Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården En sammanställning av uppgifter angående befolkningen och hälso- och sjukvården i Gävleborgs län Samhällsmedicin Gävleborg
Innehåll Förord 1. Befolkningen - Länets förutsättningar Befolkningen i Gävleborgs län Försörjningsbörda i Gävleborgs län Utbildningsnivå i Gävleborgs län Disponibel inkomst i Gävleborgs län Arbetslöshet i Gävleborgs län Valdeltagande till landstingsfullmäktige i Gävleborgs län 2. Befolkningen Hälsoläget och bestämningsfaktorer Medellivslängd i länet Dödsorsaker Incidens hjärtinfarkter Incidens cancer Självskattad hälsa Funktionsnedsättning och funktionsnedsattas hälsa Långvarig sjukdom Levnadsvanor i Gävleborgs län Socialt deltagande Hälsoläget i ett 150-årsperspektiv Risker fördelat efter utbildningsnivå 3. Befolkningen Attityder till och förväntningar på vården Befolkningens syn på om vården ges på lika villkor Tillgång till den sjukvård jag behöver Förtroende för olika samhällsinstitutioner Förtroende för hälso- och sjukvården som helhet och dess delar 4. Hälso- och sjukvården Behov av vård men avstått Gävleborgs utfall 2006-2012 Åtgärdbar dödlighet i länet och riket Hur ser fördelningen av dödsorsaker ut i åtgärdbar dödlighet? En jämförelse av utfallet med jämförbara landsting Gävleborgs placering för olika typer av indikatorer Patientupplevd kvalitet i vården Måluppfyllelse, vårdgaranti 5. Hälso- och sjukvården - Hälsofrämjande Befolkningens inställning till att diskutera levnadsvanor i vården Skattat antal i länets befolkning som behöver hjälp att förändra sina levnadsvanor Levnadsvanor diskuteras i samband med besöket Förändringsviljan i några riskgrupper Förskrivning av fysisk aktivitet på recept Satsning på hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Gävleborg 6. De stora folksjukdomarna utfall i kvalitetsindikatorer Stroke Ischemisk hjärtsjukdom Hjärtsvikt Diabetes Lungcancer 7. Kostnader och vårdkonsumtion Strukturjusterad kostnad Ny kostnadsmodell - Vad blir utfallet för Gävleborgs län? Medellens variabler Modellens utformning Modellens variabler En liten andel invånare i Gävleborg konsumerar stor mängd vård Förhindrad inläggning Disponibla vårdplatser Överbeläggningar och utlokaliserade patienter Vårdkonsumtion i öppen vård Vårdkonsumtion i sluten vård Hälso- och sjukvårdskostnad per invånare Referenser
Förord För att planera hälso- och sjukvård behövs kunskap om länets förutsättningar, befolkningen hälsoläge, kostnader, vårdkonsumtion och andra indikatorer för hälsa. I denna rapport ger vi en deskriptiv bild av ovanstående förutsättningar i Gävleborg. Vi jämför länet med riket i flertalet avseenden. Vår förhoppning är att detta kan utgöra en beskrivning av olika typer av förutsättningar som i verksamheterna kan analyseras och sättas i relation till verksamhetens mål och behov. Rapporten har tagits fram av en redaktionskommitté bestående Johanna Alfredsson och Mats Larsson båda utredare vid Samhällsmedicin, av Jan-Olov Strandell, handläggare Ledningskontoret, samt av Annika Kandén och Katarina Wijk vid Samhällsmedicin. Gävle 2014-01-08 Katarina Wijk, förvaltningschef Samhällsmedicin Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 1
1. Befolkningen - Länets förutsättningar Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 2
1. Befolkningen - Länets förutsättningar Befolkningen i Gävleborgs län Befolkningens storlek och sammansättning har betydelse för behovet av hälso- och sjukvård i länet. I det här avsnittet presenteras befolkningens storlek totalt och, en befolkningsprognos 20 år framåt samt en prognos över hur förvärvskvoten beräknas förändras tom 2050. Befolkningens sammansättning beskrivs också med avseende på utbildningsnivå, inkomstfördelning och arbetslöshet. I Gävleborgs län bor 276 637 invånare (Statistiska centralbyrån 2012). Befolkningens sammansättning i olika åldersgrupper framgår av figuren. Cirka 21 procent av länets befolkning är barn och ungdomar. 56 procent är personer i arbetsför ålder (20-64 år) och cirka 23 procent är över 64 år. Könsfördelningen bland de äldsta i befolkningen är ojämn då det är fler kvinnor än män som uppnår hög ålder. I Gävleborgs län är 6,1 procent 80 år eller äldre. Motsvarande andel i riket är 5,2 procent. Befolkningsprognosen 20 år framåt i tiden visar att andelen individer i arbetsför ålder minskar och andelen äldre ökar. Främst ökar de äldsta, de som är 80 år och äldre. Enligt prognosen kommer andelen 65 år och äldre i Gävleborgs län att öka från cirka 20 till 25 procent bland männen och från cirka 24 till 28 procent bland kvinnorna. Samma mönster finns i riket [1]. Antalet äldre än 65 år i Gävleborgs län beräknas öka med cirka 8080 personer inom 10 år. Detta innebär att antalet äldre i Gävleborgs län kommer att öka med ca 8080 personer inom 10 år och ca 14000 personer inom 20 år. Antalet personer i arbetsför ålder beräknas att minska med ca 6100 och 8200 inom 10 respektive 20 år. 1. Samhällsmedicins epidemiologiska bevakning och Statistiska Centralbyrån, 2013 Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 3
1. Befolkningen - Länets förutsättningar Försörjningsbörda i Gävleborgs län Försörjningskvot 1960-2012 och prognos 2013-2060 för riket. Den totala demografiska försörjningskvoten visar hur många personer i icke arbetsförd ålder som 100 individer i arbetsför ålder (20-64 år) måste försörja. Riket har idag en försörjningskvot på drygt 70 personer. Denna nivå antas öka till ca 90 personer år 2060. Detta innebär att 100 personer i arbetsförd ålder beräknas behöva försörja 90 unga (0-19 år) och gamla (> 64 år). Försörjningskvoten som härrör från unga beräknas vara konstant under denna prognosperiod. Det är således försörjningskvoten som härrör från de äldre som ökar och någon gång kring 2034 förändras fördelningen för riket så att det är fler äldre än yngre som skall försörjas. Det står i stark kontrast till situationen på 1960-talet, då fördelningen var sådan att det var avsevärt fler yngre än äldre som försörjdes av de arbetsförda. Försörjningskvot 1968-2012 och prognos 2013-2050 för Gävleborgs län. Länets försörjningskvot är idag betydligt högre än i riket, den ligger på 78 personer. I riket är den försörjningskvoten endast 70 personer. Denna försörjningskvot antas att stiga till ca 93 personer inom 10 år. Därefter kommer den enligt SCBs prognos minska något till ca 91 personer fram till 2050. Förra året, 2012 så var det första gången fler äldre än yngre försörjdes av de arbetsförda i Gälveborgs län. Denna andel antas öka fram till ca 2042. Därefter beräknas den relativa andelen från äldre ligga kvar på ungefär samma höga nivå om inte inflyttningen av arbetsförda ökar. Länets försörjningskvot är idag betydligt högre än i riket, 78 personer. Rikets försörjningskvot är 70 personer. Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 4
1. Befolkningen - Länets förutsättningar Utbildningsnivå i Gävleborgs län Utbildningsnivån 1985-2012 i rikets och Gävleborg län, män. Diagrammen visar hur utbildningsnivån i riket och Gävleborgs län för män och kvinnor har utvecklats de senast 28 åren. Befolkningens utbildningsnivån i åldrarna 16-74 år för tre utbildningsnivåer redovisas: enbart grundskola, gymnasium och eftergymnasial utbildning (SCB, 2013). 1985 så gick ca 15 procent av rikets befolkning vidare till eftergymnasial utbildning och sen dess har denna andel mer än fördubblats. 2012 hade 31% av männen och 38% av kvinnorna i riket en eftergymnasial utbildning. Andelen med endast grundskola i riket har under samma tidsperiod mer än halverats, från 47% till ca 20%. Den gymnasiala utbildningens har sammantaget för både män och kvinnor ökat med ca 6 procent, från 39% 1985, till 45% 2012. Utbildningsnivån 1985-2012 i rikets och Gävleborg län, kvinnor. Trenderna i Gävleborgs län följer i stort sett de i riket. Skillnaderna är att andelen för enbart grundskola varit ca 5% högre än i riket under denna period, medans den eftergymnasiala utbildningen i genomsnitt legat ca 6% lägre än i riket. Skillnaderna med riket för den eftergymnasiala utbildningen har ökat gradvis över tid, både för män och kvinnor. 1985 var andelen i förhållande till riket 5% lägre för män och 3% lägre för kvinnor. 2012 hade dessa skillnader mer än fördubblats till 10% lägre för män och 7% lägre för kvinnor. Trenden för gymnasium utbildningen har varit den motsatta. Andelen män och kvinnor som har en gymnasieutbildning i Gävleborgs län är idag större än i riket. I Gävleborgs län är en mindre andel eftergymnasialt utbildade än i riket. Sedan 1985 har skillnaderna med riket mer än fördubblats. Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 5
1. Befolkningen - Länets förutsättningar Disponibel inkomst i Gävleborgs län Disponibel inkomst, antal prisbasbelopp 1997-2011 i rikets & Gävleborg län, män. Diagrammen visar hur den disponibla inkomseten i riket och Gävleborgs län för män och kvinnor har utvecklats de senaste 15 åren. Befolkningens disponibla inkomsten är uttryckt i prisbasbelopp som räknas om varje år utifrån konsumentprisindex och därmed visar diagrammen också hur den allmänna köpkraften har ökat från 1997-2011. 2014 är ett prisbasbelopp 44500 kr. Tre åldersklassers redovisas: 20-34 år, 35-54 år och 55-64 (SCB, 2013). Disponibel inkomst, antal prisbasbelopp 1997-2011 i rikets & Gävleborg län, kvinnor. Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 6 Mest slående då man jämför köpkraften för män och kvinnor i riket är att mäns köpkraft är större. Männens köpkraft har de senaste 15 åren för samtliga ålderklasser i genomsnitt legat 0.6 (20-34 år), 0.94 (35-54 år) och 1.16 (55-64) prisbasbelopp högre än kvinnornas. Män har också under denna tid för samtliga ålderklasser ökat sin köpkraft 20-23% mer än kvinnorna. Uttryckt i prisbasbelopp så innebär detta att kvinnorna halkat efter med 0.25 (20-34 år), 0.60 (35-54 år) och 0.40 (55-64) prisbasbelopp på 15 år. De skillnader som fanns 1997 mellan män och kvinnor har därmed ökat ytterligare, inte minskat. Utveckling i länet för mäns och kvinnors köpkraft överensstämmer i stort med den i riket. Inom länet har männens köpkraft de senaste 15 åren för samtliga ålderklasser i genomsnitt legat 0.56 (20-34 år), 0.97 (35-54 år) och 1.25 (55-64) prisbasbelopp högre än kvinnornas. Inom länet har män också under denna tid för samtliga ålderklasser ökat sin köpkraft med mellan 5-30% mer än kvinnorna. Uttryckt i prisbasbelopp så innebär detta att kvinnorna inom länet har halkat efter med 0.35 (20-34 år), 0.50 (35-54 år) och 0.10 (55-64) prisbasbelopp på 15 år. Generellt sett så är köpkraften i Gävleborgs län lägre än i riket, speciellt gäller detta för män i åldrarna 35-64 år. Idag är deras köpkraft ca 10% lägre än i riket vilket motsvarar ca 0.65 prisbasbelopp. Skillnader med riket har ökat de senaste 15 åren. I riket har mäns disponibla inkomst under de senaste 15 åren ökat 20-23 % mer än för kvinnor. I Gävleborgs län är motsvarande siffra 5-30 % mer.
1. Befolkningen - Länets förutsättningar Arbetslöshet i Gävleborgs län Andelen arbetslösa 2005-2013 i rikets & Gävleborg län, män 15-74 år. Diagrammen visar hur andelen arbetslösa i riket och Gävleborgs län för män och kvinnor har varierat de senaste 9 åren. Endast de tre första kvartalen har tagit med för 2013 (SCB, 4 okt, 2013, arbetslösa har räknats i procent av arbetskraften, till arbetskraften räknas de sysselsatta och arbetslösa). Under denna tidsperiod har andelen arbetslösa för män varierar betydligt mer än för kvinnor. 2007 till 2009 då arbetslösheten ökade som mest för män i Gävleborgs län (från 6,2 till 11,3 procent), så ökade också arbetslösheten för kvinnor men inte lika mycket (från 6,9 till 8,7 procent). Anledningen till detta är sannolikt att en större andel kvinnor är offentligt anställda och att denna sektor är mindre konjunkturkänslig än den privata sektorn där en större andel män arbetar. Andelen arbetslösa 2005-2013 i rikets & Gävleborg län, kvinnor 15-74 år. Trenden för män och kvinnor i Gävleborgs län de två sista åren skiljer sig också åt. 2011 var 8,9 procent av kvinnorna arbetslösa och fram till tredje kvartalet 2013 så ökade denna arbetslöshet med 1,8 procentenheter till totalt 10,7 procent. För män så var 8,6 procent arbetslösa 2011 och under 2012 så ökade denna andel med ca 1,2 procent till totalt 10,7 procent. Därefter har dock arbetslösheten för män minskat. Ökningen för män från 2011 fram till tredje kvartalet 2013 var endast 0,3 procent. Motsvarande ökning i riket var 0,5 procent. Arbetslöshetens ökningstakt i Gävleborg län har de två senaste åren varit betydligt lägre för män än för kvinnor. Generellt sett så har arbetslösheten i Gävleborgs län de senaste nio åren legat på en högre nivå än i riket. I genomsnitt ca 1,50 procent högre för män och 1,25 procent högre för kvinnor. Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 7 Arbetslösheten i Gävleborgs har de senaste nio åren varit ca 1 procent högre än i riket. Variationerna över tid, för både för män och kvinnor, är stor.
1. Befolkningen - Länets förutsättningar Valdeltagande till landstingsfullmäktige i Gävleborgs län Valdeltagande, landstingfullmäktige, i rikets & Gävleborg län, män. Diagrammen visar hur valdeltagandet till landstingsfullmäktige i riket och Gävleborgs län för män och kvinnor har varierat de tre senaste valen. Fyra åldersklassers redovisas: 18-29 år, 30-49 år, 50-64 år och 65 år och äldre (SCB, 2013). Under denna tidsperiod har valdeltagandet i Gävleborg län och riket för både män och kvinnor generellt sett ökat. Undantaget är kvinnor över 50 år i Gävleborgs län, där valdetagandet sjönk 2010. För kvinnor 65 år och äldre så sjönk valdeltagande 2010 med 1,8 procent från 75,5 till 73,7 procent. Detta är också den åldergrupp där skillnaden mellan män och kvinnor i Gävleborgs län var som störst 2010. Ca 85,4 % av männen i gruppen 50 år och äldre röstade. Motsvarande siffra för kvinnorna i Gävleborgs län var 80,1 procent. Valdeltagande, landstingfullmäktige, i rikets & Gävleborg län, kvinnor. Generellt sett är valdeltagandet för män och kvinnor ungefär lika stort, både i riket och länet. Sammantaget för alla ålderklasser i det senaste valet så röstade 80,4 procent av männen och 79,6 procent av männen. I länet ökade valdeltagandet mest för män och denna ökning var speciellt framträdande för den yngsta åldergruppen (18-29 år). Där ökade valdeltagandet med 15,1 procent, från 58,8 procent 2006 till 73,9 procent 2010. Motsvarande ökning för kvinnorna var 8,3 procent, från 69,7 procent 2006 till 78,3 procent 2010. Valdeltagandet i denna åldergrupp var 2010 högre i länet än i riket både för män och kvinnor. I senaste landstingsvalet ökade valdeltagandet för alla åldersgrupper, utom för kvinnor 50 år och äldre. Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 8
2. Befolkningen Hälsoläget och bestämningsfaktorer Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 9
2. Befolkningen Hälsoläget och bestämningsfaktorer Medellivslängden i länet Medellivslängden vid 0 år är ett demografiskt mått som visar hur länge ett nyfött barn kan förväntas leva om nuvarande mönster i dödlighet består. Det är ett grovt men praktiskt användbart mått på befolkningens hälsa. Ju högre medellivslängden är, desto bättre folkhälsa. Det lämpar sig speciellt bra för att jämföra utvecklingen över tid eller för att jämföra olika regioner mot varandra. Figur. Medellivslängden för nyfödda och för perioden 2008-2012. Källa: Statistiska centralbyrån 2013 Figurerna ovan visar medellivslängden vid födelsen perioden 2008-2012 per län och kön. Medellivslängden för kvinnor är högre än medellivslängden för män. Den förväntade livslängden i Gävleborg är 78,6 för män och 82,5 för kvinnor. I figurerna ovan har landstingen rangordnats och i jämförelse med andra län, den aktuella perioden, är medellivslängden i Gävleborg bland de lägsta för män och lägst för kvinnor. Medellivslängden i en befolkning beror på en mängd bakomliggande faktorer men beräknas mer konkret utifrån befolkningen och aktuella dödsrisker i olika åldersgrupper. Dödsriskerna hänger i sin tur samman och utvecklas beroende på bland annat levnadsvillkor, medicinska framsteg och en förändrad sjukdomsbild. Ju högre medellivslängd ju bättre folkhälsa. Medellivslängden i Gävleborgs län är bland de lägsta i landet. Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 10
2. Befolkningen Hälsoläget och bestämningsfaktorer Dödsorsaker Under 2012 dog cirka 1 600 män och cirka 1 700 kvinnor i Gävleborgs län. I Socialstyrelsens Dödsorsaksregister kategoriseras samtliga döda efter den underliggande dödsorsaken och i figuren nedan redovisas den procentuella fördelningen av alla dödsorsaker bland samtliga döda i Gävleborgs län 2012. Dödsorsakerna redovisas här samlad till aktuellt huvudkapitel där gruppen övriga består av ett flertal huvudkapitel enligt ICD-10. Den vanligaste dödsorsaken totalt sett bland såväl män som kvinnor är cirkulationsorganens sjukdomar främst ischemisk hjärtsjukdom och cerebrovaskulära sjukdomar. Dödligheten i psykiska sjukdomar innefattar främst olika typer av demens samt beteendestörningar orsakade av missbruk. Tumörer är också en vanligt förekommande dödsorsak och motsvarar cirka en fjärdedel av alla dödsorsaker. Figur. Dödsorsaker i Gävleborgs län 2012 uppdelade på kön. Procent. Cirkulationsorganens sjukdomar och tumörer är de vanligaste dödsorsakerna totalt sett. Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 11
2. Befolkningen Hälsoläget och bestämningsfaktorer Incidens hjärtinfarkter Figuren visar insjuknande (incidens) i akut hjärtinfarkt per 100 000 invånare (20 år och äldre) år 2012 fördelat på landsting och kön. Av denna framgår att det finns stora skillnader i hjärtinfarktsjukligheten mellan könen, med betydligt fler fall av akut hjärtinfarkt bland män än bland kvinnor. Skillnader i incidens finns också mellan landsting. Flest insjuknanden i akut hjärtinfarkt uppvisar Norrbotten med 542 infarkter per 100 000 invånare, följt av Gotland och Gävleborg (531 respektive 505 hjärtinfarkter per 100 000 invånare). Det lägsta antalet hjärtinfarkter per 100 000 invånare har Stockholm (329). I flera landsting är antalet insjuknade män mer än dubbelt så många som antalet insjuknade kvinnor. (Socialstyrelsen, 2013). Insjuknande i hjärtinfarkt är vanligare i Gävleborgs län än i riket och de flesta andra län. Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 12
2. Befolkningen Hälsoläget och bestämningsfaktorer Incidens cancer Antalet maligna tumörer dvs. elakartade cancertumörer står för en stor del av landets sjukdomsbörda och ökar stadigt. Idag räknar man med att ungefär var tredje person i Sverige kommer att få en cancerdiagnos någon gång i sitt liv. Samtidigt ökar överlevnaden. Av figuren framgår att Halland är det landsting som har högst cancerincidens för både män och kvinnor (totalt 739 insjuknanden per 100 000 invånare). Norrbotten och Västernorrland har lägst cancerincidens (totalt 440 respektive 441 insjuknanden per 100 000 invånare).(socialstyrelsen, 2013) Insjuknande i cancer är lägre i länet än i riket. Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 13
2. Befolkningen Hälsoläget och bestämningsfaktorer Självskattad hälsa Självrapporterat allmänt hälsotillstånd har i en mängd studier visat sig vara ett bra mått på hälsa. Måttet är bland annat kopplad till ett ökat vårdbehov och en ökad risk för dödlighet. Det är därför en fråga av central betydelse för att kartlägga och följa hälsoutvecklingen i olika befolkningsgrupper över tid. Frågan om självskattad hälsa är formulerad Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? och svarsalternativen är mycket bra, bra, någorlunda, dåligt och mycket dåligt. Gävleborg har en något lägre andel med god självskattad hälsa jämfört med riket. Andelen med god självskattad hälsa har ökat något från 2004 till 2010. Nedan visas figurer som gäller andelen som har god självskattad hälsa i länet och i några olika befolkningsgrupper. Uppgifterna i figuren gäller befolkningen i länet 16-85 år. Figur. Självskattad god hälsa i länet totalt och i olika befolkningsgrupper. Procent. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 2010. 66 procent av kvinnorna i länet och 71 procent av männen i länet anger att deras hälsa är mycket bra eller bra. En högre andel bland yngre än äldre anger att hälsan är god. Det finns också en tydlig koppling till utbildningsnivå i denna fråga. En högre andel med lång utbildningsnivå anger god hälsa jämfört med personer med kort utbildningsnivå. En högre andel yngre än äldre och en högre andel med lång jämfört med kort utbildningsnivå har en god självskattad hälsa. Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 14
2. Befolkningen Hälsoläget och bestämningsfaktorer Funktionsnedsättning och funktionsnedsattas hälsa Folkhälsoinstitutet har definierat funktionsnedsättning som att man har ett-flera av hälsoproblemen enligt nedan (Folkhälsoinstitutet, 2008). 4 procent av länets befolkning 16-85 år har synproblem, 11 procent hörselproblem, 19 procent någon form av rörelsehinder och 10 procent en långvarig sjukdom med starkt nedsatt funktion. Sammantaget blir gruppen med funktionsnedsättning 24 procent vilket är något mer än i riket (21 procent). Det skattade antalet i befolkningen 16-85 år motsvarar cirka 55 200 personer. Funktionsnedsättningen ökar tydligt med stigande ålder. I åldersgruppen 16-29 år är det 13 procent och i åldersgruppen 65-84 år är det 39 procent som har en funktionsnedsättning. Tabell. Förekomst av olika slags funktionsnedsättning i befolkningen 16-85 år i Gävleborg. Procent. Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2010. Synproblem 4 % 8 300 st Av förklarliga skäl finns det i många fall ett direkt samband mellan funktionsnedsättningen och den nedsatta hälsan. Men den bild som framträder i exempelvis Folkhälsoinstitutets rapport Onödig ohälsa är att nedsatt hälsa bland personer med funktionsnedsättning är långt vanligare än det skulle behöva vara. En stor del av ohälsan bland dessa personer hör samman med kända bestämningsfaktorer, såsom brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet, det vill säga funktionshindrande processer eller faktorer som sätter ner livskvaliteten (FHI, 2008). Jämför man hälsan hos personer med funktionshinder med sådana som saknar funktionshinder i länet finner man: en sämre självskattad hälsa, en sämre tandhälsa, mer riskabla levnadsvanor (dagligrökning, fysisk aktivitet, frukt och grönsaker), en sämre psykisk hälsa (svåra besvär av ängslan/oro/ångest, psykiskt välbefinnande GHQ-12, självmordstankar), mer vårdkontakt, en högre andel som saknar praktiskt men främst emotionellt stöd, ett lägre socialt deltagande och en sämre ekonomi (kontantmarginal, ekonomisk kris). Hörselproblem 11 % 25 200 st Rörelsehinder 19 % 44 100 st Långvarig sjukdom med starkt nedsatt funktion FUNKTIONSNEDSÄTTNING TOTALT: (en-flera av ovanstående) 10 % 23 200 st 24 % 55 260 st Personer med funktionsnedsättning har en nedsatt hälsa och livskvalitet på fler områden. Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 15
2. Befolkningen Hälsoläget och bestämningsfaktorer Långvarig sjukdom Långvarig sjukdom är ett annat mer övergripande mått på individens hälsa som också kan fungera som en indikator på vårdbehov. Frågan är formulerad Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem och kan besvaras med ja eller nej. I en följdfråga får de som svarar ja ta ställning till om dessa besvär medför att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar dig i dina andra dagliga sysselsättningar. I figuren nedan visas långvarig sjukdom totalt sett samt långvarig sjukdom med någon grad nedsatt funktion samt långvarig sjukdom med starkt nedsatt funktion för några åldersgrupper i länet. Med långvarig sjukdom fångar man upp både mer och mindre allvarliga sjukdomar och tillstånd. Långvarig sjukdom är tydligt relaterad till ålder vilket framgår av figuren ovan. Totalt sett är andelen med långvarig sjukdom samt med olika grader av funktionsnedsättning något högre bland kvinnor än män och något högre i länet än i riket. I länet har 39 procent en långvarig sjukdom, 30 procent en långvarig sjukdom med nedsatt funktion och 10 procent en långvarig sjukdom med starkt nedsatt funktion. I riket är motsvarande andelar 36 procent, 27 procent och 9 procent. Figur. Långvarig sjukdom med olika grader av funktionsnedsättning. Procent. Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 2010 Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 16
2. Befolkningen Hälsoläget och bestämningsfaktorer Levnadsvanor i Gävleborgs län Levnadsvanorna har en mycket stark koppling till många av våra vanligaste sjukdomar (exempelvis hjärt- och kärlsjukdom, cancer och psykisk sjukdom). Det finns flera skäl till att det är viktigt att fokusera levnadsvanor i det förebyggande arbetet. Till exempel kan politiska beslut ge goda resultat på både individ- och samhällsnivå. Det finns även ett ekonomiskt argument: riskabla levnadsvanor kostar samhället minst 120 miljarder kr/år enligt Folkhälsoinstitutets Folkhälsopolitiska rapport 2010. Uppgifter om befolkningens levnadsvanor samlas in via den nationella folkhälsoenkäten och figuren nedan visar hur stora andel i länet som har ett antal riskabla levnadsvanor. Figur. Riskabla levnadsvanor i Gävleborgs län. Procent. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 2010 Figuren visar procentuella andelar för några centrala riskmått när det gäller levnadsvanor. De gula staplarna är att betrakta som i nivå med riket. De röda staplarna är negativ avvikelse jämfört med riksgenomsnittet. Det beräknade antalet med en viss risk totalt i länet anges under respektive mått. När det gäller jämförelsen med riket ligger länet i nivå med riket för flertalet levnadsvanor (gula staplar i bilden nedan) men har en högre andel med fetma, som snusar dagligen och när det gäller att inte vara tillräckligt fysiskt aktiv (30 min/dag) och som äter lite frukt och grönsaker (0-1,33 gång/dag) och i jämförelse med ett riksgenomsnitt. Det som utmärker Gävleborgs län som helhet när man jämför med riksgenomsnittet är således en högre andel med övervikt och fetma. Ytterligare ett regionalt mönster är att det är vanligare att använda snus i Gävleborg än i riket. Länet har också en lägre fysisk aktivitet (mätt som andelen som når rekommendationen med 30 minuters fysisk aktivitet per dag) bland kvinnor och en högre andel som äter lite frukt och grönsaker (0-1,33 gång/dag) än i riket som genomsnitt. Befolkningen i Gävleborgs län har en högre andel med fetma, fler som snusar och som äter lite frukt och grönsaker. Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 17
2. Befolkningen Hälsoläget och bestämningsfaktorer Lågt socialt deltagande Det finns ett stort antal studier som visar på de sociala relationernas hälsofrämjande effekt, framförallt i termer av sociala nätverk, socialt stöd, socialt deltagande, tillit, integrering och socialt kapital. Frågan här nedan, som är med i nationella folkhälsoenkäten, mäter socialt deltagande där antalet aktiviteter som listas i figuren till höger summeras. Brytpunkten för ett lågt deltagande läggs vanligtvis vid en (1) aktivitet. I första figuren redovisas lågt socialt deltagande i länet och riket. I andra figuren redovisas andelen som deltagit för länet och riket i de tillfrågade aktiviteterna. Figur Lågt socialt deltagande bland män och kvinnor i länet och riket samt andelen som deltagit i de listade aktiviteterna. Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2010 Gävleborg har en högre andel, 25 procent männen och 22 procent, med lågt socialt deltagande än i riket. Teater, bio, konstutställningar, släktsammankomster är exempel på aktiviteter som är något lägre förekommande i länet än i riket. Ett lågt socialt deltagande har en tydlig koppling till socioekonomi (en högre andel bland de med kort utbildningsnivå än lång utbildningsnivå), födelseland (en högre andel bland födda utanför Norden än födda i Sverige/Norden) samt ålder (fler äldre än yngre) har ett lågt socialt deltagande. Gävleborg har ett lägre socialt deltagande än i riket. Sociala relationer och ett socialt deltagande har en hälsofrämjande effekt. Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 18
2. Befolkningen Hälsoläget och bestämningsfaktorer Hälsoläget i ett 150-årsperspektiv Landstingen fyller 150 år under 2013. 1863 var året då 1862 års kommunalförordning om kommunstyrelse i stad och på landsbygd trädde i kraft. Landstinget i Gävleborg är ett av flera landsting som uppmärksammade detta jubileum med en rad aktiviteter. Bland annat har en skrift om hälsoläget 1863 i jämförelse med 2013 tagits fram (Samhällsmedicin, 2013). Levnadsvillkoren, befolkningsstrukturen och hälsoläget liksom de sjukvårdsresurser som stod till buds var väsentligt annorlunda på 1860- talet jämfört med dagens förhållanden. Exempelvis fanns det hälften så många Gävleborgare, cirka 140 000 invånare, i länet då jämfört med nu. Medellivslängden var ungefär hälften cirka 40 år jämfört med dagens cirka 80 år. De allra flesta, nästan 90 procent, levde på landsbygden. Infektionssjukdomarna var vanliga orsaker till död och sjukdom. Exempel på vanliga sjukdomar var smittkoppor, mässling och kolera. Malaria förekom och könssjukdomar som syfilis var vanliga. Sjukvården och dess arbetssätt var också väsentligen annorlunda där blodiglar, arsenik och instrument för åderlåtning utgör några exempel. Av jämförelsen ur ett 150-årsperspektiv framgår att levnadsvillkoren har en tydlig koppling till hälsoläget och att den allmänna välfärdsutvecklingen haft en mycket stor betydelse för att förbättra folkhälsan. En viktig del i välfärdsutvecklingen är också den förbättrade sjukvården. Hälsoläget och livslängden har en nära koppling till livsvillkoren. På 150 år har välfärdsutvecklingen bidragit till att medellivslängden i länet fördubblats. För 150 år sedan var medellivslängden cirka 40 år, idag är den cirka 80 år. Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 19
2. Befolkningen Hälsoläget och bestämningsfaktorer Risker fördelat efter utbildningsnivå Hälsan är inte jämlik. Ett sätt att studera den ojämlika hälsan är att studera fördelningen av olika risker efter utbildningsnivå. I figuren nedan redovisas risker kopplade till levnadsvanor (stillasittande, röker dagligen och fetma), risker kopplade till levnadsvillkor (lågt socialt deltagande och saknar kontantmarginal) samt långvarig sjukdom med nedsatt funktion fördelade efter utbildningsnivå. Figur. Risker efter utbildningsnivå. Procent efter utbildningsnivå. Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2010 I figuren visar andelen i länets befolkning med ett urval risker och fördelat efter utbildningsnivå. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 2010. Uppgifterna är åldersstandardiserade. Av figuren framgår att riskerna inte är jämt fördelade utan ett tydligt socioekonomiskt mönster med en högre andel risk i grupper med kort utbildning (högst 11 år) jämfört med grupper med lång utbildningsnivå (minst 15 år). Mönstren med en ojämlik hälsa finns såväl inom länet som nationellt. Hälsan är inte jämlik och det finns en tydlig koppling mellan utbildningsnivå och exempelvis risker i levnadsvillkor och levnadsvanor. Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 20
3. Befolkningen Attityder till och förväntningar på vården Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 21
3. Befolkningen Attityder till och förväntningar på vården Befolkningens syn på om vården ges på lika villkor Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. I Vårdbarometern får de intervjuade en fråga om de uppfattar att vården ges på lika villkor, det vill säga att behovet av vård avgör, inte något annat. I länet är det en något högre andel, 57 procent, än i riket, 53 procent, som svarar ja på frågan om vården ges på lika villkor. Det kan vidare konstateras att 47 procent i riket och 43 procent i länet anser att vården inte ges på lika villkor, att annat än behovet av vård avgör. Frågan är formulerad Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Uppfattar du att vården ges på lika villkor, det vill säga att behovet av vård avgör, inte något annat?. Svarsalternativen ja och nej redovisas i figuren. Svarsalternativen vet ej och vill inte svara, vilket motsvarar cirka 15 procent, har här exkluderats. Figur. Befolkningens uppfattning om vård på lika villkor. Procent. Källa: Vårdbarometern 2012 Gävleborg. Procent. Åldersstandardiserat. 57 procent i länet och 53 procent i riket anser att vården ges på lika villkor till alla i hela befolkningen. Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 22
3. Befolkningen Attityder till och förväntningar på vården Tillgång till den sjukvård jag behöver Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska sjukvården bland annat vara lättillgänglig. Med tillgänglighet menar man fysisk tillgänglighet (geografisk närhet), ekonomisk tillgänglighet (kostnader för individen som är förenade med att utnyttja vården), tidsmässig tillgänglighet (den tid det tar att bli omhändertagen) samt konceptuell tillgänglighet. Den konceptuella tillgängligheten är invånarnas uppfattning om möjligheten att utnyttja sjukvårdssystemet och hur vården förmår bemöta dessa behov/önskemål (Dixon m fl, 2003).En av frågorna i Vårdbarometern handlar om befolkningens uppfattning om vårdens tillgänglighet. Befolkningen får ta ställning till påståendet jag har tillgång till den sjukvård jag behöver. En majoritet, tre fjärdedelar av befolkningen, håller med om att det finns tillgång till den sjukvård som behövs. Gävleborg har en något lägre andel som instämmer jämfört med riket. 75 procent i länet och 79 procent i riket anger att de helt eller delvis instämmer.18 procent vet inte eller kan inte ta ställning och 7 procent tar helt eller delvis avstånd från påståendet. Figur. Tillgång till den sjukvård jag behöver. Gävleborg. Procent efter svarsalternativ. Källa: Vårdbarometern 2012. Åldersstandardiserat. Cirka 75 procent av Gävleborgarna anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Denna andel är lägre än i riket. Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 23
3. Befolkningen Attityder till och förväntningar på vården Förtroende för olika samhällsinstitutioner Figuren nedan presenterar uppgifter från den nationella folkhälsoenkäten och gäller ett flertal listade samhällsinstitutioner. Enligt SOM-institutet handlar förtroende om en sammanvägning av hur befolkningen upplever att institutionen fungerar (en slags utvärdering) och hur viktig eller oviktig man uppfattar institutionen som helhet (Rönnerstrand & Johansson 2008). De personer som anger mittenalternativet (ingen åsikt) kan vilja ge uttryck för att man varken har stort eller litet förtroende. Men det kan även vara ett uttryck för att man inte känner till institutionen tillräckligt väl. I frågan om förtroende finns överlag en stark positiv samvariation: personer som är positiva är inte bara det till några få institutioner utan till de allra flesta och samma förhållande gäller för de som är negativa. Bedömningen är att ett allmänt samhällsförtroende uppvisar ett klart samband med vilken tillit man hyser för andra människor (Holmberg & Weibull 2010). Figuren visar förtroendet för en rad olika samhällsinstitutioner. Frågan är formulerad Vilket förtroende har du för följande institutioner/politiker i samhället och här redovisas andelen som har stort förtroende (mycket stort eller ganska stort), ingen åsikt och inte stort/inget förtroende. Förtroendet för hälso- och sjukvård som helhet och för sjukhusen är lägre i Gävleborg än i riket. Figur. Förtroende för olika samhällsinstitutioner. Procent efter svarskategori. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 2010 Av figuren kan man konstatera att förtroendet för sjukvården, i jämförelse med andra samhällsinstitutioner, är högt. En hög andel har också ett stort förtroende för polisen. När det gäller sjukvården kan man också konstatera att det är en liten andel som inte har någon åsikt. I jämförelse med riket har Gävleborg en något lägre förtroende för sjukvården, försäkringskassan och politiker men mönstren är i övrigt likartade. Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 24
3. Befolkningen Attityder till och förväntningar på vården Förtroende för hälso- och sjukvården som helhet och dess delar I Vårdbarometern ställs frågor om vilket förtroende man har för hälsooch sjukvården som helhet men även när det gäller mer specifikt för sjukhusvården och för primärvården. Figur Förtroende för hälso- och sjukvården som helhet och dess delar. Procent Åldersstandardiserade andelar. Vårdbarometern 2012. Frågorna i Vårdbarometern är formulerade Hur stort eller litet förtroende för hälso- och sjukvården/sjukhusen/hälsocentralerna i ditt landsting har du. De tre frågorna kan besvaras med svarsalternativen mycket stort, ganska stort, varken eller, ganska litet, mycket litet, vet ej eller vill ej svara. I figuren redovisas mycket stort och ganska stort som stort förtroende. Cirka 60 procent av befolkningen anger att de har ett stort förtroende för hälso- och sjukvården i landstinget. I jämförelse med riket har Gävleborg en lägre andel som känner stort förtroende för hälso- och sjukvården som helhet och för sjukhusen i landstinget. När det gäller förtroende för hälsocentralerna är länet i nivå med riket. Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 25
4. Hälso- och sjukvården Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 26
4. Hälso- och sjukvården Behov av vård men avstått I folkhälsoenkäten ingår en fråga som handlar om man haft behov av läkarvård, tandläkarvård samt medicin men ändå avstått från dessa. Tabellen nedan listar andelen och det beräknade antalet i länet. Följdfråga om anledningar till att avstå läkarvård: Har du under de tre senaste månaderna: Män Kvinnor Beräknat antal..ansett dig vara i behov av läkarvård men ändå avstått från att söka vård?..ansett dig vara i behov av tandläkarvård men ändå avstått från att söka vård?..avstått från att köpa medicin som du fått recept på? 15 % 17 % 33 700 st 18 % 15 % 34 160 st 7 % 7 % 14 600 st Källa: Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 2010. Procent samt beräknat antal i befolkningen 16-85 år Cirka 16 procent av Gävleborgarna anser att de har varit i behov av sjukvård men ändå avstått från att söka vård. Största anledningen är tidigare negativa erfarenheter. Andelen som ansett sig vara i behov av läkarvård men avstått är lika stor (16 procent totalt sett) i länet som i riket. Delar man upp resultaten är det något vanligare bland kvinnor (17 procent) än män (15 procent) i länet. Det finns också ett socioekonomiskt mönster med en högre andel bland personer med kort utbildning jämfört med lång utbildning som avstår från vård trots behov. Som framgår av figuren till höger är den vanligaste anledningen att avstå från läkarvård i länet såväl som i riket negativa erfarenheter från tidigare. När det gäller frågan om man avstått från tandläkarvård är istället den vanligaste anledningen ekonomiska skäl. Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 27
4. Hälso- och sjukvården Gävleborgs utfall i Öppna jämförelser 2006-2013 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet presenteras i slutet av varje år allt sedan 2006. I rapporten, som 2012 presenterade 169 indikatorer i form av rangordnade diagram, används den så kallade trafikljusmetoden för att färgsätta landstingens efter dess placering i rang. I den kompletterande analys som genomförs i länet används andelen signifikanta avvikelser från riksgenomsnittet som ett verktyg för att också gå vidare och prioritera i materialet. Figurerna nedan visar fördelningen enligt båda nämnda sätt att summera läget för perioden 2006-2013. Figur. Gävleborgs utfall i Öppna jämförelser 2006-2013 efter färg och efter signifikans mot riksgenomsnittet. Procent av indikatorer. Efter färg Efter signifikans mot riksgenomsnitt När man använder signifikans mot riksgenomsnittet tas hänsyn till slumpens inverkan och villkoren för att konstatera att det är en negativ eller positiv avvikelse skärps. Man bör vara medveten om att antalet indikatorer både till innehåll och antal har varierat kraftigt mellan år. Exempelvis innehöll Öppna jämförelser 2006 57 indikatorer jämfört mot 2013 års rapport som innehåller 162 indikatorer. Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 28
4. Hälso- och sjukvården Åtgärdbar dödlighet i länet och riket Indikatorn åtgärdbar dödlighet avser fånga upp i vilken utsträckning den kunskap som finns om vissa sjukdomars orsaker och om olika behandlingsmetoders effektivitet omsätts till åtgärder som påverkar dödligheten i en befolkning. I åtgärdbar dödlighet ingår dödlighet i ett urval av dödsorsaker i olika åldrar. De utvalda dödsorsakerna har delats in i två kategorier; dels sådana där det bedöms vara möjligt att påverka dödligheten genom tidig upptäckt eller medicinsk behandling; dels sådana där förebyggande eller hälsofrämjande insatser av olika karaktär påverkar dödligheten. Den förra kategorin har givits beteckningen sjukvårdspolitiskt; den senare hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet (Socialstyrelsen & SKL 2012). I figuren nedan redovisas hur länet ligger till i jämförelse med riket 2012 Figur. Andel hälsopolitiskt och sjukvårdspolitiskt åtgärdbar dödlighet. Antal dödsfall per 100 000 invånare 1-79 år. Källa: Dödsorsaksregistret och SKL, 2012. Åtgärdbar dödlighet är dödsorsaker som anses vara möjliga att påverka genom tidig upptäckt eller medicinsk behandling eller via förebyggande, hälsofrämjande åtgärder. I jämförelse med riket har länet en högre andel som dör i sjukvårdspolitiskt åtgärdbar dödlighet än i riket. När det gäller den hälsopolitiskt åtgärdbara dödligheten är länet i stort i nivå med riket. Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 29
4. Hälso- och sjukvården Hur ser fördelningen av dödsorsaker ut i åtgärdbar dödlighet? Fördelningen av dödsorsaker inom de två grupperna av åtgärdbar dödlighet kan ge en fördjupad bild av var viktiga insatser kan behöva sättas in. I figurerna nedan redovisas den procentuella fördelningen av de ingående dödsorsakerna per indikator och för länet som helhet Figur. Fördelning åtgärdbar dödlighet i länet. Procentuell fördelning bland ingående diagnoser enligt specifikationer i ÖJ 2012. Gävleborgs län 2008-2011. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas Den hälsopolitiskt åtgärdbara dödligheten består till stor del (68 procent) av lungcancer, därefter levercirrhos, motortrafikolyckor och cancer i matstrupen. Den sjukvårdpolitiskt åtgärdbara dödligheten består till störst del (59 procent) av stroke, därefter diabetes, hypertonisjukdomar. För kvinnor är också cervixcancer en stor grupp. I sjukvårdpolitiskt åtgärdbar dödlighet finns också en övrig grupp som består av en mängd tämligen ovanliga dödsorsaker. Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 30
4. Hälso- och sjukvården En jämförelse av utfallet i Öppna jämförelser med jämförbara landsting När man jämför landsting, särskilt vad gäller resultatindikatorer, påpekas ofta i ÖJ-rapporterna att skillnader i resultat kan bero på skillnader i befolkningsunderlag och patienternas sammansättning i de olika landstingen, så kallad case mix. Skillnader i sammansättning kan till exempel handla om skillnader i befolkningsstruktur, socioekonomisk status, hälsoläge, sjukdomens svårighetsgrad mm. Ibland försöker man standardisera bort sådana olikheter. Ett annat alternativ är att hitta jämförbara jämförelseområden eller jämförbara landsting. SKL publicerade en rapport 2010 där man pekade på att hälso- och sjukvård bedrivs under olika förutsättningar i olika delar av landet när det gäller socioekonomi och andra strukturella faktorer. För att jämförelser mellan landsting skall bli rättvisande är det då viktigt att ta hänsyn till dessa olika bakgrundsfaktorer. I nämnda rapport kom man fram till en gruppindelning som tog hänsyn till bland annat åldersstruktur, inkomst, utbildningsnivå, ohälsotal och självskattad hälsa. Landstingen delades in i fyra grupper. Gävleborg hamnade i gruppen med sämre socioekonomiska förutsättningar och en sämre hälsa tillsammans med Jämtland, Norrbotten, Värmland och Västernorrland (SKL, 2010). I tabellen bredvid görs en fördjupning av utfallet när det gäller statistiskt säkerställda skillnader och för Gävleborg mot de andra landsting som ingick i den nämnda gruppen. Tabellen nedan presenteras för högsta tillgängliga aggregeringsnivå och gäller signifikanta avvikelser i förhållande till länet. Jämförelse Bättre än Gävleborg I nivå med Gävleborg Sämre än Gävleborg Summa Jämtland 8 78 14 100 Norrbotten 9 80 11 100 Värmland 12 83 5 100 Västernorrland 11 79 9 100 Av tabellen kan man utläsa att Jämtland för 8 procent av indikatorerna låg bättre till än Gävleborg och att de andra tre landstingen för 9, 12 och 11 procent av indikatorerna låg bättre till än Gävleborg i 2013 års Öppna jämförelser. I de allra flesta fall låg de fyra landstingen i nivå med Gävleborg. Tabellen tyder därmed på att Gävleborg ligger i stort ligger i nivå med landsting som har likartade förutsättningar. När det gäller resultaten i Öppna jämförelser ligger Gävleborg i nivå med landsting som har likartade förutsättningar när det gäller socioekonomi och hälsa. Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 31
4. Hälso- och sjukvården Gävleborgs placering för olika typer av indikatorer i Öppna jämförelser Öppna jämförelser innehåller indikatorer av en mängd olika slag. Det handlar till exempel om kostnader, patienterfarenheter, läkemedel, operationsutfall och dödlighetsmått. Ett sätt att gruppera indikatorerna är efter resultatindikatorer (som mäter vårdens resultat för patienten), processindikatorer (som beskriver innehållet i vården och aktiviteter mellan vårdgivare och sjukvård ex screening, vaccinationer etc), strukturindikatorer (de villkor som omger utbudet och förutsättningarna för hälso- och sjukvård) samt övriga indikatorer (ex kostnader). I Öppna jämförelser finns det mest resultatindikatorer men det finns också ganska många processindikatorer. I figuren nedan redovisas den genomsnittliga rangen om man räknar röda placeringar för gruppen processindikatorer samt för alla indikatorer sammantaget. Figur. Genomsnittlig rang totalt och för processindikatorer i Öppna jämförelser 2006-2013. I huvudrapportens bilaga 1 beskrivs samtliga indikatorer och där anges också hur de klassificeras. Beräkningen har gjorts genom att räkna antalet röda placeringar totalt och av de indikatorer som klassificerats som processindikatorer. Detta antal har sedan satts i relation till det totala antalet processindikatorer. Rangen är i relation till de andra landstingen och en låg rang betyder att man hamnar bättre till i jämförelsen. Gävleborg har hört till de bästa landstingen med en låg genomsnittlig rang när det gäller processindikatorerna. Betraktar man däremot andelen röda placeringar för samtliga indikatorer har Gävleborg oftast en högre rangplacering. Att Gävleborg faller väl ut när det gäller processindikatorer men sämre när det gäller dödlighetsindikatorer exempelvis framgår också av de indexberäkningar som presenteras i en SKL:s indexrapporter (SKL, 2012 och 2013). 2013 hamnar Gävleborg på 11:e plats totalt när det gäller den genomsnittliga rangplaceringen och på 10:e plats när det gäller genomsnittlig rangplacering för processindikatorerna. Gävleborgs län hamnar i genomsnittlig rang på ungefär en tionde plats i Öppna jämförelser, totalt sett. Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 32
4. Hälso- och sjukvården Patientupplevd kvalitet i vården Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens utvecklings- och förbättringsarbete. Nationell Patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevd kvalitet inom hälso- och sjukvården. Nationell patientenkät genomförs vartannat år inom primärvård och vartannat år inom specialiserad vård. Figur. Patientupplevd kvalitet i vården. PUK-värde. Källa: Nationell patientenkät primärvård 2011, Nationell patientenkät specialiserad vård 2012. Figuren nedan samlas värden på patientupplevd kvalitet för fyra centrala indikatorer (bemötande, information, delaktighet och förtroende) för vårdformerna primärvård, somatisk öppen vård, somatisk sluten vård samt psykiatrisk öppen vård. Värdena på frågorna presenteras i ett indexvärde som kan gå från 0 till maximalt 100 och ska alltid vara så höga som möjligt. Den patientupplevda kvaliteten är hög såväl i riket som i länet. Bemötande och förtroende är något bättre än exempelvis information och delaktighet. Den patientupplevda kvaliteten är överlag hög i såväl riket som i länet. Jämför man vårdformerna är den patientupplevda kvaliteten något lägre inom psykiatrisk vård jämför med övrig vård. Länet ligger i stora drag som i riket även om vissa avvikelser finns. Bemötande och förtroende är generellt sett något högre än exempelvis delaktighet och information. Rapport 2014:4, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 33