Arbetshäfte. Metodstöd i implementering. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Telefon vx: Org.nr:

Relevanta dokument
Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Telefon vx: Org.nr:

Metodstöd i implementering Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Telefon vx: Org.nr:

Hur lyckas man med nya arbetssätt?

NSC:s värdegrund. Närsjukvården i centrala Östergötland.

Gruppövning undersöka organisatorisk och social arbetsmiljö

Leda implementering: Ny forskning och ett praktiskt verktyg

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

Xxxx Motivation och drivkrafter

Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Sju nycklar. till ett friskt arbetsliv

Riktlinje mot kränkande särbehandling, trakasserier och diskriminering

Tankar & Tips om vardagsutveckling

MAXIMERA LÄRANDET. - få större effekt av dina medarbetares utbildning

Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna:

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

Att vara ledare i Huddinge kommun

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Checklista för introduktion

MEDARBETARSKAP I REGION KRONOBERG VI SOM ÄR MEDARBETARE I REGION KRONOBERG SER VARANDRA OCH VÅR DEL I HELHETEN

3. Stöd vid riskbruk, missbruk och beroende av alkohol och andra droger

MEDICINSKA SEKRETERARE I KLINISK VÅRDADMINISTRATION KOMPETENSSTEGE STEG 1 5

Riktlinjer för social dokumentation inom äldreomsorgsavdelningen

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

Valplanen bygger vidare på det arbete som tidigare gjorts i den politiska plattformen.

Mötescirkeln för dig som ska leda mötet

Rutin för arbete mot kränkande särbehandling i arbetslivet (inklusive diskriminering och trakasserier)

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

Medarbetarenkäten 2017 Förvaltningsrapport Östermalm SDF. stockholm.se

Delaktiga barn mår bättre och blir friskare som vuxna!

Utvärdera din kommunikation

Bilaga 1: Handlingsplan för värdegrundsarbete. Här läggs aktuell värdegrund in.

Plan för etnisk mångfald

Mer eller mindre, om att möta det som är annorlunda

Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap praktiska erfarenheter

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.

Spridning av säkrare praxis

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll Äldreomsorg Enköpings kommun

Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd

Handledning är det att hålla någon i handen.? Jerry Albihn, RUC

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

ACT- Att hantera stress och främja hälsa

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Kränkande särbehandling

Ale Vision 2025 Lätt att leva. Se mig! Äldreplan för Ale kommun,

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Chefsplattform

Elev: APL -matris Barnskötare!

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

BODENS KOMMUNS HR-STRATEGI. Till dig som redan är anställd eller är intresserad av att jobba i Bodens kommun

Lex Sarah inom äldreomsorgen i Farsta. Information till stadsdelsnämndens pensionärsråd 12 maj 2014

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

BESKRIVNING AV FRAMGÅNGSFAKTORERNA

Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Patientsäkerhet och arbetsmiljö som bidrar till god hälsa. Annica Öhrn & Eva Granfeldt

Digital arbetsmiljö. Ansvarig chef och skyddsombud ska skriva på skyddsrondsprotokollet.

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

BESLUT. Datum Dnr Tillämpningsanvisningar om Rätt att ta del av patientuppgifter inom Region Skåne

verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016

Ny i industrin STUDIEHANDLEDNING. Prevent

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Implementering, uppföljning och förbättringsarbete.

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT

Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2019/

Sammanfattning av rapporten Språkombudet som resurs på arbetsplatser

Medarbetar- och ledarskapspolicy

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Riktlinjer. Lönekriterier

Famnas kompetensforum i ehälsa

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Stödmaterial inför lönerevision. Medieföretagen - Svenska Journalistförbundet

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan. Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp

Välkommen till kursen Att leda och arbeta utifrån den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen, 15 högskolepoäng

Regional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor

Att driva förändring med kommunikation

Vi erbjuder en förskoleverksamhet som lägger grunden för barnets livslånga lärande

LEDARUTVECKLING ÖVER GRÄNSERNA. Cecilia Drehmer - Mönsterås Maria Larsson - Hultsfred Jonas Hjalmarsson - Hultsfred

Nej. Arbetsgång i en processförbättring. Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete. Föranalysens resultat:

1.Bakgrund Tillvägagångssätt Strategi - Sveriges bästa skola Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse...

Lönekriterier för sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa

Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro

Handledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter

Intern handlingsplan mot ätstörningar (till personal)

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Transkript:

Arbetshäfte Metodstöd i implementering Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Telefon vx:08-123 400 00 Org.nr: 232100-0016 Enheten för implementering E-post: implementering@sll.se www.folkhalsoguiden.se

teg 1: Vad vill vi uppnå? Utgå ifrån era utvecklingsplaner. Diskutera och formulera nedan vilket problem ni vill lösa och vad det är ni vill uppnå i ert förbättringsarbete. Vilka problem vill vi lösa? Vad vill vi uppnå? 1

teg 2a: Lista möjliga önskade beteenden Brainstorma i ert team kring alla möjliga beteenden som kan leda till det ni vill uppnå. Fokusera på beteenden som medarbetare gör. kriv alla möjligheterna utan att värdera dessa. En lista över möjliga beteenden hos medarbetarna Fortsättning nästa sida 2

En lista över möjliga beteenden hos medarbetarna Välj ut ett eller högst tre beteenden som ni bedömer har störst effekt på det ni vill uppnå och fortsätt i steg 2b 3

teg 2b: Tydliggör det önskade beteendet Välj det beteende från sida 3 som ni bedömer har störst effekt. Beskriv det önskade beteendet så utförligt ni kan med hjälp av frågorna nedan. Var så konkreta som möjligt så att alla tolkar beteendet lika. Om ni har flera sammanhängande beteenden kan ni anteckna dessa på nästföljande sidor. VEM utför beteendet? VAD gör de? VAR görs det? NÄR görs det? HUR OFTA görs det? MED VEM görs det? Vem FÖLJER UPP att beteendet genomförs? 4

VEM utför beteendet? VAD gör de? VAR görs det? NÄR görs det? HUR OFTA görs det? MED VEM görs det? Vem FÖLJER UPP att beteendet genomförs? 5

VEM utför beteendet? VAD gör de? VAR görs det? NÄR görs det? HUR OFTA görs det? MED VEM görs det? Vem FÖLJER UPP att beteendet genomförs? 6

teg 3: Diskutera vad som gör beteendet möjligt Gå tillsammans igenom nedanstående påståenden och diskutera vad ni tror att medarbetarna skulle behöva för att genomföra det önskade beteendet. Denna uppgift handlar om att föreställa sig vilka behov medarbetarna har. För att utföra det önskade beteendet skulle medarbetarna behöva Kompetens Kunskap Färdigheter Förståelse ha mer kunskap om vad de ska göra veta mer om hur man gör veta mer om varför det är viktigt Motivation Förväntade effekter Tilltro till egen förmåga töd från chefer Känslor timulans Incitament tro mer på fördelarna med beteendet tro mer på sin förmåga att genomföra beteendet mer stöd och återkoppling från chefer starkare positiva känslor till beteendet mer belöning, erkännande, karriärutveckling när man genomför beteendet materiell morot för att genomföra beteendet Möjlighet Ansvar för beteendet Mandat/ansvar för uppföljning Tydlighet i teamarbete Material Hjälp och stöd Överenstämmelse bland medarbetare tydligare beskrivning kring vem som ska göra beteendet tydligare beskrivning kring vem som har mandat och ansvar att beteendet genomförs ha större tydlighet vad gäller roller, arbetsuppgifter, mål eller samspel i arbetsgruppen ha material som checklistor eller beslutsstöd få mer stöd, t.ex. handledning en generellt mer positiv inställning till beteendet 7

Kulturell lämplighet ändring av vanor eller normer Prioriteringar Tillgängliga resurser Uppföljning och återkoppling Patienter/brukare Remissförfarande Kvalité på underlaget Kvalitetssäkring Avtal att beteendet prioriteras mer på arbetsplatsen resurser i form av ekonomi, personal, lokaler och utrustning uppföljning och återkoppling kring hur beteendet genomförs och vilka resultat som uppnås för målgruppen att målgruppen efterfrågar eller accepterar beteendet ha större möjlighet att remittera patienter/brukare till andra kollegor eller verksamheter mer trovärdigt vetenskapligt underlag för beteendet och trovärdighet hos upphovsmannen ändringar i journalsystem eller smidigare kvalitetssäkerhetssystem/patientsäkerhetssystem ändringar i avtal eller avtalsuppföljning Utgå ifrån den diskussion ni haft. Lista tre behov som ni anser viktigast just nu. Viktigaste behov: 8

teg 4a, b, c: Planera aktivitet som sätter igång (a) och vidmakthåller (b) det önskade beteendet samt uppföljning (c) Planera de aktiviteter som ni behöver använda för att sätta igång det önskade beteendet. Utgå ifrån de behov ni identifierat (s. 8) och välj aktiviteter ur tabellen nedan. I nästa tabell finns utförligare beskrivningar av aktiviteterna. Diskutera och skriv ner vald(a) aktiviteter på s. 12-13. Aktiviteter för att påverka det önskade beteendet sorterade utifrån kompetens, motivation och möjlighet Behov inom: Kompetens Motivation Möjlighet Aktivitet: Informationsspridning Instruktion om hur beteendet utförs Demonstration Övning Börja enkelt Visa nyttan Utvärdera sig själv Någon annan utvärderar Utvärdera sig själv Någon annan utvärderar Materiell belöning ocial belöning jälvbelöning Demonstration Förändra den fysiska miljön Införa hjälpmedel Lösa problem Påminnelser ätta mål för beteende Aktivitetsplan ätta mål för resultat Praktiskt stöd Känslomässigt stöd Fungerar bäst när ett beteende ska: eller vidmakthållas eller vidmakthållas eller vidmakthållas eller vidmakthållas eller vidmakthållas Vidmakthållas Vidmakthållas Vidmakthållas eller vidmakthållas eller vidmakthållas eller vidmakthållas Vidmakthållas Vidmakthållas 9

Tabell: Beskrivning av aktiviteter för att ändra det önskade beteendet Aktiviteter för att ändra det önskade beteendet Informationsspridning Instruktion om hur beteendet utförs Demonstration Övning Börja enkelt Visa nyttan Utvärdera sig själv Fungerar bäst när beteendet ska sättas igång () eller vidmakthållas (V) Beskrivning Ett informationsmöte, föreläsning eller workshop för att höja kunskapsnivån. För att öka trovärdigheten kan en person som har expertis i ämnet och som är respekterad genomföra informationsspridningen Komma överens/ge instruktioner om hur ett beteende ska utföras. Titta på hur ett beteende utförs, antingen direkt eller indirekt via film/bilder för att kunna härma beteendet. Öva på beteendet en eller flera gånger för att öka vana och färdighet., V Planera gradvis ökning av svårigheten i beteenden (lätthanterliga delar först) tills det önskade beteendet är uppnått. Visa hur förändringsarbetet bidrar till verksamhetens mål eller brukares/patienters/klie nters nytta., V jälv registrera sitt beteende (gör jag det jag ska, hur ofta, när). Exempel Föreläsa om vad personcentrerad omvårdnad omfattar och hur man kan arbeta med detta. kapa skriftliga instruktioner eller visa personal hur man använder ett sökord i journalsystemet. Demonstrera för medarbetare genom rollspelsövningar hur man kan ta upp frågan om våldsutsatthet med brukare/patient/klient. Genomföra rollspelövningar med medarbetare om hur man kan ta upp frågan om våldsutsatthet med en brukare/patient/klient. tarta med att fråga patienter om deras alkoholvanor, sedan ge enkla råd och till sist rådgivande samtal om riskbruk av alkohol. Diskutera på arbetsplatsträff hur klienterna i slutändan kommer kunna dra nytta av de nya riktlinjerna när de är omsatta i handling. Alla medarbetare sätter ett streck på ett papper för varje anhörigvårdare som erbjudits stödinsatser. 10

Någon annan utvärderar Materiell belöning ocial belöning jälvbelöning Förändra den fysiska miljön Införa hjälpmedel Lösa problem Påminnelser ätta mål för beteende, V Någon annan observerar eller dokumenterar det önskade beteendet och ger återkoppling på hur det gjordes (vad, när, hur ofta). V En materiell belöning ges om ansträngning och/eller framsteg görs. V En muntlig eller skriftlig belöning ges om ansträngning och/eller framsteg görs. V Ge sig själv beröm eller belöning om man själv har visat ansträngning och/eller framsteg., V Förändra arbetsplatsen så det önskade beteendet är lättare att göra eller så att det oönskade beteendet är svårare att göra., V Införa hjälpmedel så det önskade beteendet är lättare att göra., V Följa upp vad som påverkar beteendet och lösa problem som uppkommer. kapa ett systematiskt sätt att påminna medarbetare om att göra beteendet. Tydligöra beteendet som ska göras. Enhetschefen återkopplar till medarbetarna hur många kommuner som fått ta del av stödprogram till följd av att ha blivit tillfrågade av medarbetarna. Biobiljetter kommer att lottas ut till medarbetarna varje månad om enheten lyckats genomföra X antal demensutredningar. Den läkare som förskrivit flest FaR varje månad kommer att uppmärksammas på intranätet för sitt hälsofrämjande arbete. Uppmuntra medarbetare att ta en friskvårdstimme när de genomfört X antal motiverande samtal. ätt upp affischer om äldreomsorgens nationella värdegrund i samlingsrum och personalrum. Dela av matsalen för att underlätta en mer rofylld matsituation för brukarna. Tillhandahåll golvlyft för säker förflyttning av brukare. Varje vecka fråga medarbetarna hur det går, i syfte att hjälpa till när problem uppstår. kapa en pop-up-påminnelse i journalsystemet om att fråga patienten om närstående barn. Ta upp frågan om närstående barn vid varje teammöte/måndagsmöte. Be medarbetare att påminna varandra i början av varje arbetspass om närstående barn. Målet är att tillfråga fem brukare per dag om deras behov av fysisk aktivitet. 11

Aktivitetsplan ätta mål för resultat Praktiskt stöd Känslomässigt stöd V V kapa en plan för hur beteendet ska göras som innehåller: vad, vem, när, hur. Tydligöra vad som ska uppnås. Ge råd eller praktisk hjälp (t ex kollegor, chef) så att ett beteende kan utföras. Ge råd eller känslomässigt stöd så att ett beteende kan utföras. En detaljerad plan för hur patienter ska tillfrågas om behov av stöd (var de ska tillfrågas, när, hur ofta). Alla medarbetare som velat vara mer fysiskt aktiva har fått den möjligheten. Ta fram skriftliga exempel på hur brukare/patienter/klienter kan tillfrågas om våldsutsatthet. En nyanställd får gå bredvid mer erfaren kollega de första två veckorna. Erbjuda handledning till medarbetare som kommit i kontakt med våldsutsatta personer. a. Vilka aktiviteter väljer ni för att sätta igång det önskade beteendet? Hur ska dessa genomföras? 12

b. Vilka aktiviteter väljer ni för att vidmakthålla det önskade beteendet? Hur ska dessa genomföras? c. Uppföljning: Hur följer ni upp att beteendet genomförs som det är planerat, när det är planerat och så ofta som ni planerat? Vem gör det? Hur görs det? 13

14