Medlemsråd 26 april 2019 13.00-15.30 Platensgatan 5a Linköping Kallade: Annika Krutzén, Linköpings kommun Conny Forsberg, Kinda kommun Thomas Lidberg, Åtvidabergs kommun Helena Balthammar, Region Östergötland Birgitta Sundström, arbetsförmedlingen Lars Clarvid, försäkringskassan Fredrik Lunden, ordförande SCÖ Gunnar Broman, vice ordförande SCÖ och Mattias Bergström, förbundschef SCÖ Lena Elf, biträdande förbundschef SCÖ Pernilla Sandell, arbetsförmedlingen DAGORDNING Årsredovisning och bokslut Kort presentation av året 2018 samt en blick in i den närmaste framtiden för förbundet. Rapport från Arbetsförmedlingen Pernillla Sandell kommer och presenterar hur utvecklingen ser ut för AF i vårt område. Medlemmarnas vilja inför verksamhetsplan 2020- Öppet samtal om hur medlemmarna ser på förbundsarenan som en möjlighet för gemensam välfärdsutveckling.
UNDERLAG Medlemsrådets syfte Samordningsförbundet Centrala Östergötland har följande medlemmar: - arbetsförmedlingen - försäkringskassan - region Östergötland - kommunerna Linköping, Kinda och Åtvidaberg Parterna tilldelar förbundet var sin fjärdedel (1/4 försäkringskassan 1/4 arbetsförmedlingen, 1/4 region Östergötland och 1/4 kommunerna) och kan utöver det välja att själva skjuta till extra medel utifrån att man bedömer att förbundsarenan är lämplig för en insats eller ett visst utvecklingsarbete. Ett förbund är att betrakta som en myndighet och lyder under lagen om finansiell samordning. Ett förbund skall ägna sig åt samordning, innovation och finansiering av partsgemensamma insatser som främjar möjligheten för den som står utan egen försörjning att åter nå, eller närmar sig egen försörjning. Styrelsen är förbundets högsta beslutande organ och därtill finns en beredningsgrupp samt ett kansli lett av förbundschefen. Enligt lagen skall förbundet sammankalla sina medlemmar minst två gånger per år. Dels för redovisning av det gångna året och dess bokslut samt för samråd kring kommande års budget. Dessa möten kallas medlemsråd och har en rådgivande funktion. Staten utser ledande tjänstemän som medlemsrepresentanter, medan region Östergötland och kommunerna representeras av förtroendevalda (regionråd och kommunstyrelseordföranden). Årsredovisning och bokslut 2018 sammanfattning 2018 blev ett händelserikt år. Helt i linje med plan har arbetet med metodutveckling, analys och kunskapsspridning utvecklats och enligt parternas önskan har samordning av befintliga aktiviteter samt möjliggörandet av samverkan varit i fokus. 9 280 deltagare eller tillfällen har registrerats i SUS som strukturövergripande volyminsatser och 1380 deltagare har registrerats i individinriktade insatser. Av dessa har 61 unika deltagare (28 kvinnor och 33 män) deltagit i de individinriktade insatserna som registreras med personuppgifter i SUS samt 1319 deltagare i individinriktade volyminsatser. Gemensamt med våra två grannförbund i Östergötland startades både ESF-team, resurs för tjänstedesign och en arbetsgrupp för kartläggning och omvärldsanalys. Förbundet fick senare ett antal ansökningar beviljade, sammantaget 24 extra miljoner till utvecklingsarbete i Östergötland utöver grundtilldelningen, där Drivbänk utveckling är det största enskilda projektet. Analys och planeringsfasen inleddes
från och med augusti och Drivbänk växte till Samordningsbron där trädgården och caféet kompletteras med AF-team, Jonsbo och en rad andra samarbeten med exempelvis Vretagymnasiet och Östsvenska handelskammaren. 43 % av de som avslutade sin tid i Drivbänk nådde anställning eller gick vidare till studier. Med nybyggt växthus, lektionslokaler samt en rad nya resurser på personalsidan ser förbundet fram emot 2019. Insatskatalogens utveckling har också varit god 2018. Hela 13 förbund var anslutna vid årskiftet 18/19 (jämfört med 6 st 17/18) och antalet sökningar gick från cirka 1 000 (2017) till 5 000 (2018). Genom studentgrupper från LiU samt SKLs innovationsguide togs prototyper för nästa generations katalog fram. Ett Vinnova steg 1 projekt genomfördes och lade grunden för Vinnova steg 2 där katalogverktyget är tänkt att vidareutvecklas med hjälp av AI -teknik (artificiell intelligens). Samma koll, tidiga förebyggande insatser, gick in på sitt andra år och arbetet med nätverksträffar, tillgängliga lärmiljörer samt tidiga insatser gör skillnad. Något som projektgruppen fick chans att berätta om vid den uppskattade konferensen FINSAM+skolan med närmare 120 besökare och gäster från Skottland (GIRFEC), Linköpings universitet (LiU), Skolverket och Socialstyrelsen. Förbundets satsning på kunskapspridning gav också frukt. Temadagar och seminarier lockade 1048 individer och Välfärdsmässan nådde publikrekord med 400 besökare. Verksamheten gjorde ett underskott för 2018 (-1 131 344 kr). Därmed har det egna kapitalet minskat till 1 214 884 kr. Enligt plan kommer förbundet härigenom att uppfylla statens krav om att förbruka eget kapital och i största möjliga utsträckning omvandla tilldelade medel i aktiva insatser. Sammantaget har förbundet finansierat 17 (10 2017, 16-2016) insatser under året av individ- och strukturell karaktär och med sitt mer strategiska arbetssätt påverkat ordinarie strukturer för att framgent kunna erbjuda aktuella målgrupper ökad kvalitet i välfärdstjänsterna. Tilldelning 14 256 899 kr Mötesplats 998 361 kr 6,5 % FoU 1 092 070 kr 7,1 % Finansiär 1 9 298 182 kr 60,4 % Service 3 999 631 kr 26,0 % Resultat -1 131 344 kr 1. Individinriktad metodutveckling (Total omsättning 20 033 667 kr)
Förbundets har under 2018 bedrivit verksamheten med god ekonomisk hushållning och har med ett negativt resultat på cirka 1.1 miljon kronor nått styrelsens mål att det egna kapitalet ska vara mindre än 1 500 000 kr (enligt Nationella rådets rekommendation får SCÖ ha ett upparbetat eget kapital på 2 900 000 kr). Arbetssättet att växla upp de egna medlen med externa finansiärer har också införts enligt plan och vid årsskiftet 18/19 kunde ESF-teamet summera sitt första år med att man fått 24 extra miljoner beviljade till Östergötland. Omsättningen för det egna förbundet blev 20 033 667 kr med en grundtilldelning på 14 256 899 kr. Styrelsen bedömer att förbundet uppnått de mål som beskrivits i verksamhetsplan och ser fram emot fortsatt positiv utveckling under 2019. Rapport från Arbetsförmedlingen Vi känner alla till att det nu sker stora förändringar hos AF. Något som också påverkar övriga medlemmar och därmed ger anledning till dialog. Pernillla Sandell (AF Linköping) kommer och presenterar hur utvecklingen ser ut i vårt område. Medlemmarnas vilja inför verksamhetsplan 2020- Annika Strandhäll lyfte, vid FINSAM konferensen, att regeringen bestämt sig för att satsa på samordningsförbund som den innovativa plattform för samordning och samhandling de fyra parterna så väl behöver för att klara framtidens välfärdsutmaningar. Ett besked som tar avstamp från ISFs rapporter om att förbunden gör skillnad 1 Med ökad arbetskraftsbrist i flera branscher samtidigt som kostnaderna för välfärden ökar finns ett enormt behov av att gemensamt få med alla. Även de med en mer komplex behovsbild initialt. Och här krävs samhandling för att nå hela vägen. Forskning från danska Växthuset 2 visar att det är när vi åstadkommer en väv av åtgärder som verkar parallellt kring individen som resultaten kommer. En samstämmig inställning om att det är möjligt att nå individens mål är också helt avgörande. Lena Högberg, Helix LiU 3, skriver i sina studier om vikten av att våga börja samhandla för att nå samsyn och fungerande samverkan. Att det tar tid initialt att lära känna varandra men att det ger mångdubbel vinst om man klarar av att vara uthållig, lyhörd och tillitsfull. Samtidigt får vårt förbund allt mer uppmärksamhet nationellt för att ni parter lokalt valt att använda möjligheten SCÖ på ett nytt och intressant sätt och därigenom uppnår mer långsiktiga, kvalitativa och också kvantitativa mål. Inte bara i det geografiskt avgränsade området utan i hela landet. 1. ISF rapport 2019:4 Gör samordningsförbunden någon skillnad? 2. Vaeksthusets forskningscenter Sagsbehandlerens betydning för udsatte borgeres jobbchancer och Virksomme elementer paa vejen till job 3. Helix, Sektorsöverskridande samverkan: En studie av organisering för välfärd mellan olika samhällssektorer
1 = 4 = 8 Tillsammans blir vi starkare Ett exempel är förmågan att växla medel. 2019 tilldelar varje part 3,5 miljoner som tillsammans blir 14. Dessa medel har sedan växlats vidare, genom exempelvis europeiska socialfonden (ESF), på ett sådant sätt att förbundet omsätter 27 miljoner under 2019. Ett arbetssätt som skulle kunna utvecklas ytterligare. Med fördel genom att involvera allt mer ordinarie personal i utvecklingsarbetet istället för särskilda projektgrupper som trots goda resultat under projekttiden allt för ofta ställs inför så stora implementeringsutmaningar att erfarenheterna och de nyvunna strukturerna går förlorade. Att sträva efter regionala och nationella kluster är också önskvärt. Frågan till medlemmarna blir således hur var och en ser på möjligheten att kanalisera resurser/medel via förbundet? Genom förbundet kan vi samordna Ett annat exempel är Samordningsbron där parterna och övriga samhället nu bygger en gemensam infrastruktur för effektiv samhandling. Utifrån de tre fundamenten salutogent (vi ser det friska och tror på varje individ), agilt (vi är rörliga och flexibla i att finna ständig utveckling samt den goda lösningen utifrån de förutsättningar som en föränderlig värld ger oss) tjänstedesign (vi strävar efter att se alla inblandades behov och utifrån dessa samskapa tjänster som leder framåt) kan parterna åstadkomma sömlösa flöden till individer med olika behov av
stöd för att nå självständighet. Ett samarbete med arbetsmarknadens parter för att få ett tydligt fokus på anställning och/eller studier samt inkludering. Läs gärna mer om metodval och bakgrund på förbundets hemsida www.samordning.org Frågan till parterna är hur man ser på att prioritera samarbetet och huruvida man på sikt är beredd att bygga in ordinarie verksamhet som delar i bron? Med hjälp av teknik kan vi klara komplexiteten Det tredje och sista exemplet är arbetet med Insatskatalogen och den kommande Vägledaren. Det är nu 16 förbund som anslutit sig till katalogen och efter att vi fått presentera verktyget på årets FINSAM-konferens är det ytterligare 22 som står i kö. Utvecklingen av nya funktioner pågår för fullt och genom det nätverk av kompetens som vi knutit till oss, samt det omfattande arbetet i kartläggningsgruppen som är igång, ser vi en öppning till att kunna nå målet med det som fått arbetsnamnet Vägledaren. Kort sagt en artificiell handläggare som kan komma att fungera som ett stöd till personal såväl som medborgaren i behov av stöd och arbetsgivaren som är beredd att anställa. Här samlar vi insatserna med det material som kartläggningsarbetet genererat och en rad andra databaser för att få ihop en komplex väv av funktioner. Tack vare kontakterna med Linköpings och Uppsalas universitet samt en verksamhet på Island kallad Janus, som redan har en prototyp igång med en avgörande pusselbit skulle vi kunna börja testköra inom ett år. Det som avgör takten är naturligtvis resurserna. Hur ser medlemmarna på att fortsätta denna utveckling och göra önskvärda investeringar för att nå uppsatta mål lokalt och nationellt?