MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM OCH INLUPP 2



Relevanta dokument
MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM OCH INLUPP 2

Modellering av en Tankprocess

LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 LÄSÅRET 03/04. Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel

Datorövning Matlab/Simulink. Styr- och Reglerteknik för U3/EI2

Signalanalys med snabb Fouriertransform

Laplacetransform, poler och nollställen

REGLERTEKNIK Laboration 5

Tentamen i Systemteknik/Processreglering

Liten MATLAB introduktion

REPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN

Modellering av en Tankprocess

Reglerteknik M3. Inlämningsuppgift 3. Lp II, Namn:... Personnr:... Namn:... Personnr:...

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

Innehνall 1 Introduktion Processbeskrivning Inloggning och uppstart

Kap 3 - Tidskontinuerliga LTI-system. Användning av Laplacetransformen för att beskriva LTI-system: Samband poler - respons i tidsplanet

Inlämningsuppgift 4 NUM131

INLÄMNINGSUPPGIFT I. REGLERTEKNIK I för STS3 & X4

Reglerteknik 1. Kapitel 1, 2, 3, 4. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

Kompletterande anteckningar för Mät- & Reglerteknik 1

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

Övningar i Reglerteknik. Differentialekvationer kan lösas med de metoder som behandlades i kurserna i matematisk analys. y(0) = 2,

1. Inledning. 1. Inledning

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

REGLERTEKNIK I BERÄKNINGSLABORATION 2

Dagens tema. Fasplan(-rum), fasporträtt, stabilitet (forts.) (ZC sid 340-1, ZC10.2) Om högre ordnings system (Tillägg)

2. Reglertekniska grunder

Reglerteknik M3, 5p. Tentamen

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet

TENTAMEN I REALTIDSPROCESSER OCH REGLERING TTIT62

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 3. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts.

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2

Föreläsning 7. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 26 september Avdelningen för Reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Omtentamen i DV & TDV

Lösningar till tentamen i Industriell reglerteknik TSRT07 Tentamensdatum: Martin Enqvist

Dataprojekt. Nanovetenskapliga tankeverktyg. January 18, 2008

LABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK. Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS

Reglerteknik 6. Kapitel 10. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06)

Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2

TENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp

REGLERTEKNIK W3 & ES3 BERÄKNINGSLABORATION 1

Laboration i tidsdiskreta system

Reglerteknik I: F1. Introduktion. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

ÖVNINGSTENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn:

Tentamen i Styr- och Reglerteknik, för U3 och EI2

Var försiktig med elektricitet, laserstrålar, kemikalier osv. Ytterkläder får av säkerhetsskäl inte förvaras vid laborationsuppställningarna.

Reglerteknik Z2. Kurskod: SSY 050 och ERE080. Tentamen

Tillämpningar av fysik och dynamik i biologiska system , kl. 09:00-15:00

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

REGLERTEKNIK Inledande laboration (obligatorisk)

2. Reglertekniska grunder

Lösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!)

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

Vad är systemteknik och reglerteknik? Föreläsning 1. Systemteknik handlar om dynamiska system

Beräkningsuppgift I. Rörelseekvationer och kinematiska ekvationer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Tentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Frekvensbeskrivning, Bodediagram

Gungande tvätt. Uppgift. Materiel

TSIU61: Reglerteknik. Matematiska modeller Laplacetransformen. Gustaf Hendeby.

TNM011 Grafisk teknik Laboration 3 - Färg

Introduktion till Control System Toolbox 5.0. This version: January 13, 2015

Syftet med den här laborationen är att du skall bli mer förtrogen med följande viktiga områden inom matematisk statistik

Kurvlängd och geometri på en sfärisk yta

Reglerteknik, TSIU61. Föreläsning 1

Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält

TSIU61: Reglerteknik. Poler och nollställen Stabilitet Blockschema. Gustaf Hendeby.

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Flervariabel reglering av tanksystem

Laboration i Fourieranalys, TMA132 Signalanalys med snabb Fouriertransform

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Lennart Carleson. KTH och Uppsala universitet

Diagram. I detta kapitel lär du dig: m Diagrammets beståndsdelar. m Att skapa både inbäddat diagram och diagramblad. m Att ändra diagramform.

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 10

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 3 AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET

INTRODUKTION TILL SYSTEM- OCH REGLERTEKNIK (3 sp) TIDIGARE: GRUNDKURS I REGLERING OCH INSTRUMENTERING 3072 (2sv) Hannu Toivonen

övningstentamen I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Transkript:

UPPSALA UNIVERSITET AVDELNINGEN FÖR SYSTEMTEKNIK EKL och PSA, 2002, rev BC 2009, 2013 MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM DATORSTÖDD RÄKNEÖVNING OCH INLUPP 2 1. Överföringsfunktioner 2. Tillståndsmetodik Förberedelseuppgifter: 1. Läs igenom laborationen noggrant. 2. Läs igenom kapitel 3 och 6.1 i kurskompendiet. 3. Lös teoriuppgifterna. Namn Handledarens kommentarer Årskurs Inskrivningsår Utförd den Bonuspoäng Sign

i

1 Inledning De flesta dynamiska förlopp i naturen kan klassas som tidsvarianta och olinjära. Det är lätt att tro att man alltid behöver använda olinjära modeller som bygger på intrikata fysikaliska samband för att beskriva sådana processer. Det visar sig dock att i många fall kan dessa komplicerade förlopp adekvat beskrivas, om än approximativt, m h a enkla linjära modeller. Detta är en anledning till att teorin om linjära tidsinvarianta (LTI) differentialekvationerna utgör en central del i en ingenjörsutbildning. En annan anledning är att en väl utvecklad teori om LTI differentialekvationer existerar, vilket gör att LTI-system blir relativt enkla att analysera. Under kursens gång har vi stött på två användbara tillvägagångsätt för att representera och analysera linjära och tidsinvarianta differentialekvationer, nämligen överföringsfunktionen och tillståndsbeskrivningen. Båda dessa alternativ kommer att behandlas i denna laboration. 2 Överföringsfunktioner Som nämndes i Laboration 1 finns i MATLAB en mängd fördefinierade makron som kan användas för olika systemtekniska analyser. Vi skall här se hur vissa av dessa kan användas för att bestämma stegsvar, frekvenssvar, poler mm för ett system givet på överföringsform. Som exempel, låt oss betrakta systemet G(s) = 1 s 2 +2s+3 (2.1) Följande MATLAB-kod exemplifierar några av de funktioner som är relevanta för denna laboration (flera av kommandona kräver Control System Toolbox). funktion förklaring sys1 = tf(1,[1 2 3]) Specificerar det linjära systemet (2.1) på överföringsfunktionsform. impulse(sys1) Beräknar impulsvaret för (2.1). step(sys1) Beräknar stegsvaret för (2.1). t=0:0.01:10 Definierar en tidsvektor, 0 t 10. u=sin(t) Definierar en insignal, u(t) = sin(t). lsim(sys1,u,t) Simulerar (2.1) med insignalen u. bode(sys1) Plottar Bodediagrammet för (2.1). poler = eig(sys1) Beräknar systemets poler. Använd gärna MATLAB-funktionen help för att få mer information om funktionerna ovan. Uppgift 2.1: Betrakta ett system med överföringsfunktion G(s) = 15 s 3 +5s 2 +17s+30 (2.2) Plotta impuls och stegsvar för (2.2) m h a MATLAB. Utifrån stegsvaret, bestäm systemets stigtid, insvängningstid, översläng och statiska förstärkning. Tag fram systemets 1

poler och ange om systemet är stabilt eller instabilt. Notera definitionerna givna i avsnitt 3.1.5 i kurskompendiet. Uppgift 2.2: Plotta Bodediagrammet för systemet (2.2). Hur bestämmer man systemets statiska förstärkning ur plotten? Bestäm den statiska förstärkningen och kontrollera att ni får samma svar som i föregående uppgift. Notera att y-axeln i Bodediagrammet är given i decibel (20log 10 G(iω) ). Simulera även systemet (2.2) för de två insignalerna u 1 (t) = sint (2.3) u 2 (t) = sin10t (2.4) Jämför amplituderna på utsignalen med resultatet från Bodeplotten. Tips: Om man kör funktionen bode utan utparametrar plottas bodediagrammet i decibel. Nedanstående matlabkod kan användas för att plotta amplitud (och fas) på valfritt sätt [mag,phas,w]=bode(sys); mag_v=mag(:); phas_v=phas(:); %Omvandlar mag och phas till vanliga vektorer semilogx(w,mag_v) %Plotta %Notera att skalor på axlar mm kan ändras i Edit/Axes Properties 2

2.1 Poler och stegsvar Vi skall här undersöka hur stegsvaret hos ett andra ordningens system ändras med systemets pollägen. Betrakta överföringsfunktionen G(s) = p p (s p)(s p) = (α 2 +β 2 ) (s ( α+iβ))(s ( α iβ)) (2.5) med poler i p = α+iβ och p = α iβ, se Figur 1. Beteckningen ( ) avser alltså här komplexkonjugering. I följande uppgifter kommer ni att använda ett grafiskt gränssnitt som är konstruerat i MATLAB. Ni kommer att variera lägena hos systemets poler och se hur stegsvaret ändras. Polerna kan flyttas antingen med en rullningslist eller genom att man klickar i poldiagrammet. Kommentera resultaten utifrån sambanden givna i Avsnitt 3.1.3 i kurskompendiet. Im p β α Re Figur 1: Polläge för systemet (2.5). 3

Uppgift 2.3: Reella poler uppg2 3 är en kommandofil som plottar systemets stegsvar för pollägen längs den reella axeln, 2 α 11 och β = 0, dvs för polerna i figuren till höger. Exekvera uppg2 3. Flytta polerna längs reella axeln och beskriv kortfattat hur stegsvaret ändras (stigtid, översläng, insvängningstid). 6 5 4 3 2 1-5 -4-3 -2-1 1-1 -2-3 -4-5 -6 Uppgift 2.4: Poler med konstant vinkel φ uppg2 4 är en kommandofil som plottar systemets stegsvar för pollägen längs linjen α = β, dvs för polerna i figuren till höger. Exekvera uppg2 4. Flytta polerna längs linjen α = β och beskriv kortfattat hur stegsvaret ändras (stigtid, översläng, insvängningstid). 6 5 4 3 2 1-5 -4-3 -2-1 1-1 -2-3 -4-5 -6 4

Uppgift 2.5: Poler med konstant realdel. Frivilligt uppgift - ingår inte i Inlupp 2 uppg2 5 är en kommandofil som plottar systemets stegsvar för α = 2, 0 β 6, dvs för polerna i figuren till höger. Exekvera uppg2 5. Flytta polerna längs linjen α = 2 och beskriv kortfattat hur stegsvaret ändras (stigtid, insvängningstid, översläng). 6 5 4 3 2 1-5 -4-3 -2-1 1-1 -2-3 -4-5 -6 5

Uppgift 2.6: Poler som vandrar över i det högra halvplanet uppg2 6 är en kommandofil som plottar systemets stegsvar för2α+β = 4, där 1 α 2(noteraatt polernadefinieras av p = α+iβ), se figuren till höger. Exekvera uppg2 6. Flytta polerna längs linjen 2α+β = 4 och beskriv speciellt vad som händer då polerna är rent imaginära samt då de har en positiv realdel. 6 5 4 3 2 1-5 -4-3 -2-1 1-1 -2-3 -4-5 -6 6

3 Tillståndsmetodik Målet med detta moment är att ge en viss övning i hur man använder tillståndsbeskrivningar. Mer specifikt skall vi behandla hur man bestämmer en tillståndsbeskrivning utifrån ett givet system, hur man tar fram överföringsfunktioner från tillståndsbeskrivningar och slutligen belysa några grundläggande sätt att analysera tillståndsbeskrivningar. Följande MATLAB-kod exemplifierar några av de MATLAB-funktioner som är relevanta då man arbetar med tillståndsbeskrivningar. Antag att systemet ẋ = Ax+Bu y = Cx (3.1) är givet. funktion förklaring sys2 = ss(a,b,c,0) Specificerar systemet (3.1) på tillståndsform. impulse(sys2) Beräknar impulsvaret för (3.1). step(sys2) Beräknar stegsvaret för (3.1). lsim(sys2,u,t) Simulerar (3.1). bode(sys2) Plottar Bodediagrammet för (3.1). eig(sys2) Beräknar systemets poler. tf(sys2) Transformerar (3.1) till överföringsform. Använd gärna MATLAB-funktionen help för att få mer information om funktionerna ovan. Betrakta följande system på tillståndsform 0 1 0 0 ẋ = 0 0 1 x+ 0 u β 17 5 15 y = [ 1 0 0 ] x (3.2) där x = [ x 1 x 2 x 3 ] T och β är en positiv konstant. Uppgift 3.1: Låt β = 30. Plotta impuls och stegsvar för (3.2) m h a Matlab-funktionerna ovan. Tag fram systemets poler och ange om systemet är stabilt, eller instabilt. Transformera systemet till överföringsform och jämför med Uppgift 2.1. 7

3.1 Tidskontinuerlig tillståndsmetodik - Värmedynamik i ett hus I detta avsnitt skall vi ta fram och analysera några enkla tidskontinuerliga modeller som beskriver hur värme sprids genom en husvägg. Detta är av intresse av ett flertal anledningar, t ex: Val av material vid ett husbygge. Hur påverkar materialets egenskaper värmedynamiken? Ur kostnads-, hälso- och miljösynpunkt. Självklart är det väldigt kostsamt att värma upp ett dåligt isolerat hus. Å andra sidan kan ett välisolerat hus ge problem med dålig luft, vilket kan resultera i hälsoproblem, såsom allergier. 4α 1 2α 1 T i (t) T y (t) T i (t) T v (t) T y (t) q(t) Förstoring q(t) Figur 2: En enkel värmemodell av ett hus. Värmedynamiken i ett hus, se Figur 2, kan något förenklat beskrivas med följande ekvationer d dt T ( i(t) = 4α 1 Tv (t) T i (t) ) +β 1 q(t) (3.3) d dt T ( v(t) = 4α 1 Ti (t) T v (t) ) ( +2α 1 Ty (t) T v (t) ) (3.4) där T i (t) är inomhustemperaturen, T v (t) är väggtemperaturen, T y (t) betecknar utomhustemperaturen och q(t) är den effekt som element och dylikt tillför huset. Här är 4α 1 8

och 2α 1 värmeledningskoefficienterna för den inre respektive den yttre väggen, medan β 1 betecknar värmeledningsförmågan för luften i huset (α 1 och β 1 är positiva parametrar). För att beskriva modellen (3.3)-(3.4) på tillståndsform är det naturligt att välja inomhustemperaturen T i (t) som utsignal och effekten q(t) från elementen samt den yttre temperaturen T y (t) som insignaler. Vi noterar att vi har två insignaler till vårt system; tillförd värmeeffekt q(t), som vi kan påverka, och utomhustemperaturen T y (t) som kan ses som en mätbar störning eftersom vi inte kan påverka denna. Teoriuppgift 3.1: Betrakta följande tillståndsbeskrivning av systemet (3.3)-(3.4) ẋ(t) = Ax(t)+Bu(t) T i (t) = Cx(t) (3.5) där tillståndsvektorn x(t) definieras som x(t) = [ T i (t) T v (t) ] T (3.6) och insignalvektorn u(t) definieras som u(t) = [ q(t) T y (t) ] T (3.7) Bestäm A, B och C som funktioner av α 1 och β 1. 9

Teoriuppgift 3.2: Beräkna överföringsfunktionerna från q och T y till T i utifrån tillståndsbeskrivningen (3.5), dvs bestäm G 1 (s) och G 2 (s) i relationen Vi antar att systemet (3.5) befinner sig i vila vid t = 0. T i (s) = G 1 (s)q(s)+g 2 (s)t y (s) (3.8) 10

Teoriuppgift 3.3: Ta fram poler, nollställen och statisk förstärkning för G 1 (s) och G 2 (s). Visa att β 1 = 4α 1 3 (3.9) ger statisk förstärkning ett för G 1 (s). Är systemet (3.5) stabilt för alla α 1 > 0? Uppgift 3.2: Betrakta tillståndsbeskrivningen (3.5) för α 1 = 1/2 och β 1 = 2/3 (vilket uppfyller (3.9)). Vi låter insignalen q(t) vara ett steg med amplitud fem. Vi erinrar oss om att insignalen T y (utomhustemperaturen) kan ses som en mätbar störning vars inverkan på inomhustemperaturen helst skall vara försumbar. För att efterlikna rådande temperaturvariationer låter vi T y vara en sinussignal med amplitud fem. Periodtiden väljer vi antingen till T 1 = 24 timmar (dygnsvariation) eller till T 2 = 1 timme (snabbare variation). Initialt har vi temperaturerna T i (t) = T v (t) = 0. MATLAB-kommandot uppg3 2plottar Bodediagrammen förg 1 ochg 2 (se(3.8)), samt simulerar tillståndsbeskrivningen (3.5) under givna antaganden. Kommentera resultatet. Förklara speciellt, m h a bodediagrammen, skillnaden i resultat (amplitud för inomhustemperaturen) för de två fallen T 1 = 24 och T 2 = 1. Jämför även de teoretiskt uträknade pollägena från Teoriuppgift 3.3 med egenvärdena till A (använd kommandot eig i MATLAB). 11

Som ni såg i föregående uppgift så påverkas inomhustemperaturen märkbart av den rådande utomhustemperaturen (vid normal dygnsvariation). Det är önskvärt att kunna hålla inomhustemperaturen på en konstant nivå trots variationer i utomhustemperaturen. Ett sätt att åstadkomma detta är att välja q(t), som vi ju har kontroll över, på ett smart sätt. Teorin för hur insignalen väljs på bästa sätt kallas reglerteknik och kommer att behandlas i detalj i en senare kurs. Som ett smakprov på en enkel reglerdesign betraktar vi följande scenario. Antag att vi kan mäta utomhustemperaturen T y och att vi väljer q som q(s) = G f (s)t y (s)+q o (s) (3.10) Teoriuppgift 3.4: Visa att genom i (3.10) välja G f (s) = G 2 (s)/g 1 (s) (3.11) så kommer yttertemperaturens inverkan på inomhustemperaturen att elimineras (med reglerteknisk terminologi kallas G f (s) för en framkoppling). Tips: Sätt in(3.10) i ekvation (3.8) och visa att valet (3.11) gör att överföringsfunktionen från utomhustemperatur till inomhustemperatur blir noll (dvs variationer i utomhustemperaturen kommer inte att påverka inomhustemperaturen). Bestäm även G f (s) = G 2 (s)/g 1 (s) med G 1 (s) och G 2 (s) från Teoriuppgift 3.2. 12

Uppgift 3.3: Betrakta återigen scenariot i Uppgift 3.2 ovan. Periodtiden för T y (t) väljs till T = 24 timmar. MATLAB-kommandot uppg3 3(Gf) simulerar tillståndsbeskrivningen (3.5) för q(t) enligt (3.10) med q 0 = 5. Notera att uppg3 3(Gf) tar G f (s) som inparameter. Använd MATLAB-kommandot tf för att skapa överföringsfunktionen G f (s), som ni bestämdeiteoriuppgift 3.4 (α 1 = 1/2 och β 1 = 2/3). Som jämförelse visas även fallet då q(t) är ett steg med amplitud fem (jmf Uppgift 3.2). Exekvera uppg3 3(Gf) och notera hur inverkan av yttertemperaturen har eliminerats. Kan du komma på någon nackdel med denna reglerdesign? Vad krävs för att regleringen skall lyckas? Ledtrådar: Kan det finnas andra modellerade störningar som påverkar inomhustemperaturen? Är det realistiskt att anta att parametrarna (α 1 och β 1 ) är exakt kända? 13