Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Relevanta dokument
Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Prevention och behandling vid

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

regiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Rekommendationer från Hälsorådet

Ohälsosamma matvanor. Linn Fjäll, leg. die7st

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Årsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

regiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Stöd för styrning och ledning

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

KOL och rökavvänjning

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Stöd för styrning och ledning

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 2015

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Bilaga 2 Data från hälsosamtal

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention

Levnadsvanor för patienter med

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011

Dina levnadsvanor din hälsa

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

YTTRANDE. Regionsjukvårdsstaben Anna Bengtsson SVN

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

4. Behov av hälso- och sjukvård

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Prevention och folkhälsoarbete

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Transkript:

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten

Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom och stroke 30% av all cancer till stor del fördröja utvecklingen eller förebygga typ 2-diabetes Måttlig mängd

Hälsosamma levnadsvanor förlänger livet Person 1 Person 2 Tobaksfri Ja Nej Äter hälsosamt Ja Nej Måttligt fysiskt aktiv Ja Nej Måttlig alkohol konsumtion Ja Nej Skillnad i medellängd 14 år

Vad kan hälso-och sjukvården göra? Befolkningsinsatser Primärprevention: - förhindra uppkomst av kroniska sjukdomar I patientmötet Sekundär/tertiärprevention: - förhindra försämring, komplikationer, återinsjuknande - må så bra som möjligt trots sjukdom

Västerbotten hälsoundersökningar - hälsosamtal för 40-50-60-åringar Resultat 1990-2006 I hela befolkningen minskade dödligheten med 12 procent jämfört med riket. Bland de deltagit i hälsosamtal minskade dödligheten med över 30 procent. Dessutom hade 587 förtida dödsfall förhindrats Ökad livslängd - västerbottningarna levde närmare 3 000 år längre Kostnadsbesparing 66 miljoner kronor

Genom att nå många kan hälsan i befolkningen påverkas den preventiva paradoxen Patient Relevanta åtgärder Uppföljning Hög risk Bibehålla god hälsa Motverka försämring Låg risk Hälsosamtal

Norrbottens Hälsosamtal - en riktad befolkningsinsats Politiskt beslut 2012 2013 hälsosamtal 30-åringar 2014 hälsosamtal alla 30, 40, 50 och 60 år Uppdrag till primärvården Ingår i vårdvalsbeställningen Patientavgift 200 kr från 2015 Hälsocentralen ersätts med 1000 kr + patientavgiften per utfört hälsosamtal Hälsodialog häl

Norrbottens Hälsosamtal Huvudsyfte Minska insjuknande i hjärt-och kärlssjukdom Stödja individen att göra hälsosamma val och bibehålla god hälsa Finna och ge särskilt stöd till de som har hög risk att utveckla livsstilsrelaterad ohälsa Öka antalet norrbottningar med goda levnadsvanor Följa norrbottningarnas hälsa

Hälsostjärnan pedagogiskt visuellt stöd

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - i patientmötet All hälso- och sjukvård stöd för styrning och ledning Politiker, chefstjänstemän, verksamhetschefer, personal inom hälso- och sjukvården Ger rekommendationer om åtgärder för stödja patienter att förändra ohälsosamma levnadsvanor Tobaksbruk, riskbruk alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet Reviderad version 2018, första versionen 2011

Åtgärder samtalsbaserade metoder Rådgivande samtal Riskbruk alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet Kvalificerat rådgivande samtal. Tobaksavvänjning, ohälsosamma matvanor Tillägg, ex. läkemedel, stegräknare, fysiska aktivitet på recept (FaR). Familjestödsprogram för barn Webbaserad intervention.

Prioriterade grupper Vuxna med särskild risk En sjukdom (t.ex. diabetes, astma, KOL, cancer, hjärt-kärlsjukdom, långvarig smärta, schizofreni eller depression). Biologiska riskmarkörer (t.ex. högt blodtryck, blodfettsrubbningar eller övervikt eller fetma). Social sårbarhet (t.ex. låg socioekonomisk status). Funktionsnedsättning, fysisk, psykisk och kognitiv Andra riskfaktorer (t.ex. flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt eller en olycksfallsskada). Vuxna som ska genomgå en operation Gravida Barn och ungdomar.

Samverkan Seinäjoki Finland Halvering av övervikt hos barn och unga genom ett omfattande hälsoprogram inom vård, dagis och skola Alla i kommunen jobbar mot ett gemensamt mål Mindre socker, salt och onyttigt fett i maten på dagis och skola Utelekar på raster, rörelse i undervisningen och ståbord Information till föräldrar, BVC och skolhälsovård Gratis sportklubbar samarbete med idrottsföreningar