av el- och fjärrvärmemarknadens regelverk innan och efter 1996 då den konkurrensutsattes. 2.1 Tre grupperingar energibolag Efter en konsolidering av el- och fjärrvärmemarknaden i Sverige de 10 senaste åren, domineras idag 1 el- och fjärrvärmemarknaden av tre stora energiföretag; Vattenfall, E.ON och Fortum, som omsätter mellan 40 och 700 miljarder årligen. Dessa bolag är internationella och verkar på en europeisk marknad. Utöver dessa finns sex regionala energibolag som innan konkurrensutsättningen av elmarknaden verkade inom sina kommunala gränser men som idag verkar på en regional marknad. De regionala energibolagen omsätter vardera idag mellan två och sex miljarder årligen. Förutom de regionala aktörerna finns det ett stort antal lokala energibolag som verkar inom sin kommun gräns 2. De har till skillnad från de regionala energibolagen valt att förbli lokala efter 1996. De omsätter vardera under en miljard årligen. De tre grupperingarna 18% 14% De tre stora energibolagen Regionala energibolagen Lokala energibolagen 68% Figur 1. Marknadsandelar på den svenska el- och fjärrvärmemarknaden sett till omsättningen för de tre kategorierna energibolag. 1 Vi kommer att i fortsättningen utgå från att 2006 är i år om inte annat anges. 2 Se Magnusson & Vallstrand examensarbete Strategier i lokala energibolag. 10
Sett till omsättningen utgör de tre stora energibolagen 68 procent av marknaden idag. De regionala bolagen utgör 14 procent och de lokala energibolagen 18 procent. I denna beräkning av marknadsandelar är små energibolag med en omsättning under 100 Mkr utelämnade. Totalt uppgår el- och fjärrvärmemarknaden i Sverige då till 128 miljarder SEK. De tre stora energibolagen Vattenfall är idag den största aktören på den svenska elmarknaden. Bolaget ägs till 100 procent av svenska staten och var fram till början på 90-talet ett statligt verk (Högselius & Kaijser, 2007). Vattenfall har en total omsättning på 146 miljarder SEK varav Norden svarar för 48 miljarder SEK. Av Vattenfalls verksamhet i Norden kommer ungefär 36 miljarder SEK från den svenska marknaden. Bolagets verksamhet i Sverige hade en vinstmarginal på 21 procent 2006 och en avkastning på totalt kapital på 14 procent (Vattenfalls årsredovisning, 2006). Fortum är det största bolaget inom elhandel, eldistribution och värme i Norden. Bolaget är börsnoterat på Helsingforsbörsen men en majoritet av aktierna ägs av finska staten. Fortum har en omsättning på 43 miljarder SEK varav 23 miljarder SEK är från verksamhet på den svenska el- och fjärrvärmemarknaden. Bolagets verksamhet i Sverige hade 2006 en vinstmarginal på 34 procent och en avkastning på totalt kapital på 17 procent (Fortums årsredovisning 2006). E.ON är med en omsättning på 643 miljarder SEK, den största aktören av de tre stora på den internationella el- och fjärrvärmemarknaden. Sett till den svenska marknaden omsätter dock bolaget endast 26 miljarder SEK och placerar sig därmed efter Vattenfall som det största energibolaget. Bolaget har en kort historia i sin nuvarande form. År 2004 köpte Sydkraft upp Graninge och i september 2005 ombildades Sydkraft till E.ON Sverige. Bolaget hade 2006 en vinstmarginal på 18 procent och en avkastning på totalt kapital på 7.7 procent (E.ONs Årsredovisning 2006). Regionala energibolagen 3 Från de tre stora energibolagen är det ett stort hopp i omsättning till nästa grupp energibolag som har en betydligt lägre omsättning. Skellefteå Kraft, Öresundskraft, Lunds Energikoncernen, Mälarenergi, Tekniska Verken i Linköping och Göteborg Energi är en grupp företag som vi har valt att benämna regionala energibolag och som är i fokus i denna studie. Dessa bolag är kommunalt ägda och agerar inom en region i Sverige och flera av dem har vuxit kraftigt under 1990-talet och 2000-talet främst genom förvärv eller samarbeten med andra kommunalt ägda energibolag. De regionala energibolagen har en omsättning mellan två till sex miljarder SEK. 3 Informationen i detta avsnitt är tagen från respektive bolags årsredovisningar för perioden 1996-2006 11
Mkr 6,000 Regionala energibolagen 5,000 4,000 3,000 2,000 1,000 0 Mälarenergi Tekniska Verken Göteborg energi Lunds Energi Öresundskraft Skellefteå Kraft Figur 2. Omsättningen 2006 för de sex regionala energibolagen på den svenska el- och fjärrvärmemarknaden. Nedan följer en kort beskrivning av respektive regionalt energibolag avseende ägardirektiv och verksamhetsområden. Göteborg Energi Göteborg Energi ägs av Göteborg kommun. I egenskap av kommunalt bolag skall bolaget beakta kommuninvånarnas intresse och ha skäliga priser på monopolverksamheterna eldistribution och fjärrvärme. I ägardirektivet betonas det att bolaget skall vara en regional aktör inom eldistribution och fjärrvärme men med en verksamhet som inte sträcker sig längre än 12 mils radie från kommunens gräns. Göteborg Energi har idag ett soliditetsmål på 30 procent samt ett avkastningskrav på totalt kapital på sju procent. Dessa mål skall ses som vägledande för framtida verksamhet. Göteborg Energi är idag en av de större aktörerna på den svenska energimarknaden med ett omfattande produktutbud. Naturgas, där Göteborg Energi är en av de stora aktörerna med sitt fördelaktiga geografiska läge, distribuerar bolaget genom rör i regionen. Övriga viktiga produktområden är distribution av el samt fjärrvärme. Dessa verksamheter omfattar inte bara Göteborg kommun, utan sträcker sig till grannkommunerna Partille och Lerum, samt de mer avlägsna kommunerna Falbygden och Alebygge där man äger och driver lokala nät. Förutom distribution av el och fjärrvärme har Göteborg Energi också produktion. Fjärrvärmeproduktion har historiskt varit ett stort verksamhetsområde för Göteborg Energi, medan elproduktionen varit begränsad. Genom uppbyggandet av Rya kraftvärmeverk, som skall producera el och fjärrvärme med start 2007, kommer elproduktionen att öka väsentligt. Göteborg Energi säljer idag inte el till slutkund. Denna 12
verksamhet upphörde i samband med bildandet av elhandelsbolaget Plusenergi 1999 tillsammans med Vattenfall. Intäktsmässigt har utvecklingen sedan konkurrensutsättningen varit en expansion inom el - och värmedistribution och tillbakagång inom elförsäljning mot slutkund, se figur 3. (GWh) 1996 3,500 700 4,100 3,644 690 2006 340 Elförsäljning Eldistribution Elproduktion Värmeförsäljning Gas 453 340 4,951 3,984 Figur 3. Volym i GWh per verksamhetsområde åren 1996 och 2006 för Göteborg Energi Mälarenergi Mälarenergi ägs av Västerås kommun. I egenskap av kommunalt energibolag finns det ett uttalat intresse om att ha låga priser i bolagets ägardirektiv. Nyckeltal som ägarna har fastställt är i nuläget sex procent avkastning på totalt kapital samt ett soliditetskrav på 36 procent. Utöver låga priser vill ägarna ha en årlig utdelning på tio Mkr. Jämfört med de övriga regionala energibolagen är Mälarenergi, sett till omsättningen, en liten aktör. År 2006 omsattes 3 000 Mkr jämfört med t.ex. Tekniska Verken i Linköping som omsatte 5 600 Mkr samma år. Bland de regionala energibolagen är endast Lunds Energikoncernen en mindre aktör. Mälarenergi är verksam inom samtliga produktområden på fjärrvärme- och elmarknaden. Bolaget ansvarar för eldistribution och fjärrvärmedistribution inom Västerås kommun och kringliggande kommuner. Till skillnad från Göteborg Energi har Mälarenergi valt att ha kvar sin elhandelsverksamhet efter konkurrensutsättningen, och agerar idag som en nationell aktör inom elhandeln. I förhållande till Göteborg Energi har Mälarenergi stor elproduktion. Totalt brukar ett normalår ge mellan 1000-2000 GWh. Figur 5 visar hur verksamheten såg ut vid konkurrensutsättningen och tio år senare. Den totala leveransvolymen har gått från ca 3400 GWh till ca 6000 GWh. Elhandeln och eldistributionen har ökat i volym medan elproduktionen har minskat en aning. 13
(GWh) 1996 17.5 953 1,617 1,501 2006 28.0 Elhandel Eldistribution Elproduktion Fjärrvärme Fjärrkyla 1,010 1,002 3,079 1,406 1,920 Figur 4. Omsättning per verksamhetsområde 1996 och 2006 för Mälarenergi. Tekniska Verken i Linköping 4 Ägarna, Linköping kommun, betonar vikten av att hålla nere priserna på distributionsverksamheterna. Vad gäller den ekonomiska ställningen skall utveckling och investeringar medges utan ägartillskott. Kommunens långsiktiga krav på avkastning och soliditet skall vara styrande, enligt ägardirektivet, för bolagens planering på såväl lång som kort sikt. Bolaget skall ha en långsiktig soliditet på 28 33 procent samt en avkastning på eget kapital på 12-17 procent. I dagsläget är Tekniska Verken den största aktören, sett till omsättningen, av de regionala energibolagen. Bolaget omsatte närmare 5 700 Mkr år 2006. En siffra som kan jämföras med Lunds Energikoncernens omsättning på 2 200 Mkr samma år. En anledning till storleken är främst den omfattande elhandelsverksamheten genom dotterbolaget Östkraft, som är en av de större aktörerna på den svenska elhandelsmarknaden. Inom distributionsverksamheten agerar Tekniska Verken regionalt och är verksam inom Linköping och Katrineholm kommun via dotterbolaget Katrineholm Energibolag AB. Figur 4 nedan visar levererad volym i GWh per verksamhetsområde 1996 och 2006. Intressant att se är hur elförsäljningen har femfaldigas avseende såld volym till slutkund. Den totala volymen har gått från ca 4200 GWh till idag ca 9000 GWh. 4 Bolaget heter Tekniska Verken i Linköping. Framöver kommer vi dock, för enkelhetens skull, att skriva Tekniska Verken. 14
(GWh) 1996 1127 1,102 28.4 1174 2006 Elförsäljning Elproduktion Värmeförsäljning Fjärrkyla Eldistribution 0.0 1,382 1260 732 646 5,740 Figur 5. Omsättning per verksamhetsområde 1996 och 2006 i GWh för Tekniska Verken. Öresundskraft Öresundskraft, tidigare Helsingborg Energi, ägs i grunden av Helsingborgs Stad. Ägardirektivet betonar vikten av att prisnivån på monopolverksamheterna fjärrvärme och elnät ska vara lägre än genomsnittet i Sverige övriga verksamheter ska vara kommersiellt prissatta. Ägarna har satt ett krav på att soliditeten inte får understiga 35 procent och har satt ett avkastningskrav på eget kapital på tio procent. Öresundskraft är verksam inom elhandel, eldistribution, fjärrvärme, fjärrkyla och gas. Den totala uppgången, sett till samtliga verksamhetsområden, är cirka 4000 GWh, sedan tio år tillbaka. Sedan 1996 har en expansion inom affärsområdet elhandel och distribution varit en tydlig trend. Sett till GWh har affärsområdet vuxit med cirka 400 procent under perioden 1996-2006. Övriga affärsområden har haft en betydligt blygsammare utveckling, se figur 6. (GWh) 1996 627 971 668 15 2006 elhandel och distribution fjärrvärme Gas fjärrkyla 1162 1020 5267 Figur 6. Omsättning i GWh åren 1996 och 2006 för respektive verksamhetsområde för Öresundskraft. 15
Lunds Energikoncernen Lunds Energikoncernen, är det sydligaste bolaget i denna studie och skiljer sig från övriga energibolag ur ett ägarperspektiv. Företaget ägs inte endast av en enskild kommun utan av fyra kommuner, huvudägare är Lunds kommun som äger 82,4 procent, de övriga ägarna är Eslövs kommun 12 procent, Hörby kommun 3,5 procent och Lomma kommun som äger 2,1 procent. Ägarna vill att avkastningen på totalt kapital ska ligga runt åtta procent samt att priserna på eldistribution och fjärrvärme ska vara skäliga. Utöver krav på skäliga priser och avkastning vill ägarna att Lunds Energikoncernen skall ha en soliditet på 40 procent och ett rörelseresultat mellan 150-160 Mkr om året (Samuelsson, 2007-09- 04). Lunds Energikoncernens verksamhet omfattar eldistribution, elförsäljning, elproduktion, fjärrvärme, fjärrkyla och naturgas. Verksamheten är främst fokuserad i södra Sverige men har på senare tid även spridit sig uppåt i landet, främst inom elhandel. Tillsammans med Göteborg Energi och Öresundskraft är Lunds Energikoncernen en av de stora aktörerna inom distribution av naturgas. Figur 7 visar hur verksamheten utvecklats sedan 1996, omsättningen har ökat med 273 procent. Det är framförallt affärsområdet elförsäljning, som omfattar elhandel och elproduktion, som expanderat under perioden 1996-2006. Elhandeln har vuxit med 550 procent och eldistributionen med 300 procent. Mkr 1996 2006 Elförsäljning 54 147 550 142 21 Eldistribution Fjärrvärme Gas Fjärrkyla c 281 118 950 468 Figur 7. Omsättning per affärsområde i Mkr 1996 och 2006 för Lunds Energikoncernen. Skellefteå Kraft Skellefteå kraft, som är det nordligaste energibolaget i denna studie, ägs av Skellefteå kommun. Kommunen har satt ett avkastningskrav på 8,5 procent på totalt kapital för alla nya investeringar, detta krav gäller för både förvärv och ökning av kapacitet i befintliga anläggningar. Soliditetsmålet är satt till 40 procent. All vinst som kommer från 16
moderbolaget, verksam inom elkraft, tas ut av kommunen i form av utdelning. Bakgrunden till detta är att kommunen har skjutit till med kapital för förvärv av kraftverken. Skellefteå kraft har fem olika affärsområden: elproduktion, eldistribution, fjärrvärme och elhandel. Inom elproduktion är Skellefteå Kraft den största aktören bland de regionala energibolagen, och fjärde största i Sverige, med en volym på nästan 3500 GWh. Produktionen består till 70 procent av vattenkraft, till 17 procent av värmekraft från bioeldade kraftvärmeverk och till 13 procent från kärnkraft. Skellefteå Kraft har sedan konkurrensutsättningen valt att växa inom samtliga verksamhetsområden. Mkr 1996 357 2006 Elkraft (försäljning och produktion) Fjärrvärme 275 593 Elnät 538 116 2,351 Figur 8. Omsättning i Mkr för respektive affärsområde för Skellefteå Kraft. Lokala energibolagen 5 Utöver de tre stora och de regionala energibolagen finns det ett stort antal energibolag med en omsättning runt en miljard SEK och mindre. Dessa bolag är i allmänhet kommunala och är verksamma främst inom den egna kommunen. Vi har valt att kalla dessa lokala energibolag. 5 Se Magnusson och Vallstrand 2007, Strategier i lokala energibolag, för vidare information 17
2.2 Verksamhetsområden På den svenska el- och fjärrvärmemarknaden finns det ett antal olika verksamhetsområden som de svenska energibolagen är verksamma inom. Det kan handla om allt från tillhandahållande av parkeringstjänster till mer traditionella affärsområden som el- och fjärrvärmeförsäljning. Sett till verksamhetsområden har vi valt att fokusera på sådana relaterade till el- och fjärrvärmemarknaden då samtliga regionala energibolagen är verksamma inom dessa. Elmarknaden Energislaget el kommer de allra flesta i kontakt med i det vardagliga livet. Så fort man tänder en lampa alstras glöd som ett resultat av elektricitet som far genom en ledning. För att denna process skall fungera behövs ett antal aktörer och funktioner samverka. Elen måste först alstras genom en process där en generator sätts i rörelse, dvs. själva elproduktionen. När väl elen är genererad måste den distribueras till hushållen. Distribution av el sker genom elnät. Dessa sträcker sig och förgrenas genom stora delar av landet till hushåll och övriga användare. Innan slutkunden kan nyttja elen måste den dock först mäklas. Detta görs genom elförsäljning som tillhandahålls av elhandlare, som köper el på en elbörs och säljer den vidare till slutanvändare (Energimyndigheten, 2006). Figur 9. Bilden visar hur elproduktion, elhandel, eldistribution och elanvändare samverkar. (Källa: Svenska Kraftnät) På elmarknaden finns det med andra ord tre olika verksamhetsområden som energibolagen kan vara verksamma inom. Det är dock inte ovanligt att aktörerna har 18
verksamhet inom en del av områdena. Många gånger, som vi sen kommer se, har de mindre aktörerna valt att sälja ut elhandeln och ha kvar verksamhet inom elproduktion och eldistribution. Det är även en stor skillnad mellan olika aktörer avseende hur mycket verksamhet de har inom de olika områdena. Innan studien kommer in på mer företagsspecifika frågor kommer varje verksamhetsområde på elmarknaden översiktligt att behandlas var för sig. Elproduktion i Sverige vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme Vattenkraft är och har historiskt varit det dominerande kraftslaget i den svenska elproduktionen, på senare tid har även kraftvärme och kärnkraft vuxit upp som två sätt att producera el. Vattenfall och de övriga kraftbolagen byggde, i och med växelströmstekniken, upp regionala kraftsystem i många delar av Sverige under perioden från 1905 till 1935. I stora vattenkraftverk kunde elkraft produceras till mycket lägre kostnad än i de kommunala elverkens eller industriföretagens egna kraftverk. I och med en ökad efterfråga på elkraft riktades fokus på kärnkraftens potential. Från 1960 till 1985 byggdes fler kärnkraftverk upp. Parallellt med uppbygganden av kärnkraftverk byggdes ett flertal kraftvärmeverk upp av ett antal kommuner. Dessa producerade både elektricitet och fjärrvärme (Högselius & Kaijser, 2007). Uppbyggnaden av kraftvärmeverk och kärnkraftverk möjliggjorde samkörning (Ibid). Elproduktionen från vattenkraftverk varierar mycket beroende på vädret. Ett år när det regnar och snöar mycket kan produktionen stiga kraftigt men under ett riktigt torrår kan den sjunka kraftigt. Till skillnad från vattenkraftverk är inte kärnkraft eller kraftvärme väderberoende. För att mildra vattenkraftverkens väderberoende används samkörning som kort innebär att vattenkraften kombineras med elproduktion från värmekraftverk (eller från större vattenkraftsanläggningar) (Energimyndigheten, 2006). Idag uppgår den totala elproduktionen till cirka 160 TWh, varav kärnkraft och vattenkraft står för knappt hälften var (Ibid). Eldistribution - ägare och prissättning När elenergin är genererad distribueras den till hushållen. Detta sker i första hand i landets stamnät. Elenergin distribueras sedan vidare i regionnät och lokalnät till hushållen och andra förbrukare. Stamnätet förvaltas av staten, genom det affärsdrivande verket Svenska Kraftnät, men utnyttjas av kraftbolagen. Regionnäten ägs i huvudsak av de tre stora aktörerna (EON, Vattenfall och Fortum) och transporterar el från stamnätet till lokalnäten och i vissa fall direkt till större elförbrukare. Lokalnäten ägs främst av de stora elproducenterna och av kommuner (Energimyndigheten, 2006). När elmarknaden konkurrensutsattes 1996 beslutades att nätverksamheten skulle fortsätta vara en legal monopolmarknad. Enligt ellagen skall nättarifferna vara skäliga i förhållande till den nytta kunderna erhöll och därmed behövdes övervakning av tarifferna. Elnätsavgiften består av en anslutningsavgift, en överföringsavgift samt en liten säkerhetsavgift och den totala kostnaden beräknas (Lanz 2005). 19
Elnätsavgifter = anslutningsavgift + överföringsavgift * överförd volym el + säkerhetsavgift Det kan därmed vara svårt att jämföra de olika nätbolagen genom att endast betrakta deras priser eftersom det totala priset är beroende på hur stor användningen är. På grund av dessa svårigheter att jämföra de olika nättarifferna så har en metod som kallas för nätnyttomodellen utvecklats. Modellen beräknar företagens prestation genom nätnyttan. Nättnyttan är en funktion som beror av olika kundvärden t.ex. anslutning, anslutningskvalitet, leverans och nätadministration. På så sätt mäts avbrottskostnader, kostnader för mätning och fakturering och kostnader för förluster. Genom nätnyttan fås en schablonberäknad standardkostnad fram baserat på det fiktiva nätet. Denna standardkostnad sätts i relation till det pris nätbolaget tar ut av sina kunder. Relationen mellan faktiskt pris och standardkostnad kallas för debiteringsgrad (Ibid). DEBITERING SGRAD = INTÄKT STANDARDKOSTNAD Standardkostnaden ska motsvara den affärsmässiga kostnad samt den avkastning på kapital som nätbolaget hade haft om det verkat på en konkurrensutsatt marknad. För att tariffsättningen ska vara skälig bör inte debiteringsgraden överstiga ett (1), därmed ska standardkostnaden ses som ett intäktstak. Standardkostnaden är beräknad efter det fiktiva nätet och har inget med de verkliga kostnaderna att göra. Genom att maximera skillnaden mellan verkliga kostnader och standardkostnaden maximeras vinsten (Ibid). Det är Energimarknadsinspektionens (STEM) ansvar att se till att nätbolagen inte tar ut för höga priser i relation till kundnyttan. Nättarifferna kontrolleras i efterhand och visar det sig att tarifferna varit för höga kan nätbolaget åläggas att betala tillbaka pengar till kunderna. Det är dock inte helt oproblematiskt att bestämma standardkostnaden utifrån de parametrar som den baseras på i Nätnyttomodellen. Därmed är debiteringsgraden ett (1) inte ett absolut tak, i praktiken har STEM valt att använda debiteringsgraden 1,3 som gräns för att inleda en granskning av bolaget (Ibid). 20