Arbetsförmedlingens Återrapportering 2011

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2011 December 2010 september 2011

Sida: 2 av 48

Sida: 3 av 48 Dnr: AF-2010/436389 Datum: 2011-11-14 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011, Nyanländas etablering analys med kommentarer över reformens olika delar Senast den 15 april och den 15 november 2011 ska Arbetsförmedlingen redovisa en analys med kommentarer med utgångspunkt från den statistik över reformens olika delar som Arbetsförmedlingen lämnar till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) månadsvis. Om analysen visar på skillnader mellan grupperna nyanlända som under tiden asylansökan har prövats vistats på Migrationsverkets anläggningsboende respektive valt att bo i s.k. eget boende, kvotflyktingar respektive anhöriga ska detta kommenteras. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez- Svankvist. Ärendet har föredragits av Johan Nylander. I den slutliga handläggningen har chefen för Avdelningen integration och etablering Marie Linell-Persson, chefen för enheten utveckling och etablering Ingela Söderman, biträdande generaldirektör Jan-Olof Dahlgren samt chefen för Ledningsstaben Christina Storm Wiklander deltagit. Angeles Bermudez-Svankvist Johan Nylander

Sida: 4 av 48

Sida: 5 av 48 Innehållsförteckning Sammanfattning...8 Inledning...10 Bakgrund...10 Avgränsning...10 Inflöde och utflöde... 12 Målgrupp...14 Etableringsinsatser...18 Etableringssamtal och etableringsplan...18 Ledtider...22 Bosättning... 28 Inflöde...29 Anvisade... 30 Bosatta... 30 Ledtider... 31 Etableringslots...35 Nyanlända med lots...36 Marknadsutveckling... 38 Bilaga 1 Könsfördelning... 40 Bilaga 2 Aktiviteter... 46 Tabellförteckning Tabell 1 Antal inskrivna i etableringsuppdraget fördelat på kön och län, september 2011... 17 Tabell 2 Tid från beviljat uppehållstillstånd till beslut om etableringsplan för ABO och EBO, september 2011 (Antal personer inom parentes)...22 Tabell 3 Tid från inskrivning till beslut om etableringsplan fördelat på kategori, september 2011 (Antal personer inom parentes)...23 Tabell 4 Tid från inskrivning till start av arbetsmarknadspolitiskt program eller arbetsförberedande insats fördelat på kategori, september 2011 (Antal personer inom parentes)...24 Tabell 5 Tid från inskrivning till start av samhällsorientering fördelat på kategori, september 2011 (Antal personer inom parentes)...25 Tabell 6 Tid från inskrivning till start av sfi fördelat på kategori, september 2011 (Antal personer inom parentes)...26 Tabell 7 Antal personer som anmält behov av hjälp med bosättning fördelat på vuxna/barn och kön, september 2011... 30 Tabell 8 Antal personer som har fått anvisning fördelat på vuxna/barn och kön, september 2011... 30 Tabell 9 Antal personer som bosatts fördelat på vuxna/barn och kön, september 2011... 31

Sida: 6 av 48 Tabell 10 Tid från beviljat uppehållstillstånd till anvisning fördelat på kategori, september 2011 (Antal personer inom parentes)...32 Tabell 11 Tid från beviljat uppehållstillstånd till faktisk bosättning (ABO), september 2011 (Antal personer inom parentes)...33 Tabell 12 Tid från beviljat uppehållstillstånd till planerad bosättning (EBO), juni 2011 (Antal personer inom parentes)...33 Tabell 13 Tid från beslut om etableringsplan till beslut om lots fördelat på kategori, september 2011 (Antal personer inom parentes)...37 Tabell 14 Tid från beviljat uppehållstillstånd till beslut om etableringsplan fördelat på kön, september 2011 (Antal personer inom parentes)......41 Tabell 15 Tid från inskrivning till beslut om etableringsplan fördelat på kön, september 2011 (Antal personer inom parentes)...41 Tabell 16 Tid från inskrivning till start av arbetsmarknadspolitiskt program eller arbetsförberedande insats fördelat på kön, juni 2011 (Antal personer inom parenes)...42 Tabell 17 Tid från inskrivning till start av samhällsorientering fördelat på kön, juni 2011 (Antal personer inom parentes)...42 Tabell 18 Tid från inskrivning till start av Sfi fördelat på kön, september 2011 (Antal personer inom parentes)...43 Tabell 19 Tid från beviljat uppehållstillstånd till anvisning fördelat på kön, september 2011 (Antal personer inom parentes)...43 Tabell 20 Tid från beviljat uppehållstillstånd till faktisk bosättning ABO fördelat på kön, september 2011 (Antal personer inom parentes)...... 44 Tabell 21 Tid från beviljat uppehållstillstånd till planerad bosättning EBO fördelat på kön, september 2011 (Antal personer inom parentes)...... 44 Tabell 22 Tid från beslut om etableringsplan till beslut om lots fördelat på kategori, september 2011 (Antal personer inom parentes)...45 Diagramförteckning Diagram 1 Månatligt inflöde etableringsuppdraget, september 2011... 12 Diagram 2 Andel fördelat på kategori, september 2011 (Antal personer inom parentes)...14 Diagram 3 Andel fördelat på åldersnivå, september 2011 (Antal personer inom parentes)... 15 Diagram 4 Andel fördelat på utbildningsnivå, september 2011 (Antal personer inom parentes)...16 Diagram 5 Etableringsplanernas innehåll fördelat på kategori, september 2011 (Antal personer inom parentes)...19 Diagram 6 Antal personer som anmält behov av hjälp med bosättning fördelat på kategori, september 2011...29

Sida: 7 av 48 Diagram 7 Andel nyanlända med etableringsplan som även har lots fördelat på kön, september 2011 (Antal personer med lots inom parantes)...36 Diagram 8 Andel nyanlända med etableringsplan som även har fått lots fördelat på kategori, september 2011 (Antal personer med lots inom parantes)...37 Diagram 9 Antal sökbara lotsföretag, september 2011...39 Diagram 10 Antal sökbara verksamhetsadresser, september 2011...39 Diagram 11 Etableringsplanernas innehåll fördelat på kön, september 2011 (Antal personer inom parentes)... 40

Sida: 8 av 48 Sammanfattning I denna återrapport redovisas Arbetsförmedlingens arbete med etableringsuppdraget från och med dess införande den 1 december 2010 till och med utgången av september 2011. Rapporten är indelad i avsnitten inflöde och utflöde, målgrupp, etableringsinsatser, bosättning samt etableringslots. Inflöde och utflöde Arbetsförmedlingen har sedan den 1 december 2010 tagit emot 5 795 personer med anledning av etableringsuppdraget. 175 personer har lämnat etableringsuppdraget. Målgrupp Målgruppen består vid utgången av september månad av 5 620 personer av vilka 48 procent är kvinnor och 52 procent män. 76 procent av dem som ingår i målgruppen är under 40 år och 26 procent är under 25 år. Nästan hälften av målgruppen har förgymnasial utbildning eller högre. Cirka 20 procent av de nyanlända har en gymnasial utbildning och cirka 17 procent har eftergymnasial utbildning eller högre. 42 procent av målgruppen har vid mätperiodens slut en oklar yrkesbakgrund. Län med storstadsregioner har den största andelen inskrivna som omfattas av etableringsuppdraget. Stockholms län har flest, följt av Västra Götaland och Skåne. Etableringsinsatser Vid utgången av september hade 4 966 personer en etableringsplan och 654 medverkade till att upprätta en etableringsplan. 76 personer har fått avslag på rätten till etableringsplan och 109 personer har fått omfattningen på sin etableringsplan reducerad. 94 procent av de nyanlända med en fastställd etableringsplan har eller har haft någon form av arbetsmarknadspolitiskt program eller orienterande utbildning. 78 personer har instegsjobb, 30 personer har nystartsjobb och 46 personer arbetar utan stöd. 115 nyanlända deltar i arbetspraktik. De som är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem sticker fortfarande ut som de som i allra minst utsträckning får tillgång till aktiviteterna sfi och samhällsorientering. Bosättning Arbetsförmedlingen har fram till och med den sista september tagit emot anmälan om hjälp med bosättning från 4 019 personer. Under perioden har 1 752 personer anvisats en plats för bosättning i en kommun och 979 har bosatts.

Sida: 9 av 48 Etableringslots Andelen nyanlända med etableringslots fortsätter att öka. 72 procent av de med en etableringsplan har också en lots. De allra flesta, 87 procent, utnyttjar möjligheten att själv välja lots. Antalet sökbara lotsföretag fortsätter att öka. Vid utgången av september månad fanns 179 lotsföretag tillgängliga på 871 verksamhetsadresser.

Sida: 10 av 48 Inledning Bakgrund Lag (2010:197) om etableringsinsatser syftar till att påskynda etableringen på arbetsmarknaden och öka möjligheterna till egenförsörjning för målgruppen. I och med lagens ikraftträdande den 1 december 2010 fick Arbetsförmedlingen ett utökat och samordnande ansvar för etableringsinsatser för flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga. Den nyanlände ska skyndsamt efter beviljat uppehållstillstånd möta Arbetsförmedlingen i etableringssamtal som syftar till att upprätta en individuellt utformad etableringsplan. Insatserna i etableringsplanen ska leda till att den nyanlände så snabbt som möjligt lär sig svenska, kommer i arbete eller högre studier samt i och med detta klarar sin egenförsörjning. Den nyanlände får under denna tid så kallad etableringsersättning i form av ersättning vid upprättande av plan och ersättning vid deltagande i plan. Vid medverkan till upprättande av en etableringsplan får den nyanlände etableringsersättning förutsatt att han eller hon inte erhåller LMAersättning. När denne påbörjar sitt deltagande i etableringsplanen bryts dock alltid LMA-ersättningen 1. I och med lagens ikraftträdande övergick också Migrationsverkets bosättningsansvar för målgruppen till Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen ska hjälpa alla nyanlända som begär hjälp och som omfattas av 6 Förordning om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare. Etableringslotsen ska stödja den nyanlände att genomföra aktiviteterna i sin etableringsplan. Tjänsten tillhandahålls enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Ersättningen till etableringslotsen är resultatbaserad och syftar till att den nyanlände ska komma ut i egenförsörjning, antingen genom förvärvsarbete eller högre studier. Avgränsning De nyanlända som vid de första kontakterna med Arbetsförmedlingen saknar person- eller samordningsnummer kan inte registreras i Arbetsförmedlingens ärendehanteringssystem utan måste hanteras manuellt. När sedan person- eller samordningsnummer erhålls registreras personen i datasystemet retroaktivt. De personer som hanteras manuellt ingår inte i denna rapport. Vid varje ny mätperiod uppdateras data genomgående med den senast kända informationen. 1 Lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (1994:137).

Sida: 11 av 48 Ledtider redovisas för perioden 1 december 2010 30 september 2011. Antalet personer som ligger till grund för beräkningen av respektive ledtid redovisas inom parentes i tabellerna. Ledtiderna i rapporten är uppdelade på kategori men i bilaga 1 lämnas även dessa uppdelade på kön. Vidare redovisas andra tabeller och diagram uppdelade på kön i bilagan i de fall de inte inkluderades i det aktuella avsnittet. Totalt har 311 personer skrivit in sig på Arbetsförmedlingen innan den första december 2010, det vill säga innan etableringsreformen trädde ikraft. Dessa personer har genomgående undantagits från analysen av de ledtider som utgår ifrån inskrivningsdatum. Detta eftersom deras inskrivningsdatum inte är en relevant indikator på när personerna kom in i etableringsuppdraget 2. I fotnot kan den genomsnittliga ledtiden om gruppen hade inkluderats utläsas. Dessa personer ingår inte heller i diagram 5 om etableringsplanens innehåll. Migrationsverket registrerar uppgift om kategori först när den nyanlände faktiskt skrivs ut ur Migrationsverkets mottagningssystem, eller blir folkbokförd i en kommun. Först efter detta har skett framgår om dessa personer har varit anläggningsboende eller har bott i eget boende under asyltiden. För Arbetsförmedlingens del består kategorin övriga främst av personer i anläggningsboende eller eget boende som ej ännu har skrivits ur Migrationsverkets mottagningssystem 3. Anhöriga och kvotflyktingar får kategori av Migrationsverket när de folkbokförs i Sverige och får ett personnummer. Individer utan personnummer finns inte registrerade i Arbetsförmedlingens ärendehanteringssystem och ingår därför som regel inte i någon utav kategorierna till dess att de får ett personnummer. I genomgången av bosättningsprocessen har samtliga bosättningsärenden som har påbörjats under den aktuella mätperioden granskats. 2 Av de 311 personerna är 129 kvinnor och 182 män. En närmre granskning av 279 av dessa ärenden visar att 163 personer tillhör den grupp som fått uppehållstillstånd innan 1 december men forftarande var ABO, de tillhör således reformen. 74 personer fick sitt uppehållstillstånd i november 2010 och tillhör reformen. 35 personer har skrivits in före 2010, det vill säga när de hade annan typ av uppehållstillstånde alternativt fortfarande var asylsökande. Slutligen hade 7 personer under 2010 skrivits in under tiden de var asylsökande. Problematiken med personer inskrivna innan den 1 december 2010 är till största delen övergående. 3 93 procent av kategorin övriga utgörs av personer som ej ännu skrivits ut ur Migrationsverkets mottagningssystem. Resterande 7 procent utgörs av personer där uppgift om kategori ej framgår i den fil som Migrationsverket skickar till Arbetsförmedlingen.

Sida: 12 av 48 Inflöde och utflöde Sedan den 1 december 2010 har Arbetsförmedlingen tagit emot 5 795 personer med anledning av etableringsreformen. Som nämndes i avgränsningen finns dessutom ett antal nyanlända som vid första kontakterna med Arbetsförmedlingen saknar person- eller samordningsnummer. Antalet personer som hanteras manuellt har under hela perioden varit ungefär 400 och personerna ingår inte i underlaget för denna återrapport. Diagram 1 Månatligt inflöde etableringsuppdraget, september 2011 900 800 700 600 418 Antal 500 400 300 253 327 311 328 344 251 237 296 235 Män Kvinnor 200 100 216 345 312 346 316 352 246 214 245 203 0 December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September I diagram 1 redovisas det månatliga inflödet till etableringsuppdraget. Här ingår även de nyanlända som medverkar i upprättandet etableringsplan men där beslut ännu inte är fattat. Det genomsnittliga inflödet är något mindre än vid tidpunkten för Arbetsförmedlingens förra återrapport och var vid utgången av september ungefär 580 personer per månad 4. Det är lägre än vad Arbetsförmedlingen tidigare har beräknat. Arbetsförmedlingen utgår i sina bedömningar från Migrationsverkets prognoser över årligt inflöde. Arbetsförmedlingen har nyligen sett över sina beräkningar av hur många av de nyanlända som 4 Arbetsförmedlingens återrapportering 2011 Nyanländas etablering reformens första sju månader.

Sida: 13 av 48 kommer att delta inom ramen för etableringsuppdraget. Myndigheten har i sina prognoser justerat ned andelen som kommer att delta i etableringsuppdraget från 56 till 52 procent av totala antalet 5. Av de 5 795 personer som Arbetsförmedlingen har varit i kontakt med sedan lagen trädde i kraft är det 175 personer som inte längre deltar i etableringsuppdraget. De ovan nämnda 175 personerna som ej längre deltar inom ramen för etableringsuppdraget fördelar sig som följer. 93 är kvinnor och 82 män. 76 personer har efter deltagande i etableringssamtal samt prövning fått avslag på rätten till etableringsplan. De vanligaste skälen till avslag är att prestationsförmågan understiger 25 procent, rätten till etableringsplan ej kunnat styrkas samt att den nyanlände går i gymnasieskola. Arbetsförmedlingen har även fattat beslut om avbrott av etableringsplanen för 20 personer. De vanligaste anledningarna till detta är att den nyanlände själv har begärt det, att högskolestudier har påbörjats samt att den sökande har gått i pension. Slutligen har 68 personer avaktualiserats hos Arbetsförmedlingen utan att något beslut om avslag eller avbrott har fattats på etableringsplanen 6. De vanligaste skälen till avaktualisering för de som saknar beslut om avbrott eller avslag på sin etableringsplan är att kontakten har upphört av känd eller okänd anledning eller att man deltar i annan utbildning än arbetsmarknadsutbildning. 8 personer avaktualiserades på grund av anställning. I redovisningarna som följer inkluderas, om inte annat anges, inte dessa 175 personer 7. Vid utgången av september hade 4 966 nyanlända en etableringsplan och 654 medverkade till att upprätta en etableringsplan. Totalt omfattade således målgruppen för etableringsuppdraget vid denna tidpunkt 5 620 personer. 5 Med totala antalet avses alla personer som tas emot i Sverige och får ett sådant uppehållstillstånd som avses i 2 Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. 6 En person registreras som avaktualiserad när han eller hon ej längre är aktuell hos Arbetsförmedlingen. 7 På sikt när rutiner och arbetssätt stabiliserats kommer Arbetsförmedlingen redovisa ett mer enhetligt utflöde.

Sida: 14 av 48 Målgrupp Lagen omfattar nyanlända i arbetsför ålder (20-64 år) samt nyanlända i åldern 18-19 år utan föräldrar i Sverige med uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande. Vidare omfattas anhöriga som ansökt om uppehållstillstånd inom två år från det att personen som han eller hon har anknytning till togs emot i en kommun. Målgruppen för etableringsuppdraget var vid utgången av september månad 5 620 personer. 2 702 personer, 48 procent, var kvinnor och 2 918 personer, 52 procent, män. Målgruppen har inte förändrats nämnvärt sedan Arbetsförmedlingens återrapport i augusti. Diagram 2 Andel fördelat på kategori, september 2011 (Antal personer inom parentes) 25% 20% Andel 15% 10% Kvinnor Män 5% 0% Anhörig (485) ABO (1 373) EBO (2 146) Kvot (650) Övriga (966) Migrationsverket delar upp nyanlända utifrån deras boende vid tidpunkten för erhållet uppehållstillstånd. Det vill säga som anläggningsboende (ABO) och de som har eget boende (EBO). Indelningen i kategori vilar delvis också på vilken grund den nyanlände fick uppehållstillstånd, som kvotflykting eller som anhörig. Den största andelen av målgruppen, 38 procent, har bott i eget boende. Nyanlända som har bott i anläggningsboende utgör den näst största gruppen, 24 procent. Kategorierna kvotflyktingar och anhöriga utgör 12 respektive 9 procent. 17 procent av målgruppen tillhör kategorin övriga och består till största del av nyanlända som ännu inte har skrivits ut ur Migrationsverkets mottagningssystem. Först när utskrivning sker registreras dessa personer till kategorierna ABO eller EBO.

Sida: 15 av 48 Diagram 3 Andel fördelat på åldersnivå, september 2011 (Antal personer inom parentes) 16% 14% 12% Andel 10% 8% 6% Kvinnor Män 4% 2% 0% 18-19 (225) 20-24 (1 217) 25-29 (1 215) 30-39 (1 597) 40-49 (826) 50-59 (427) 60-64 (113) 76 procent av målgruppen är under 40 år och 26 procent är under 25 år. Som framgår av diagram 3 är åldersfördelningen mellan kvinnor och män ungefär densamma.

Sida: 16 av 48 Diagram 4 Andel fördelat på utbildningsnivå, september 2011 (Antal personer inom parentes) 30% 25% 20% Andel 15% Kvinnor Män 10% 5% 0% Förgymnasial utbildning kortare än 9 år (2 903) Förgymnasial utbildning 9 (10) år (664) Gymnasial utbildning (1 128) Eftergymnasial utbildning, kortare än två år (200) Eftergymnasial Forskarutbildning utbildning, två år (10) eller längre (715) Cirka 49 procent av målgruppen har förgymnasial utbildning eller högre. Cirka 20 procent av de nyanlända har en gymnasial utbildning och cirka 17 procent har eftergymnasial utbildning eller högre. Männen har som regel högre utbildningsbakgrund än kvinnorna. 42 procent av målgruppen har vid mätperiodens slut en oklar yrkesbakgrund. Hälften av kvinnorna, 50 procent, har ej identifierad yrkesbakgrund, jämfört med 35 procent av männen. Arbetsförmedlingen arbetar för att tidigt erbjuda de nyanlända insatser såsom kartläggning, validering och vägledning. Vidare arbetar också Arbetsförmedlingen för att öka den individuella anpassningen av dessa insatser. Tidiga och individuellt utformade insatser i form av kartläggning, validering och vägledning syftar till att fler får en yrkesbestämning. Arbetsförmedlingen följer särskilt utvecklingen av dem som har en oklar yrkesbakgrund och utvecklar sina metoder för att bättre yrkesbestämma nyanlända med en kort eller ingen utbildning.

Sida: 17 av 48 Tabell 1 Antal inskrivna i etableringsuppdraget fördelat på kön och län, september 2011 8 Län Kvinnor Män Totalt Antal Andel kvinnor Antal Andel män Antal totalt Andel totalt Stockholm 428 16% 428 15% 856 15% Västra Götaland 352 13% 390 13% 742 13% Skåne 252 9% 289 10% 541 10% Norrbotten 232 9% 200 7% 432 8% Kronoberg 139 5% 214 7% 353 6% Dalarna 142 5% 184 6% 326 6% Örebro 116 4% 158 5% 274 5% Södermanland 130 5% 138 5% 268 5% Västernorrland 132 5% 117 4% 249 4% Västerbotten 130 5% 115 4% 245 4% Gävleborg 110 4% 120 4% 230 4% Östergötland 112 4% 101 3% 213 4% Jönköping 75 3% 102 3% 177 3% Värmland 73 3% 92 3% 165 3% Kalmar 81 3% 83 3% 164 3% Västmanland 66 2% 57 2% 123 2% Jämtland 44 2% 57 2% 101 2% Blekinge 40 1% 36 1% 76 1% Uppsala 34 1% 29 1% 63 1% Halland 11 0% 7 0% 18 0% Gotland 3 0% 1 0% 4 0% Totalt 2702 100% 2918 100% 5620 100% Av tabell 1 framgår att län med storstadsregioner har den största andelen inskrivna nyanlända. Stockholms län har flest, följt av Västra Götaland och Skåne. 8 Länstillhörighet utgår från vilket Arbetsförmedlingskontor den nyanlände är inskriven på och inte folkbokföringsadress. Andel anger hur stor andel av kvinnorna i målgruppen, andel av männen i målgruppen och andel av den totala målgruppen som är inskriven i det länet.

Sida: 18 av 48 Etableringsinsatser Etableringssamtal och etableringsplan Etableringsplanen är det överordnade beslutsdokumentet och ligger även till grund för etableringsersättningen. Planen ska som regel vara på heltid motsvarande 40 timmar per vecka, omfatta högst 24 månader och innehålla svenskundervisning, samhällsorientering och andra arbetsförberedande aktiviteter 9. Aktiviteterna i etableringsplanen kan under hela perioden revideras och anpassas i enlighet med den nyanländes individuella behov. Omfattningen på etableringsplanen kan vid besluts- eller förlängningstillfället sänkas om skälen till detta antingen är sjukdom eller någon form av nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan samt vård av barn. Fram till och med sista september hade 4 966 personer fått en etableringsplan (EPA) och 654 personer hade påbörjat sin medverkan till upprättandet av etableringsplan. Som nämndes i inledningen har Arbetsförmedlingen avslagit rätten till etableringsplan för 76 personer. Av de som fram till den sista september beviljats rätt till etableringsplan har 109 personer, det vill säga ungefär 2 procent, fått omfattningen på sin etableringsplan reducerad. För 91 personer är skälet föräldraledighet varav 87 var kvinnor och 4 män. Resterande 18 personer som har fått omfattningen reducerad har på grund av sjukdom eller någon annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan bedömts vara förhindrade att delta i etableringsinsatser på heltid. En nedsättning av omfattningen innebär aktiviteter på 75, 50, eller 25 procent. Om prestationsförmågan understiger 25 procent avslås rätten till etableringsplan. Arbetsförmedlingen och kommunerna, som deltar i etableringsprocessen som ytterst ansvariga för aktiviteterna, har åtagit sig att så långt som möjligt anpassa aktiviteterna för att möjliggöra ett optimalt deltagande för den enskilde. Det låga antalet avslag med anledning av detta samt det relativt begränsade antalet planer som reducerats av detta skäl kan därför möjligtvis förklaras av att arbetsförmedlarna istället ger de som har en oklar prestationsförmåga en kort etableringsplan med aktiviteter som syftar till att klargöra individens hälsotillstånd. Ytterligare en parallell förklaring kan därför också vara att man lyckas anpassa aktiviteterna i etableringsplanen så att den nyanlände kan delta trots lägre prestationsförmåga. 9 Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Sida: 19 av 48 Diagram 5 Etableringsplanernas innehåll fördelat på kategori, september 2011 (Antal personer inom parentes) 10 Andel 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Anhörig ABO EBO Kvot Övriga 0% Arbetsmarknadspolitiska program eller arbetsförberedande insatser (3 552) Samhällsorientering (1 320) Svenska för invandrare (2 889) Enligt lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska etableringsplanen minst innehålla svenskundervisning, samhällsorientering samt aktiviteter för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i samhället. I diagrammet ovan kan utläsas hur stor andel av de nyanlända med en fastställd etableringsplan som har eller någon gång har haft någon av aktivitetsgrupperna arbetsmarknadspolitiska eller arbetsförberedande insatser, samhällsorientering, eller sfi. Arbetsförberedande insatser och arbetsmarknadspolitiska program utgör tillsammans det lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare benämner aktiviteter i syfte att påskynda och underlätta etablering i arbetslivet. Statistikuppgifter om aktiviteterna i en etableringsplan går enbart att ta fram i de fall handläggaren har fastställt planen i ärendehanteringssystemet. Planer som inte är fastställda ingår därmed inte i diagram 5 11. Även icke fastställda planer innehåller aktiviteter som den nyanlände deltar i, skillnaden är att de ej går att få fram statistiskt. Statistikuppgifter om aktiviteterna i etableringsplanerna kommer framöver att bli mer fullständiga i och med att handläggningsrutinerna etableras. 10 Visar andel inom respektive kategori med etableringsplan som har eller har haft några av aktiviteterna perioden 1 december 2010 30 september 2011. 935 ej fastställda planer ingår inte. 248 fastställda planer med personer inskrivna före 1 december ingår inte. Bilaga 2 visar vilka aktiviteter som ingår i grupperna. Diagrammet är därmed baserat på 3 783 fastställda planer. 11 Av 4 966 etableringsplaner är 4 031 fastställda.

Sida: 20 av 48 Arbetsmarknadspolitiska program eller arbetsförberedande insatser Arbetsförmedlingen ansvarar för att tillhandahålla aktiviteterna i aktivitetsgruppen arbetsmarknadspolitiskt program eller arbetsförberedande insatser för de nyanlända som omfattas av etableringsuppdraget. 94 procent av alla nyanlända med en fastställd etableringsplan har eller har haft denna aktivitetsgrupp, vilket är en marginell ökning sedan Arbetsförmedlingens senaste rapport. Diagram 5 visar att andelen som har eller har haft dessa typer av insatser är över 90 procent för alla kategorier. Något högre andel män än kvinnor har eller har haft denna aktivitetsgrupp, 96 jämfört med 92 procent. Vid utgången av september var den vanligaste aktiviteten inom denna aktivitetsgrupp förberedande eller orienterande utbildning, arbetsförberedande aktivitet och hälsofrämjande aktivitet. 2 072 personer av de med etableringsplan deltog vid utgången av september månad i någon form av pågående beslut om arbetsmarknadspolitiskt program. 89 procent av dessa, eller 1 846 personer, deltog i förberedande utbildning. 115 nyanlända har arbetspraktik. 78 personer har instegsjobb, 30 personer har nystartsjobb och 46 personer arbetar utan stöd 12. Utöver dessa anställningar har åtta personer avaktualiserats till jobb, vilket nämndes i avsnittet inflöde och utflöde. Samhällsorientering och svenska för invandrare 35 procent av de nyanlända med etableringsplan har eller har haft aktiviteten samhällsorientering som en del av sin etableringsplan. Det är en marginell ökning jämfört med Arbetsförmedlingens förra rapport. Nyanlända i kategorin övriga har fått ta del av samhällsorientering i allra minst utsträckning, 9 procent. Den kategori som i störst utsträckning har deltagit i samhällsorientering är kvotflyktingar. Arbetsförmedlingen noterar en ökning i andelen nyanlända med en fastställd etableringsplan som har eller har haft sfi som aktivitet, från 69 procent vid återrapporten i augusti till 77 procent vid utgången av september. Även här är kategorin övriga underrepresenterad och endast 34 procent har fått sfi. Det är även den kategori som drar ned genomsnittet för alla nyanlända. Kvotflyktingar är de som i störst utsträckning får tillgång till sfi, över 92 procent har eller har haft denna aktivitet i sin etableringsplan. 12 Uppgifterna omfattar enbart de som hade ett pågående programbeslut eller en särskild SKATkod vid utgången av september 2011. Nyanlända som tidigare har haft men inte längre har dessa program eller SKAT-koder är inte inkluderade. Uppgifterna ska därför inte jämföras med aktiviteterna i diagram 5.

Sida: 21 av 48 Som tidigare nämnts utgörs kategorin övriga främst av nyanlända som ännu inte har skrivits ut från Migrationsverkets mottagningssystem. Diagram 5 visar, vilket också har påpekats i tidigare återrapport, att dessa personer i mycket liten utsträckning får tillgång till kommunernas sfi och samhällsorientering. Kommunerna erhåller inte statlig schablonersättning för en nyanländ förrän denne registreras som mottagen i kommunen. Nyanlända som ännu inte har skrivits ur Migrationsverkets mottagningssystem har därmed inte resulterat i utbetald ersättning till kommunen i vilken de befinner sig. Detta förhållande löper risk att fördröja de nyanländas etablering. Det är viktigt att de nyanlända får en tidig tillgång till ovan nämnda aktiviteter. Arbetsförmedlingen kan erbjuda nyanlända att delta i programinsatsen yrkessvenska. Yrkessvenska kan dock inte likställas med sfi då utbildningen pågår under en mer begränsad period och förutsätter att den nyanlände har ett identifierat yrke. De nyanlända får inte heller något betyg för deltagande i yrkessvenska. Kategorin kvotflyktingar har i större utsträckning än någon annan grupp svenska för invandrare och samhällsorientering i sina etableringsplaner. Den särskilda mottagningsprocessen för denna grupp är troligen en stor del av förklaringen till detta. Kommunerna är mer förberedda för den nyanländes ankomst och har därmed hunnit planera för dennes samhällsorientering och sfi på ett annat sätt än för den resterande delen av målgruppen. Detta återspeglas även i ledtiderna nedan.

Sida: 22 av 48 Ledtider Tabell 2 Genomsnitt, antal Tid från beviljat uppehållstillstånd till beslut om etableringsplan för ABO och EBO, september 2011 (Antal personer inom parentes) 13 ABO (1032) EBO (1881) 82 71 Andel upp till 30 8% (83) 4% (75) Andel upp till 60 35% (361) 41% (771) Andel över 60 65% (671) 59% (1110) Arbetsförmedlingen ska upprätta en etableringsplan inom två månader från dagen för beslut om uppehållstillstånd. Anhöriga och kvotflyktingar får sitt uppehållstillstånd när de befinner sig utomlands och omfattas inte av tabellen ovan. Ledtiden mellan beviljat uppehållstillstånd och beslut om etableringsplan har blivit längre både för ABO och för EBO sedan Arbetsförmedlingens senaste återrapport från augusti. Kvinnornas genomsnittliga ledtid är 8 längre än männens. Stipulerad ledtid på maximalt två månader uppfylls i dagsläget inte för någon av de två kategorierna. Arbetsförmedlingen har genom fördjupad granskning av ärenden med långa ledtider funnit att det sällan är några enskilda faktorer som förklarar varför det tar lång tid 14. I granskningen har det noterats att det kan ta tid mellan uppehållstillståndet och inskrivning, förklaring till varför går dock sällan att utläsa ur ärendehanteringssystemet. Arbetsförmedlingen arbetar tillsammans med Migrationsverket för att korta tiden mellan beviljandet av uppehållstillstånd och det första mötet med Arbetsförmedlingen. Den manuella granskningen visar att tiden det tar för Arbetsförmedlingen att upprätta en etableringsplan kan ha flera förklaringar. Innan den nyanlände flyttar till annan ort kan tiden för framtagandet av etableringsplanen påverkas av att det i vissa fall kan vara svårt att hitta aktiviteter. Vidare kan 13 105 personer med inskrivning före 1 december samt 292 personer som fått uppehållstillstånd innan den 1 november ingår inte i underlaget. Om dessa personer hade inkluderats hade den genomsnittliga ledtiden varit 100 för ABO och 76 för EBO. 14 250 av 279 ärenden med en ledtid över 120 har granskats.

Sida: 23 av 48 utredning av prestationsförmåga eller sjukdom/handikapp i familjen också påverka. Ytterligare faktorer som fördröjer etableringsplanen är exempelvis missförstånd som leder till att den nyanlände inte dyker upp på utsatt tid eller att tolken lämnar återbud. I ett antal av de granskade ärenden har den nyanlände själv rest bort eller varit oanträffbar. Vidare har föräldraledighet och avsaknad av barnomsorg också identifierats som en förklarande faktor till varför det tar längre tid att fatta beslut om etableringsplan. Slutligen bör det nämnas att ekonomiska frågor och oro för kvarlevande släktingar i hemlandet som förlänger kartläggningsprocessen också är vanligt förekommande. Tabell 3 Genomsnitt, antal Andel upp till 15 Andel upp till 30 Andel upp till 60 Andel över 60 Tid från inskrivning till beslut om etableringsplan fördelat på kategori, september 2011 (Antal personer inom parentes) 15 Anhörig (432) ABO (1122) EBO (1906) Kvot (608) Övriga (707) Totalt (4775) 50 56 47 39 35 47 14% (59) 18% (204) 10% (197) 22% (134) 37% (260) 18% (854) 29% (126) 33% (365) 30% (574) 46% (282) 56% (395) 36% (1742) 66% (285) 61% (687) 70% (1335) 76% (465) 81% (571) 70% (3343) 34% (147) 39% (435) 30% (571) 24% (143) 19% (136) 30% (1432) Det tar i genomsnitt 47 för nyanlända att få en etableringsplan efter inskrivning på Arbetsförmedlingen. Längst tid tar det för ABO, 56, och kortast tid för kvotflyktingar, 39. Denna ledtid är tätt sammankopplad till ledtiden i tabell 2. Etableringsplanen ska minst innehålla svenskundervisning, samhällsorientering och andra arbetsförberedande insatser. Nedan redovisas ledtiderna från inskrivning till start av dessa aktiviteter. Observera att ledtiderna gäller för de personer som någon gång under perioden har eller har haft aktiviteten och att antalet individer redovisas i parentes för respektive kategori. 15 310 personer med inskrivning före 1 december ingår inte i underlaget. Om dessa personer hade inkluderats hade den genomsnittliga ledtiden varit 59 för ABO, och 49 för EBO, 51 för anhöriga, 40 för kvot och 38 för övriga.

Sida: 24 av 48 Tabell 4 Tid från inskrivning till start av arbetsmarknadspolitiskt program eller arbetsförberedande insats fördelat på kategori, september 2011 (Antal personer inom parentes) 16 Anhörig (318) ABO (843) EBO (1386) Kvot (452) Övriga (553) Totalt (3552) Genomsnitt 55 61 55 47 38 53 Andel upp till 15 10% (32) 15% (130) 8% (111) 22% (99) 31% (172) 15% (544) Andel upp till 30 Andel upp till 45 Andel upp till 60 Andel över 60 27% (86) 29% (247) 26% (362) 44% (200) 51% (283) 33% (1178) 44% (141) 44% (372) 47% (654) 57% (259) 67% (372) 51% (1798) 64% (203) 57% (483) 64% (886) 69% (313) 79% (438) 65% (2323) 36% (115) 43% (360) 36% (500) 31% (139) 21% (115) 35% (1229) Arbetsförmedlingen ansvarar för att tillhandahålla arbetsförberedande insatser och kan i större utsträckning styra startdatumet för aktiviteten än när det gäller sfi och samhällsorientering. Den genomsnittliga ledtiden mellan inskrivning och påbörjande av insatserna i denna aktivitetsgrupp är 53. Ledtiden är längst för ABO, 61, och kortast för kvotflyktingar, 47. Kvinnornas genomsnittliga ledtid är 9 längre än männens. 16 97 personer med inskrivning före 1 december ingår inte i underlaget. Om dessa personer hade inkluderats hade den genomsnittliga ledtiden varit 66 för ABO, och 57 för EBO, 55 för anhöriga, 47 för kvot och 41 för övriga.

Sida: 25 av 48 Tabell 5 Tid från inskrivning till start av samhällsorientering fördelat på kategori, september 2011 (Antal personer inom parentes) 17 Anhörig (130) ABO (320) EBO (576) Kvot (245) Övriga (49) Totalt (1320) Genomsnitt 80 114 84 65 68 87 Andel upp till 15 10% (13) 2% (6) 6% (32) 15% (36) 18% (9) 7% (96) Andel upp till 30 Andel upp till 45 Andel upp till 60 Andel över 60 24% (31) 6% (20) 18% (102) 33% (80) 27% (13) 19% (246) 36% (47) 13% (40) 31% (176) 39% (96) 49% (24) 29% (383) 49% (64) 23% (72) 45% (257) 54% (133) 63% (31) 42% (557) 51% (66) 78% (248) 55% (319) 46% (112) 37% (18) 58% (763) Kommunerna ansvarar för att tillhandahålla samhällsorientering. Den genomsnittliga ledtiden från inskrivning på Arbetsförmedlingen till påbörjad samhällsorientering är 87. Skillnaden i väntetid är stor mellan kategorierna. ABO får vänta längst på denna insats, i genomsnitt 114, medan väntetiden är kortast för kvotflyktingar som i genomsnitt får vänta 65. Kvinnornas genomsnittliga ledtid är 12 längre än männens. Kommunerna arbetar fortfarande med formerna för samhällsorientering och på vissa orter har upphandlingen av samhällsorientering överklagats. Denna ledtid har ökat sedan Arbetsförmedlingens rapport i augusti. Det är fortfarande en relativt liten andel nyanlända med etableringsplan som har påbörjat samhällsorientering och därmed finns det fortfarande personer som väntar. Av denna anledning är det rimligt att anta att ledtiden kommer att fortsätta öka under de kommande månaderna. 17 99 personer med inskrivning före 1 december ingår inte i underlaget. Om dessa personer hade inkluderats hade den genomsnittliga ledtiden varit 126 för ABO, och 85 för EBO, 80 för anhöriga, 65 för kvot och 70 för övriga.

Sida: 26 av 48 Tabell 6 Tid från inskrivning till start av sfi fördelat på kategori, september 2011 (Antal personer inom parentes) 18 Anhörig (296) ABO (722) EBO (1228) Kvot (461) Övriga (192) Totalt (2899) Genomsnitt 66 101 68 50 75 74 Andel upp till 15 9% (26) 2% (11) 4% (48) 17% (79) 7% (13) 6% (177) Andel upp till 30 Andel upp till 45 Andel upp till 60 Andel över 60 24% (70) 7% (54) 16% (201) 37% (172) 19% (36) 18% (533) 37% (110) 16% (115) 35% (431) 50% (229) 38% (73) 33% (958) 56% (166) 27% (197) 51% (632) 67% (307) 50% (96) 48% (1398) 44% (130) 73% (525) 49% (596) 33% (154) 50% (96) 52% (1501) Kommunerna ansvarar för att tillhandahålla Sfi. Den genomsnittliga ledtiden från inskrivning på Arbetsförmedlingen till påbörjad Sfi är 74. Skillnaden i väntetid är stor mellan kategorierna. ABO väntar längst på denna insats, i genomsnitt 101, medan väntetiden är kortast för kvotflyktingar som i genomsnitt får vänta 50. Kvinnornas genomsnittliga ledtid är 8 längre än männens. Analys av ledtider Ledtiderna har generellt blivit längre sedan Arbetsförmedlingen lämnade sin förra återrapport om etableringsuppdraget i augusti. En del av förklaringen till detta kan vara att ärenden med längre handläggningstid först nu är klara och därmed har en ledtid som kan mätas. Tiden det tar innan en person får ett beslut om etableringsplan har givetvis en direkt konsekvens för övriga ledtider eftersom dessa är beroende av när beslut om etableringsplan fattas. Detta är viktigt att ha i åtanke när ledtiderna studeras. Nyanlända som har vistats på anläggningsboende under asyltiden är den kategori som har längst ledtider. En anledning till detta kan exempelvis vara frågan om bostad. ABO utgör 79 procent av alla personer som begär hjälp 18 216 personer med inskrivning före 1 december ingår inte i underlaget. Om dessa personer hade inkluderats hade den genomsnittliga ledtiden varit 107 för ABO, och 69 för EBO, 67 för anhöriga, 50 för kvot och 77 för övriga.

Sida: 27 av 48 med bosättning och mer tid för att hantera frågan om bostad måste läggas på just denna kategori. Anhöriga och personer i EBO, som ofta är inneboende hos en bekant eller släkting, har ofta en kontaktperson som kan hjälpa dem med praktiska frågor. Det är inte lika givet att ABO har en sådan kontaktperson och därmed behöver denna hjälp av Arbetsförmedlingen. Detta kan rimligen ha en påverkan på hur lång tid det tar att upprätta en etableringsplan och därmed även resterande ledtider. Kvotflyktingar får ett mer samordnat stöd vid mottagandet då kommunen ofta har förberett med bostad, svenskundervisning och samhällsorientering i direkt anslutning till inflyttningen. Det är även denna kategori som genomgående uppvisar kortast ledtider. När den nyanlände inom denna kategori får sin rätt till etableringsplan prövad behöver mindre handläggningstid läggas på exempelvis boende, barnomsorg eller kontakter med andra myndigheter. Generellt får kvinnor som regel vänta längre än männen. En möjlig förklaring till detta är att kvinnor måste vänta på barnomsorgsplats innan de kan delta i en etableringsplan. Först när detta är ordnat kan planen påbörjas. I och med att ledtiden för att upprätta en etableringsplan för kvinnor då förlängs påverkas även resterande ledtider. Tillgången till aktiviteter under sommaren kan också ha en påverkan på längden av vissa ledtider. Möjligen kan detta förklara att ledtiderna förlängdes i och med att data från juli september tillfördes. Arbetsförmedlingen följer noga utvecklingen av ledtiderna och hur de kan kortas.

Sida: 28 av 48 Bosättning En nyanländ får anmäla behov om plats för bosättning i en kommun till Arbetsförmedlingen, dock senast inom sex månader från den dag då han eller hon beviljades uppehållstillstånd. Arbetsförmedlingen ska anvisa en nyanländ som har rätt till etableringsplan plats för bosättning i en kommun. Kommunen ska ha träffat överenskommelse med en länsstyrelse om mottagande för bosättning. Arbetsförmedlingen ska genomföra anvisningen även innan det är klarlagt att den nyanlände har rätt till etableringsplan. Rätten till hjälp med bosättning gäller även nyanlända som ingår i samma hushåll som, eller är nära anhörig till och avser att bo tillsammans med, en nyanländ som har rätt till en etableringsplan. För de personer som behöver hjälp med bosättning upprättas ett bosättningsunderlag av arbetsförmedlaren som sedan skickas till Arbetsförmedlingens centrala bosättningssektion. Redovisningen av bosättningsarbetet är uppdelad på kategorierna nyanlända som under tiden asylansökan har prövats vistats på Migrationsverkets anläggningsboende (ABO) respektive valt att bo i så kallat eget boende (EBO). Nyanlända som anmält behov om hjälp med bosättning till Arbetsförmedlingen och som vid tiden för denna anmälan inte vistades vid något av Migrationsverkets anläggningsboenden redovisas som EBO. De redovisas även som EBO då det har gått mer än 30 från uppehållstillstånd och den nyanlände i och med detta inte längre omfattas av lag (1994:137) om mottagande av asylsökande med flera.

Sida: 29 av 48 Inflöde Nyanlända med rätt till etableringsplan samt deras familjemedlemmar har rätt att få hjälp av Arbetsförmedlingen med bosättning. Den grupp som har denna rätt är något vidare än vad som gällde innan etableringsuppdraget. Tidigare var en nyanländ tvungen att fortfarande vara inskriven i Migrationsverkets mottagningssystem för att ha rätt till hjälp med bosättning. Idag har personen kvar denna rätt sex månader efter beviljat uppehållstillstånd. Detta innebär att de nyanlända, och främst nyanlända i eget boende, har större möjligheter till hjälp. Diagram 6 Antal personer som anmält behov av hjälp med bosättning fördelat på kategori, september 2011 19 700 600 36 Antal 500 400 300 200 100 613 51 87 246 213 114 79 281 303 147 354 90 65 93 265 288 291 70 333 EBO ABO 0 December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Arbetsförmedlingen har sedan den 1 december 2010 tagit emot anmälan om behov av hjälp med bosättning från 4 019 personer. Här ingår även personer som inte har rätt till etableringsplan men som söker hjälp tillsammans med någon som har denna rätt. Det månatliga inflödet av personer som har begärt hjälp med bosättning har i genomsnitt legat på drygt 400 personer. Det högre inflödet i december månad beror på den balans som Arbetsförmedlingen övertog från Migrationsverket i och med att lagen trädde i kraft. 79 procent, eller 3 187 personer, av de som har anmält behov om hjälp med bosättning, vistades på Migrationsverkets anläggningsboende under tiden 19 Den månad en person har anmält behov om bosättning kan i enstaka fall skilja sig från tidigare lämnad återrapport. I övergången från den manuella hanteringen av bosättningsärenden till ett ärendehanteringssystem har vissa dubbelregistreringar av bosättningsärenden noterats och åtgärdats. Retroaktiva justeringar har även resulterat i ett större antal ärenden vissa månader, i synnerhet för juni.

Sida: 30 av 48 asylansökan prövades. 21 procent, eller 832 personer, hade bott i eget boende under denna tid. Tabell 7 Antal personer som anmält behov av hjälp med bosättning fördelat på vuxna/barn och kön, september 2011 Kön/Ålder Vuxna Barn Totalt Andel av total Kvinnor 1337 582 1919 48% Män 1465 635 2100 52% Totalt 2802 1217 4019 100% Bosättningsunderlaget i ett ärende kan innehålla en eller flera personer i behov av hjälp och alla behöver inte omfattas av etableringsreformen. Som framgår av tabell 7 omfattar bosättningsärendena 2 802 vuxna och 1 217 barn. Anvisade Tabell 8 Antal personer som har fått anvisning fördelat på vuxna/barn och kön, september 2011 Kön/Ålder Vuxna Barn Totalt Andel av total Kvinnor 580 329 909 52% Män 486 357 843 48% Totalt 1066 686 1752 100% Arbetsförmedlingen har under perioden anvisat 1 752 personer en plats för bosättning i kommun. 1 541 personer, 88 procent av de anvisade, var ABO och 211 personer, 12 procent, var EBO. Av tabell 8 framgår antalet anvisade fördelat på kön respektive barn och vuxna. Andelen nyanlända som har anmält behov om hjälp med bosättning och som också har fått en anvisning är oförändrad från tidigare återrapport, det vill säga 44 procent. Av de 4 019 personer som begärt Arbetsförmedlingens hjälp med bosättning har 606 personer, eller 15 procent, avbrutit anvisningsprocessen och skaffat bostad i en kommun på egen hand. 54 procent av de som avbröt anvisningsprocessen är män. Bosatta I redovisningen av antalet och andelen som bosatts skiljer Arbetsförmedlingen på faktiskt respektive planerat bosättningsdatum. För de nyanlända som vistas vid ett av Migrationsverkets anläggningsboenden

Sida: 31 av 48 (ABO) och därmed är inskrivna i mottagningssystemet kan ett faktiskt bosättningsdatum hämtas från Migrationsverket. För nyanlända i kategorin EBO som inte vistas vid ett anläggningsboende eller är inskriva i mottagningssystemet vid tid för bosättning redovisas istället planerat bosättningsdatum. Detta då det ligger utanför Arbetsförmedlingens kontroll att ha kännedom om när och i vissa fall om en nyanländ flyttar till den plats dit anvisning skett. Tabell 9 Antal personer som bosatts fördelat på vuxna/barn och kön, september 2011 20 Kön/Ålder Vuxna Barn Totalt Andel av total Kvinnor 334 196 530 54% Män 247 202 449 46% Totalt 581 398 979 100% Av de 1 752 personer som har anvisats en bostad har 979 personer bosatts. Av de resterande 773 personerna som har anvisats en bostad men inte bosatts gäller följande: Arbetsförmedlingen avvaktar svar på om anvisningen accepteras från 125 nyanlända, sju procent av alla anvisade. 222 nyanlända, 13 procent av alla anvisade, har anvisats en bostad och tackat ja men Arbetsförmedlingen har ännu inte fått uppgift om inflyttningsdatum. Slutligen har 426 personer, 24 procent av alla anvisade, fått en anvisning och tackat nej. 905 personer, 92 procent av de bosatta, var ABO och 74 personer, 8 procent, EBO. Ledtider 4 019 personer har anmält behov om hjälp med bosättning till Arbetsförmedlingen. Av dessa har 1 752 anvisats en plats för bosättning och av dessa har 979 personer bosatts. I redovisningen av ledtider inom bosättningen nedan har de personer som överlämnades från Migrationsverket den 1 december 2010 exkluderats 21. 20 Tabellen innehåller faktiskt bosatta ABO och planerat bosatta EBO. 21 Alla ledtider utgår från huvudsökandes datum för uppehållstillstånd.

Sida: 32 av 48 Tabell 10 Genomsnitt, antal Andel inom fyra veckor Andel bortom fyra veckor Tid från beviljat uppehållstillstånd till anvisning fördelat på kategori, september 2011 (Antal personer inom parentes) 22 ABO (1293) EBO (195) Totalt (1488) 76 127 83 16 % (211) 2 % (4) 14 % (215) 84 % (1082) 98 % (191) 86 % (1273) Den genomsnittliga tiden från beviljat uppehållstillstånd till anvisning är 76 för personer som under asyltiden bott i anläggningsboende och 127 för personer som bott i eget boende. Den längre ledtiden för den sistnämnda gruppen beror i huvudsak på två faktorer: dels är det i denna grupp mer vanligt att personer dröjer en tid efter uppehållstillstånd innan de anmäler behov om hjälp med bosättning, dels har Arbetsförmedlingen svårare att hitta lämpliga kommuner som är villiga att ta emot nyanlända som under asyltiden bott i eget boende. Detta kan delvis förklaras av att vissa kommuner är tveksamma till om nyanlända i eget boende kommer tacka ja till en anvisning till kommunen, alternativt till om anvisningen kommer leda till en långsiktig bosättning i kommunen. Även utformningen av förordningen om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar (2010:1122) har troligen viss påverkan på kommuners benägenhet att ta emot denna grupp. 22 53 personer med uppehållstillstånd beviljat innan den 1 november ingår inte i underlaget. Om dessa personer hade inkluderats hade den genomsnittliga ledtiden varit 78 för ABO, 132 för EBO och 86 totalt. 211 anvisade personer tillhör de ärenden som övertogs från Migrationsverket och ingår inte i underlaget.

Sida: 33 av 48 Tabell 11 Genomsnitt, antal Andel inom åtta veckor Andel bortom åtta veckor Tid från beviljat uppehållstillstånd till faktisk bosättning (ABO), september 2011 (Antal personer inom parentes) 23 Totalt (737) 98 17 % (128) 83 % (609) Andelen personer som under asyltiden bott i anläggningsboende och som bosatts inom 8 veckor från beviljat uppehållstillstånd var vid utgången av september 17 procent. Den genomsnittliga ledtiden från beviljat uppehållstillstånd till bosättning var för denna grupp 98. Tabell 12 Genomsnitt, antal Andel inom åtta veckor Andel bortom åtta veckor Tid från beviljat uppehållstillstånd till planerad bosättning (EBO), juni 2011 (Antal personer inom parentes) 24 Totalt (61) 156 5 % (3) 95 % (58) För personer som bott i eget boende under asyltiden var den genomsnittliga ledtiden från beviljat uppehållstillstånd till planerad bosättning 156. Andelen personer i denna grupp som hade en ledtid som understeg åtta veckor var 5 procent. 23 29 personer med uppehållstillstånd beviljat innan den 1 november ingår inte i underlaget. Om dessa personer hade inkluderats hade den genomsnittliga ledtiden varit 101. 139 faktiskt bosatta personer tillhör de ärenden som övertogs från Migrationsverket och ingår inte i underlaget. 24 11 personer med uppehållstillstånd beviljat innan den 1 november ingår inte i underlaget. Om dessa personer hade inkluderats hade den genomsnittliga ledtiden varit 167.