MA2047 Algebra och diskret matematik

Relevanta dokument
Kap. 8 Relationer och funktioner

Övningshäfte 3: Funktioner och relationer

Relationer och funktioner

Föreläsning 8 i kursen Ma III, #IX1305, HT 07. (Fjärde föreläsningen av Bo Åhlander)

Diskret matematik, lektion 2

729G04: Inlämningsuppgift i Diskret matematik

Matematik för språkteknologer

MITTUNIVERSITETET TFM. Modelltenta Algebra och Diskret Matematik. Skrivtid: 5 timmar. Datum: 1 oktober 2007

Uppgifter om funktioner

Sådana avbildningar kallar vi bijektioner mellan A och B (eller från A till B).

Algebra och Diskret Matematik A (svenska)

MA2047 Algebra och diskret matematik

MA2047 Algebra och diskret matematik

Uppgifter i TDDC75: Diskreta strukturer Kapitel 8 Ordning och oändlighet

Mängder, funktioner och naturliga tal

Relationer och funktioner

En bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan finnas endast om mängderna har samma antal element.

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 3

Diofantiska ekvationer

Algebra och Diskret Matematik A (svenska)

MA2001 Envariabelanalys

Diskret Matematik A för CVI 4p (svenska)

Explorativ övning 9 RELATIONER OCH FUNKTIONER

Introduktion till funktioner

RELATIONER OCH FUNKTIONER

MA2047 Algebra och diskret matematik

2MA105 Algebraiska strukturer I. Per-Anders Svensson


Definitionsmängd, urbild, domän

Introduktion till funktioner

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 22 augusti, 2001

TDP015: Lektion 5 - Svar

Kapitel 4. Funktioner. 4.1 Definitioner

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära

MITTUNIVERSITETET TFM. Tentamen Algebra och Diskret Matematik A (svenska) Skrivtid: 5 timmar. Datum: 9 januari 2007

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING XV. Föreläsning XV. Mikael P. Sundqvist

SF1625 Envariabelanalys

σ 1 = (531)(64782), τ 1 = (18)(27)(36)(45), τ 1 σ 1 = (423871)(56).

729G04 - Diskret matematik. Hemuppgift.

Kinesiska restsatsen

Algebra och Diskret Matematik A (svenska)

Om relationer och algebraiska

ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT AVSNITT 4

En bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan endast finnas om mängderna har samma antal element.

MA2047 Algebra och diskret matematik

Dagens Teori. Figur 4.1:

Relationer. 1. Relationer. UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Erik Melin. Specialkursen HT07 23 oktober 2007

Tentamen i TDDC75 Diskreta strukturer

MA2047 Algebra och diskret matematik

Definition Låt n vara ett positivt heltal. Heltalen a och b sägs vara kongruenta modulo n om n är en faktor i a-b eller med andra ord om. n (a-b).

10x 3 4x 2 + x. 4. Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horizontella och vertikala asymptoter. y = x 1 x + 1

MA2001 Envariabelanalys

Diskret matematik: Övningstentamen 1

MA2047 Algebra och diskret matematik

Algebra och kryptografi Facit till udda uppgifter

Explorativ övning 4 ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT. Övning A

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar I. v. 2.0, den 24/4 2013

729G04 - Diskret matematik. Lektion 3. Valda lösningsförslag

4. Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horisontella och vertikala asymptoter till y = 1 x 1 + x, och rita funktionens graf.

729G04: Inlämningsuppgift Diskret matematik

Grundidén är att våra intuitiva rationella tal (bråk) alltid kan fås som lösningar till ekvationer av typen α ξ = β, där α och β är tal Z och α 0.

MA2047 Algebra och diskret matematik

Modul 1 Mål och Sammanfattning

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

Tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, onsdagen den 20 augusti 2014, kl

Algebra och kombinatorik 28/4 och 5/ Föreläsning 9 och 10

4. Bestäm arean av det begränsade område som precis innesluts av kurvorna. och y = x 2. h(x) = e 2x 3,

14 min 60 s min 42 s 49m 2 =18 s m 2, alltså samma tid. Vi kan säga att den tid som mamman behövde åt dammsugning var beroende av husets storlek.

729G04 - Hemuppgift, Diskret matematik

f(x) = x 1 g(x) = x 2 2x + 3.

x 2 + x 2 b.) lim x 15 8x + x 2 c.) lim x 2 5x + 6 x 3 + y 3 xy = 7

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 20 december, 2001

S n = (b) Med hjälp av deluppgift (a) beräkna S n. 1 x < 2x 1? i i. och

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar v , den 24/

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610 och 5B1118, tisdagen den 7 januari 2014, kl

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 2

Viktiga begrepp, satser och typiska problem i kursen MVE460, 2015.

TMV166/186 Linjär Algebra M/TD 2011/2012 Läsvecka 1. Omfattning. Innehåll Lay, kapitel , Linjära ekvationer i linjär algebra

IX Diskret matematik

Tentamen i TDDC75 Diskreta strukturer , lösningsförslag

Linjär Algebra M/TD Läsvecka 1

Tentamen i Matematik, del B, för Tekniskt basår

avbildning En avbildning är i matematiskt språk i regel detsamma som en funktion.

TATM79: Föreläsning 4 Funktioner

Institutionen för Matematik. SF1625 Envariabelanalys. Lars Filipsson. Modul 1

Lösning till tentamensskrivning på kursen Diskret Matematik, moment B, för D2 och F, SF1631 och SF1630, den 1 juni 2011 kl

SAMMAFATTNINGAR AV VISSA FÖRELÄSNINGAR

Linjär algebra Föreläsning 10

f(x) = x 1 g(x) = x 2 2x + 3.

Några saker att tänka på inför dugga 2

Mängder och kardinalitet

Exempel. Komplexkonjugerade rotpar

MA2047 Algebra och diskret matematik

Diskret matematik: Övningstentamen 4

Filosofisk logik Kapitel 15. Robin Stenwall Lunds universitet

Lösningar för tenta i TMV200 Diskret matematik kl. 14:00 18:00

Tentamen Matematisk grundkurs, MAGA60

18 juni 2007, 240 minuter Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 24p. för Väl Godkänd (av maximalt 36p.

Transkript:

MA2047 Algebra och diskret matematik Något om funktioner och relationer Mikael Hindgren 1 oktober 2018

Funktionsbegreppet Exempel 1 f (x) = x 2 + 1, g(x) = x 3 och y = sin x är funktioner. Exempel 2 Kan följande samband representeras av en funktion? 1 För varje fingeravtryck finns exakt en människa. 2 För varje människa med fingrar finns (minst) ett fingeravtryck. 3 a) x y 1 2 2 3 3 5 4 4 b) x y 1 ±1 9 ±5 6 ±9 8 ±7 c) x y ±1 1 ±9 5 ±6 9 ±8 7 4 Billackeringsfirma: { Röd eller grön bil lackeras svart Bilar i andra färger lackeras vita Akademin för Informationsteknologi - ITE MA2047 Algebra och diskret matematik Funktioner och relationer 2 / 17

Funktionsbegreppet Vad är en funktion? Definition 1 En regel som för varje element x i en mängd A ordnar exakt ett element y i en mängd B kallas en funktion från A till B: f : A B A = funktionens definitionsmängd (D f ) B = funktionens målmängd V f = funktionens värdemängd = {y B; y = f (x), x A} f x y V f A B Akademin för Informationsteknologi - ITE MA2047 Algebra och diskret matematik Funktioner och relationer 3 / 17

Funktionsbegreppet Exempel 2 (forts) 1 Funktion: A = D f = {Alla fingeravtryck} B = {Alla människor} V f = {Alla människor med fingrar} 2 Ej funktion. 3 a) Funktion: D f = {1, 2, 3, 4, }, B = R V f = {2, 3, 5, 4} b) Ej funktion. c) Funktion: D f = {±1, ±9, ±6, ±8} B = R, V f = {1, 5, 9, 7} 4 Funktion: D f = {Alla bilar} B = {Alla bilar} V f = {Alla svarta och vita bilar} Definition 1 En regel som för varje element x i en mängd A ordnar exakt ett element y i en mängd B kallas en funktion från A till B: f : A B A = funktionens definitionsmängd (D f ) B = funktionens målmängd V f = funktionens värdemängd = {y B; y = f (x), x A} f x A 1 För varje fingeravtryck finns exakt en människa. 2 För varje människa med fingrar finns (minst) ett fingeravtryck. x y x y x y 1 2 1 ±1 ±1 1 3 a) 2 3 b) 9 ±5 c) ±9 5 3 5 6 ±9 ±6 9 4 4 8 ±7 ±8 7 { Röd eller grön bil lackeras svart 4 Billackeringsfirma: Bilar i andra färger lackeras vita V f B y Akademin för Informationsteknologi - ITE MA2047 Algebra och diskret matematik Funktioner och relationer 4 / 17

Funktionsbegreppet Exempel 3 f (x) = x 3, D f = [3, ), B = R, V f = [0, ) Olika beteckningar för samma funktion: Anm: f : x x 3, x 3 y = x 3, x 3 f (φ) = φ 3, φ 3 f ( ) = ( ) 3, D f = [3, ) Ofta anges inte definitionsmängden och då är D f den största mängd för vilket funktionsuttrycket har mening. Skriver vi f (x) = 1 x innebär det att D f = {x R : x 0}. Om inte målmängden B anges specifikt är B = V f Två funktioner f : A B och g : C D är lika omm A = C, B = D och f (x) = g(x) för alla x A. Akademin för Informationsteknologi - ITE MA2047 Algebra och diskret matematik Funktioner och relationer 5 / 17

Injektiva, surjektiva och bijektiva funktioner Definition 2 En funktion f : A B kallas Injektiv om det för varje y B finns högst ett x A. f x 1 y x 2 V f A B Surjektiv om det för varje y B finns minst ett x A. f x 1 y x2 A B = V f Bijektiv om det för varje y B finns exakt ett x A. f x1 y x2 A B = V f Anm: f bijektiv f injektiv och surjektiv. Akademin för Informationsteknologi - ITE MA2047 Algebra och diskret matematik Funktioner och relationer 6 / 17

Injektiva, surjektiva och bijektiva funktioner Exempel 4 f (x) = x 2. Är f injektiv, surjektiv eller bijektiv om 1 A = R, B = R? 2 A = R, B = {y R; y 0}? 3 A = {x R; x 0}, B = R? 4 A = {x R; x 0}, B = {y R; y 0}? Lösning: 1 Inget av dem. 2 Surjektiv (B = V f ). 3 Injektiv (V f B). En funktion f : A B kallas Injektiv om det för varje y B finns högst ett x A. Surjektiv om det för varje y B finns minst ett x A. Bijektiv om det för varje y B finns exakt ett x A. 4 Injektiv och surjektiv bijektiv (B = V f ). Akademin för Informationsteknologi - ITE MA2047 Algebra och diskret matematik Funktioner och relationer 7 / 17

Invers funktion Definition 3 En bijektiv funktion f : A B kallas inverterbar. Den funktion som till varje y B ordnar ett x A sådant att f (x) = y kallas för inversen till f och betecknas f 1 : y = f (x) x = f 1 (y) 1 x = f (y) Av definitionen följer att om f är inverterbar så gäller följande: A f f 1 y = f(x) B = V f D f 1 = V f = B och V f 1 = D f = A f 1 (f (x)) = x för alla x D f f(x 2) f(x 1) y y = f(x) f(x 1) = f(x 2) y y = f(x) f (f 1 (y)) = y för alla y V f x 1 x 2 f (x 1 ) f (x 2 ) x 1 x2 (a) f inverterbar x x 1 x2 (b) f ej inverterbar Anm: Om funktionen är injektiv men inte surjektiv (dvs inte bijektiv) så existerar en invers men den är bara definierad på V f. x Akademin för Informationsteknologi - ITE MA2047 Algebra och diskret matematik Funktioner och relationer 8 / 17

Invers funktion Exempel 5 Är funktionen f (x) = x 2 inverterbar? Lösning: x 1 = 1, x 2 = 1 f (x 1 ) = 1 2 = 1, f (x 2 ) = ( 1) 2 = 1 x 1 x 2 f (x 1 ) f (x 2 ) dvs f är inte inverterbar. Akademin för Informationsteknologi - ITE MA2047 Algebra och diskret matematik Funktioner och relationer 9 / 17

Invers funktion Exempel 6 Undersök om f (x) = x 2 2x 3, x 1, är inverterbar och bestäm i så fall inversen f 1 (x). Lösning: Sätt y = f (x) och lös ut x: y = x 2 2x 3 x 2 2x (3 + y) = 0 x = 1 ± 4 + y x 1 x = 1 + 4 + y x 1 x 2 f (x 1 ) f (x 2 ) dvs f är inverterbar. Byter vi variabel från y till x får vi 4 2 4 2 2 4 2 y f 1 x f x x f 1 (x) = 1 + 4 + x, x 4 4 Anm: Kurvan y = f 1 (x) är spegelbilden av y = f (x) i linjen y = x Akademin för Informationsteknologi - ITE MA2047 Algebra och diskret matematik Funktioner och relationer 10 / 17

Relationer Definition 4 Om A och B är mängder så är den Cartesiska produkten A B = {(a, b); a A, b B} Exempel 7 A = {i, j, k}, B = {m, n} A B = {(i, m), (i, n), (j, m), (j, n), (k, m), (k, n)} Definition 5 En relation R från A till B är en delmängd av A B. Beteckning: (x, y) R x R y Akademin för Informationsteknologi - ITE MA2047 Algebra och diskret matematik Funktioner och relationer 11 / 17

Relationer Exempel 8 A = {2, 3, 4, 5, 6, 7} B = A (R binär relation på A) x R y x y R = {(2, 2), (2, 4), (2, 6), (3, 3), (3, 6), (4, 4), (5, 5), (6, 6), (7, 7)} Definition 6 En relation R på A kallas Reflexiv om x R x x A Symmetrisk om x R y y R x Antisymmetrisk om x R y y R x x = y Transitiv om x R y y R z x R z Total om x R y y R x x, y A Akademin för Informationsteknologi - ITE MA2047 Algebra och diskret matematik Funktioner och relationer 12 / 17

Ekvivalensrelationer Definition 7 En ekvivalensrelation på A är reflexiv, symmetrisk och transitiv Exempel 9 Är x R y n x y, A = Z, en ekvivalensrelation? En relation R på A kallas Reflexiv om x R x x A Symmetrisk om x R y y R x Transitiv om x R y y R z x R z n x x x Z R är reflexiv n x y n y x R är symmetrisk n x y n y z n x y + y z n x z R är transitiv R är en ekvivalensrelation. Anm: Relationen R i exemplet är kongruens modulo n: x y (mod n) n x y Akademin för Informationsteknologi - ITE MA2047 Algebra och diskret matematik Funktioner och relationer 13 / 17

Partiella ordningsrelationer Definition 8 En partiell ordningsrelation på A är reflexiv, antisymmerisk och transitiv. Exempel 10 Är x R y x y, A = R, en partiell ordningsrelation? En relation R på A kallas Reflexiv om x R x x A Antisymmetrisk om x R y y R x x = y x x x R R är reflexiv Transitiv om x R y y R z x R z x y y x x = y R är antisymmetrisk x y y z x z R är transitiv R är en partiell ordningsrelation. Akademin för Informationsteknologi - ITE MA2047 Algebra och diskret matematik Funktioner och relationer 14 / 17

Partiella ordningsrelationer Hassediagram Exempel 11 Partiell ordningsrelation: x R y x y, A = {1, 2, 3, 4} R = {(1, 1), (1, 2), (1, 3), (1, 4), (2, 2), (2, 4), (3, 3), (4, 4)} R reflexiv: x x för alla x A R antisymmetrisk: x y y x x = y R transitiv: x y y z x z 4 4 2 3 2 3 1 Relationsgraf Hassediagram: Redundant information borttagen 1 Akademin för Informationsteknologi - ITE MA2047 Algebra och diskret matematik Funktioner och relationer 15 / 17

Partiella ordningsrelationer Maximala element och största element Definition 9 Ett element a A kallas Maximalt om x a a R x Minimalt om x a a R x Ett största element i A om x R a Ett minsta element i A om x R a x A x A Akademin för Informationsteknologi - ITE MA2047 Algebra och diskret matematik Funktioner och relationer 16 / 17

Partiella ordningsrelationer Maximala element och största element Exempel 12 R binär relation på A = {2, 4, 6, 10, 12, 20, 30}. x R y x y 1 Rita Hassediagram. 2 Bestäm alla maximala och minimala element. 3 Bestäm största och minsta element. Lösning: 1 12 20 30 4 6 10 2 Ett element a A kallas Maximalt om x a a Rx Minimalt om x a arx Ett största element i A om x R a Ett minsta element i A om x Ra 2 12, 20 och 30 delar inte något av de övriga De är maximala element. 2 är det enda tal som delar alla andra 2 är minimalt element. 3 Det finns inget tal som alla delar Största element saknas. Inget av de övriga talen delar 2 2 är minsta element. x A x A Akademin för Informationsteknologi - ITE MA2047 Algebra och diskret matematik Funktioner och relationer 17 / 17