Uppföljning efter intensivvård hur gör vi idag och hur kommer vi att göra i framtiden?

Relevanta dokument
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått?

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

SIR:s riktlinje för uppföljning och registrering av hälsorelaterad livskvalitet efter intensivvård

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund

SIR:s betydelse för IVA

Uppföljning efter intensivvård

Profylax inom intensivvård ARDS och VAP

Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD

Skattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Kvalitetsindikator. Registrering av Sederingsskala och sederingsmål Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 1

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Intensivvård/ intermediärvård

Återinläggning IVA Utvärdering och Förbättringsarbete

Candida- Hur optimera diagnostik och behandling på IVA? Symposium Infektionsveckan och mikrobiologiskt vårmöte Karlstad 2018

HÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Svenska Intensivvårdssällskapet, SIS, arrangerar i år sitt 20:e nationella fortbildningsmöte. SFAIs. Intensivvårdsmöte 20-ÅRS JUBILEUM

ICU-delirium och CAM-ICU Catharina Larsson, RN, CCRN, BNsc, MNsc

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Patientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar. Maria Flink, med dr, socionom/kurator

Vem riskerar bli sjukpensionär?

PsoReg. Register för systembehandling av Psoriasis. Årsrapport september 2007

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

Ibland dessa ingår doktorandprojekt som drivs med SIRdata följt av presentationer som gjorts på internationella kongresser baserade SIRdata.

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga

Nationella riktlinjer Är det något för svensk intensivvård?

Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Sepsis som riskfaktor till nedsatt fysisk funktion efter intensivvård

Sommarenkäten Sämre intensivvård på sommaren? Ger det ökad arbetsbelastning eller mer pressad arbetssituation?

PIM Paediatric Index of Mortality. Lars Lindberg BIVA, Barn o Ungdomssjukhuset Skånes Universitetssjukhuset i LUND

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Program IVA-chefsmöte SFAI Jönköping

RSV-säsongen

Rehabilitering i samband med ventrikel och esofaguskirurgi

Mortalitet hos personer med AST

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Strategier som kan bidra till att minska ovarialcancer. Henrik Falconer, docent Karolinska Universitetssjukhuset

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Vårmötet Karlskrona Veronica Svedhem InfCareHIV

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Bedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting)

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Vrinnevisjukhuset Norrköping

Lasses timme. Lars Berggren Överläkare, docent HTA-CAMTÖ Univeritetssjukhuset Örebro

Är mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie.

VÄLKOMNA. Svenska Intensivvårdsregistret SIR POST IVA SEMINARIE 26 Augusti VÄLKOMNA

Effekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Uppföljning efter hjärtstopp Nationella riktlinjer och rekommendationer GISELA LILJA, ARBETSTERAPEUT, LUND

Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps

Vårdbegäran Protokoll Grunduppgifter

Sömnproblematik, stress och behandling

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^)

Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU

Protective factors, health-risk behaviours and the impact of coexisting ADHD among adolescents with diabetes and other chronic conditions

Att mäta tid och kvalitet på vården

RSV-säsongen

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Arbete och hälsa USHER syndrom

GHQ-12 General Health Questionnaire-12

Kan man förebygga depression hos äldre?

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Psykisk ohälsa under graviditet

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Traumapatienten på intensivvårdsavdelningen

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Transkript:

Uppföljning efter intensivvård hur gör vi idag och hur kommer vi att göra i framtiden? Anna Milton ST-läkare, doktorand Karolinska Universitetssjukhuset Solna/Karolinska Institutet

Morbiditet efter IVA Ca 50 % lider av otillräcklig återhämtning Problemen delas upp i: Psykiska Fysiska Post Intensive Care Syndrome (PICS) Kognitiva 2

Rekommendationer för uppföljning Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) rekommenderar uppföljning efter 2, 6 och 12 månader Vem som ska kallas till uppföljning baseras på vårdtid (valfri tid men max 96 h) Även i t ex Danmark, Storbritannien och Nederländerna kallas patienter baserat på vårdtid1, 2, 3 1 Kjer et al. Acta Anest Scand 2017 2 Griffiths et al. Anesthesia 2006 3 Van der Schaaf et al. Minerva Anestesiol 2015 3

Hittar vi rätt patienter? Vårdtid på IVA har inte någon koppling till psykiska besvär 1 AUC 0.49 (95% CI 0.42-0.56) 1. Milton et al, Development of an ICU discharge instrument predicting psychological morbidity a multinational study, accepted manuscript Intensive Care Medicine, Nov 2018 4

Är uppföljning efter IVA av värde? Ingen/moderat effekt i randomiserade kontrollerade studier/interventionsstudier 1,2,3,4 Fallgropar Urvalet av patienter (ej enbart riskpatienter) Subgrupper gynnas i vissa studier Intervention påbörjad först veckor-månader efter utskrivning 1. Cuthbertson et al BMJ 2009 2. Jones et al Crit Care Med 2003 3. Jones et al Crit Care 2015 4. Schandl et al Crit Care 2012 5

Hur gör vi på KS Solna idag? 1022 patienter inlagda (CIVA 2017) IVA-dagbok Screening baserat på riskfaktorer för fysiska/psykiska problem Högrisk: aktuella för IVA-mottagningen Lågrisk: ingen åtgärd Symptomskattning: HADS; PTSS-14, Barthel Index, ICU memory tool 6

PROGRESS-ICU - PROGnostication of need for REhabilitation and Special Support after ICU stay Prospektiv multinationell kohortstudie 10 centra i Sverige, Danmark och Nederländerna 8

PROGRESS-ICU - samarbetande centra Karolinska Universitetssjukhuset: Södersjukhuset: Akademiska sjukhuset Uppsala: Universitetssjukhuset Örebro: Norrlands Universitetssjukhus Umeå: Östersunds sjukhus: Rigshospitalet Copenhagen: Odense University Hospital: UMC Utrecht: A Milton/Anna Schandl/Peter Sackey Katarina Meijers/Eva Joelsson-Alm Ing-Marie Larsson/Ewa Wallin Johanna Savilampi Camilla Brorsson Ulrika Östberg Marie Oxenboll-Collet/Kristine Latocha Stinne Paskins Iwo Soliman Radboud University Hospital Nijmegen: Mark van den Boogaard 9

Mål med projektet 1. Identifiera riskfaktorer för a) psykiska besvär efter intensivvård b) fysiska besvär efter intensivvård 2. Skapa två instrument, att använda vid utskrivning från IVA, för att identifiera patienter med ökad risk för psykiska/fysiska besvär

Riskfaktorer 21 riskfaktorer utvalda efter litteraturstudie + bedömbara bedside Patientrelaterade IVA-relaterade Utskrivningsstatus 11

Patientrelaterade riskfaktorer Ålder Kön Tidigare psykiska besvär Utbildningsnivå Komorbiditeter (Charlson Comorbidity Index) Sjukskrivning/arbetslöshet Vårdnadshavare till barn <18 åå Fysisk funktion innan IVA

IVA-relaterade riskfaktorer Intagningsdiagnos (medicinsk/kirurgisk/trauma) Akut/elektiv inläggning på sjukhus Sjukdomens svårighetsgrad (APACHE II) Agitation/agiterat delirium (RASS 2) Antal dagar i koma (RASS -4 oavsett orsak) Svår sepsis/septisk chock Frakturer Tid i ventilator Vårdlängd IVA

Utskrivningsstatus Fysisk funktion vid utskrivning (CPAx) Nedstämdhet vid utskrivning (PHQ-2) Traumatiska minnen (PTSS-14A) Socialt stöd 14

Metod Alla patienter 18 åå screenade jan-april 2016 Vårdtid 12 h Exklusionskriterier: tidigare kognitiv nedsättning ingen hemadress kan ej kommunicera på det lokala språket i behov av neurointensivvård moribund eller 2 behandlingsbegränsningar 15

forts. Metod Datainsamling på IVA via journal/patient/närstående 3 månader efter IVA (enkäter via post) Logistisk regressionsanalys (univariabel + multivariabel) av riskfaktorer Signifikanta riskfaktorer + deras koefficienter genererar riskinstrumenten 16

Uppföljningsdata 3 månader post-iva Primära utfall: Psykisk morbiditet: PTS/depression/ångest PTSS-14 >45, HADS subskala 11 Fysisk funktionsnedsättning Barthel Index 10 poängs reduktion jmf baseline Sekundärt utfall: Hälsorelaterad livskvalitet (RAND-36)

Resultat Drygt 2000 screenade patienter 572 inkluderade patienter Uppföljningsdata på 78 % 18

Resultat psykisk morbiditet 20 % psykiska problem (PTS, ångest eller depression) Riskfaktorer för psykiska problem: Ålder Depressiva symptom vid utskrivning Traumatiska minnen vid utskrivning Avsaknad av socialt stöd: Har du någon familjemedlem eller nära vän som månar om dig och som kan hjälpa dig när du skrivs ut från sjukhuset? 19

Riskfaktorer i den prediktiva modellen Riskfaktor Odds ratio p-värde 95% konfidensintervall Addera poäng för riskprediktion Avsaknad av socialt stöd 3.28 <0.01 1.47 7.32 16 om nej Depressiva symptom (PHQ-2) 1.29 <0.01 1.10 1.50 3 x totalpoäng Traumatiska minnen (PTSS- 14A) 1.44 <0.01 1.13 1.82 5 x totalpoäng Ålder Se separat tabell 20

Ålder som riskfaktor Odds ratio ---- 95% CI 21

Screeninginstrumentet online http://www.imm.ki.se/biostatistics/calculators/psychmorb/ 25

Psykiska instrumentets prediktiva värde Area under kurvan (AUC) 0.76 (95% 0.70 0.81) 26

Instrumentet vs vårdtid på IVA Screeninginstrumentet Vårdtid på IVA 27

Nytillkomna fysiska besvär: Preliminära resultat 19 % hade fysiska besvär vid uppföljning Riskfaktor: Fysisk funktion vid utskrivning (CPAx) OR 0.86 (95%CI 0.81 0.92) 28

Chelsea Critical Care Physical Assessment Tool (CPAx) Skattar patientens förmåga att (0-5 poäng): 1. Andas (Invasiv ventilation/niv/syrgas/luft) 2. Hosta (förmåga att få upp sekret) 3. Vända sig i sängen (+/- hjälp) 4. Liggande till sittande på sängkant (+/- hjälp) 5. Sittande utan stöd (+/- hjälp) 29

Fysiska instrumentets prediktiva värde AUC 0.69 (95% CI 0.61 0.77) 32

Vårdtid på IVA Vårdtid på IVA som prediktor för fysiska besvär: AUC 0.58 (95% CI 0.50 0.65) 33

Nytt pilotprojekt IVA-uppföljning Riskskattning vid utskrivning IVA Lotssköterska söker upp högriskpatienter på vårdavd inom 3-5 dygn Rekapitulering av vårdtiden, minnen från IVA (IVA-dagbok) Utvärdering/reevaluering: depression, ångest, PTS, fysisk + kognitiv function Kontakt PAS avd, plan för fysioterapi + arbetsterapi Aktiverar andra discipliner efter behov (läkare, fysioterapeut, psykolog, arbetsterapeut, kurator - multidisciplinär approach) Lägger upp plan i samråd med patient/närstående inför utskrivning (öppenvårdsrehab) Uppföljande kontakt/mott v.b. 34

Flöde för högriskpatienter Uppföljning på vårdavdelning Skräddarsydda interventioner Fortsatt behandling/ uppföljning i öppenvård 35

Screening vid utskrivning Hög risk Uppföljning IVA Intermediär risk Låg risk Reevaluering? Information/ Ingen åtgärd 36

Tack! anna.milton@sll.se