2014-09-18 Barn- och ungdomsnämnden Pressmeddelande inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon 013-20 71 82, 0706-19 71 82 Ärende 2 Delårsrapport och helårsprognos Helårsprognosen visar att barn- och ungdomsnämnden går med ett överskott på 15, 6 miljoner 2014. Hela överskottet finns på de kommunala enheterna. Vi har en ekonomi i god ordning. På nämndnivå gör vi ett nollresultat. Vi har svårigheter att få tag i personal vilket är ett problem, det är skälet till överskottet på förskolor och skolor, säger barn- och ungdomsnämndens ordförande Catharina Rosencrantz (M). Utifrån det överskott som finns försöker de kommunala enheterna förstärka organisationen både när det gäller material och personal. Antalet pooltjänster har bland annat utökats samt deltidsanställda har fått möjlighet att arbeta heltid året ut. Av delårsrapporten framgår dessutom bland annat: Elevernas meritvärden i Linköpings kommunala skolor har ökat stadigt sedan 2009. Den senaste ökningen 2014 ger det bästa resultatet hittills sedan de nationella mätningarna startade 2001. Det är fortfarande stor skillnad mellan pojkars och flickors meritvärde, båda grupperna har dock höjt sina meritvärden kraftigt sedan föregående läsår. Inom förskolan har det under lång tid varit svårt att rekrytera förskollärare. Inom grundskolan kunde Linköpings kommun redan under våren 2014 konstatera svårigheter att finna lärarvikarier. Hittills tycks Linköping stå sig väl då det gäller att rekrytera behöriga till fasta tjänster på grundskolorna, men det kan snabbt förändras eftersom pensionsavgångarna är stora de kommande åren. Cirka 350 nya förskoleplatser behöver tillkomma per år för att möta behovet av nya platser. Grundskolan ökar med cirka 2 000 elever fram till år 2017 och ytterligare cirka 2000 elever fram till år 2022.
Ärende 4 Begäran om tilläggsanslag för elever med utländsk bakgrund Antalet barn och elever med utländsk bakgrund ökar både i förskolan och i grundskolan. För att ge dem möjlighet att nå målen begär barn- och ungdomsnämnden 18 miljoner kronor i tilläggsanslag från kommunstyrelsen. Vi gör nu ett antal insatser för att bättre möta barn och elever från andra länder. Bland annat startar vi en mottagningsenhet för att kartlägga förkunskaper, bakgrund och behov. Det är viktigt för att kunna sätta in rätt insatser från början för att ge eleverna en så bra start som möjligt säger barn- och ungdomsnämndens ordförande Catharina Rosencrantz (M). En större andel av eleverna som har kommit till Linköping de senaste åren är äldre och kommer därför in i skolsystemet i ett senare skede. Dessa elever kräver omfattande resurser för att nå skolans mål. För att kunna behålla nuvarande insatser för denna grupp samt ge eleverna förutsättning att nå målen begär barn- och ungdomsnämnden tilläggsanslag. Medel äskas för 2014 men behovet och de ökade kostnaderna bedöms finnas kvar under kommande år. Till alla barn/elever inkluderat de med utländsk bakgrund utgår redan en grundersättning, utöver denna krävs föreslagna riktade medel för att möta specifika behov. I huvudsak handlar barn- och ungdomsnämndens insatser för grundskolan om: Grundskola Pedagogiska förstärkningar Studiehandledning på modersmål Processtödjare (ett pedagogiskt uppdrag som är ett stöd för eleven och som bl.a. ansvarar för kartläggning av elevens kunskaper.) Lov- och sommarskola Utökning av mottagningsfunktion/skolhälsovård Pedagogiska hjälpmedel I huvudsak handlar barn- och ungdomsnämndens insatser för förskolan om att ge barn med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål Ungdoms- och fritidsverksamhet och förebyggande arbete Föräldrasamverkan/föräldrautbildningar Under 2014 finns ett behov om 18 miljoner kronor. Behovet är beräknad utifrån faktiska kostnader till och med augusti 2014, plus utifrån en prognos för resterande delen av 2014. Utbildningskontoret bedömer att behov av resurserna finns kvar 2015 och framåt.
Ärende 5 och 6 Resursfördelningsmodell och utjämningspeng Nämnden inför en ny resursfördelningsmodell för flykting- och invandrarbarn. Det blir ett differentierat stöd, beroende på när barnen kom hit och vid vilken ålder. En konsekvens av den nya modellen är att även principerna för utjämningspengen ändras. Vi inför nu en helt ny modell för stödet till våra flyktingelever. Den tar hänsyn till vid vilken ålder eleven kommer till skolan och hur länge man varit i Sverige. Detta möter på ett mycket bättre elevens stödbehov. Nu följer resurserna eleven vilket garanterar stödet, säger barn- och ungdomsnämndens ordförande Catharina Rosencrantz (M). Det är ett bra förslag där resurserna bättre följer barnens behov. Det är också en styrka för Linköping att vi hittar breda överenskommelser över blockgränserna. Det ger arbetsro för alla som är verksamma inom skolan, säger barn- och ungdomsnämndens vice ordförande Jakon Björneke (S). Nyanlända elevers behov av stöd skiljer sig åt, beroende på skolbakgrund och sociala förhållanden och vid vilken ålder eleven kommer samt hur länge eleven funnits i Sverige. Behoven varierar utifrån detta och den här modellen tar bättre hänsyn till detta. Ersättningen fördelas till skolorna utifrån följande kriterier: Föräldrarnas utbildningsbakgrund Antal år som eleven varit Sverige Elevens ålder när denne anlände till Sverige Skolorna får ersättningen under elevens första fem år i Sverige. Högst ersättning utgår för elev som nyligen anlänt till Sverige, går i grundskolans senare år samt vars föräldrar har en låg utbildningsbakgrund. Lägst ersättning ges för elev som varit fem år i Sverige, går i grundskolans tidigare år samt har föräldrar med hög utbildningsbakgrund. I dag ersätts skolorna för nyanlända genom tre olika ersättningar: ersättning för elever i internationell klass, ersättning för språkverkstäder samt för studiehandledning. Den nya modellen innebär att resurserna läggs ihop samt förstärks och ersättningen följer eleven, vilket ger verksamheten mer stabilitet. Syftet med den nya modellen är att få ett bli bättre och träffsäkrare stöd till rätt elever vid rätt tidpunkt, säger barn- och ungdomsnämndens ordförande Catharina Rosencrantz (M). Ersättningen till skolorna gäller retroaktivt från 1 juli 2014 till och med 31 december 2014. De skolor som får en mindre tilldelning utifrån den nya resursfördelningsmodellen, får ersättning för mellanskillnaden under perioden 1 juli 2014 till och med 31 december 2014. Efter detta kommer avstämning att göras två gånger per år.
Utjämningspengen i grundskolan är till för att ge bättre förutsättningar för barn som behöver extra stöd. I och med den nya modellen för resursfördelning av stödet till nyanlända barn/elever nu samlas i en särskild pott bara riktat till nyanlända, blir det förändringar också av principerna för utjämningspengen. Enligt de nya principerna är föräldrarnas utbildningsbakgrund det enda kriteriet för utbetalning av utjämningspengen. Forskning visar tydligt att föräldrarnas utbildningsbakgrund är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas skolresultat. Därför riktas nu särskilda pengar mot gruppen med lågutbildade föräldrar. Forskningen är entydig och vi ser det i elevernas resultat, säger Catharina Rosencrantz. De elever som klarar sig sämst har föräldrar med låg utbildning oavsett övrig bakgrund. Det slår igenom kraftigt i elevernas resultat. Detta tar vi nu hänsyn till. De nya principerna för utjämningspengen gäller från 1 januari 2015. När det gäller kostnaderna ser det ut så här: Utjämningspengen är fortfarande samma summa som tidigare, 58 miljoner per år. För det nya resursfördelningssystemet begär alltså nämnden 18 miljoner av kommunstyrelsen. Sedan tidigare fördelar nämnden 35 miljoner kronor i extra resurser. Det handlar alltså om ett avsevärt resurstillskott, säger Catharina Rosencrantz. Ärende 7 och ärende 8 IT-satsning i skola och förskola Kommunstyrelsen har avsatt 50 miljoner kronor för insatser för ökad måluppfyllelse till barn- och ungdomsnämnden. Dessa medel begär nu nämnden att få ta i anspråk. Den största delen, 33 miljoner går till lärplattor i skola och förskola. Kommunstyrelsen har beslutat att avsätta så kallade markeringsmedel för nämnderna. Dessa pengar är av engångskaraktär, men de kan användas under åren 2014-2018. Barn- och ungdomsnämnden planerar fördjupade utvecklingsinsatser inom dessa områden: Lärplattor i förskola och skola. Satsningen kommer att ge förskollärare/lärare bättre förutsättningar att arbeta med moderna pedagogiska metoder med lärplattor som verktyg i sin undervisning. Målsättningen är att ge både lärare och barn/elever tillgång till lärplattor i så hög utsträckning som möjligt. IT infrastruktur, bland annat trådlöst nätverk och bra uppkoppling i förskolor/skolor. Läromedel. Bland annat inköp av aktuella läromedel, aktuell barn-, skön- och facklitteratur samt inlästa läromedel för lärplattor och digitalt bibliotek.
Lässatsning alla barn läser. Kompetensutveckling och metodutveckling för lärare och förskollärare i olika metoder för läsinlärning och läsutveckling. Ledarskap i klassrummet. Utbildning för lärare att etablera och därefter upprätthålla ett gott ledarskap och klassrumsklimat med barns och elevers lärande i fokus. I ärende 7 tar nämnden ställning till att begära pengarna och i ärende 8 tar man beslut om hur 33 miljoner av de 50 ska användas under fyra år. Personal i förskola, fritidshem, förskoleklass och grundskola får tillgång till en platta var. I förskoleklass årskurs sex delar två elever på en platta, medan högstadieelever får tillgång till en platta var. I förskolan innebär satsningen en platta per åtta barn. Satsningen innebär också utbildning av personalen för att använda lärplattorna i det pedagogiska arbetet. Särskoleelever har redan arbetat med lärplattor en period och det har varit fantastisk bra, säger nämndordförande Catharina Rosencrantz (M). Beslut om insatser inom de övriga områdena kommer senare.