Befintlig 145 kv kraftledning mellan Odensala-Brunflo, Östersunds kommun Utredning av befintlig kraftledning i samband med ansökan om ny koncession

Miljökonsekvensbeskrivning Befintlig 145 kv kraftledning mellan Odensala-Brunflo, Östersunds kommun Utredning av befintlig kraftledning i samband med ansökan om ny koncession

Sammanfattning Bakgrund Jämtkraft Elnät AB ansöker om ny koncession för 145 kv-ledning mellan Odensala och Brunflo. Ansökan gäller en befintlig ledning och inga nya arbeten skall utföras. Den tidigare koncessionen för ledningen gick ut 1996-10-08. Jämtkraft Elnät AB ansökte 1997-09-29 om tillfällig förlängning, vilket beviljades i ett beslut från Nätmyndigheten. Därefter har Jämtkraft Elnät AB ansökt om områdeskoncession, där även denna ledning inkluderades i ansökan. I beslutet om områdeskoncession framgick det dock att den gäller för en spänningsnivå upp till 40 kv, vilket medför att 145 kv ledningen inte omfattas av områdeskoncessionen och en ny ansökan om linjekoncession krävs. Ledningen är cirka 15 kilometer lång och sträcker sig från fördelningsstationen i Odensvik till ställverket i Södergård, Brunflo. Samråd Samråd har genomförts enligt 6 kap. 4 Miljöbalken. Samrådet ska avse den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning och dess förutsedda miljöpåverkan, samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. En markägarundersökning har gjorts i en zon på 100 m från ledningens mitt, det vill säga 100 meter från vardera sida. Samtliga markägare, inom denna zon ingick i samrådskretsen och gavs tillfälle att komma med synpunkter. I övrigt ingick även berörda bostadsrättsföreningar och kolonilotter i samrådskretsen. Vidare inkluderades Östersunds kommun, Jämtlands botaniska sällskap, Jämtlands läns ornitologiska sällskap, Sveriges geologiska undersökning SGU, Trafikverket och Östersunds Naturskyddsförening i samrådskretsen och gavs möjlighet att lämna synpunkter. Samtliga yttranden som mottagits under samrådstiden har sammanställts i en samrådsredogörelse tillsammans med Jämtkraft Elnäts bemötande. Miljökonsekvenser Ledningens påverkan på landskapsbilden bedöms som små då denna har funnits under en längre tid och därför kan anses vara en del av landskapsbilden. Längs kraftledningen har ett antal naturvärden identifierats, bland annat passerar ledningen genom ett Natura 2000-område. I övrigt berörs ett antal sumpskogar, en våtmarksinventering samt ängs-och betesinventerings område. I ledningsgatan återfinns en del hotade arter och biotoper. Sammantaget bedöms dock konsekvenserna på naturvärdena som små då ledningen är befintlig, hänsyn skall dock tas vid underhållsarbeten. Längs kraftledningen har ett antal registrerade fornlämningar påträffats. Majoriteten av dessa återfinns i Odensvik. Ledningen berör 15 sammanlagt registrerade fornlämningar. Endast två fornlämningar berörs dock direkt av kraftledningen. Dessa finns strax nedanför bostadsområdet i Odensvik. Konsekvenserna kraftledningen medför för fornlämningarna bedöms som små. 1

Kraftledningen berör skogsmark, samt viss åkermark och även bergtäkter. Ledningen passerar dock huvudsak sträckor med annan befintlig infrastruktur och har funnits i området under en lång tid och bedöms därför innebära små konsekvenser för områdets naturresurser. En kraftledning innebär en visuell påverkan på området, vilket i sin tur medför en förändring i upplevelsen för den som är i området i friluftslivs-och rekreationssyfte. Dock anses inte kraftledningen hindra de rekreations- och friluftslivs aktiviteter som bedrivs i området. Kraftledningen bedöms innebära små konsekvenser för friluftslivet och rekreation i området. Bebyggelse och boendemiljö kan påverkas av elektromagnetiska fält och ljudeffekter från kraftledningar. Resultatet från magnetfälts beräkningarna visar att inga hus där människor stadigvarande vistas påverkas av magnetfält som överskrider rekommenderade nivåer under normala belastningsförhållanden.. Sammantaget bedöms kraftledningens konsekvenser i detta avseende som små. Även avseende ljudeffekter bedöms konsekvenserna som små då detta berör en 145 kv kraftledning vilken inte förväntas alstra störande ljudeffekter. Infrastruktur såsom järnväg och väg av riksintresse, lokala vägar, flygfält och andra kraftledningar berörs. Dock bedömds inte kraftledningen ge upphov till några konsekvenser för dessa. Kraftledningen bedöms som förenlig med Östersunds kommuns översiktsplan, samt detaljplan. Sammanfattningsvis bedömds den befintliga kraftledningen inte ge upphov till någon betydande miljöpåverkan. 2

Innehållsförteckning 1. Inledning... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Syfte med ny koncession... 5 1.3 Avgränsning... 5 1.4 Metod... 6 1.4 Områdesbeskrivning... 6 2. Planering och prövning... 7 2.1 Planeringsprocess... 7 2.2 Tillstånd... 7 2.3 Samråd och information... 7 3. Alternativ... 9 3.1 Nollalternativ... 9 3.2 Alternativ... 9 4. Teknik... 10 4.1 Tekniska förutsättningar... 10 4.2 Markbehov... 10 4.3 Säkerhet... 10 5. Elektromagnetiska fält och ljudeffekter... 11 5.1 Elektromagnetiska fält... 11 5.2 Hälsorisker... 11 5.3 Gränsvärden och rekommendationer... 12 5.4 Normalvärden... 13 5.5 Magnetfält för aktuell ledning... 13 5.6 Ljudeffekter... 14 6. Miljökonsekvenser... 15 6.1 Miljömål... 15 6.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler... 15 6.3 Natura 2000 samt övriga riksintressen... 17 6.4 Landskapsbild... 18 6.5 Naturvärden... 18 6.6 Kulturvärden... 20 6.7 Naturresurser... 22 6.8 Rekreation och friluftsliv... 23 6.9 Bebyggelse och boendemiljö... 23 6.10 Infrastruktur... 24 6.11 Planförhållanden... 24 7. Drift och framtida underhåll... 26 7.1 Löpande drift och ledningsunderhåll... 26 7.2 Skogligt underhåll... 26 8. Förteckning bilagor... 28 3

Förord Jämtkraft Elnät AB ansöker om ny koncession för 145 kv-ledning mellan Odensala och Brunflo. Ansökan gäller en befintlig ledning och inga nya arbeten skall utföras. MKBn är ett underlag för en samlad bedömning av projektets inverkan på människors hälsa och säkerhet, på miljön och på hushållningen med naturresurser. MKB ingår som ett led i tillståndsprocessen och utformas i enlighet med gällande lagstiftning. Jämtkraft Jämtkraft med dotterbolag producerar, distribuerar och säljer el och fjärrvärme, till största delen inom ägarkommunerna Östersund, Krokom och Åre. Jämtkraft erbjuder också Stadsnät, bredband via fibernät. I Jämtkraftkoncernen ingår moderbolaget Jämtkraft AB och sex dotterbolag. Jämtkraft är också delägare i Boo Energi, Jemtska, JP Vind och Merpellets. Jämtkraft AB ägs till 98,4 procent av Östersunds kommun. Krokoms kommun äger 0,8 procent och Åre kommun äger 0,8 procent. Jämtkrafts vision är att vara en drivkraft för regionens utveckling och framgång. Att regionens elnät är väl förberett att möta framtidens nya krav, både när det gäller teknisk kvalitet och leveranssäkerhet, är ett led i att utveckla regionen. Jämtkraft har cirka 320 medarbetare. Huvudkontoret finns i Östersund men arbetsplatser finns även i Lugnvik, Hissmofors, Änge, Järpen, Hackås, Duved och Föllinge. Drygt 60 000 kunder är anslutna till Jämtkrafts elnät. Ledningsnätet sträcker sig 8 330 km, vilket geografiskt täcker större delen av Jämtland. Projektorganisation Jämtkraft Elnät AB Box 394 831 25 Östersund Tel 063-14 90 00 Fax 063-10 64 41 Besöksadress: Kyrkgatan 21 Org. Nr. 556103-3993 info@jamtkraft.se www.jamtkraft.se Miljökonsekvensbeskrivning upprättad av: Jessica Raftsjö-Lindberg 4

1. Inledning 1.1 Bakgrund Jämtkraft Elnät AB ansöker om ny koncession för 145 kv-ledning mellan Odensala och Brunflo. Ansökan gäller en befintlig ledning och inga nya arbeten skall utföras. Den tidigare koncessionen för ledningen gick ut 1996-10-08. Jämtkraft Elnät AB ansökte 1997-09-29 om tillfällig förlängning, vilket beviljades i ett beslut från Nätmyndigheten. Därefter har Jämtkraft Elnät AB ansökt om områdeskoncession, där även denna ledning inkluderades i ansökan. I beslutet om områdeskoncession framgick det dock att den gäller för en spänningsnivå upp till 40 kv, vilket medför att 145 kv ledningen inte omfattas av områdeskoncessionen och en ny ansökan om linjekoncession krävs. 1.2 Syfte med ny koncession För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt Ellagen (1997:857) ett tillstånd, så kallad nätkoncession. Det finns två olika typer av nätkoncessioner; Nätkoncession för linje avser ledning med i huvudsak bestämd sträckning, samt nätkoncession för område som inte avser en specifik ledning utan ger innehavaren rätt att inom ett angivet område bygga och använda ledningar upp till en viss spänning. Energimarknadsinspektionen prövar ansökningar om nätkoncession. Handläggningen av ett koncessionsärende sker i flera olika steg. Nätägaren och verksamhetsutövaren, i det här fallet Jämtkraft, gör en skriftlig ansökan som åtföljs av en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, vilken även innefattar samråd. Energimarknadsinspektionen inhämtar därefter yttranden från bland annat länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och övriga som berörs av ansökan. En nätkoncession som avser linje skall enligt 2 kap 13 ellagen meddelas för fyrtio år och en nätkoncession för område för tjugofem år. Finns särskilda skäl kan kortare tid bestämmas och efter utgången giltighetstid kan även en koncession förlängas. En ansökan om nätkoncession på redan befintlig ledning skall i princip innehålla samma uppgifter som om ansökan gällde en helt ny ledning. Då ärendet gäller en redan befintlig ledning finns tillgång till fakta som inte fanns där innan nätkoncession beviljades för första gången. Det ligger dock i sakens natur att det i ärenden gällande redan befintlig ledning ofta på ett enklare sätt går att uppvisa att de krav som uppställs i lagen är uppfyllda. 1.3 Avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen har geografiskt begränsats till ett område på 100 m på vardera sida av kraftledningen. I sak avgränsas MKBn till att omfatta konsekvenserna för landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser, friluftsliv, bebyggelse och boendemiljö, infrastruktur och planförhållanden. Den tidsmässiga beskrivningen av effekter uppgår till 40 år eftersom det är för den tidsperioden nätkoncession beviljas. Då detta gäller ny koncession för befintlig ledning har inga alternativa sträckningar eller åtgärder studerats. 5

1.4 Metod Information har hämtats från Länsstyrelsen data bas över läns- och riksintressen. Ytterligare information om fornlämningar, kulturmiljö, skyddad natur och miljöer såsom nyckelbiotoper och våtmarker har sökts i Skogsstyrelsens databas och i Riksantikvarieämbetets databas. 1.4 Områdesbeskrivning Ledningen går från fördelningsstationen i Odensvik, där den sträcker sig parallellt med järnväg, 20 kv och 40 kv-ledningar i ca 2.2 kilometer. Ledningen passerar här även genom ett Natura-2000 område, kolonilotter för odling, samt nedanför intilliggande bostadsområden. Därefter byter ledningen rikting, och passerar då genom ett kolonilottområde, för att fortsätta över Opevägen och passera bostadsområdet i Fjällmon och vidare in i skogsmark. Då ledningen når E14 svänger den av mot Brunflo vid ÖP-huset. Därefter följer ledningen E14 förbi ett antal fastigheter innan den återigen viker av in till skogsmark och viss åkermark. Ungefär 3 kilometer senare korsar ledningen E14 för att fortsätta in i skogen och passera områden med skogs- och åkermark samt genom en grustäckt för att slutligen nå ställverket i Södergård, Brunflo. Längs stora delar av ledningsgatan finns frekvent använda stigar. Ledningen är cirka15 km lång med en 40 meter bred ledningsgata. Bild 1 visar en översiktsbild över den aktuella kraftledningen 6

2. Planering och prövning 2.1 Planeringsprocess Arbetet med en Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är en process vars syfte är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Genom de samråd som ingår i MKB-processen kan kunskap, idéer och synpunkter tillvaratas, vilket ger ett bättre underlag för eventuella anpassningar. Samråd har skett under sommaren 2011 MKB-dokumentet är i första hand till för beslutsfattare och remissinstanser, i andra hand för allmänheten. 2.2 Tillstånd Vid en ansökan om ny koncession för befintlig ledning är det främst följange lagar och föreskrifter som berör: Ellagen (1997:857) bestämmelser om nätkoncession Elförordningen (1994:1 250) hur koncessionsansökan ska se ut och hur ansökan prövas Plan- och bygglagen (1987:10) Lag (1942:350) om fornminnen Miljöbalken (1998:808) 2 kap. Allmänna hänsynsregler mm 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden 4 kap. 5 Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag 7 kap 27-29. Tillstånd för att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skydds- och bevarandeområde (ex intrång i Natura 2000). Enligt 2 kap 14 Ellagen skall en ansökan om förlängning göras senast två år före koncessionstidens utgång. Jämtkraft Elnät AB har skickat in ansökningshandlingar till Energimarknadsinspektionen, vilken ska kompletteras med en Miljökonsekvensbeskrivning som bland annat skall innefatta ett samråd. Rätten att för all framtid bibehålla ledningen på berörda fastigheter säkrades när ledningen byggdes, antingen genom servitutsavtal eller ledningsrätt. I samband med detta utbetalades ersättning för ledningens intrång, vilken utgörs av en engångsersättning som gäller för all framtid. Således utgår ingen ny ersättning vid ny koncession. Rättigheterna bevakas vid fastighetsbildning och vid upprättande av detaljplaner längs ledningen. 2.3 Samråd och information Enligt 6 kap. 4 Miljöbalken ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt Miljöbalken tidigt samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan anses bli särskilt berörda. 7

Om en verksamhet eller åtgärd till följd av föreskrifter som meddelats med stöd av 6 kap 4a Miljöbalken eller till följd av ett beslut från Länsstyrelsen enligt 5 andra stycket Miljöbalken kan antas medföra betydande miljöpåverkan, skall samråd även hållas med övriga statliga myndigheter, kommuner, allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådet ska avse den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning och dess förutsedda miljöpåverkan, samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. En markägarundersökning har gjorts i en zon på 100 m från ledningens mitt, det vill säga 100 meter från vardera sida. Samtliga markägare, inom denna zon ingick i samrådskretsen och gavs tillfälle att komma med synpunkter. I övrigt ingick även berörda bostadsrättsföreningar och kolonilotter i samrådskretsen. Vidare inkluderades Östersunds kommun, Jämtlands botaniska sällskap, Jämtlands läns ornitologiska sällskap, Sveriges geologiska undersökning SGU, Trafikverket och Östersunds Naturskyddsförening i samrådskretsen och gavs möjlighet att lämna synpunkter. Samtliga yttranden som mottagits under samrådstiden har sammanställts i Samrådsredogörelse (Se Bilaga 3). 8

3. Alternativ 3.1 Nollalternativ Den aktuella ledningen är betydelsefull för att trygga elförsörjningen i området, vilken inte kan tryggas om ny koncession inte beviljas. 3.2 Alternativ Enligt Energimarknadsinspektionens handbok om ansökan av nätkoncession bör det generellt inte krävas att sökande anger alternativa lokaliseringar för förlängning av nätkoncession för linje såvida den inte berörda görs gällande avsevärda olägenheter. Med hänsyn till att det är en befintlig ledning som omprövas bedöms andra alternativ i form av alternativa sträckningar inte vara rimlig att beskriva då en ny sträckning skulle innebära större miljöpåverkan genom att nya områden skulle behövas tas i anspråk. En alternativ utformning till luftledning skulle kunna vara en markförlagd kabel. Detta har även angetts som förslag under samrådsprocessen, då främst för sträckan i Odensvik. Detta är dock inte möjligt bland annat ur risk-och sårbarhetssynpunkt. Detta då kraftledningen står för Brunflos elförsörjning och ett eventuellt fel på en markkabel tar för lång tid att åtgärda och medför då en reducerad driftsäkerhet i området. Utöver reducerad driftsäkerhet skulle även en markkabel innebära ett stort ingrepp i miljön. Markförläggning av en ledning av denna omfattning skulle också medföra stora kostnader, även om enbart sträckan i Odensvik markförläggs. Utifrån detta anses inte en markförläggning vara en möjlig alternativ utformning. 9

4. Teknik 4.1 Tekniska förutsättningar Den aktuella ledningen är befintlig och inga åtgärder för ledningen är planerad. Ledningen är byggd i portalstolpar i trä. Avståndet mellan varje stolpe i varje stolppar är 4 meter, vilket innebär att hela ledningen är 8 meter bred. Stolparna är cirka 13-15 meter höga med ett avstånd på 150-200 meter mellan stolpplatserna. 4.2 Markbehov Koncessionen gäller en 145 kv luftledning med driftspänning på 130 kv. Ledningen är ca 15 km lång med en 40 meter bred ledningsgata, det vill säga området som kraftledningen står i. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst starkströmsföreskrifterna. Enligt dessa ska bland annat en kraftlednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan mark. Det finns vidare bestämmelser om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader för att undvika risken för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader. Hur stor yta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av mark ledningen går igenom. I åkermark utgörs markbehovet av de ytor ledningsstolparna samt eventuella stag tar i anspråk. I skogsmark krävs en ledningsgata som är fri från högväxande träd- och buskvegetation. De bestämmelser som finns om minsta avstånd mellan vegetation och ledning medför att en skogsgata måste röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetationen når upp till ledningen och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk. Den aktuella ledningen från fördelningsstationen i Odensvik, där den sträcker sig parallellt med järnväg, 20 kv och 40 kv-ledningar i ca 2.2 kilometer. Ledningen passerar här även genom ett Natura-2000 område, kolonilotter för odling, samt nedanför intilliggande bostadsområden. Därefter byter ledningen rikting, och passerar då genom ett kolonilottområde, för att fortsätta över Opevägen och passera bostadsområdet i Fjällmon och vidare in i skogsmark. Då ledningen når E14 svänger den av mot Brunflo vid ÖP-huset. Därefter följer ledningen E14 förbi ett antal fastigheter innan den återigen viker av in till skogsmark och viss åkermark. Ungefär 3 kilometer senare korsar ledningen E14 för att fortsätta in i skogen och passera områden med skogs- och åkermark samt genom en grustäkt för att slutligen nå ställverket i Södergård, Brunflo. 4.3 Säkerhet Säkerhetsbestämmelser för kraftledningar återfinns i ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (1957:601) och elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK- FS 2004:1). Ledningen är utrustad med topplina för att skydda mot eventuella åsknedslag de första spannen ut från fördelningsstationerna. 10

5. Elektromagnetiska fält och ljudeffekter 5.1 Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Kring en kraftledning finns både ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen i fasledarna alstrar det magnetiska fältet. Styrkan i marknivå beror bland annat på avståndet till ledningen, fasernas inbördes läge och strömlasten. Både de elektriska och magnetiska fälten avtar med avståndet från ledningen. Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μt). Vegetation och byggnader skärmar av det elektriska fältet från luftledningar, vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. Elektriska fält i hemmiljö som exempelvis uppkommer från elapparater är svaga, mindre än 0,1 kv/m. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Magnetfälten inne i hus nära kraftledningar är därför ofta högre än vad som är normalt förekommande i bostäder. Styrkan är dock oftast liten i förhållande till andra magnetfält som vi utsätts för i vardagslivet (jämför nedan under 5.3 Gränsvärden och rekommendationer och 5.4 Normalvärden). 5.2 Hälsorisker Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens Strålskyddsinstitut har gett ut en broschyr där följande går att läsa: Människan är anpassad till att leva i jordens statiska magnetfält och det har inte gått att påvisa skadliga effekter av statiska magnetfält som människor normalt kommer i kontakt med. Växlande magnetfält skapar elektriska strömmar i kroppen som, vid mycket starka magnetfält, kan påverka kroppens nervsignaler. Det råder idag stor samstämmighet om hur starka magnetfält som krävs för att ge upphov till omedelbar påverkan, till exempelnerv- och muskelretningar. Styrkan på dessa magnetfält ligger dock långt över vad som normalt finns i vår omgivning. Magnetfält som uppkommer kring elektriska apparater och kraftledningar kallas växlande magnetfält. Trots att forskning pågått i närmare 30 år går det idag inte att ge ett säkert svar om magnetfält kan orsaka cancer. Forskare har dock i flera oberoende studier sett samband mellan exponering under barnaåren för magnetfält som ligger över det normala och en något ökad risk for leukemi. Sambandet mellan magnetfält och barnleukemi kvarstår när man tagit hänsyn till flera andra tänkbara riskfaktorer. WHO har genom sitt cancerforskningscenter International Agency for Research on Cancer (IARC) samt International Electromagnetic Fields Project utvärderat hälsorisker i samband med exponering för lågfrekventa fält (WHO, 2007). Världshälsoorganisationen, WHO, har därefter bedömt magnetfält som möjligen cancerframkallande. Forskare har däremot inte funnit någon biologisk mekanism som kan förklara hur exponering för magnetfält skulle kunna orsaka leukemi. 11

Totalt drabbas cirka 80 barn om året av leukemi i Sverige. Baserat på dagens kunskapsläge skulle ungefär ett fall av barnleukemi vartannat år kunna vara orsakat av magnetfält, främst från kraftledningar. Mindre än 1 procent av alla barn exponeras för förhöjda magnetfält i sina bostäder. Forskare har även studerat kopplingen mellan magnetfält och andra cancerformer men där är resultaten osäkra och inte samstämmiga. Cancer anses vara en sjukdom som orsakas av flera samverkande faktorer. Om magnetfält bidrar till uppkomsten av cancer, är risken liten jämfört med risken att få cancer av andra orsaker. 5.3 Gränsvärden och rekommendationer De svenska myndigheterna har inte fastställt något gränsvärde för magnetiska fält eller något skyddsavstånd till kraftledningar. Enligt ICNIRP:s (The International Commission of Non-Ionizing Radiation Protection) 2010 publicerade riktlinjer ligger referensvärdet för allmänhetens kortvariga exponering, vid 50 Hz, på 200 µt. Motsvarande värde för yrkesmässig exponering är 1mT. För elektriska fält är referensvärdet 10 kv/m vid yrkesmässig exponering och 5 kv/m för allmänhetens exponering. EU:s rekommendationer berör endast korttidsverkningar och överensstämmer i stort med ICNIRP:s rekommendationer. Socialstyrelsen har gett ut ett meddelandeblad i juni 2005 med titeln Elektromagnetiska fält från kraftledningar. Bladet har tagits fram i samråd med Boverket, Elsäkerhetsverket och Statens strålskyddsinstitut. Syftet är att förse beslutfattare med ett uppdaterat bedömningsunderlag. I sammanfattningen skriver man: Sambandet mellan exponering för elektromagnetiska fält från kraftledningar och vissa andra elinstallationer och ökad risk för leukemi hos barn har diskuterats under många år. Under 2001 gjordes en omfattande genomgång av de epidemiologiska forskningsrapporter som då fanns. Resultaten från genomgången tyder på att man kan se en viss ökning av leukemirisken hos befolkningsgrupper som exponeras för magnetiska fält på 0,4 μt eller mer (avser långvarig exponering för 50 Hz magnetfält i bostäder). Däremot ser man ingen riskökning under 0,4 μt. Det finns inte någon känd mekanism som skulle kunna förklara hur exponering för så svaga och lågfrekventa fält skulle kunna påverka risken för sjukdom. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. Det beror bland annat på att det saknas en biologisk förklaringsmodell för påverkan på cancerrisken. Ellagstiftningen liksom miljöbalkens regler om försiktighet är tillämpliga på den här typen av exponeringar. De innebär att risker för människors hälsa ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Jämtkraft har inte antagit någon magnetfältspolicy. Jämtkrafts inställning i fråga om magnetfält är dock att vid planering av nya kraftledningar ska Jämtkraft se till att magnetfältet normalt inte överstiger 0,4 µt där människor varaktigt vistas. 12

5.4 Normalvärden Med normal magnetfältsnivå avses genomsnittsvärdet på magnetfältet i den aktuella miljön vid sådana förhållanden som kan anses återspegla fältnivån under lång tid. Med magnetfältsnivå i aktuell miljö menas magnetfältsnivån i områden där människor återkommande kan förväntas vistas under längre tid, till exempel bostäder. I Sveriges större städer är medianvärdet på magnetfält i bostäder och daghem 0,1 µt. I mindre städer och på landsbygd är motsvarande siffra 0,05 µt. Nära hushållsapparater som hårtorkar, dammsugare etcetera kan fältet variera mellan 10 och 50 µt. Mitt under en kraftledning kan magnetfältet vara 10-20 µt. I stadsmiljöer är magnetfälten i gatumark och på trottoarer ofta förhöjda på grund av kabelnät och vagabonderande strömmar. Sålunda har medelvärdet mätt på trottoarer i till exempel Stockholms innerstad uppmätts till 0,4 µt och i Borlänge centrum till 0,38 µt. 5.5 Magnetfält för aktuell ledning Magnetfältet för den aktuella ledningen har beräknats av Anna-Karin Renström och godkänts av Christer Fihn, Pöyry. De strömvärden som använts i beräkningarna är de historiskt högsta som uppmätts, dessa värden inträffar alltså mycket sällan vid något enstaka tillfälle på årsbasis. För 145 kv ledningen motsvarar detta 225 A med strömriktning mot Brunflo och för den 20 kv ledning som går parallellt är det högsta värdet 160 A med samma riktning. Medelvärdet på strömmen är för 145 kv ledningen 105 A och för 20 kv ledningen antas den vara cirka 80 A. Magnetfältet har beräknats både för belastning enbart på 145 kv ledningen, samt för belastning på både 145 kv ledningen och den parallella 20 kv ledningen. Detta då magnetfälten från de båda strömförande ledningarna påverkar varandra. Även det starkaste magnetfältet har beräknats, vilket finns vid centrum av 145 kv ledningen. Parallellt med dessa ledningar går även en 40 kv-ledning. Denna tas dock inte med i beräkningarna då den enbart används för reservmatning och påverkar således inte styrkan på magnetfältet. Tabell 1 visar resultatet från magnetfälts beräkningarna. Lednings konfiguration 20kV Ström (A) 145 kv Max fält (µt) Vänster (m) 0,4 µt inträffar Höger (m) Magnetfält (µt) 20m Vänster 20m Höger 145 kv ensam 160 225 7,5 27,5 27,5 0,75 0,75 145 kv ensam 80 105 3,5 18,5 18,5 0,35 0,35 145/20 kv 160 225 7 19 30 0,38 0,85 145/20 kv 80 105 3,3 10,5 20 0,18 0,4 Resultaten visar att vid den genomsnittliga lasten på ledningen hamnar styrkan på magnetfältet under försiktighetsnivån 0,4 µt redan vid ett avstånd på 20 meter från ledningen eller mindre. Då 145 kv ledningen går ensam och lasten är maximal krävs ett avstånd på 27,5 meter från ledningen för att magnetfältstyrkan skall hamna på 0,4 µt. Dock sker detta enbart vid enstaka tillfällen på årsbasis då belastningen är som högst. Utifrån utförda beräkningar bedöms inte kraftledningens magnetfält ge upphov till några hälsoeffekter. För en mer detaljerad beskrivning av magnetfält och beräkningarna för denna ledning se Magnetfält från ledningar mellan Odensala och Brunflo(Se Bilaga 2). 13

5.6 Ljudeffekter Ljudeffekter från kraftledningar alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Detta sker främst på 400 kv ledningar i fuktigt väder såsom dimma och regn. Liknande förhållanden kan även uppkomma vid snöfall. Det sprakande ljud som kommer av koronaurladdningar kring kraftledningarnas ledare uppstår främst på en spänningsnivå av 400 kv. På en ren och torr elektriskledning är koronaurladdningarna mycket små och det så kallade koronaljudet är då normalt inte hörbart. Ljudeffekter kan även uppkomma i samband med läckströmmar på isolatorer. Detta ljud har karaktären av ett bredbandigt brus, det vill säga alla frekvenser inom det hörbara området förekommer i ungefär samma omfattning. Vanligen mäts ljud i enheten db(a), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kv ledning uppgå till 40-45 db(a). Avståndet till ledningen samt vegetation, byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3-4 db(a) för varje dubblering av avståndet från kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande 40-45 db(a) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar. Dock behandlar denna MKB en 145 kv kraftledning, vilken alstrar ett svagt ljud som endast är urskiljbart i ledningens omedelbara närhet. 14

6. Miljökonsekvenser Detta avsnitt behandlar de övergripande förutsättningarna för kraftledningen och dess påverkan på omgivningen. En bedömning av konsekvenser görs genom en sammanvägning av det berörda intressets värde och av störningens omfattning. Konsekvenserna, såväl positiva som negativa, beskrivs i en tregradig skala; små, måttliga och stora. Där inte annat anges avses negativ konsekvens. Om konsekvenserna är positiva anges detta. 6.1 Miljömål Nationella, regionala och lokala miljömål I arbetet mot en hållbar utveckling för att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser samt att skydda natur och kulturlandskap har 16 nationella miljömål antagits av riksdagen. Miljömålen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Åtta av miljömålen; 6. Säker strålmiljö, 8. Levande sjöar och vattendrag, 11. Myllrande våtmarker, 12. Levande skogar, 13. Ett rikt odlingslandskap, 15. God bebyggd miljö samt 16. Ett rikt växt- och djurliv berörs i detta fall. I underhållsarbetet på aktuell ledning skall minimal negativ påverkan på miljömålsarbetet på nationell, regional och lokal nivå eftersträvas. Jämtlands läns miljömålsarbete bedrivs av Länsstyrelsen i samarbete med myndigheter, organisationer och andra aktörer i regionen. Länsmålen är en anpassning av de nationella miljömålen för att de ska kunna appliceras på situationen i länet. Den befintliga ledningen anses inte motverka måluppfyllelsen. 6.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Miljöbalken (SFS 1998:808) I Miljöbalkens (MB) andra kapitel finns allmänna hänsynsregler som gäller vid alla åtgärder som inte är av försumbar betydelse. Dessa ska följas av alla. Vid tillståndsprövning eller liknande prövning är verksamhetsutövaren skyldig att visa att Miljöbalkens allmänna hänsynsregler följts. Nedan beskrivs de kortfattat. 1 Bevisbörderegeln Den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska kunna visa att verksamheten kan bedrivas eller själva åtgärden vidtas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. Av ansökan och tillhörande MKB framgår hur verksamheten påverkar människors hälsa och miljön. Därmed anser sökanden att bevisbörderegeln följs. 2 Kunskapskravet Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller 15

åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. I MKBn redovisas bedömda konsekvenser för verksamhetens påverkan på omgivningen. Jämtkraft anser att man som verksamhetsutövare och genom anlitade konsulter och entreprenörer besitter erforderlig kunskap för att bedriva verksamheten. 3 Försiktighetsprincipen Principen benämns även som Förorenaren betalar och Bästa möjliga teknik. Den innebär att redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö ska förebyggas, hindras eller motverkas. Principen om att förorenaren ska betala (Polluter Pays Principle, PPP) innebär att det alltid är den som orsakar eller riskerar att orsaka en miljöstörning som ska bekosta de förebyggande eller avhjälpande åtgärder, som ska vidtas för att uppfylla Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Principen om bästa möjliga teknik (Best Available Technique, BAT) innebär att man för yrkesmässig verksamhet ska använda sig av bästa möjliga teknik för att förebygga skador och olägenheter. Tekniken måste, från teknisk och ekonomisk synpunkt, vara industriellt möjlig att använda inom branschen i fråga. Jämtkraft åtar sig att iaktta försiktighet avseende påverkan på miljö och hälsa och prioriterar tekniska lösningar, som kan integreras i framtida miljökrav, vid underhåll av ledningen. 4 Produktvalsprincipen Produktvalsprincipen (utbytesregeln) innebär att alla ska undvika att använda eller sälja kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan innebära risk för människors hälsa eller miljön, om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produkter. Vid underhåll och reparation av ledningen kommer godkända kemikalier att användas. 5 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Hushållningsprincipen innebär att all verksamhet ska drivas och alla åtgärder ske på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt och förbrukningen samt avfallet minimeras. Kretsloppsprincipen innebär att det som utvinns ur naturen ska kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas på ett uthålligt sätt med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. Jämtkraft är medveten om hushållnings- och kretsloppsprinciperna. 6 Lokaliseringsprincipen För alla verksamheter och åtgärder som inte är av försumbar betydelse, ska en sådan plats väljas att ändamålet kan nås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och för miljön. 16

Jämtkraft avser inte att uppföra någon ny anläggning. Tillstånd söks endast för fortsatt drift av befintlig ledning. 7 Skälighetsregeln Kraven på hänsyn ska vara miljömässigt motiverade utan att vara orimliga att uppfylla. Hänsynsreglerna ska tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Jämtkraft redovisar i MKBn vilka åtgärder som skall vidtas för att minimera påverkan på hälsa och miljö vid fortsatt drift och underhåll av den befintliga kraftledningen. 8 Skadeansvar Innebär att alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt Miljöbalken 10 kap. Jämtkraft är medveten om skadeansvarsprincipen. 6.3 Natura 2000 samt övriga riksintressen EUs medlemsländer arbetar med att bygga upp ett nätverk av värdefulla naturområden och ge dessa ett formellt skydd. Syftet är att bevara värdefulla arter och naturtyper och därmed skydda den biologiska mångfalden. Arbetet sker med stöd av EGs Art- och habitatdirektiv samt Fågeldirektiv. I Natura 2000-områdena ska dessa arter och naturtyper, som är skyddsvärda ur ett EU-perspektiv, bevaras för framtiden. Enligt svensk lagstiftning är det förbjudet att utan tillstånd enligt 7 kap 28 a Miljöbalken bedriva någon typ av verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000-område. Denna tillståndsplikt gäller även för verksamheter som bedrivs eller vidtas utanför Natura 2000-området. Av betydelse är således inte var verksamheten är lokaliserad, utan den effekt den har på syftet och bevarandemålen för Natura 2000-området. Sedan den 1 juli 2001 är samtliga Natura 2000-områden även klassade som riksintresse enligt 4 kapitlet Miljöbalken. Den aktuella kraftledningen går igenom Natura 2000-området Odensalakärret, vilket även är ett naturreservat sedan 1968. Utöver detta är området även riksintresse för kulturmiljövård och friluftsliv. Det ingår även i våtmarksinventering klass 2, samt rikekärr klass 1. Området, ett så kallat extremrikkärr, hyser på grund av den rika tillgången på kalk i området, rörligt grundvatten samt det gynnsamma läget i sydsluttning en artrik vegetation. I området finns kalktufbildande källa. Områdets nordöstra del utgörs av en äng. I området finns relativt rika orkidéförekomster såsom tvåblad, korallrot, purpurknipprot, blodnycklar, ängsnycklar, flugblomster och brudsporre. Inom området finns ett antal rödlistade arter såsom kalkbräken, otandad grynsnäcka och kalkkärrsgrynsnäcka. Inom detta område är det mycket viktigt att inte hydrologin och hydrokemin påverkas negativt. Alla åtgärder som kan påverka de hydrologiska förhållandena inom området negativt bör undvikas. Närmare beskrivning kring dess konsekvenser, samt åtgärder återfinns i stycke 6.5 Naturvärden. 17

Kraftledningen går parallellt med och korsar europavägen E14, vilken är av riksintresse för kommunikation enligt 3 kap 8 Miljöbalken. Kraftledningen går även parallellt med järnväg av riksintresse. Detta beskrivs närmare i stycke 6.10 Infrastruktur. 6.4 Landskapsbild 6.4.1 Beskrivning Ledningen går från fördelningsstationen i Odensvik, där den sträcker sig parallellt med järnväg, 20 kv och 40 kv ledningar i ca 2.2 kilometer. Ledningen passerar här även genom ett Natura-2000 område, kolonilotter för odling, samt nedanför intilliggande bostadsområden. Därefter byter ledningen riktning, och passerar då genom ett kolonilottområde, för att fortsätta över Opevägen och passera bostadsområdet i Fjällmon och vidare in i skogsmark. Då ledningen når E14 svänger den av mot Brunflo vid ÖP-huset. Därefter följer ledningen E14 förbi ett antal fastigheter innan den återigen viker av in till skogsmark och viss åkermark. Ungefär 3 kilometer senare korsar ledningen E14 för att fortsätta in i skogen och passera områden med skogs- och åkermark samt genom en grustäckt för att slutligen nå ställverket i Södergård, Brunflo. Längs stora delar av ledningsgatan finns frekvent använda stigar. 6.4.2 Konsekvenser Vilka konsekvenser kraftledningen har för landskapsbilden påverkas av hur ledningen ser ut och upplevs i sin omgivning. Hur en ledning upplevs är individuellt vilket gör det svårt att ge en generell beskrivning. Dock kan en bedömning göras utifrån graden av exponering i landskapet, vilket bestäms av en rad faktorer såsom lokalisering och utförande i form av landskapsrummens form och skala. Ledningen är exponerad främst där den går över åkermark, längs E14 samt vid bebyggelse där den exponeras för ett större antal människor. Ledningen har dock funnits i området under en längre varför den kan uppfattas som en del av landskapsbilden. Sammanfattningsvis bedöms ledningens påverkan på landskapsbilden som små. 6.4.3Åtgärder Då ledningen funnits på platsen under en längre tid bedöms intrånget av att flytta ledningen som större än att låta den stå kvar. Inga åtgärder vidtas därför. 6.5 Naturvärden Med naturmiljö menar man exempelvis berggrund, jordlager, yt- och grundvatten samt växter och djur på land och i vatten. Bevarandet av värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald. Naturmiljöbegreppet omfattar bland annat nationalparker, naturreservat, riksintressen, där Natura 2000 områden ingår, nyckelbiotoper, naturvårdsobjekt med mera. 6.5.1 Beskrivning Området kring kraftledningen har inventerats med hjälp GIS-skikt från Länsstyrelsens data bas, samt Skogsstyrelsens databas. Inventeringen har skett på ett område av 100 meter ut från ledningen. Ledningen går igenom Odensalakärret, vilket är ett Natura 2000 område. Odensalakärret är även upptagen i Länsstyrelsens våtmarksinventering, VMI. Odensalakärret är även ett rikekärr av klass 1 och ett antal hotade arter och biotoper finns identifierade i 18

området såsom kalkkärrgrynsnäcka, otandad grynsnäcka och naturtyper såsom källor med kalktuffbildning. Ledningen passerar även naturreservatet Torvalla urskog, dock på ett avstånd av drygt 100 meter så det påverkas inte av kraftledningen. Kraftledningen följer E14 och korsar Bockängena vilket är en våtmarksinventering, VMI, av klass 3. Ledningen passerar även genom tre sumpskogar varav två har naturvärdesklass 2 och en naturvärdesklass 3. I kraftledningsgatan finns ett antal hotade arter och biotoper identifierade, bland annat fältgentiana längs en lång sträcka över Lund- och Grytan skiftena. Samtliga naturvärden identifierade längs kraftledningssträckan finns sammanställda i en tabell (Se Tabell 2). De påträffade naturvärdenas lokalisering finns redovisade i Kartor Natur och kulturvärden (Se Bilaga 1). Kraftledningen passerar ett antal bäckar, mindre vattendrag och diken. Två namngivna vattendrag passeras, Torvallabäcken och Ope ån. Konsekvenserna på naturmiljön bedömda sammanfattningsvis som små. Tabell 2 visar en sammanställning av de naturvärden som påträffats längs kraftledningssträckan Naturvärden Hotade arter och biotoper, Odensala Natura 2000 habitat, Odensala kärret, 3,2 ha Våtmarksinventering, Klass 2, Odensalakärret Naturreservat, Odensalakärret, 3,2 ha, Referens: 11.131-2243-85 Rikekärr, klass 1, Odensalakärret Hotade arter och biotoper, Odensalakärret Naturreservat, Torvalla urskog, 5,0 ha, Referens: 11.111.200-71 Sumpskog, Objektid:190419031, Fuktskog, Naturvärdesklass 3 Våtmarksinventering, Klass 3, Bockängena, Sumpskog, ObjektID: 190409051, Fuktskog, Naturvärdesklass 2 Sumpskog, ObjektID: 190409052, Kärrskog, Naturvärdesklass 3 Sumpskog, ObjektID: 190409044, Naturvärdesklass 2 Ängs- och betesinventering, Ope Hotade arter och biotoper, Ope Hotade arter och biotoper, Lund Hotade arter och biotoper, Grytan 6.5.2 Konsekvenser En ledningsgata genom skogsmark medför en fragmentering av biotopen. I öppna områden som t.ex. våtmark och odlingsmark sker ingen fragmentering eftersom ingen avverkning av högväxande vegetation sker. Ledningsgata i skogsmark förändrar livsbetingelser och inverkar negativt på den naturliga biotopens arter. Samtidigt skapar detta utrymme för fler arter och nya biotoper uppkommer. En ledningsgata förändrar livsbetingelserna och inverkar negativt på den naturliga biotopens arter. Ledningsgatan skapar kantzoner vilka ger upphov till en ökad ljusinstrålning. I homogena skogsområden medför det en etablering av mer ljuskrävande arter. Hävdberoende arter, såsom bland annat fältgentiana, gynnas av förhållandena i kraftledningsgator då de får de ljus och utrymme de behöver för att kunna konkurrera med andra arter. Arter som till exempel mossa och lav missgynnas dock i kantzoner. Den aktuella kraftledningen är dock befintlig och ledningsgatan har funnits under en längre tid och bland de biotoper som skapats längs kraftledningssträckan har ett flertal hotade arter identifierats. För dessa hotade arter och biotoper är ledningsgatan en förutsättning och medför inte en negativ påverkan. Våtmarksområden längs sträckan kan påverkas negativt vid underhållsarbete då tunga fordon kan medföra markskador. Vattendrag påverkas genom minskad beskuggning till följd av avverkning eller underhållsarbeten. Vid arbete i 19

strandzonen till vattendrag kan användandet av maskiner och fordon medföra körskador och ökad erosion med grumling i vattendraget som följd. 6.5.3 Åtgärder För att minimera detta sker alla planerade underhållsarbeten i möjligaste utsträckning på snötäckt och tjälad mark Underhåll skall ske med hänsyn till känsliga naturområden. Inför underhållsarbeten som innebär till exempel röjning inom Natura 2000 området skall samråd med Länsstyrelsen hållas. Körning skall inte ske i vattendrag och vid planerade underhåll skall bäckpassager sker genom att lägga en trumma. Intill vattendrag lämnas en kantzoner med yngre träd och buskar. Även tekniska hjälpmedel såsom temporära broar eller markförstärkare kan komma att användas i samband med planerade underhållsåtgärder. 6.6 Kulturvärden Kulturmiljöer är bebyggelse- eller landskapsområden som bär spår av mänsklig påverkan. Det kan vara kulturhistoriskt intressanta områden i form av värdefull bebyggelse och kulturlandskap med historiska lämningar till exempel. fornlämningar och kulturminnen. Begreppet fast fornlämning avser de lämningar som skyddas av Kulturminneslagen och eventuell påverkan på lämningen måste godkännas och beslutas av Länsstyrelsen. Med begreppet övrig kulturhistorisk lämning avses lämningar utan skydd av Kulturminneslagen, men omfattas istället av Skogsvårdslagens hänsynsparagraf. I korthet innebär det att avverkningar, markberedning och skogsbilvägar skall planeras så att så lite skada som möjligt åsamkas kulturmiljön. Kraven på hänsyn får dock inte vara så omfattande att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Skogsvårdslagen hanteras av Skogsstyrelsen. 6.6.1 Beskrivning Området kring Odensvik är klassat som riksintresse för kulturmiljö. Kulturvärden som berörs av kraftledningen har inventerats med hjälp av GIS-skikt från Länsstyrelsens databas och har kontrollerats via Riksantikvarieämbetets databas. Ledningen berör 15 registrerade fornlämningar (Se Tabell 3). De fornlämningar som redovisas återfinns inom 100 meter från kraftledningen. De påträffade kulturvärdenas lokalisering återfinns på kartor i Kartor Natur och kulturvärden (Se Bilaga 1). 20

Tabell 3 visar en sammanställning av de kulturvärden som påträffats längs kraftledningssträckningen Kulturvärden Östersund 51:1, Övrig kulturhistorisk lämning, Bytomt/gårdstomten Östersund 51:1, Övrig kulturhistorisk lämning, Bytomt/gårdstomten Östersund 13:1, Fast fornlämning, Gravfält Östersund 14:1, Fast fornlämning, Hög Östersund 13:2, Övrig kulturhistorisk lämning, Skrävstenshög Östersund 12:1, Fast fornlämning, Hög Östersund 49:1, Övrig kulturhistorisk lämning, Bytomt/gårdstomt Östersund 45:1, Övrig kulturhistorisk lämning, Bytomt/gårdstomt Östersund 45:1, Övrig kulturhistorisk lämning, Bytomt/gårdstomt Östersund 46:1, Övrig kulturhistorisk lämning, Bytomt/gårdstomt Östersund 44:1, Övrig kulturhistorisk lämning, Små industriområde Brunflo 275:1, Fast fornlämning, Kalkugn Brunflo 133:1, Fast fornlämning, Hög Brunflo 130:1, Övrig kulturhistorisk lämning, Fossil åker Brunflo 131:1, Övrig kulturhistorisk lämning, Övrigt Brunflo 131:2, Övrig kulturhistorisk lämning, Fyndplats 6.6.2 Konsekvenser De flesta lämningar återfinns längs den 2.2 kilometer långa sträckan där kraftledningen löper parallellt med järnvägen. Här finns 11 av de registrerade fornlämningarna som berörs av ledningen. Endast två av dessa berörs direkt av kraftledningen då denna passerar genom Östersund 13:1 samt Östersund 44:1. Östersund 44:1 berörs även av de hus som återfinns längre ner mot sjön. Ett flertal av de övriga fornlämningarna eller övriga kulturhistoriska lämningarna återfinns helt eller delvis i bostadsområdena längs sträckan. Samtliga registrerade kulturvärden identifierade längs den övriga sträckan berörs inte direkt av kraftledningen då de är belägna 40-100 meter ifrån själva kraftledningen. Kraftledningar kan ge konsekvenser på kulturmiljön i ett område då objekt kan förstöras vid byggnation och underhåll, samt att de medför ett visuellt intrång i känsliga miljöer. Negativa konsekvenser för kulturmiljön kan framförallt uppkomma där landskapsbilden innefattar höga kulturvärden. Denna kraftledning är dock redan befintlig och går till största del längs befintlig infrastruktur såsom järnväg och E14, samt i områden med mycket bebyggelse. Konsekvenserna av kraftledningen på kulturmiljön bedöms sammantaget som små. 6.6.3 Åtgärder De fornlämningar som påträffas i direkt anslutning till kraftledningen återfinns på ängsmark, vilket innebär att ingen högväxande vegetation berörs och på platsen krävs således inget underhållsarbete i form av till exempel röjning. Utförs annan typ av arbete på kraftledningen inom dessa områden vidtas försiktighetsåtgärder. Övriga lämningar inom 100 meter från kraftledningen berörs inte vid arbete inom ledningsgatan. Vid påträffande av okänd fornlämning skall detta anmälas till Länsstyrelsen. 21

6.7 Naturresurser 6.7.1 Beskrivning Skog Ledningen sträcker sig till stor del längs annan befintlig infrastruktur såsom järnväg och vägar. Dock går den även igenom områden med skogsmark. För att kunna bedriva skogsbruk är tillgänglighet till skogsskiften en förutsättning. Hur skogen närmast ledningsgatan har påverkats sedan etablerandet av kraftledningen varierar sannolikt. Kantzoner påverkas av ledningsskötsel i form av anläggandet och nyttjandet av patrullstigar, röjning och fällning av kantträd. Jordbruk Kraftledningen sträcker sig över enstaka jordbruksmarker. Kraftledningen anses inte utgöra ett hinder för att bedriva jordbruksverksamhet. Vilt De flesta djur förflyttar sig, antingen mellan vinter- och sommarbeten eller mellan olika områden för näringssök, nattvila och reproduktion. Detta kallas funktionsområden. För att en grupp av djur ska kunna genomföra sin årscykel, och sin livscykel, är det viktigt att förbindelsen mellan de olika funktionsområdena är intakta. Infrastrukturanläggningar utgör i olika grad barriärer som kan bryta förbindelserna. Kraftledningar kan dock anses som milda barriärer då möjlighet för viltets rörelse kvarstår. Det finns även möjlighet för näringssök i ledningsgatan. Bergs-och grustäkter I Håkansta ovanför Korsmyren passerar kraftledningen över utkanten av en bergtäkt. I närheten av Södergård med cirka 100-200 meters avstånd till ledningen finns ytterligare en bergtäkt. I området bryts natursten. Sveriges geologiska undersökning, SGU, samt de företag som är verksamma i täkterna, Ölands stenförädling AB och Jämt-kross AB, har informerats och har inte inkommit med någon erinran mot en ny koncession för den aktuella ledningen. 6.7.2 Konsekvenser Ledningen passerar i huvudsak sträckor med annan befintlig infrastruktur och har funnits i området under en lång tid och bedöms därför innebära små konsekvenser för områdets naturresurser. Den mark som tas i anspråk har ersatts med ett engångsbelopp då ledningsrätt på sträckan gavs. 6.7.3 Åtgärder Inga åtgärder vidtas 22