PROJEKTPLAN. 2. Projektidé



Relevanta dokument
PROJEKTPLAN FÖR PROJEKT INOM LEADER BERGSLAGEN

SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT

PROJEKTPLAN LEADER. Ankomstdatum / diarienummer (fylls i av leaderkontoret)

Den som söker Leaderstöd och ansvarar för att projektet drivs på sätt som anges i ansökan. OBS! Måste inneha ett organisationsnummer

HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd

Slutrapport för projekt

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,

Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

Matematiksatsningen 2011

Projektansökan

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: Sälenvägen Sälen

Rundvirkesstiftelsen. Ansökan om stöd från Rundvirkesstiftelsen 1(6)

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektbeskrivning (hela projekttiden)

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer , Lärsemester Osby Lärsemesterförening

Ansökan för Sixten, Leader Sjuhärads ungdomscheck

Riktlinjer för redovisning av projektbidrag för 2013

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6)

Kandidatprogrammet miljövetenskap

Anvisning till slutrapport för projektstöd

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Verksamhetsberättelse Urban Haglind, RUC-samordnare

Ansökan om finansiering av insatser/projekt

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

Kunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Ansökan för Sixten, Leader Sjuhärads ungdomscheck

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor. Reviderade

IT-kunskap för alla äldre Politikerinitiativ den 17 november 2014 Mats Gerdau (M)

Ansökan för Sixten, Leader Sjuhärads ungdomscheck

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap

Information om nätverksaktiviteter

Obs! Börja med att mejla in din ansökan. När den bedöms som komplett av LEADER-kontoret, skickar du den undertecknad per post.

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Lär känna NTA lite närmare.

Ansökan om finansiering av insatser/projekt

Studieplan för ämne på forskarnivå

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Teknik och innovationer

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund

Ansökan för Sixten, Leader Sjuhärads ungdomscheck

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

FramtidsFrö i Halland

Guide till slutrapport

Verksamhetsplan

Projektplan för Vision 2025

Wow, vilken resa! Att utvecklas som lärare i matematik och naturvetenskap

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Ämnesblock matematik 112,5 hp

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj Ängelholm

Slutrapport för projekt

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

Frågor och svar om Idéslussar i kommuner utvecklingsprojekt 2016

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg

Melleruds Södra Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum Årjängs kommun

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Problemlösarna har fyra konkreta tips på vad som gör ett lyckat studiebesök:

LPP Delaktighet, inflytande och förberedelse inför årskurs 3 Beskrivning av elevgrupp och andra omständigheter

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Beslut för förskoleklass och grundskola

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

STRUKTUR. Kemistutbildningen. KANDIDATEXAMEN I NATURVETENSKAPER 180 sp HUVUDÄMNE. 93 sp. Grundstudier

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2018 Karin Lisspers Anneli Strömsöe

Beslut för grundskola

Välkomna! Närträff 9 februari Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

Folkhälsomyndigheten får årligen i uppdrag att fördela 40 miljoner kronor till projekt som ska utveckla det ANDT-förebyggande arbetet i landet.

Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret

Projektplan Projekt Oberoende

Slutrapport för projektstöd.

Slutrapport för projektet

Vad händer efter. Bergskraft 11 13? Bergskraft Reservera september för Bergskraft! I detta nummer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Värt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är kronor per år.

De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring

Projektplan. bankgiro nr:

Kampen om eleverna Marknadsföringens konsekvenser för gymnasievalet

Slutrapport för projektet

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

Grundutbildning för temautbildare

Transkript:

VAD ÄR ETT PROJEKT? Ett projekt ska vara väl avgränsat i tid, kostnad och omfattning. Det ska också ha ett eller flera bestämda och mätbara mål. Projekt bedrivs utanför den ordinarie verksamheten. Läs mer i vad som ska skrivas under de olika rubrikerna i projektplanen i Anvisning till blanketten Ansökan projektstöd inom Leader. PROJEKTPLAN 1. Projektnamn HögLösningar (elever på högstadiet är med och forskar på framtida lösningar på lokala miljöproblem, i detta fall Kvarntorpshögen. En lösning är också en kemisk term, en homogen blandning av två eller flera ämnen). 2. Projektidé Ange projektidén. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till projektidén. Projektet handlar om att ungdomar på högstadiet är delaktiga i vetenskaplig forskning kring processer och miljöproblem förknippade med Kvarntorpshögen i Kumla. De problem som identifierats och som har lett fram till projektidén är: (1) Kumla kommun, som ägare till Kvarntorpshögen, har ett stort intresse av att studera framtida miljöpåverkan från högen. Eftersom högen fortfarande brinner bildas i nuläget inga stora mängder med lakvatten, men framtiden är oviss, inom uppskattningsvis 50-100 år svalnar högen och kommunen är angelägen att ta reda på så mycket som möjligt om hur lakvattnet kommer att se ut och hur det isåfall påverkar recipienten. (2) Intresset för naturvetenskapliga ämnen, i synnerhet kemi och matematik, sjunker stadigt bland landets ungdomar och Sverige ligger numer under genomsnittet respektive signifikant under snittet inom matematik och naturvetenskap (bilaga 9). De flesta unga har ingen uppfattning om vad det innebär att forska, det anses svårt och konstigt och ska de nämna ett namn på en forskare så blir det Albert Einstein. Detsamma gäller i princip även för kemiämnet, som anses vara svårt och abstrakt, inget som är till nytta för dem. Till sin fördel återfinns emellertid yrken relaterade till detta inom den senaste listan över framtidsyrken från SACO (bilaga 8). Projektets övergripande teman är: miljöforskning, hållbar utveckling, framtiden och framtidsscenarion. Den forskning som kommer att bedrivas inom projektet, av högstadieelever, är riktig vetenskaplig forskning. Resultaten ska hålla så pass hög vetenskaplig nivå så att de kan presenteras på internationella konferenser. Stor vikt läggs vid att använda restmaterial, t ex askor och kalkhaltiga material från andra industrier för att avhjälpa problem som kan tänkas uppstå vid en framtida avsvalning av högen. Konceptet som projektet kommer jobba främst inom kan därför sammanfattas genom: Rest + Rest Lösning (på lokalt miljöproblem) Vid Kvarntorps industriområde, precis vid foten av Kvarntorpshögen, ligger en lokal anpassad för storskaliga miljökemiska tester av material. Lokalen kallas Forskningsstation Kvarntorp och ligger i direkt anslutning till Naturskolan i Kumla. Naturskolans mål och syfte med verksamheten är att öka intresset för och skapa goda förutsättningar för naturstudier, genom att få uppleva och på egen hand undersöka med alla sinnen. Naturskolan är till för alla skolor i Kumla kommun, men utnyttjas mest av, och passar även bäst för, elever på låg- och mellanstadiet. HögLösningar kommer således kunna komplettera Naturskolans verksamhet, så att ungdomarna får en naturvetenskaplig grund genom Naturskolan och därefter kan gå vidare till HögLösningar, som är mer experiment- och analysfokuserat. Projektplanmall D 2008-10.2 1/7

Naturskolan naturvetenskap/biologi HögLösningar naturvetenskaplig forskning/kemi Miljön kring Kvarntorp är spännande ut många perspektiv. Här finns en miljö som starkt påverkats av industriverksamhet, men också en miljö som är intressant ur geologisk, biologisk, kemisk och kulturell synvinkel. Detta är en viktig del i Naturskolans verksamhet, och även i HögLösningar kommer stor vikt att läggas just kring detta. Metodik/utförande: Bakgrund/syfte hypotes datainsamling analys av data slutsatser Eleverna kommer att få jobba utifrån ett vetenskapligt tillvägagångssätt med Kvarntorpsproblematiken som grund. Verksamheten läggs upp med information om vad det handlar om och varför det är viktigt (bakgrund och syfte) för att därefter mer gå in på vad själva experimenten kommer att beröra: hur framtida miljöpåverkan från Kvarntorpshögen kommer att bero av ex. klimat/ och nerderbördsförändringar (hypotes). När hypotesen väl är uppställd startar bygget av experimenten samt provtagning (insamling av data). När en termin har gått kommer de kunna sammanställa de data som de samlat in (analys av data) och slutligen kunna formulera en slutsats kring den hypotes som ställdes upp i början. Experimenten som kommer att testas är: 1. Material från Kvarntorpshögen samt eventuellt gruvavfall med sekundära utfällningar placeras i behållare (50 L) och lakas med olika mängd vatten i olika intervall. Detta är intressant att studera ur ett klimat-/nederbördsförändringsperspektiv. 2. Skiffer från Kvarntorpshögen lakas med olika temperaturer på lakvätskan. Detta är speciellt intressant då olika delar av Kvarntorpshögen håller olika temperatur. För att kunna studera processer som kan tänkas ske i fält, måste man göra tester i större skala. Labskala är bra för att i ett första skede studera tillämpbarhet av en metod, men ett labskaletest tar inte hänsyn till exempelvis kanalbildning, flöden och kemiska utfällningar på samma sätt som ett pilotskaletest och prediktionen blir därmed mindre tillförlitlig. Experimenten kommer att skötas av 6 klasser från Vialundskolan i Kumla. Klasserna är fördelade över olika årskurser: 1 klass 6, 2 klass 7 och 3 klass 8. Denna fördelning möjliggör att lärarna kan välja vilket fokus de vill ha på experimenten för varje årskurs, från mindre avancerat för årskurs 6 till mer avancerat för årskurs 8 (man väljer vilka parametrar man tittar på, för årskurs 6 kan det räcka att notera färger och utfällningar, räkna om milliliter tillsatt vatten till liter osv., i årskurs 7 kan man välja att introducera ph-mätningar och elektrisk ledningsförmåga och i årskurs 8 redoxpotential och metallanalyser). Utöver provtagningen som sköts av eleverna tar ansvariga forskare också prover med jämna intervall. På dessa prover mäts samma parametrar som eleverna mäter samt att man mäter halten av olika metaller i lösningen, oorganiska anjoner, löst organiskt kol etc. Resultaten från dessa mätningar får eleverna ta del av genom att de presenteras på en blogg. 3. Erfarenheter från tidigare projekt Redovisa hur projektet ska ta tillvara erfarenheter från tidigare projekt. Läs mer i anvisningar. Under ett tidigare projekt i Kopparberg, som genomfördes av doktorand i miljökemi (Sartz) 2009-2010, framkom två viktiga erfarenheter: (1) verklighetsanknytning, att det är på riktigt och (2) praktiskt arbete och helhetsbegrepp. Dessa två erfarenheter beskrivs lite mer utförligt nedan. 1. Resultaten från de experiment som eleverna (årskurs 7) jobbade med under ett års tid var en viktig pusselbit i en akademisk avhandling. Resultaten publicerades och presenterades även på två Projektplanmall D 2008-10.2 2/7

internationella konferenser i Canada och eleverna insåg ganska snart att det fanns ett riktigt, inte skapat, intresse för deras resultat. Det faktum att det de gjorde var forskning: att det var någonting nytt som ingen visste svaret på i förväg, var en stor bidragande faktor till att projektet blev så lyckosamt. Eleverna jobbade med olika kalktillsatser till gruvavfall, och i slutet av projektet fick eleverna åka på studiebesök till Nordkalk i Köping. Vid fabriken i Köping fick de se de enorma mängder av restmaterial som bildas och fick en förståelse för att deras experiment, som gick ut på att se om man kunde använda dessa rester till någonting nyttigt, verkligen hade ett riktigt syfte. 2. Den lokala miljöhistorian var också en viktig bit. De experiment som utfördes var baserade på material, gruvavfall, från ett historiskt gruvområde som låg bara några hundra meter bakom skolan. Bergslagen har en lång tradition av gruvbrytning och många av eleverna passerar flera gruvområden bara på vägen till skolan. När de också fick göra saker praktiskt: skotta upp gruvmaterialet och blanda med kalkmaterialet, blev det också lättare att förstå hur försöken var uppbyggda och vad de syftade till. HögLösningar kommer att ta tillvara samtliga ovan nämnda erfarenheter och applicera dem på problematiken och historian kring Kvarntorpshögen. 4. Vilka ska genomföra projektet? Beskriv vilka som ska genomföra projektet. Ange om det är till exempel företag, organisationer, eller andra som deltar och namnen på dessa. Ange även inriktning om företag deltar i genomförandet, till exempel lantbruksföretag eller turistföretag. Beskriv också hur projektorganisationen ser ut. Ange även hur ålders- och könsfördelningen ser ut för dem som genomför projektet (antal kvinnor/män under 25 år, antal mellan 25 och 40 år samt antal 40 år och äldre). Ange också om det finns det representanter med utländsk bakgrund. Läs mer i anvisningar. Sökande organisation är Kumla kommun Projektet kommer att bemannas genom upphandlade tjänster. Ett antal funktioner och de kompetenser som krävs för respektive funktion beskrivs senare i denna text. Örebro universitet deltar genom medverkan av doktorander och seniora forskare i verksamheten vid Forskningsstationen. Kumla kommun är delaktiga i projektet dels som ägare till ett eventuellt framtida miljöproblem samt genom att låta två lärare lägga tid i projektet (offentlig medfinansiering). Naturskolan med Britt Eklöf och HögLösningar kommer ha ett nära samarbete och eventuellt samordna transporter och andra evenemang. Naturskyddsföreningen i Kumla kommer att bistå med information om sin verksamhet samt hålla i blomstervandringar etc på Kvarntorpshögen. Bergskraft Bergslagen Ekonomisk Förening (BKBEF), med säte i Kopparberg, kommer att bistå med informationskvällar för deltagande elevers anhöriga och övriga intresserade. BKBEF startades i september 2009 och syftar till att främja hållbar utveckling och tillväxt i Bergslagen med utgångspunkt i Bergsbruk och miljöteknik. Föreningen har i december 2011 27 medlemmar, varav 10 är kommuner (däribland Kumla kommun), 6 är företag och 11 är privatpersoner. Sakab i Kumla, Zandra Arwidsson, kommer att kunna bistå med studiebesök och information om sin verksamhet. Vialundskolan i Kumla, NO-lärare Maria Söderberg och Laila Svahn och elever Projektplanmall D 2008-10.2 3/7

5. Syfte och målgrupp Beskriv vad projektet söker stöd för och vilka de övergripande syftena med projektet är. Ange också vilken målgrupp projektet vänder sig till. Hur ser ålders- och könsfördelningen ut för dem som är målgrupp för projektet? Finns det personer med utländsk bakgrund i målgruppen? Målgruppen för projektet är högstadieelever från Kumla. Det övergripande syftet är att öka intresset för högre studier och forskning inom naturvetenskapliga ämnen. Som ett resultat av forskningen kommer även ny kunskap fås fram, som kommer att vara till gagn för framtida planering av miljösituationen i Kvarntorp. 6. Geografiskt verksamhetsområde Redogör för var projektet kommer att genomföra sin verksamhet och vilket område resultatet av projektet kommer att tillfalla. Verksamheten kommer att vara förlagd i Kvarntorp, i nära anslutning till Naturskolan i Kumla. Lokalen hyrs av Kumla kommun. Resultaten av projektet kommer att vara dels ökad kunskap och dels forskningsresultat från de experiment som utförs. Forskningsresultaten är offentliga och tillfaller således både forskarna, eleverna och övriga intresserade, t.ex Kumla kommun (som intressent i form av ägare av Kvarntorpshögen). 7. Projektets mål Ange vilka målen för projektet och hur ni ska arbeta för att uppfylla dem. Målen ska vara mätbara. Om det är möjligt att ange storleken på målen med siffror ska du göra det. Värden bör då anges dels för situationen före projektets start, dels för hur du beräknar att resultatet blir efter genomförandet. Läs mer i anvisningar. Långsiktigt mål med projektet är att få till fler samarbeten mellan grundskola och högskola/universitet (t ex i form av examensarbetare och doktorander) för att få bilden av forskning mer verklighetsanknuten. Projektet ska leda till att det skapas en positiv spiral med ökat intresse för NO i grundskolan som ger fler sökande till NO-gymnasieprogram som ger fler sökande till högre studier inom NO. Efter projekttiden skall sättet att arbeta anammas på fler ställen i landet och även internationellt. Mätbara mål är fler sökande till naturvetenskapliga utbildningar på högskola/universitet. De aktuella målgrupperna i HögLösningar (årskurs 6-8) kommer dock bara hinna följas upp till gymnasievalet inom tiden för projektperioden (kan börja högskola/universitet tidigast 2016). I slutet av projektperioden kommer kontakter börja tas för en framtida internationalisering av HögLösningar. Aktuella länder för att starta upp denna internationalisering kommer att vara Storbritannien och Tyskland, då de har många liknande problem med skifferdeponier som Närke har. 8. Genomförandeplan med tidsplan Här beskrivs de aktiviteter som ska ingå i projektet och ungefärliga tidpunkter för när varje aktivitet börjar och slutar. Beskriv vilka kostnader som ligger inom respektive aktivitet, se ytterligare information om kostnadsslagen nedan. Läs mer i anvisningar. Projekttid: 2012-2014 Nedan listas de funktioner som behövs för att utföra projektet. Under varje funktion listas sedan de aktiviteter (med tidpunkt och typ av kostnad) som ingår i varje funktion. Projektplanmall D 2008-10.2 4/7

Funktion: Expert/forskare geokemi samt projektledning Forskare inom geokemi, koppling till universitet och med gedigen kunskap om Kvarntorpshögen och dess historia, geokemi och nuvarande påverkan på recipient, skall ansvara för experimentens vetenskapliga tyngd. Kostnad: Tid och resor Aktivitet: Försöksplanering Planering av försöken. Se till att försöken håller rätt vetenskaplig nivå, att resultaten blir vetenskapligt intressanta. Tidpunkt: Mest intensivt varje terminsstart Kostnader: Tid Aktivitet: Projektrapportering Projektledaren ansvarar för projektrapporteringen i slutet av projekttiden. Tidpunkt: Slutet av projekttiden Kostnad: Tid Aktivitet: Studiebesök Studiebesök hos relevanta industrier som t ex Ragn-Sells, Korsnäs Frövi och Sakab Tidpunkt: En gång per vårtermin (totalt 3 tillfällen) Kostnad: Bussar, fika, lunch Aktivitet: Reklam och marknadsföring Marknadsföring av projektet kommer ske genom deltagande i seminarier och aktiviteter såsom Forskarfredag. Projektet kommer även trycka upp informationsblad/broschyrer. Kostnad: Trycksaker, resor, seminarieavgifter Aktivitet: Blogg Veckovis uppdatering av bloggen: bilder, mätresultat, frågor och svar. För uppstart av bloggen kommer expert att anlitas. Kostnad: Tid och kostnad för att hålla bloggen reklamfri Funktion: Expert/forskare geologi Geolog med gedigen kunskap om Bergslagens geologi och historia, inklusive erfarenhet om prospektering i Bergslagen samt, för att belysa geologers stora arbetsfält, gärna varit verksam internationellt under flertalet år. Tidpunkt: Varje terminsuppstart Kostnad: Tid och resor Aktivitet: Terminsuppstart Vid varje terminsuppstart ska en genomgående information om Kvarntorpshögens historia och geologi beskrivas under en fälttur. Tidpunkt: Varje terminsstart Kostnad: Tid. Fika Projektplanmall D 2008-10.2 5/7

Funktion: Kemist/tekniker Kemist med erfarenhet av mätningar av alla aktuella parametrar samt provberedning. Tekniskt kunnande och erfarenhet av att designa och utveckla vetenskapliga försökssystem. Kostnad: Tid och resor Aktivitet: Försöksunderhåll Underhåll av försöken, se till att alla pumpar fungerar, att laktemperaturen är rätt, att alla slangar håller tätt och inte sätter igen Kostnader: Tid Aktivitet: Provberedning Siktning, malning, torkning samt XRF-analyser av fasta material., men mest intensivt vid uppstart av nya försök Kostnad: Tid för operatör och hyra av maskiner Aktivitet: Provtagning En gång i veckan ska eleverna komma ut och göra provtagningar. På provet mäts sedan ph, elektrisk ledningsförmåga och redoxpotential parametrar som säger mycket om hur vilka kemiska processer som pågår och som man kan prediktera framtida miljöpåverkan från. Experimenten provtas också av forskare och experter inom geokemi för att ytterligare utvärdera experimenten genom analyser av oorganiska anjoner, TOC, metaller samt geokemisk modellering. Kostnader: Bussresor till och från Kvarntorp. Förbrukningsmaterial såsom provrör, pipetter, syra. Lokalhyra. Analyskostnader för metaller och anjoner. Funktion: Ekonomi och administration Aktivitet: Bokföring, administration och rekvisitionsansvar Bokföring och administration, med ansvar för fakturahantering och rekvirering. Bokföring skall ske i bokföringsprogram och kunna särskiljas i en projektredovisning., mer intensivt vid rekvisitioner Kostnad: Tid 9. Plan för hur du ska sprida resultatet Redogör för hur och till vilka resultatet ska spridas. Ange också hur många som berörs av projektet och av resultatet. Projektet kommer ha en egen blogg som är länkad från Bergskrafts hemisda, denna uppdateras löpande med mätresultat och andra händelser. Skolverket kommer att informeras om projektets verksamhet och eventuellt tillfrågas att vara delaktiga i utvärderingen av projektet. Vid sidan av den naturvetenskapliga forskningen (resultat från experimenten) kommer det även att vara intressant att engagera forskare inom pedagogik och didaktik. Medverkan på aktiviteter som t ex Forskarfredag samt marknadsföring genom radio- och tv-reportage. Projektet nämns alltid på olika typer av seminarier och konferenser som Bergskraft deltar i. Projektplanmall D 2008-10.2 6/7

Då resultat från experimenten presenteras, t ex på vetenskapliga konferenser, beskrivs det alltid att de är en del av skolprojektet Inom spridning av resultatet kommer således ingå marknadsföring både av området (Kvarntorp och högen) och dels projektkonceptet och därmed också LEADER. Bergskraft Bergslagen Ekonomisk Förening kommer att anordna informationsträffar för elevers anhöriga och andra intresserade en gång per termin (i samband med terminsuppstart), där experimenten och resultaten presenteras lite mer i detalj. En uppskattning av hur många som berörs av projektet och resultatet är mycket svår att göra. Det är dels elever som är med i projektet (ca 150 per läsår), deras föräldrar, syskon etc. Därutöver är det forskare vid universitetet, anställda inom Bergskraft, ca 30 st (sökande organisation och projektledarens arbetsgivare), Kumla kommun m.fl. 10. Övergång till ordinarie verksamhet Redogör här för hur verksamheten ska fortsätta efter att projektet har avslutats. Förhoppningen är att verksamheten skall bli en integrerad del av undervisningen och kunna drivas vidare i Kumla kommuns regi, eventuellt genom fortsatta ansökningar om bidrag men också med visst stöd från ex. KVA och Skolverket. Projektplanmall D 2008-10.2 7/7