Yttrande: Innerstaden växer över ån

Yttrande: Innerstaden växer över ån Bakgrund Linköpings kommun planerar att bygga ett nytt resecentrum strax öster om Stångån, som ska ersätta det nuvarande resecentrumet. Detta sker i samband med att två nya spår (Ostlänken) för höghastighetståg ska byggas ut. I och med att stadens knutpunkt för resande flyttas österut så skapas goda förutsättningar för en tät stadsomvandling i stadens nordöstra delar. För att rita upp ramarna för denna stadsomvandling har Linköpings kommun arrangerat en arkitekttävling där sex team, genom en prekvalificering, valdes ut för att tävla. Dessa sex team har nu redovisat sina förslag till stadsomvandling. Förslagen ska ligga till grund för detaljplanearbete inom tävlingsområdet samt att det vinnande teamet ska anlitas som konsulter genom hela projektet. Storstad Linköping och Yimby Linköping har ambitionen att påverka kommunens planering och byggbranschens satsningar till en hållbar och attraktiv stad som understödjer ett rikt stadsliv i hela området likväl som i innerstaden i övrigt. Detta yttrande är ett resultat av en serie workshops, där några representanter från respektive intressegrupp har deltagit. Synpunkter på förslagen Vi anser att förslagen spretar ganska kraftigt, både vad gäller resonemang och i stadsbyggnadskvalitet. Resecentrumområdet är ett stort stadsbyggnadsprojekt som påverkar hela tätortens framtida form och funktion. Samtidigt känns vissa förslag mer genomarbetade än andra. Vi har därför valt att lämna en del generella synpunkter som gäller samtliga förslag, samt valt att gå in och kommentera varje enskilt förslag. Generella synpunkter Först och främst måste det sägas att alla funktioner, lokala lösningar och system måste underställas staden som funktion. En väl fungerande stadsstruktur med få barriärer, effektivt markutnyttjande, attraktiva stråk och platser samt med en väl planerade lokalisering av målpunkter måste prioriteras före varje isolerad funktion i staden. Även då resecentrum är en viktig och central funktion som ger förutsättningar för en attraktiv stad, så får det aldrig bli en barriär eller ett hinder för stadsstrukturens rytm av attraktiva stråk och återkommande stadsrum. Med den bakgrunden har vi synat de sex förslagen. Hur väl har man gestaltat en attraktiva stadsstruktur i stort - från dagens innerstad, förbi resecentrumkvarteren och vidare ut som en 1 / 10

utvidgad innerstad i Kallerstad. Det finns säkerligen flera sätt att skapa ett stadsmässigt sammanhang över framtidens innerstad. Därmed finns det också utrymme för olika lösningar för själva resecentrumet. Ett genomgående problem i de flesta förslag är att den framtida kopplingen mot nya innerstaden Kallerstad är förbisedd. Ett resultat av detta är att "Diagonalen", i de fall den alls finns med, slutar nånstans vid Cloetta Center istället för att bli en genomgripande aveny både genom Resecentrum och vidare genom Kallerstad. Genom att inte redan nu ha en tydlig koppling/riktning så riskerar Kallerstad att inte bli en ny inner-stadsdel. Då både Cloetta Center och Anders Ljungstedts gymnasium ligger som två blockerande element mellan Resecentrumområdet och Kallerstad så är det av högsta vikt att denna passage på några få kvarter utformas så att flödet mellan dessa delar underlättas i högsta mån. "Diagonalen" är en bärande del för att kopplingen till Kallerstad ska fungera. Vi anser vidare att förslagen generellt saknar attraktiva kopplingar i öst-västlig riktning. För att dessa stråk ska bli attraktiva hela dygnet krävs verksamheter och innehåll som aktiverar gatorna under nästa hela dygnet. Ett för stort fokus på evenemang- eller resenärsanknutna funktioner skapar bara aktiva gator under få timmar om dygnet. Ett mycket större inslag av bostäder över hela stadsdelen är vitalt för detta. Det skapar i sin tur underlag för service som vill ha öppet längre tider på dygnet. Det är alltså inte tillräckligt att en plats är central för att den ska vara livfull. Gott om bostäder och butikslägen är essentiellt för en levande stad. Tydliga och enkla stråk mellan målpunkter. Vi anser vidare att det är ett problem att samtliga av förslagställarna vill använda samma skala och exploateringsgrad som den nuvarande innerstaden har på tävlingsområdet/kallerstad. Resecentrumområdet kommer bli stort och flera stora stadsrum kommer att tillskapas. Om stadsdelen ska kunna vara levande under merparten av dygnets timmar så måste det finnas ett större underlag i området. Därför anser vi att exploateringsgraden i den utvidgade innerstaden i allmänhet och i resecentrumområdet i synnerhet behöver vara betydligt högre än den i dagens befintliga innerstad. Det är både nödvändigt och samtidigt resurseffektivt. Vi noterar också att förslagsställarna verkar ha glömt bort kopplingen till flygplatsen, både fysisk och funktionell. För att optimera resecentrumet som en intermodal knutpunkt för resande så bör så många transportslag som möjligt knytas till resecentrumet. Gång, cykel, buss, tåg, spårvagn, taxi och bil, såväl som båt och flyg. Att funktionellt koppla samman resecentrumet med flyget (via t.ex. incheckning i resecentrumet) kanske är en senare fråga i gestaltningsprocessen för resecentrum. Men den fysiska kopplingen bör hanteras redan i detta skede. Endast något eller några förslag uppvisar ett gent stråk mellan resecentrumområdet och flygbanan. Vi anser att det är viktigt att Kallerstad får så optimala förutsättningar som möjligt för en 2 / 10

hållbar stadsutveckling. I detta ligger att kopplingen mellan Kallerstad och resecentrumet (och vidare med dagens innerstad) blir så god som möjligt. Förslagen beskiver hur resecentrumområdet ska kopplas med dagens innerstad, dvs. kopplingen över Stångån. Tyvärr noterar vi samtidigt att nästan samtliga förslag saknar en genomtänkt strategi för hur resecentrumområdet kopplas ihop med Kallerstad. Ytterligare en viktig aspekt är var resecentrums "hjärta" (vänthallen, samlingsplatsen, gallerian, etc.) ska och bör ligga. Detta har inte varit allt för betonat i förslagen. Hur tydlig respektive utspridd blir den funktionen som mötes- och väntplats? Blir det en naturlig punkt som alla passerar? Hur upplevs det för resenärer från annorstädes - reflekterar den att det är regionens centrum man befinner sig på? Vi vill lyfta fram vikten av ett ordentligt centralt hjärta, där man faktiskt känner att det är Linköpings central. Förslag 1: Linköping bygger nya broar Förslagets styrka ligger i antal stråk man vill skapa för att binda samman området med både den gamla stadskärnan och med framtida Kallerstad. Inte minst genom de många och gena stråken över Stångån genom flera broar i öst-västlig riktning. Vi tycker också om att man vill lyfta fram möjligheten att angöra området med båtar. Det kan förhoppningsvis bidra till ökat intresse från motorbåtsresenärer till/från Göta kanal samt öka resecentrumets roll som intermodal knutpunkt då fler transportslag kan anslutas. I övrigt är förslaget väldigt intetsägande och defensivt. Stadsstrukturen redovisar nästan inga nya lösningar jämfört med det material som kommunen redan har producerat tidigare. Även om man har satsat på en tydlig kvartersstruktur i området, så blir gatustrukturen bruten pga. att kvarteren har förskjutits i sidled. Detta medför betydligt färre raka stråk, vilket leder till sämre flöden genom resecentrumområdet. Det är knappast något bra om området ska kunna binda samman den gamla stadskärnan med Kallerstad. Förslaget vill dessutom använda samma (låga) skala och exploateringsgrad som den nuvarande innerstaden, vilket vi redan redogjort att vi tycker är ett misstag på ett sådan sort område. Förslag 2: Roxseine Det uppvisar en stor innovationsrikedom och löser många lokala problem på ett utmärkt sätt. Exempelvis kan nämnas de sätt som man vill utnyttja ytorna under järnvägsbron. Vidare redovisas ett stort antal stadsrum med stora kvaliteter. Större torg mot Stångån ger vackra vyer över Linköpings äldre delar samtidigt som de skapar bra publika platser i stadens blivande absoluta centrum. Man väljer också att bygga in Cloetta Center-området med bostäder, som skapar flöden och rörelse även i tävlingsområdets norra delar. Att dela av 3 / 10

Stångebroparken genom en kanal är genialiskt. Det ger både många fler kvalitéer till parken, som samtidigt upplevs tillhöra både Södra Tornby och Kallerstad, och kvalitéer till de bostäder som omger Cloetta Center. För att området ska ha en sammanlänkade funktion gäller att de (få) stråk som passerar området blir så okomplicerade som möjligt. Det förslag till gatustruktur som redovisas innehåller onödigt många riktningsändringar, vilket minskar orienterbarheten i området och därmed också dess sammanlänkade egenskaper. Även broarna över Stångån bryter den annars logiska gatustrukturen i onödan. Sammantaget är Roxseine är ett av våra favoritförslag. Hade det inte varit för dess svaga gatustruktur, med många riktningsändringar, så hade vi nog utsett detta förslag som vinnare. Det finns dock mycket i detta förslag som är värt att ta med oavsett vem som utses som vinnare. Förslag 3: From Linköping with love Det här förslaget är väldigt bra! Förslaget redovisar en tät blandstad som understödjer stadsliv och aktiva kanter utmed gatuplan. Gatustrukturen är överlag väldigt bra. Den bygger vidare på den befintliga gatustrukturen i innerstaden, så att stråk och flöden obehindrat kan förlängas vidare österut. Samtidigt skapas möjlighet för resecentrumfunktionen utan att krångla till trafikapparaten alldeles för mycket. Busshållplatsernas och cykelparkeringsplatsernas placering gentemot andra trafikslags diton är mycket bra. Även kopplingen till flygplatsen är bra, genom att Storgatans förlängs hela vägen dit. Kvartersstrukturen är bra. Kvarteren är lagom stora och verkar också vara helt slutna inom tävlingsområdet. Detta har många fördelar; det ger en bättre exploateringsgrad givet byggytan, det ger bullerskydda innergårdar, det ger en bättre rumslighet till gaturummet, mm. Vi vill även berömma sättet som man arbetar in de stora solitära komplexen i Anders Ljungstedts Gymnasium och Cloetta Center mm. i ett kvarterssammanhang med framsidor mot gatorna. Bebyggelsestrukturen är bra, med en bra blandning av funktioner och arkitektur. Förslaget redovisar bra bebyggelsetypologier, där publika lokaler konsekvent skapas i gatuplanet. Är det någon plats i regionen där det finns bärighet för detta så måste det vara kring Linköpings resecentrum! Varje kvarter är uppdelad i flera fastigheter, så att möjligheten till en variation vad gäller både estetik, funktion, ambition, ekonomi och skötsel optimeras. Förslaget har dock några svagheter, dessa är dock möjliga att hantera utan allt för genomgripande förändringar av ursprungsförslaget, och vi återkommer till dessa när vi presenterar vårt eget förslag längre fram i yttrandet. Icke desto mindre, när det gäller 4 / 10

gatustrukturen - dvs. de offentliga stadsrummen - så ställer vi oss frågande till att bygga för torget framför Cloetta Center. Vidare undrar vi om inte Järnvägsgatans förlängning på östra sidan av Stångån skulle placeras längre norrut och därmed tangerat ett torg framför Cloetta Center. Gumpekullagatans omgivande byggnader under spåren är bilparkeringshus. Hur kommer gatan att upplevas? De öppna ytorna direkt öster om Hamngatan saknar stadsmässighet. Området måste bebyggas så att stadsmässigheten - en stor del av att skapa attraktiva flöden dygnet runt - inte bryts. Exempelvis nya byggnader med blandat innehåll samt en bred och öppen kaj mot vattnet. Detta är inte bra plats för en ny park eftersom den bryter stadsmässigheten för de öst-västliga stråken. Samtidigt finns Stångebroparken precis intill, vilket skapar en god tillgång på stadsparker för området. Platsen har heller inte heller något speciellt bra solläge. Förslaget redovisar en bussterminal med alldels för få hållplatser. Då Linköpings kommun har ett mål på 200 000 innevånare så kommer behovet av transporter öka, även när det gäller buss. Nuvarande resecentrum har 17 hållplatser + 1 avstigningsplats samt alla hållplatser på fjärrbussterminalen. Att redan i förslaget ha färre platser än så är orimligt, då kommer resecentrum vara underdimensionerat redan från början. Spårvagn minskar förvisso behovet av fasta hållplatser, men då krävs det ett utbyggt spårvagnsnät liknande det i Norrköping för att det ska göra någon skillnad. Fram till dess krävs minst 20 hållplatser för bussar (lokal, regional, fjärr, ersättningsbuss). Det är bra att förslagsställarna vill bygga in Cloetta Center i en kvartersstruktur och att man fyller på med bostäder häromkring. Detta är ett måste för att aktivera området (samt Stångebroparken) och göra det tryggt och attraktivt även då inga evenemang pågår. Det är ju faktiskt så att dessa lokaler kommer stå oanvända under majoriteten av tiden, och det sista vi vill är att ett så pass centralt område i nya Kallerstad lätt blir öde, tråkigt och otryggt. Vi anser därför också att man ska minska på antalet elefanter, dvs. större evenemangslokaler, och istället bygga rejält med bostäder i Cloetta-kvarteren. Förslag 4: Kontinuum Det finns några intressanta idéer med i detta förslag. Bebyggelsens volym och kvartersstorlekarna är bra. Torget framför Cloetta Center likaså. Annars har vi svårt att se något positivt i det här förslaget överhuvudtaget. Strukturen må se ut som en kvartersstad men är lika modernistisk som Skäggetorp och Ryd, vilket endast är negativt. Man har inte använt marken effektivt, vilket gör området både glest och ekonomiskt ohållbart. Förslagsställarna väljer vidare att funktionsseparera området vilket knappast är socialt hållbart. Att ha tre stora kvartersblock vid resecentrumet gör bara att flödet mellan gamla innerstaden och Kallerstad försvåras då "Diagonalen saknas helt genom området. Alla grönområden kommer bara att skapa en barriär, bättre då att satsa helt på att göra 5 / 10

Stångebroparken till en stadspark och bebygga resten tätt. Att plantera träd på hela bron ser förvisso fint ut på en skiss, men i verkligheten skymmer det utsikten samt kommer ge ökade kostnader i framtiden i form av brounderhåll då rötterna tränger genom bron. Förslag 5: Åstad Åstad är kanske det förslag som överraskar mest. Både positivt och negativt. För det första så väljer man att lägga perrongerna över Stångån. Det medför att två entréer till perrongerna skapas - en på varsin sida av Stångån. Med andra ord så kan man se stationen som två stationer. För det andra så anpassas gatustrukturen i tävlingsområdet efter "Diagonalen" genom resecentrum-området, vilket gör att samtliga gator vrids 45 % i förhållande till den befintliga innerstadens gatustruktur. Detta sammantaget skapar något helt annat ur stadsbyggnadssynpunkt än de andra förslagen. Om dessa två egenskaper tillför eller stjälper är en annan fråga. Diagonalens utformning gör att den blir tydligast och bäst utformad av alla förslagen och kopplar väl till ursprungstanken i översiktplanen för Kallerstad. Vi anser att detta är ett intressant förslag i stort. Dock ställer vi oss undranden till hur järnvägsbron faktiskt kommer att upplevas. Risken finns att Stångån upplevs som kulverterad i och med den ganska rejäla volym som bron innebär. Det finns fördelar med att ha två stationer, men risken finns också att det blir två halvor, dvs. att man urvattnar den kokpunkt som stationen kan bli. Om man nu vill förkorta sträckan mellan den befintliga innerstaden och resecentrumet så är det bättre att förlänga samtliga befintliga gator i öst-västlig sträckning över vattnet. Vi tycker om att man bebygger södra delen av Stångebroparken. Det skapa ett stadmässigt stråk i öst-västlig riktning också i tävlingsområdet norra del. Förslaget tappar dock andra viktiga öst-västliga stråk söder om järnvägsbron. Förslag 6: Connecting Linköping Även om detta förslag har några intressanta idéer så har det allt för många brister. T.ex. finns det alldeles för mycket grönytor kring Stångån. Onödigt krångliga brolösningar. Bussterminalen ligger lite väl långt österut. Ingen diagonal över huvudtaget. Enda behållningen av detta förslag är idén att bygga in Scandic hotell i kvartersstruktur. Sammanfattning Vi anser att förslaget FLWL (From Linköping With Love) och Roxseine är de förslag som står allra starkast. FLWL har en väldigt bra och stabil grund och uppfyller nog de mål som man har med avseende på stadsstruktur allra bäst. Roxseine har många intressanta lösningar 6 / 10

lokalt över hela området. Övriga förslag redovisar en del bra idéer men når inte alls upp till de ovannämnda förslagen i kvalitetet. Vi anser därför att i första hand FLWL utses som det vinnande förslaget och att man plockar med många av de goda idéer som redovisas i Roxseine. Om Roxseine trots det utses som vinnande förslag så bör man göra om grundstrukturen - gatunätet - att efterlikna det i FLWL. Vårt förslag Vi bygger vårt förslag utifrån den grundstruktur som vi anser är det bästa - nämligen den från förslaget FLWL. Vi har dock korrigerat de svagheter som vi anser att förslaget har samt plockat in goda idéer från övriga förslag. Bilden nedan illustrerar vårt förslag, som diskuteras i nästkommande sidor. En viktiga sak som bör nämnas är att stadsbyggnadsperspektivet alltid måste prioriteras 7 / 10

först. Även i detta fall. Resecentrumet och dess funktion är naturligtvis centralt för projektet, men så måste det underställa sig en fungerande stad. Utan resecentrumet är kanske inte stadsutvecklingen i samma omfattning och tidsaspekt möjlig. Men utan en fungerande stad så finns det heller inget anledning att bygga en ny centralstation. Resecentrumområdet Vi föreslår att man behåller den diagonal som förslaget FLWL redovisar med funktion som bussterminal. Vi anser dock att antalet busshållplatser är för få och föreslår därför att en av byggnaderna under järnvägen slopas till förmån för utökade busshållplatser under järnvägsbron. Genom att placera rulltrappor i en vänthall för bussar i mitten av detta busstorg kan man lätt ta sig upp till tågplattformarna över busstorget. Byggnaden som togs bort till förmån för bussterminalen innehöll en större livsmedelsbutik. Denna butik flyttas till nästa kvarter österut under järnvägen. Det P-hus som föreslogs ligga här flyttar i sin tur vidare österut. Genom att små butikslokaler placeras i P-huset yttre fasader skapar man trevligare gatumiljöer hos de omgivande gatorna, b.la. för Ljungstedska passagen mot gymnasiet. Genom att Järnvägsgatan/Vasavägen flyttas norrut skapas plats för ytterligare fyra kvarter inom resecentrumområdet. Dessa kvarter, likväl som övriga kvarter i resecentrum-området, byggs rejält tätt och betydligt högre än vad som föreslagitsi samtliga förslag. Med en bebyggelsetypologi likt den i centrala Vancouver, Kanada, där höga och smala huskroppar placeras ovanpå en sockel på 4-6 våningar, kan en reslig bebyggelse markera regionens absoluta mittpunkt. Järnvägsgatan/Vasavägen Genom att flytta Vasavägens placering i Järnvägsparken österut - intill bebyggelsen i sydöst - så skapar vi en mer sammanhållen och stadsmässig park. Vasavägen förlängs sedan ut över Stångån och tangerar vidare det nya arenatorget framför Cloetta Center. På så vis får vi ett tydligare stråk mellan den befintliga innerstaden, resecentrum-området och Kallerstad, samtidigt som själva resecentrum-området utökas med fyra kvarter. Hamngatan-området Området öster om Hamngatan vill vi bebygga. Hamngatan slutar då som en platsbildning framför det gamla tullhuset. På norra sidan om Stångebros västra landsida föreslår vi en långsmal byggnad och norr om Stångs magasin ett flertal kvarter. Dessa skapar stadsmässighet åt Hamngatan, som tappar sin funktion som genomfartsväg åt biltrafiken. 8 / 10

Ytorna som skapas under järnvägsbron förslår vi används likt de förslag som finns i Roxseine, med bl.a. en bazaar och ett kulturhus av något slag. Stångebroparken Vi vill se den kanal vid Stångebroparken som förslaget Roxseine presenterade. Det är ett ypperligt sätt att höja kvalitéerna för bostäderna som omgärdar Cloetta Center mm. Dessa bostäder är i sin tur viktiga som bevakare över parken. En reslig bebyggelse här innebär flera spejande ögon som gör parken trygg. Kanalen skapar naturligtvis även många kvalitéer för stadsparken och gör den även mindre exklusiv för Kallerstad, dvs. den upplevs lika tillgänglig för de som bor väster om parken. Det finns i och med Stångebroparken inte heller något större behov för fler stadsparker varken i södra Tornby eller i Kallerstad. Från vilken punkt som helst i Kallerstad kommer det aldrig att vara mer än några hundra meter till natur eller till Stångebroparken. En allt för stor mängd parkyta i ett stadsområde innebär en stor kostnad för en anständig skötsel av dessa. Något som ofta innebär eftersatt underhåll och som i förlängningen ger buskiga och otrygga platser i staden. Järnvägsgatan/Vasavägen tangerar Stångebroparkens södra udde. På denna plats föreslår vi en publik byggnad - en opera, teater, stadshus, museum, etc. Genom att på andra eller tredje våningen ansluta till bron söder om byggnaden, så kan den ges tillgänglighet från två plan. Den ger även en trygghet och attraktivitet till gång- och cykelstråk från Arenatorget till stadsparken och vidare västerut. Broarna Förutom de broar som redovisas i förslaget FLWL så vill vi addera en bro i Kungsgatans förlängning. Den bör dras så rakt som möjligt för att skapa ett gent stråk från Kungsgatan till resecentrumets entré. Den stora bron i Järnvägsgatans/Vasavägens förlängning flyttas som sagt norrut, vilket medför att utrymmet under järnvägsbron upplevs större. Cloetta Center Området kring Cloetta Center föreslår vi bebyggas. Vi vill dock se en betydligt större betoning på bostäder - för att aktivera området och Stångebroparken. Vi vill också se att bebyggelsen mot Järnvägsgatan/Vasavägen och i synnerhet mot stadsparken blir ordentligt hög. Mot gatan bör hushöjden vara minst 24 meter, dvs. ca 8 våningar. Mot parken bör den vara minst 36 meter, dvs ca 12 våningar - för att möta gaturummens bredd samt skapa en trygghet i stadsparken. Kallerstad Som tidigare diskuterat under Generella synpunkter, vill vi även se en tydligare och bättre beskrivning av kopplingen mellan Kallerstad och Resecentrum. Då Kallerstad planeras att bli en ny inner-stadsdel så måste det planeras för ett naturligt flöde inte bara för dem som ska 9 / 10

till resecentrum, utan än mer för de som ska ta sig mellan den nya och gamla innerstaden. Å Storstad Linköping och Yimby Linköpings vägnar, Take Aanstoot Robin Andersson Andreas Johansson Magnus Redin Amin Shahsavar Erik Tollén Martin Tollén 10 / 10