Ankomsten av den nya snabbtågsbanan är en händelse av avgörande betydelse i Linköpings historia. Dess påverkan måste studeras mycket noggrant,

Transkript

1

2

3

4 Introduktion

5 Ankomsten av den nya snabbtågsbanan är en händelse av avgörande betydelse i Linköpings historia. Dess påverkan måste studeras mycket noggrant, eftersom skalan på järnvägsstrukturen och stationen riskerar att både bli överväldigande för det lugna vackra landskapet längs Stångån och att skapa en ovälkommen och ogenomträngbar barriär som kan skära av stadskärnan från de östra delarna - det naturliga området för stadens ofrånkomliga expansion. Den nya byggnadsstrukturen kommer att förändra balansen i staden. I dess roll som katalysator för stadsutvecklingen öster om Stångån kommer den att koppla ihop den gamla staden med den nya. Snarare än en avskiljande gräns bör den nya strukturen planeras som en integrerad del i stadsväven. Den ska ses som ett verktyg som förstärkar stadens kontinuitet, och inte dess begränsning. Det nya gatumönstret ska vara lika enkelt som avläsbart, och löpa obehindrat under och genom den nya strukturen. Brostrukturen ska vara lika bildmässig som sammanhållen, och signalera samhörighet med ett nationellt byggnadsarv. Och det nya stora taket över stationen ska vara lika användbart som meningsbärande, och ge utrymme för andra användningar. Den nya järnvägen är väsentlig för Linköpings framtid och den nya strukturen bör välkomnas för den positiva påverkan den för med sig både för stadsplanen och för stadens historiska utveckling: I båda avseendena bör den ses som ett kontinuum. 3

6 Stadsmässig Integration Ett ramverk för utveckling Det historiska Linköping karaktäriseras av ett tydligt rutnätsmönster som möter ån längs Hamngatan. I förslaget utvidgas detta urbana stadsmönster och kopplas i öster ihop med gatustrukturen i Tannerfors medan den norrut sträcker sig upp till Cloetta Center. För att ytterligare stärka stadsstrukturen föreslås Gumpekullavägen få en ny rakare sträckning, under det nya resecentret, med en central trafikplats i mötet med Norrköpingsvägen. Förslaget syftar även till ökad förtätning längs Storgatans östra sida, som kommer att bli en ännu viktigare stråk för fotgängare och cyklister. Vägbron över Stångån ersätts i förslaget med en ny bro längre norrut som integreras med den nya järnvägsbron, vilket ger dubbla fördelar: dels ges mer utrymme åt de historiska byggnaderna längs ån när biltrafiken flyttas, dels skapas ett större öppet landskapsrum längs ån genom den kombinerade tåg- och bilbron. Tillsammans med ett tydligare fokus på fotgängare och upprustade publika stråk och parkområden längs Hamngatan och den östra sidan av ån kommer förslaget att forma Linköpings nya sjönära stadsdel. Två zoner Förslaget ryms inom två överlappande offentliga zoner. Dels ett öppet landskapsrum som följer Stångån och som definieras av den historiska stadens enhetliga stadsfront på åns västra sida och en föreslagen, motsvarande stadsfront på den östra sidan. Dels ett publikt öst-västligt rörelsestråk som förbinder den historiska staden med Kallerstad och Tannefors och som definieras av Hamngatan, Storgatan, Gumpekullavägen och Norrköpingsvägen. Det nya resecentret har en trappformad plan som skapar nya publika stadsrum, som ansluter både till den historiska stadskärnan och den nya stadsdelen i Kallerstad. 4

7

8 Resecentret Ankomst, byte, avresa plattform saluhall biljetthall centralhallen 6

9 En känsla för platsen En station är en ankomstens och avresans teaterscen, där personliga draman utspelar sig parallellt med jobbpendlandets vardagliga rutin. Stationen förknippas med en stark känsla av en plats, och är för många det som formar det första intrycket av en stad. Det nya resecentret drar nytta av det centrala läget för att skapa utblickar över Stångån mot den historiska stadskärnan och dess landmärken, så som Domkyrkotornet. Resecentret placerar tågstationen i direkt anslutning till andra transportslag, och samtidigt skaper en närhet mellan resande, både besökare och Linköpingsbor. En närhet som ger utmärkta förutsättningar för möte, handel och utbyte kännetecken för en dynamisk och modern stad. Den föreslagna utformningen av resecentret syftar till att uppnå denna potential genom en välfungerande logistik, blandade verksamheter, generösa offentliga rum och en tydlig arkitektonisk identitet. Strategi för byte mellan transporter I syfte att optimera resecentrets effektivitet föreslås lägen för byte till buss, taxi och bil till de norra, östra och södra sidorna av centret. Den västra sidan reserveras för gång- och cykeltrafikanter vilket ger en bil- och bussfri zon mellan centret och Stångån. Tiden för att ta sig från tågplattformen till busshållplatserna uppskattas till maximalt 2,5 min, baserat på en gånghastighet av 60 m/min och ett maximalt avstånd på 110 m från botten på valfri rulltrappa. En god orienterbarhet inom resecentret kommer att vara avgörande för att uppnå den faktiska tiden för den angivna sträckan, liksom ett välfungerande skyltsystem både inomhus och vid hållplatserna. I förslaget arrangeras hållplatser i anslutning till resecentret enligt följande: Norr om resecentret 8 st buss/spårvagnshållplatser om 21 m avsedda för busslinjer i riktning nordöst och nordväst. De är utplacerade med separata filer för parkering och passage i båda riktningarna. Om spårvagnstrafik införs förutsätts att spår dras diagonalt över rondellen från resecentret mot Kallerstad. Gång- och cykeltrafikanter kan antingen välja att ta sig mot Kallerstad via två korsningar i markplan, eller att ta en passage diagonalt under rondellen och som till största delen är öppen och dagsljusbelyst. Cykelparkering är förlagd under resecentrets Stora Tak. Öster om resecentret 8 st buss/spårvagnshållplatser om 21 m avsedda för busslinjer i riktning norrut, sydöst och sydväst. Hållplatserna är placerade i fickor längs Gumpekullavägen i båda riktningar. Från tågstationen når man enkelt hållplatserna, och övergångsställen leder på ett säkert sätt till parkeringsgaraget på andra sidan vägen. Det finns också möjlighet att anlägga en upplyft gångbro på mezzanin-nivå mellan parkeringsgaraget och stationen. Flygbussar för transport direkt till Linköping City Airport Angöring till resecentrets parkering. Korttidsparkering förläggs på markplan närmast stationen, medan långtidsparkering förläggs på markplan och övre plan. Parkeringen är förlagd under järnvägsbron, och utnyttjar på detta sätt bron som väderskydd. Söder om resecentret 40 taxi-platser och 20 platser för hämtning/ lämning är utplacerade längs vägen som löper runt Tanneforstorget söder om resecentret, med angöring från Gamla Tanneforsvägen. Detta ger snabba byten till eller från bil/taxi, med möjlighet att vänta under resecentrets Stora Taket. Cykelparkering förläggs under Stora Taket och på Tanneforstorget. Tre övergångsställen skapar gångförbindelser till Tannefors. 7

10

11 Väster om resecentret Den nya vägbron över Stångån har separerade buss/spårvagnsfiler och bilfiler. Generösa gångoch cykelbanor förläggs på båda sidor. Den gamla tågbron ger en bilfri gång- och cykelförbindelse till Hamngatan och vidare upp mot nordväst. Parkstråket längs ån ger möjligheter till en direkt och snabb koppling från resecentret i en diagonal fram till Stångbro. Det är också möjligt nå resecentret genom saluhallen i dess västra del, vilket ger väderskydd och möjlighet att fördriva väntetid bland matstånd och butiker. Järnvägsstationen Järnvägsstationen är utformad med fyra tydliga målsättningar: 1 Utformningen av perrongerna och den vertikala kommunikationen ska vara direkt, effektiv, orienterbar och användarvänlig för resenärerna. 2 Stationen ska vara en trevlig miljö i alla typer av väder under alla årstider. Den ska skydda från vind, regn och snö, men samtidigt upplevas öppen och ljus både under dagtid och kvällstid. 3 En generös centralhall ska ge stationen en tydlig identitet för ankommande besökare, och samtidigt fungera som ett nav med olika former av reseservice. 4 Stationen ska inordnas i det större stadmönstret och härigenom ge förutsättningar för rörelser och kommers i markplanet, men även skapa trivsamma och varierade offentliga platser som relaterar till omgivningen. Utifrån dessa målsättningar har stationen utformats enligt följande: Perrongerna och deras pelarlägen är förskjutna för att följa stadsplanens riktningar, vilket ger en tydligare och mer orienterbart utrymme under perrongerna i centralhallen. Två lägen för rulltrappor per perrong, placerade en fjärdedel in från perrongens ändar, ger det mest effektiva flödet av passagerare. Två hisslägen per perrong ger alternativ angöring till perrongerna från centralhallen respektive parkeringen. Perrongerna är perforerade av öppningar som släpper ner dagsljus från det stora glastaket ned till centralhallen. De genomkorsande nord-sydliga stråken ges en gatulikande karaktär och kantas av butiker i två våningar. Kiosker och stånd skapar liv och rörelse i den stora centralhallen. Ankomsten byggs upp som en upplevelse i flera steg. Från perrongen ser man ut över parken; ån och stadskärnan i väster. Därifrån rör man sig ner i den varma, livliga och välkomnande centralhallen, en resandets teatersccen, och vidare ut i det fria, men ändå skyddad av det Stora Taket, för att slutligen promenera vidare ut i staden. Från perrongen öppnar sig ankomstrummet mot stadskärnan och ger en inramad vy med Domkyrkotornet i fonden. Rummets och byggnadens orientering etablerar en relation och en kontinuitet med den historiska staden, den expansiva regionen och Linköpings dynamisk framtid. 9

12 Utveckling Och Typologier Ett språk för den nya utvecklingen Omgivande kvarter De omgivande kvarteren är generellt 72x72 m med en underliggande modul på 9 m, i avsikt att tillåta flexibel utformning och användning och även ge möjlighet till en enkel indelning av fasaderna. Till exempel kan en yttre byggnadskropp med 18 m husdjup omge en öppen innergård med 36 m, ett annat alternativ kan vara en kontorsbyggnad med två 27 m djupa huskroppar och ett 18 m djupt atrium, med goda förutsättningar för effektiva parkeringsgarage. De Stora Taken Järnvägsstationen och dess tillhörande verksamheter ligger placerade under två stycken Stora Tak, som även täcker perrongerna och som sträcker sig utanför spåren och stationen. Ett tredje stort tak täcker en saluhall i västra delen av resecentret. Den har en helt flexibel struktur, som tillåter en användning som kan sträcka sig från en ren saluhall till olika kombinationer av kultur-, samhälls- eller fritidsverksamheter. Omgivande kvarter Under järnvägen Väster om Stångån löper järnvägen på en struktur som anknyter till 1800-talets järnvägsarkitektur, med 18 m breda valvbågar som vänder sig mot Stångån på den ena sidan och den historiska parken längs Järnvägsgatan på den andra. Dessa valv skapar möjlighet till lokaler i tre våningar, även om det är troligt att de tas i anspråk av verksamheter som värdesätter och utnyttjar den höga fria höjden och möjligheten till dagsljus långt in i lokalerna. Lokalerna och det attraktiva läget mellan vattnet och den historiska parken har potential att locka en blandning av kreativa utövare, restauranger, barer och butiker. Öster om Stångån är utrymmet under järnvägen helt öppen och flexibelt och rymmer handel, stationen och kommunikation. Resecentrets huvudsakliga parkering är belägen under järnvägen öster om stationen, med en valvstruktur på 18 m. Paviljonger Förslagets paviljonger är små specifika byggnader lokaliserade i parkmiljöerna. Från de historiska byggnaderna i området mellan den gamla stationbyggnaden och Stångån till nya känsligt utplacerade mat- och dryckespaviljonger. Dessa varierade byggnader står i kontrast till de storskaliga järnvägsstrukturerna, resecentret och de nya kvartersstrukturerna. Samtidigt påverkar de inte upplevelsen och utblickarna mot det öppna landskapsrummet från kringliggande byggnaderna. Paviljongerna föreslås karakteristiska tak som bidrar till en varierad miljö med intressanta utblickar och vyer. Stora Taken Järnvägen Paviljonger 10

13 Byggnadernas komposition Byggnadernas komposition och deras relation till andra byggnader är betydelsefulla för att uppnå goda ovh levande gatumiljöer och stadsrum. Enkla byggnadsvolymer, med en tydlig uppdelning i bas, mellanpart och krön, samverkar till att skapa distinkta gränser i stadsstrukturen och en tydlig hierarki mellan offentliga och privata rum. Mot huvudgatorna, torg och gågator föreslås byggnadernas bottevåningar inrymma butiker eller annan offentlig verksamhet. Bostadsentréer och ingång till innergårdar föreslås förläggas till sidogator i möjligaste mån. Där byggnader vänder sig mot parker eller ån föreslås generösa takterrasser som tar tillvara utsikt och närhet till grönska. Resecentret och saluhallen med de tre Stora taken har en skala och utformning som signalerar dess betydelsefulla roll som offentliga byggnader i staden. Dess skala och betydlese lyfts fram av paviljongernas informella och småskaliga takarkitektur. Förslaget uppmuntar en robust och samtida arkitektur, som både är flexibel och förankrad i sin kontext. Byggnadsvolymer Byggnadernas höjder tillåts i förslaget att variera beroende behov och efterfrågan. En generell byggnadshöjd på sex våningar förelås dock, för att uppnå både en tillräcklig täthet och en mänsklig skala som relaterar till den omgivande bybyggelsen. I vissa lägen bör dock byggnadshöjden vara tydligt reglerad för att säkerställa ljusförhållanden och förhållanden till specifika angränsande byggnader. Storgatan - Kvarteren söder om Storgatan förväntas utvecklas vilket gör det lämpligt att föreslå en högre byggnadshöjd än den nuvarande bebyggelsen. På gatans norra sida anläggs resecentrets entrétorg, runt vilket byggnadshöjden föreslås begränsas till tre våningar för att undvika skuggning av torget. Gymnasiet - Den nya tågbron ligger i nära anslutning till gymnasieskolan och bebyggelse under tågbron ska begränsas i denna del. Det finns dock utrymme att utveckla en byggnad som skapar en front mot resecentret, som fortsättning på den nya gatufronten längs Gumpekullavägen. Paviljonger - De nya paviljongerna anluter i skala till de historiska byggnaderna i parkstråket längs Stångån, och begränsas till två våningar plus takutformning. Detta för att bibehålla siktlinjer och överblick från de omkringliggande byggnaderna. 11

14

15 Detta stora infrastrukturella projekt ger exceptionella möjlighet till att radikalt omformulera förhållandet mellan staden och vattnet. På ett plan handlar det om att tekniskt lösa en komplicerad trafiksituation med olika trafikslag och rörelser, men på ett annat plan är det en möjlighet att utveckla nya platser och vyer. Stor vikt har i förslaget lagts på att utveckla och betrakta broar och vägar som en integrerad del av staden och en trivsam del av det dagliga stadslivet. Järnvägsbron (Nybron) Över Stångån Den föreslagna järnvägsbron utgör en bred plattform som sträcker sig över Stångån, men utformad på ett sätt som som uppmuntrar snarare än förhindrar aktivitet i anslutning till bron. Det enkla betongdäcket artikuleras genom ett system av flacka, korsande tunnelvalv. Valven maximerar siktlinjerna längs vattnet samtidigt som de bidrar till en modulerad akustik under bron. Systemet med korsande tunnelvalv ger brons interiör en stark, nästan Romersk, rumslighet som bidrar till att ge bron en byggnadslik karaktär. Dagsljus silas ned genom öppningar i däcket. Genom att utforma bron som en enda sammanhållen struktur, snarare än flera separata broar, ger också bättre förutsättningar för att skapa arkitekoniska och säkra miljöer under bron, med möjligheter att styra ljusmiljön beroende på årstid och tid på dygnet. Interiören ses som en vistelsemiljö och inte bara ett utrymme som passeras. Väster om Stångån Järnvägens valvstruktur fortsätter även väster om Stångån, men har där en avgränsad karaktär, med lokaler för verksamheter, butiker och restauranger. Som en del av Kulturaxeln planeras ett nytt gång- och cykelstråk som länkar Järnvägsavenyn till Cloetta Center och vidare bortåt, via en kort passage genom ett av valven och en ny gång- och cykelbro över Stångån. Ny vägdragning Den nya vägdragningen öster om Stångån ifrågasätter den befintliga Tullbrons läge, som idag dominerar området. I förslaget föreslås istället vägbron integreras under och genom järnvägsbron, och låta Nybrogatan möta Hamngatan och Järnvägsgatan i t-korsning. På detta sätt reduceras intrycket av flera separata broar, ger färre miljöer där man som fotgängare rör sig under broar och ger miljövinster genom mindre skugga och anläggningsarbeten i ån. Den gamla järnvägsbron Det är möjligt att riva den gamla järnvägsbron, men i förslaget ses den som en spännande möjlighet att skapa ett nytt upplyft parkstråk Grönalinjen. Det kommer att koppla ihop parkmiljöerna på båda sidor om ån och samtidigt förbättra kommunikationerna för gång- och cykeltrafikanter. Bron kommer att utgöra ett tydligt inslag i stadsmiljön och har förutsättningar att bli en symbol för projektet. Öster om Stångån Under bron på Stångåns östra sida anläggs en marknadshall. Det är ett attraktivt läge som lämpar sig för serveringar och restauranger, omgiven av parkstråket och Stångåns vatten, med ett öppet och soligt sydväst-läge. Den öppna torgytan söder om hallen ger också möjlighet till att marknadsstånd placeras utomhus vid fin väderlek. 13

16

17 Landskapsrummen och de publika stråken i förslaget spelar en viktig roll i att integrera denna nya del med den omgivande stadsmiljön. Nya stråk och vägar kommer att anläggas, tillsammans med olika formella och informella ytor och stadsrum, däribland de följande: Stångebroparken Stångebroparken är en viktig del av staden, som en av dess gröna lungor. Genom den öppna brostrukturen över ån, så bibehålls en stark visuell kontakt längs vattnet mot stadskärnan i form av inramade vyer. Parken är mer informell än de övriga innerstadsparkerna, och erbjuder ett lätt sätt att komma ut från stadsmiljön. Den nya gång- och cykelbron i Järvägsavenyns förlängning underlättar ytterligare tillgängligheten, och skapar möjlighet att förverkliga kulturaxeln. Kulturaxeln Förslaget utgör ramverket för att etablera den nya Kulturaxeln. Denna kommer att förbinda ett antal befintliga och planerade kulturinstitutioner, från Konsert- och kongresshallen och teatern i stadskärnan till Cloetta Center och den nya fotbollsarenan öster om ån. Axeln kommer ges en tydlig grön karaktär med en sammanhållen utformning av material, belysning, möblering och konst. Strandområdet Stångån kommer att förvandlas från ett fritidsområde i stadens ytterkant till att bli Linköpings öga. Ett centralt område som länkar samman den historiska stadskärnan med resecentret och de nya östra delarna av staden. Ån och dess stränder kommer bli ett område som kan nyttjas året runt, både på dagarna och på kvällarna. Stränderna längs Stångån varierar längs dess sträckning, både i bredd men också i höjdled. Den lägre nivån är ett grönt promenadstråk i nivå med vattnet med rika rekreationsmöjligheter. Planteringarna och vegetationen är naturliga och varierade och består av inhemska träd och växter. Stråket har många direkta kopplingar till den övre nivån och till gångbroarna, vilket gör det lätt att röra sig längs med och över vattnet för gångare, joggare och cyklister. På den övre nivån kommer miljön att gradvis övergå från stadsmiljö till mer parkliknande träd och växter ju närmre Stångåparken man kommer. Den öppna ytan mellan Stångån och resecentret ger goda förutsättningar för aktiviteter och folkliv, och är terrasserad ned mot vattnet med plats för uteserveringar som kan dra nytta av sydvästläget på både dagtid och om kvällarna. Nya Järnvägsparken Väster om ån skapar järnvägens nya sträckning en markremsa som i förslaget utnyttjas till en ny park. Parken utgör en rik historisk miljö med tidigare industri- och järnvägsbyggnader, bland annat den gamla stationsbyggnaden. Den nya järnvägsstrukturen skär visserligen av kontakten med vattnet, men skapar samtidigt en södervänd fasad med valv som inrymmer olika verksamheter och ger liv åt parken. Tanneforstorget Torget söder om stationen ges en värdig och formell utformning, med strukturerade träd- och häckplanteringar. Detta gör det möjligt att integrera viktiga funktioner, så som cykelparkeringen, i helheten. Orienterbarhet är en viktig aspekt i utformningen av planteringar och stadsrummet, för att på ett enkelt och självklart sätt hitta till respektive transportslag. 15

18 Miljö Mottaglig Utveckling Planeringen avseende miljö och hållbarhet är baserat på strategier inom BREEAM Communities, som förespråkar ett holistiskt förhållningssätt till den sociala, ekonomiska och miljömässiga påverkan för att uppnå en verklig hållbar utveckling. Hållbara byggnader Förslaget innehåller många olika delar runt den nya järnvägen, såsom handel, kontor, kultur och bostäder, som uppmuntrar dygnet runt activitet. Denna blandning av bebyggelse och användning ger goda förutsättningar för en säker och långsiktigt hållbar miljö för alla ålderkategorier och sociala grupper. Alla byggnader inom förslagsområdet ska möta krav på energieffektivitet och krav på certificering enligt antingen BREEAM eller LEED. Ett stadsbyggnadsprojekt i denna skala har den kritiska massan för att möjliggöra ett hållbart kraftvärmeverk, förslagsvis ett eldat med avfall och kopplat till en större del av staden. Byggnadsmaterials inbyggda energi kommer visserligen att granskas, men materialens livscykelanalys kommer att vara styrande i val av byggnadsmaterial. Projektet kommer att generera en mängd arbetstillfällen i regionen, och vi ser det som vår uppgift att sprida kunskap till en ny generation som också kan spridas utanför regionen. Linköping har alla möjligheter att bli en mönsterstad och ett exempel att följa, på samma sätt som Hammarby Sjöstad i Stockholm. Hållbara transporter I planeringen av det nya resecentret har gång och cykeltrafik prioriterats som det bästa sättet att ta sig till och från stationen, eftersom det genererar minst koldioxid-utsläpp. Den gamla tågbron görs till exempel om till en gång- och cykelbro som kommer att utgöra den snabbast vägen till stationen från den nordvästra delen av staden. Lokal miljö Förslaget kommer att få stor påverkan på omgivningen. Utredningar kommer att krävas för att undvika problem vad gäller ljud, vibrationer och luftföroreningar under byggnationen, liksom miljöanalyser av påverkan på vatten- och strandmiljön. Men trots att det kommer bli en påverkan under byggnationen som måste hanteras på ett ansvarsfullt sätt, så kommer projektet på lång sikt att få en rad positiva konsekvenser. Förslaget minskar det totala fotavtrycket från brokonstruktionen över Stångån genom den kombinerade järnvägs- och bilbron. Dess perforerade struktur släpper ned ljus till marken och vattnet nedanför. Bron kommer att utgöra en påtaglig struktur, men samtidigt vara en integrerad del i landskapsrummet som skapas västerut från resecentret. Miljön under broarna kommer att utformas så att aktivitet och verksamhet uppmuntras, och akustiken modereras så att buller från väg- och tågtrafik inte blir störande för miljön längs stränderna. Gröna landskap De gröna stråken längs ån kommer tillsammans med kulturaxeln bidra till att etablera nya gröna stråk genom staden, vilket underlättar för biologisk mångfald och ekologiska korridorer. Noggrannt utvalda, inhemska trädsorter planteras längs stråken, som ger skugga på sommaren men öppenhet under vintern. 16

19

20

21

22