Yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2014-2025, Diarienummer N2013/2942/TE



Relevanta dokument
Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet

Trafikverket, Borlänge

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

YTTRANDE. Datum Dnr

Remissvar på nationell plan för transportsystemet KS-2013/634

Regionala utvecklingsnämnden

Hearing inriktningsproposition 30 mars

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

Sammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning.

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Regeringens infrastruktursatsningar för jobb & tillväxt i Östergötlands län. Nationell transportplan för

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Europakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag till nationell plan för transportsystemet , ärendenummer TRV 2012/38626.

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik TU , Dnr 1380/11

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

Göteborg-Kornsjö Förslag till minskad restid

Ärendenr: TRV 2012/52688


E20 Vägen Framåt förslag till utbyggnad mm med hjälp av lokal och regional medfinansiering. Målbilden uppnås genom ett tvåstegsförfarande som följer.

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

November 2015 Lommabanan

Åtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA)

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne

Infrastruktur- och transportfrågor. Två uppdrag: Statligt uppdrag RUS

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

MKB - Ny detaljplan Ankdammsrondellen

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet ; N2013/2942/TE

Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M)

Ärendenr: TRV 2012/1483

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan Stockholm

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg

Framställan om förändrad trängselskatt i Stockholm (Fi2013/2867) - svar på remiss från Finansdepartementet

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar


Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland

Förstudie Rv 83 Bollnäs-Arbrå

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68

Hur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1.

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Trafikförordningen. 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet

Stockholms län förutsättningar, utmaningar och samarbete

Reflektion från seminarium 2. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

E20 byggs ut för ökad trafiksäkerhet och framkomlighet

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

Yttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring

Remissyttrande Förslag till införandeplan för ERTMS

Ärendenr:TRV 2014/11500

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne

YTTRANDE Ärendenr NV Regionförbundet Uppsala län Via mail:

Väg E20 delen förbi Hova

Kommittédirektiv. Utbyggnad av tunnelbanan och ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län. Dir. 2013:22

Moped klass II Kunskapsprov 2

SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Remiss Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg (TN ) KS/2015:252

Aktion för spårvägsfritt Lund. Lund den 27 september Regeringskansliet. Näringsdepartementet Stockholm

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Beredningsunderlag och Konsekvensutredning

Foto: Klas Eriksson, Thomas Harrysson, Peter Svenson beskurna bilder. Västsvenska paketet

Motion till riksdagen 2015/16:2140. Arbetsmarknad Västsverige. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Arbetsmarknadsläget i Västsverige

Rävåsskolan GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Kalkyl PM. E20 förbi Hova

Nordvästsvenska Initiativet. Förslag till infrastruktursatsningar för fortsatt utveckling i Södra Bohuslän

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) svar på remiss

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Till Näringsdepartementet, Stockholm, diarienummer (N2015/4305/TIF). Remiss på Inriktningsunderlag inför Infrastrukturplanering 2015:180

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Rastplats Skuleberget vid E4

Sammanfattning. Uppdraget

Förändrad trängselskatt i Stockholm. Christoffer Andersson Calafatis (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.

111 Information om Byggstart Skåne

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

ARBETSMATERIAL MARS Gång- och cykelvägsplan

MILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller:

Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Transkript:

Näringsdepartementet Diarienummer N2013/2942/TE 103 33 Stockholm Stockholm 2013-12-02 Yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2014-2025, Diarienummer N2013/2942/TE Sammanfattning av Motormännens synpunkter Gör hela E20 till en mötesseparerad och därmed trafiksäker väg Det reguljära underhållet av svenska vägar måste förstärkas ytterligare Förbifart Stockholm behövs Inledning Motormännens Riksförbund har givits tillfälle att inkomma med synpunkter på förslaget till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Vi har i vår tur bjudit in våra 32 lokala klubbar att inkomma med synpunkter. Det stora flertalet av dessa har inte haft några invändningar på den nationella planen. Fyra klubbar (Göteborg, Sundsvall, Östersund och Skaraborg) har inkommit med remissvar som är av den karaktären att Motormännens Riksförbund har valt att bifoga dessa i sin helhet. Övergripande synpunkter Motormännen sympatiserar med Trafikverkets så kallade fyrstegsprincip. Motormännen vill även lyfta fram ett av funktionsmålen för tillgänglighet: Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Vi kan konstatera att Sveriges vägnät rent generellt håller en god kvalitet. Men om satsningar som även innefattar steg fyra i fyrstegsprincipen (Bygg nytt) uteblir, kommer det svenska vägnätet få svårigheter att leva upp till ovan nämnda funktionsmål. Det räcker inte med underhåll, det svenska vägnätet måste förnyas för att klara transportpolitikens övergripande mål anser Motormännen. Motormännen vill inledningsvis även lyfta fram vikten av kontinuerligt vägunderhåll. Under sommaren 2014 har Motormännens vägombud inventerat standarden på över 400 mil svensk riksväg plus ytterligare några mil vältrafikerade länsvägar. Undersökningen visar att många av vägarna håller förvånansvärt låg standard och är i mycket stort behov av underhåll. Det är inte ovanligt med exempel potthål, sprickor och spårbildning som kan leda till såväl skador på fordonen som ökad risk för olyckor. De gropiga vägarna riskerar även att fördröja insatstiden för utryckningsfordon och försvåra eller förhindra vård i ambulans. Bristerna i underhållet har inte bara negativa effekter på trafiksäkerheten, utan leder även till kapitalförstöring. Sparsamheten kostar. De provisoriska lagningarna blir dyra i längden och i stället för att lappa och laga behöver vi på flera håll en ordentlig upprustning. Grunden för prioriteringen i förslaget är att vårda den infrastruktur som finns. Det finns dock en utbredd känsla

av ett bantat vägunderhåll på landsbygden. För att bibehålla och utveckla en levande landsbygd är det av yttersta vikt att det finns ett fungerande vägnät av god standard. Motormännen anser att det behövs ytterligare förstärkningar avseende resurser till vägunderhåll. I den urbana miljön är trängseln en stor utmaning. Ökad samverkan minskar trängseln. För att minska de negativa konsekvenserna av individuellt resande med bil kommer det krävas fler valmöjligheter och smidiga övergångar mellan de olika transportsätten i än högre grad. Alternativ som möjliggör och underlättar de resandes val av säkra, miljöanpassade och lättillgängliga transporter. Därför vill Motormännen framhålla vikten av att Trafikverket och berörda myndigheter har ett hela-resanperspektiv. Från Motormännens sida vill vi särskilt påpeka vikten av funktionella mötesplatser där byten mellan transportslag kan göras. Här handlar det tex om infartsparkeringar för såväl cykel som för bil, attraktiva och ekonomiskt konkurrenskraftiga pendlarparkeringar. Om kostnaden för att utnyttja infarts/pendlarparkeringar är för hög kommer de inte att utnyttjas i tillräckligt stor omfattning. Här nedan lämnar vi kommentarer till vissa avsnitt i underlaget. Trängselskatter mm (s 27, även 109ff samt 114) I underlaget noteras att brukaravgifter används för att finansiera visa nya vägavsnitt. Från Motormännens sida är vi skeptiska till införandet av brukaravgifter som en metod för finansiering av ny infrastruktur. Den svenska modellen har varit att infrastruktursatsningar ska finansieras gemensamt över skatten. Fordonsägare bidrar redan till de statliga intäkterna genom olika skatter på bland annat fordon och bränslen. Att ytterligare belägga fordonsägare med avgifter kan på sikt leda till regionala skillnader i det statliga vägnätet. Det kan inte vara rimligt att vägstandarden kan komma att avgöras av enskilda kommuners vilja att skjuta till medel. Infrastrukturen måste vara en nationell angelägenhet och ett gemensamt ansvar. Motormännen välkomnar att Förbifart Stockholm byggs och kan därför acceptera trängselskatterna så länge de direkt bidrar till att påskynda projektet. Stockholmsregionen behöver både Förbifarten och utökad kollektivtrafik. Förbifart Stockholm bygger samman nord och syd genom bättre möjligheter att pendla, förutsättningar för effektivare kollektivtrafik stärks och bättre möjligheter att bo och arbeta i de olika delregionerna kommer öka. Förbifart Stockholm skapar förutsättningar för företagens utveckling och fortsatt tillväxt då företagen kan attrahera personal från hela regionen samt leverera sina varor och tjänster utan att fastna i trafikköer. Vägen möjliggör även ny exploatering för bostäder och arbetsplatser. En utebliven satsning kostar pengar i form av lägre tillväxt. Vi kan dock konstatera att vi ser med viss oro på diskussionen om att införa trängselskatt på Essingeleden innan Förbifart Stockholm är färdig. Politiker på riksplanet och borgerliga stockholmspolitiker har länge varit överens om att införandet av trängselskatt på Essingeleden ska ske först när Förbifart Stockholm är klar. Det har dock inte hindrat Finansdepartementet att nu lägga ett förslag om att ändra lagen om trängselskatt i Stockholm. Ett klart löftesbrott från regeringens sida anser Motormännen. I korthet innebär förslaget att fordon som trafikerar Essingeleden, och flera broar i innerstaden, kommer få betala trängselskatt redan om tre år. Risken är uppenbar att fordonstrafiken kommer öka i Stockholms innerstad om det inte finns kostnadsfria alternativ för genomfart. Varför åka en omväg utanför innerstaden om även Essingeleden avgiftsbeläggs? Trängseln i innerstaden kommer öka, luftkvaliteten riskerar att försämras och kollektivtrafikens möjligheter att vara ett stabilt och konkurrenskraftigt alternativ till bilen minskar. Åtgärder för att öka transportsystemets användbarhet för alla (s 68) Motormännen delar Trafikverkets analys om att det är viktigt att rastplatserna längs det prioriterade vägnätet ska vara anpassade så att de kan användas av personer med funktionsnedsättning. Vi kan konstatera att trots detta så ser vi i underlaget ingen ambition att komma tillrätta med problemet på de rastplatser som idag saknar till exempel handikapptoalett. Motormännen utgår från att det hanteras på annat sätt. Om inte, finns all anledning att vara kritisk. Bra rastplatser inbjuder till nödvändiga pauser för vila och återhämtning. Trötthet vid ratten är en vanlig orsak till olyckor, jämförbart med olyckor relaterade till alkohol. Motormännens vägombud

granskar årligen ca 270 av de 350 rastplatser som Trafikverket ansvarar för. Rastplatsutvärdering genomförs med hjälp av en metod för tester av rastplatser längs europeiska motorvägar. Motormännen kan konstatera att standarden på rastplatser längs våra svenska vägar är mycket varierad och många har en stor utvecklingspotential. Anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas standard (s 69) I avsnittet påpekas att det är viktigt att ur ett trafiksäkerhetsperspektiv ska vägarnas standard stämma överens med hastighetsgränserna. Inriktningen för planperioden är att vägar med betydande trafik ska ha max 80 km/h om de ej är mötesseparerade. Med detta som utgångspunkt är Motormännen kritiska till den långt ifrån heltäckande satsningen att göra fler vägar mötesseparerade. Det räcker inte att bara sänka hastigheterna. Vi saknar bland annat satsningar på E20 genom Västra Götaland. Vägens betydelse för regionen, bland annat utifrån transporter av gods och persontrafik, måste ha högre prioritet. Det räcker inte att sänka hastigheten anser vi.(mer om E20 genom Västra Götaland nedan) Satsning på trafiksäkerhetskameror (s 69) Motormännen vill framhålla vikten av att en satsning på ATK inte får innebära färre trafikpoliser på det svenska vägnätet. ATK ger bra effekter på hastighetsefterlevnaden men en trafikpolis kan komma tillrätta med andra överträdelser som en kamera ej upptäcker. Viktiga internationella samband (s 82f) I avsnittet belyses vissa internationella kopplingar i transportsystemet. Motormännen vill särskilt lyfta betydelsen av en motorvägstriangel mellan Göteborg-Malmö-Stockholm och i förlängningen Oslo- Köpenhamn-Stockholm. En sådan kommer ge snabbare godstransporter och säkrare trafik mellan våra största städer i Skandinavien. Urval av prioriterade förbättringar i mellersta Sverige, stråk 1 (s 95) Motormännens lokalklubb i Sundsvall tillstyrker ombyggnad av E4 Kongvinger Gnarp samt ombyggnad av E4 Ullånger Docksta. Men klubben påpekar också att samtliga fyrvägskorsningar i de två berörda projekten bör byggs om till trevägskorsningar med påkörsramper. Urval av prioriterade förbättringar i mellersta Sverige, stråk 3 (s 97) Motormännens lokalklubb i Östersund noterar i sitt underlag att Jämtlands län får i förhållande till folkmängd och trafikarbete ett förhållandevis lågt anslag till drift och underhåll av vägarna. De skriver: I relation till avstånden, vägnätets längd, befolkning, turism och trafikarbete föreslår Trafikverket att Jämtlands län tilldelas mindre än hälften av anslag till underhåll av vägar och nya vägar mot vad likartad fördelning av anslag över riket borde ge. Detta påverkar redan nu näringsliv och turism och det kommer bli ännu sämre enligt planförslaget. I princip borde väganslagen till länet fördubblas för att ge länet rimligt chans att utvecklas i takt med övriga Sverige. Urval av förbättringar Göteborg-Skaraborg-(Stockholm) (s 129ff) Motormännen kan konstatera att det idag finns fem icke mötesseparerade sträckor av E20 genom Västra Götaland som saknar plan för utbyggnad till motorväg. Det innebär att det idag, och på just nu obestämd tid, är möjligt att frontalkollidera på 78 kilometer av E20 genom regionen. Trafikflödet på dessa sträckor ligger på mellan 8 000 11 000 fordon/dygn, varav 20 procent är lastbilar. På sträckor som faktiskt finns med i den nationella planen för infrastruktur är byggstarten först flera år fram i tiden. Så länge kan vi inte vänta. Fram till år 2020 förväntas mellan 25 och 30 personer omkomma och omkring 100 förväntas bli skadade på denna dödens väg. Allt enligt Trafikverkets egna uppskattningar. Motormännens lokalklubbar i Göteborg och Skaraborg har inkommit med underlag till Motormännens Riksförbund. Klubben i Göteborg skriver bland annat:

Den del av E 20 som är i störst behov av utbyggnad är delen Alingsås Vårgårda. Här finns ingen mötesseparering. Ett stort antal vägkorsningar och avfarten finns på den aktuella sträckan. Ett stort antal jordbruksfordon trafikerar E 20. Trafikseparering saknas. Olycksrisken är påtaglig. Vår lokalklubb i Skaraborg skriver följande angående E20: Motormännens lokalklubb Skaraborg vill se en helhetslösning med motorväg hela E 20. Det är positivt med namngivna åtgärder: förbi Hova mötesfri väg, Götene Mariestad, Vårgårda Vara, samt förbi Vårgårda i planen, där klubben önskar motorväg. Åtgärder saknas för bristande tillgänglighet och låg trafiksäkerhet förbi Mariestad och Skara. Sträckan förbi Skara måste bli 2+2, liksom förbi Mariestad 2+2 samt ny sträckning av Riksväg 26 norr om Mariestad. En femtedel av alla tung trafik i landet går på E 20. Planens mål om tillgänglighet till Göteborgs hamn berör i allra högsta grad E 20. Se bilaga med information om E 20. Denna kan ses som en miljökonsekvensbeskrivning för behov av nya lösningar för miljövänliga transporter. Brister nämns för Begränsad tillgänglighet för persontrafiken på Rv26 genom Skövde och sträckan Otterbäcken-Gullspång, men åtgärder saknas. Brister nämns också för delar av Riksväg 44. I Skaraborg är Riksväg 49 också i stort behov av åtgärder. Motormännens Riksförbund stödjer våra lokala klubbars krav. Samtliga icke mötesseparerade avsnitt av E20 genom Västra Götaland måste in i den nationella planen för transportsystemet 2014-2025. Samtliga sträckor på E20 genom Västra Götaland måste få motorvägsstandard. Tidig byggstart måste prioriteras och påskyndas. Gör E20 trafiksäker nu! Avslutning Ett säkert trafiksystem räknar med att människor begår misstag, brister i omdömet och inte alltid är tillräckligt säker i hanteringen av fordonet. Ett säkert trafiksystem skall utformas utifrån dessa förutsättningar för att minska konsekvenserna av allvarliga olyckor. Det innebär att vägen skall utformas så att konsekvenserna av ett olyckstillbud minimeras. Införandet av mittseparering på stora delar av det svenska vägnätet har inneburit att antalet mötesolyckor med svåra konsekvenser har minskat avsevärt. Översyn av vägarnas sidoområden, stenar, träd, klippväggar etc. har också bidragit till att minska följderna av olyckstillbud. Den utvecklingen får inte avstanna anser Motormännen. Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 är ett bra inriktningsdokument. Men det får inte bli ett underlag för att prioritera ner det dagliga arbetet med att göra våra svenska vägar bättre och därmed säkrare. Motormännens Riksförbund Maria Spetz VD Jon Stenbeck Bilagor Remissunderlag från lokalklubbarna i: 1 Skaraborg 2 - Östersund 3 - Göteborg 4 - Sundsvall

Bilaga1: Underlag från Motormännens lokalklubb Skaraborg Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Skaraborg 2013-12-02 Diarienummer N2013/2942/TE Remissvar angående Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025 - från Motormännens Lokalklubb Skaraborg Motormännens Lokalklubb Skaraborg ser positivt på det öppna och transparenta arbetet med Nationell Transportplan 2014 2025 i samverkan och dialog. Det är också positivt med regional samverkan om prioriteringar för att uppnå synergier. Det är positivt med satsning på forskning för utveckling. Vi saknar dock hänsyn till betydelsen för företagsutveckling och tillväxt i planeringen för infrastruktur som bättre bör ta hänsyn till en hållbar samhällsutveckling. Planen med anslutande dokument omfattar 733 sidor text, varför vi väljer att koncentrera oss på de delar Motormännens Lokalklubb Skaraborg prioriterar som konsumentorganisation. Skaraborg tillhör Västra Götalands län, Västra Götalands Läns Östra. E 20 Motormännens Lokalklubb Skaraborg vill se en helhetslösning med motorväg hela E 20. Det är positivt med namngivna åtgärder: förbi Hova mötesfri väg, Götene Mariestad, Vårgårda Vara, samt förbi Vårgårda i planen, där klubben önskar motorväg. Åtgärder saknas för bristande tillgänglighet och låg trafiksäkerhet förbi Mariestad och Skara. Sträckan förbi Skara måste bli 2+2, liksom förbi Mariestad 2+2 samt ny sträckning av Riksväg 26 norr om Mariestad. En femtedel av alla tung trafik i landet går på E 20. Planens mål om tillgänglighet till Göteborgs hamn berör i allra högsta grad E 20. Se bilaga med information om E 20. Denna kan ses som en miljökonsekvensbeskrivning för behov av nya lösningar för miljövänliga transporter. Brister nämns för Begränsad tillgänglighet för persontrafiken på Rv26 genom Skövde och sträckan Otterbäcken-Gullspång, men åtgärder saknas. Brister nämns också för delar av Riksväg 44. I Skaraborg är Riksväg 49 också i stort behov av åtgärder. Västra stambanan Kapacitetstaket för Västra stambanan är nått. Det är bristande tillgänglighet för regional tågtrafik sträckan Skövde Göteborg. Godset ökar med cirka två miljoner ton per år. 30 procent av svensk utrikeshandel passerar Göteborgs hamn. Det är därför positivt med förslagen om ytterligare dubbelspår och tre-spår. Konkreta åtgärder saknas för de mindre järnvägarna. Ram Historiskt dålig planering och framtidstro gör att ram för drift, underhåll och investeringar är för låg trots 522 miljarder och ambitionshöjning. Den är helt enkelt för liten för att klara samhällets behov inom

rimlig tid. Vägar har slitits ut och förfallit. Det finns flera exempel från Skaraborg att påvisa. Bärigheten är dålig för såväl järnvägs- som vägsträckor. Från Motormännens Lokalklubb Skaraborg anser vi att en femtedel av bilisternas utgifter till staten är alldeles för låg procentandel tillbaka till nya vägar och vägunderhåll. För Motormännens Lokalklubb Skaraborg Ulla-Britt Hagström, ordförande Tel 070-555 39 43 E-post: ullabritt.hagstrom@telia.com Bilaga: En bilresa - E 20 mil för mil För att få kallas europaväg finns särskilda krav. Bland annat att ha tillräcklig kapacitet för att undvika köbildning och helst vara motorväg eller motortrafikled. Trots dessa krav känns det på vissa sträckor av E 20 mellan Göteborg och Örebrolänsgränsen som om man åker slalom, fast med bil. Först känns det bra att lämna Göteborg på den nya bron. Det känns också storslaget att köra ut på trefilig vägbana. Efter ytterligare en mil med 80 km/h på fin upplevd motorväg börjar man tappa tålamodet. Då blir det 100 km/h och det känns fortfarande bra väg efter upp till fyra mil, då hastigheten plötsligt blir 90 km/h. Före Alingsås kommungräns blir vägen dåligt underhållen, korsande trafik och busshållplatser precis vid vägen. En kort motorvägssträcka med 100 km/h men med nästan tre mil dåligt underhållen väg. Så 70 km/h efter fem mil och dålig vägstandard. Därefter bra skyltat för gående med en blinkande skylt att bromsa trafiken. Ryckighet Nu kan man accelerera till 80 km/h, men mitträcke saknas. Så ned till 60 km/h med utfarter och hastighetskameror, t o m farlig korsande väg efter ca sex mil. Åter upp till 80 km/h, korsande vägar, utfarter och kameror med jämna mellanrum. När äntligen en två-plus-ett-väg kommer, men fortfarande utan mitträcke, blir det flera omkörningar. Ned till 60 km/h igen och tillbaka till 80 km/h och drygt sju mil har åstadkommits. Fortfarande efter åtta mil saknas mitträcke. En lång kö efter fordon som inte når upp till 80 km/h korkar igen vägen. Slalom Efter närmare tio mil börjar 2 + 1-väg med 100 km/h. Och med mitträcke. Efter ca fem km byter den till 1 + 2, så sträckningen blir en-filig för bilisten från Göteborg. Efter drygt två km är det åter 2 + 1-väg för denne bilist, men mellan finns sträckor och korsningar där mitträcket är borta. Så byts det till 1- sträckan efter tre km och 2-sträckan efter två km, 1-sträcka efter en och en halv km, 2-sträcka efter två och en halv km osv. Så håller det på, det gäller liksom att runda slalompinnen. Skara passeras med 70 km/h. Efter 14 mil händer det som ska vara kännetecknet för en europaväg, en ren motorväg med en hastighet av 110 km/h. Detta varar en dryg mil, för att sedan få bromsa ned till 80 km/h. När Hällekis passerats känns det helt fel att ha så låg hastighet. De vita linjerna på vägen 1 + 1 utan mitträcke är slitna och otydliga. Efter 18 mil är mönstret samma, 80 km/h, täta av- och infarter, korsningar och hastighetskameror. Men nu börjar 2 + 1 med 100 km/h i ca tre km gäller 2-sidan, sedan byte igen. Tills Lyrestad med Göta kanal med slussområde och där lyftning av en bro kan stoppa trafiken. Efter 19 mil

är det dags att accelerera till 100 km/h igen. Sedan sträckor med 60 km/h, 80 km/h, 70 km/h och tillbaka till 100 km/h. Tillväxt Denna europaväg mellan de två största städerna i Sverige gynnar knappast bilar med farthållare eller gör att en förare kan köra bekvämt. Tyvärr lockar den inte företagare att etablera sig, vilket är negativt för tillväxten. Om regeringen och Trafikverket inte anser sig ha ekonomiska möjligheter att göra E 20 till motorväg trots sponsring från Västra Götalandsregionen och kommunerna är det dags för EU att gå in med bidrag. Alla instanser som har ansvar för denna europaväg bör snarast söka EU-bidrag för E 20 som motorväg.

Bilaga 2: Underlag från Motormännens lokalklubb i Jämtland Remissvar från M-klubben i Jämtland ang Trafikverkets Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Tagit del av Remissversion 2013-06-14 och prop 2012 / 13:25. Enligt propositionen höjs anslagen för transportinfrastruktur 2014-2025 med 20% för planperioden, bl.a. fördelas 155 mdkr till drift och underhåll av statliga vägar. Av nyinvesteringar 92 mdkr, får Jämtlands län 0,15 mdkr för förbifart Brunflo och 0,121 mdkr för väg förbi Sveg, dvs 1 / 340-del av anslaget. Därutöver ny/renoverad lokalbro i Lit - väg 796.Möjligen tillkommer gång- och cykelbanor i trakten av Åre. Enligt Regionförbundet Jämtland fick vi för 2010-2021 0,477mdkr och får för planperioden 2014-2025 0,516 mdkr, dvs + 5 % ( jfr ovan + 20% för riket ) för åtgärder i de regionala planerna. Jämförs Jämtland med ett annat befolkningsmässigt litet län, Blekinge, så föreslås för perioden 2011-2021 till Blekinge 3.6 ggr mer anslag per km väg och 44% mer per fordonskm trafikarbete. Andel av de 155 mdkr som med annat sätt att tänka borde komma länet till del: Statligt vägnät 98.500 km Jämtlands län 6.025 km dvs 1 / 16.5, borde ge Zlän 9,4 mdkr Räknat per befolkning 9.600.000 mot 126.000, dvs 1 / 76 borde ge Zlän 2,0 mdkr Turismintäkter 264 mdkr mot 4.1mdkr i länet, dvs / 64 borde ge Zlän 2,4 mdkr Hänsyn tycks ej ha tagits till besöksnäringens och skogsbrukets behov av transporter samt en omfattande transit-trafik särskilt på E14 till Norge.. Sedan lång tid påtalade brister vad gäller vägsträckan på E14 mellan Gällö - Brunflo angives som kvarstående efter 2025 - där åtgärd tidigare var planerad men lär ha strukits till förmån för projekt i V. Götaland! Bristerna är generellt stora vad gäller vägarna i i Jämtlands län och kommer att bli ännu större om förslagets ursprungliga prioriteringar ej ändras. Än mer anmärkningsvärt då några förbättringar i övrigt vad gäller kommunikationer inom länet icke föreslås t.ex. vad gäller järnväg. Dessa medel går till övriga delar av Sverige. I relation till avstånden, vägnätets längd, befolkning, turism och trafikarbete föreslår Trafikverket att Jämtlands län tilldelas mindre än hälften av anslag till underhåll av vägar och nya vägar mot vad likartad fördelning av anslag över riket borde ge. Detta påverkar redan nu näringsliv och turism och det kommer bli ännu sämre enligt planförslaget. I princip borde väganslagen till länet fördubblas för att ge länet rimligt chans att utvecklas i takt med övriga Sverige. Östersund 2013-09-05 För styrelsen i Motormännens lokalavdelning i Östersund Kontaktperson Mats E. Nilsson, Byv 67, 83245 Frösön 070 3687859 matsenilsson43@tele2.se

Bilaga 3: Underlag från Motormännens lokalklubb i Göteborg Yttrande angående vägutbyggnad Motormännens lokalklubb i Göteborg har genom Motormännens huvudorganisation beretts tillfälle till att yttra sig angående utbyggnaden av vägnätet i regionen. I Trafikverkets plan för utbyggnad av E 20 genom Västra Götaland finns en tidsplan för arbetet. Denna tidsplan tar inte hänsyn till det verkliga behov av trafikutvecklingen som krävs. Enligt tidsplanen skall E 20 byggas ut till motorväg delen Tollered Ingared med början 2014. Detta vägavsnitt är c:a 3 km långt. Det finns dubbla körfält i båda riktningarna med mötesseparering. 4 st. mindre utfarter finns i vägavsnittet. Denna utbyggnad kan senareläggas. Andra vägavsnitt måste prioriteras. Den del av E 20 som är i störst behov av utbyggnad är delen Alingsås Vårgårda. Här finns ingen mötesseparering. Ett stort antal vägkorsningar och avfarten finns på den aktuella sträckan. Ett stort antal jordbruksfordon trafikerar E 20. Trafikseparering saknas. Olycksrisken är påtaglig. Genom Alingsås finns det 3 korsningar med trafiksignaler, en rondell och ett obevakat övergångsställe. Framkomligheten genom Alingsås är starkt nedsatt. Fordonen tvingas till flera stopp och start under färden genom Alingsås. Detta medför stora utsläpp av avgaser med en negativ miljöpåverkan. Slitaget på vägbanan ökar. Onödigt buller skapas genom alla start och stopp som uppkommer. Den tunga trafiken är betydande. En motorväg medför en ökad trafiksäkerhet och en förbättrad miljö. En utbyggnad till motorväg på denna vägsträcka borde ha högsta prioritet. I Trafikverkets utbyggnadsplan finna flera delprojekt avseende E 20 genom Västra Götaland., närmast liknande ett småplottrande, lite här och lite där. Ta istället ett rejält grepp där det behövs som bäst; vägsträckan mellan Alingsås och Vårgårda. Vi har allt kunnande som behövs. Starta vägbygget nu. För Motormännens lokalklubb i Göteborg Lennart Söderberg Ordf. Kent Johannesson Sekreterare.

Bilaga 4: Underlag från Motormännens lokalklubb i Sundsvall Sammanfattning Motormännens lokalklubb Sundsvall instämmer/tillstyrker förslagen - ombyggnad av E4 Kongvinger Gnarp. (X-Län) - ombyggnad av E4 Ullånger Docksta. (Y-län) Vi anser också att samtliga fyrvägskorsningar i de två berörda projekten byggs om till trevägskorsningar med påkörsramper. Ombyggnad av E4 Sundsvall är ett pågående projekt. Därför avstår vi att lämna remissvar på det projektet. Motiveringar Motormännens Lokalklubb i Sundsvall har kört och besökt vägar i berörda områden, och vår uppfattning är följande; - Att komplettera vägavsnittet Kongberget-Gnarp med mitträcke anser vi är en förbättring som ökar trafiksäkerheten. - Att bygga ett nytt vägavsnitt typ 2+1 väg, mellan Kongberget och Vattrång, öster om befintlig väg anser vi är en förbättring som ökar trafiksäkerheten. Vi tillstyrker därför projektet Kongberget-Gnarp - Att komplettera vägavsnittet Ullånger-Docksta med mitträcke anser vi är en förbättring som ökar trafiksäkerheten. Vi tillstyrker därför projektet - I samband med ombyggnaderna anser vi att alla fyrvägskorsningar skall byggas om till trevägskorsningar. Påfartsramper skall då byggas i tillräcklig längd så att även tung trafik kan accelerera upp i jämförbar hastighet till övrig trafik innan man växlar in på ordinarie fil. Avslutning Motormännens lokalklubb i Sundsvall har valt att behandla de projekt som berör vägar inom de geografiska områden inom vilka vi är verksamma. Järnvägsprojekten och de vägprojekt som ligger utanför vårt verksamhetsområde har vi inte behandlat. Sundsvall 2013-08-29 Styrelsen för Motormännens lokalklubb Sundsvall / gm Lars G Norberg Rune Larsson Roland Lundberg Ordf. Vordf. sekreterare