Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2
Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s
Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta betydelsebärande enheten i språket -a-n = bestämd form (penn-an) -or = flertal (penn-or) -or-na = flertal bestämd form (penn-or-na) -s = genitiv (ägandeform) (pojken-s, boken-s, skedens) (pennornas, pojkarna-s etc.)
Morfologi -O- = maskulint -S = flertal -A- = fe -S = flertal
Morfologi Svenska: flick-a-n (ental, bestämd form) flick-or-na (flertal, bestämd form) **flick-a-na **flick-or-n
Morfologi: ändelser Ental - Flertal flick-a : flick-or pojk-e : pojk-ar bok : böck-er bord : bord Substantiv **flick-t **pojk-ade Tidsformer pluggar : pluggade : har pluggat läser : läste : har läst kör : körde : har kört Verb **läs-or **plugg-e
Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner
Svenskans ordklasser (snäll) Substantiv är namn på ting, så som klocka, hatt och ring Adjektiv är hur nåt är, till exempel gul och skär Verb är sånt som man kan göra, hoppa, skrika eller höra
Svenskans ordklasser (grov) Substantiv kan man sätta jävel eller fan efter: klockjävel, hattfan Adjektiv kan man sätta förbannat framför: förbannat gul, förbannat skär Verb kan man sätta utav bara helvete efter: hoppade utav bara helvete, skrek utav bara helvete
Substantivböjning på svenska Deklination: böjning av substantiv (och adjektiv) efter bestämda mönster. Plural Exempel 1. OR flicka flickor; penna pennor 2. AR sked skedar; burk burkar 3. R/-ER sko skor; bild bilder 4. N äpple äpplen; hjärta hjärtan 5. - svar svar; träd träd; tåg tåg
Adjektivböjning på svenska Obestämd form en gammal bil ett gammalt hus Bestämd form den gamla bilen det gamla huset Adjektiv **hus-t **gaml-an (pennan) **bil-a **gaml-or (pennor)
Språktyper: morfologi Morfologiska typer av språk Analytiska = isolerande Syntetiska = sammansmältande Agglutinerande = morfem hakas på varandra i en räcka Flekterande = morfemen smälter ihop med sitt huvudord Polysyntetiska = flera ord/uttryck kan sättas ihop till ett ord
Analytiska språk: Varje böjningsmorfem står som självständig ord, t.ex. maori (Nya Zeeland): kua kite te kaumātua i te whare o Ipana [IMP] se [best.] gamling [obj] [best.] hus åt Ivan Den gammle mannen såg Ivans hus kua kite = såg te kaumātua = gamlingen o Ipana = Ivans i te whare = huset (ett bestämt hus) [obj]
Syntetiska agglutinerande språk Morfemen hakas på varandra i en lång rad, som på t.ex. turkiska: at en häst : at-tan från hästen at-lar hästar : at-lar-tan från hästarna at = häst -lar = markerar flertal -tan = markerar riktning från
Syntetiska flekterande språk flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s -an = bestämd form (penn-an) -or = flertal (penn-or) -or-na = flertal bestämd form (penn-or-na) -s = genitiv (ägandeform) (pojken-s, boken-s, skedens) (pennornas, pojkarna-s etc.)
Syntetiska flekterande språk Morfemen smälter samman med sitt huvudord, som på t.ex. latin: rex (reg-s) = kungen (ental) reg-es = kung-arna (flera) reg-is = kungen-s (ental, ägande) reg-um = kungarna-s (flertal, ägande)
Syntetiska polysyntetiska språk Ett helt påstående kan kombineras ihop till ett enda ord, som på grönländska: Sikursuarsiurpugut siku-rsuar siur pu - gut is - stor dra igenom [ind] - vi vi seglar genom (den) stora isen
Syntetiska polysyntetiska språk Grönländska: paasiartulinnguatsiarpara jag tror att jag så smått börjat förstå det Turkiska (ovanligt): seviştirilemediklerinden därför att de inte har kunnat förmås att älska varandra
och svenska? Svenska är agglutinerande: flicka : flicka-n : flicka-n-s sko : sko-r : sko-r-na : sko-r-na-s Svenska är flekterande: fot : fötter, bok : böcker skära : skar : skurit falla : föll : fallit
Språktyper: sammanfattning Analytiskt: varje morfem är ett eget ord Syntetiskt agglutinerande: morfemen hängs på varandra i en lång rad Syntetiskt flekterande språk: morfemen smälter samman med sitt huvudord till en ny form Syntetiskt polysyntetiskt: flera ordformer och uttryck kan kombineras ihop till ett enda ord
Språktyper på LingFil Analytiskt: kinesiska Syntetiskt agglutinerande: sumeriska, turkiska, swahili Syntetiskt flekterande språk: arabiska, akkadiska, klassisk grekiska, hebreiska, hindi, kurdiska, latin, persiska, sanskrit, turkiska Syntetiskt polysyntetiskt: swahili
Skriftsystem i världen
Skriftsystem: bokstavsalfabeten Varje skrivtecken motsvarar ett separat ljud, konsonant (C) eller vokal (V): C-V-C-V etc. s-å h-ä-r s-k-r-i-v-e-r v-i p-å s-v-e-n-s-k-a C-V C-V-C C-C-C-V-C-V-C C-V C-V C-C-V-C-C-C-V så här skriver vi på svenska
Skriftsystem: konsonantalfabeten I regel skrivs endast konsonanter ut i skrift, vokaler läses till (vokaliseras). C-C-C-C etc. Arabiska: ا (alif), ب (bā), ت (tā) etc. السلام عليكم [ S-S-L-M -L-Y-K-M ] as- salaamu 'alaykum
Skriftsystem: stavelseskrift Varje tecken står för en kombination av konsonant (C) + vokal (V): CV-C(C)V-C(V) Sanskrit: क (ka), ख (kha), ग (ga), घ (gha) स&-क-त-म sa(m)-skŗ-ta-m sanskrit
Skriftsystem: logogram och piktogram Varje skrivtecken motsvarar ett ord eller ett begrepp. Piktogram = skrivtecknet är en bildåtergivning av sin betydelse = rökning förbjuden = post, ny e-mail, nytt sms Logogram = skrivtecknet står för ett ord = herrtoalett, damtoalett 1, 2, 3 = ett, två, tre
Skriftsystem: logogram och piktogram Kinesiska kris [weiji]: - wei fara - ji möjlighet
Skriftsystem: logogram och piktogram Kilskrift (akkadiska, sumeriska) vatten tidig skrift (piktogram) vatten senare, stiliserad, skrift (logogram) Ett av de mer komplexa assyriska skrivtecknen: [kamāru]
Skriftsystem i världen och på institutionen Bokstavsalfabeten har ett tecken för varje ljud, eller bara för konsonanter: Alfabetskrift: C-V-C-V Konsonantskrift: C-C-C Stavelsealfabeten har ett tecken för varje kombination av konsonant + vokal: CV-CV-CV Bildskrifter har ett tecken för varje ord, morfem eller ändelse Piktogram Logogram
Skriftsystem på LingFil Latinska alfabetet Arabiska alfabetet Indiska alfabetet ससकतम Kinesiska skrivtecken Kyrilliska alfabetet Љ Hebreiska alfabetet אבג Grekiska alfabetet Periska alfabetet Kilskrift
Sammanfattning Dag 2 Morfologi = böjningslära - Ett ords böjning anger dess funktion i meningen (ental/flertal, tidsform etc.) - Språk klassificeras efter böjningssätt Skriftsystem -bokstavsalfabet, konsonantalfabet -stavelseskrift -piktogram, logogram
Slut Dag 2 Nästa föreläsning fredag 4/9 kl. 12:00-15:00 i Ihresalen Läs sid. 65-100 i kompendiet + Extramaterial (kasus)