Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under hela tiden? Ge förslag på hur du kan förlänga hållbarheten hos kött, fisk, bröd, bär och grönsaker och förklara kort varför ditt förslag fungerar. För att maten inte ska mögla brukar vi lägga i kylskåpet, men förr i tiden fanns det inte kylskåp. Då brukade man torka maten, senare började man att salta köttet eller fisken så att allt vatten sugs ut, men salt var ganska dyrt så då kunde man grava köttet eller fisken för till gravning behövs bara lite salt. Grönsaker och bär kan man inte grava istället syrar man de, då låter man mjölksyrnings bakterier utvecklas och istället förhindra andra bakterier. Sylt och marmelad syltar man för att det ska hålla. Om sylten eller marmeladen innehåller mer än 65% socker kan bakterier inte överleva. På vilket sätt tror du svårigheten att bevara 1b mat påverkade människors vardag förr och idag i delar av världen som saknar elektricitet? Jag tror att det påverkade människors vardag ganska mycket. Förr i tiden då man inte visste hur man bevarade mat tror jag att det kan ha varit ganska jobbigt eftersom att maten inte höll. Ibland fångade man fisk eller ett djur och kunde äta det andra dagar ingenting. Antingen så fick man äta upp all mat på en gång eller spara den och äta den när den möglig, vilket inte är bra eftersom att mögel är cancer framkallande. Vissa dagar kanske man hade tillgång till mat och andra inte. Men redan på medeltiden kom man på hur man kan bevara mat, då torkade eler saltade man köttet eller fisken så att den höll längre. De människor som inte kan bevara sin mat nu för tiden har det nog väldigt jobbigt. Vissa dagar har de mat och andra inte. När de inte har mat som de kan äta så får de ingen energi i sig och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Vilken av följande menyer tycker du är bäst 2 ger kroppen det den behöver och varför? Lägg till eller byt ut matvaror i menyerna så att de innehåller det kroppen behöver. Förklara varför menyerna blir bättre med det du lägger till. Meny 1 Stekt ägg, bacon, grönsallad och mjölk Meny 2 Ris, grönsallad och vatten Meny 3 Spagetti, ketchup och Coca-Cola Meny 4 Potatis, Strömming, grönsallad och vatten Jag tycker att Meny 1 ger kroppen mest av den näring den behöver. I Meny 1 finns det, stekt ägg, bacon, grönsallad och mjölk. I ägg finns det A-vitamin som är bra för synen, huden, slemhinnorna och tillväxten. I ägg finns det även D-vitamin som behövs för benstommens uppbyggnad. I bacon finns det proteiner som är vår kroppsbyggstenar och behövs när kroppen behöver laga sig själv. I grönsallad så finns det A-vitamin som är bra för huden, synen, slemhinnorna och tillväxten. I grönsallad finns det även E-vitamin som behövs för cellernas höljen. grönsallad innehåller även K-vitamin som behövs för att blodet ska kunna levra sig. I mjölk finns det Kalcium som stärker skellettet. Meny 2 innehåller ris, vatten och grönsallad. Om man lägger till en köttbit så får man i sig en mängd proteiner vilket kroppen behöver. Man kan också byta vattnet mot mjölk då få man i sig Kalcium och D-vitamin och A-vitamin. Meny 3 innehåller spagetti, ketchup och coca cola. I den här menyn finns det nästan bara socker, äter man den här menyn till lunch så kommer man att vara jättepigg ett tag men sedan kommer blodsockret att sjun-
ka och man kommer bara att bli trött sur och grinig. Så då byter jag ut coca colan med mjölk som innehåller D-vitamin och A-vitamin och Kalcium. Jag tar bort jag byter ut ketchupen mot en sallad som innehåller tomat, grönsallad, paprika och persilja. Då får man i sig A-vitamin, E-vitamin och K-vitamin. jag lägger även till en fet fisk så att man får i sig D-vitamin. Meny 4 innehåller potatis, stömming, grönsallad och vatten. Jag tycker att den här menyn var bra, eftersom att potatis innehåller kolhydrater, fisken D-vitamin, grönsalladen K-vitamin, E-vitamin och A-vitamin. Jag vill inte ta bort någnting så jag lägger istället till lite korv så att man får protein. För att kunna springa och röra oss behöver vi 3 energi som vi får från maten vi äter. Men hur kommer det sig att maten är energirik? Vart kommer energin ifrån? I din förklaring ska du använda begreppen energi, kolhydrat, kretslopp, fotosyntes och förbränning. För att maten som vi äter ska få energi måste den först få koldioxid, av avgaserna som alla bilar släpper ut och från då vi andas, solljus som växten får genom att solen skiner och så behöver växten vatten som finns i jorden. Den delen av växten som är under jorden suger åt sig vattnet. Sen gör växten om det till syre och till olika näringsämnen som är fyllda med energi. t ex protein eller kolhydrat. Det är det som är kretsloppet för fotosyntesen. När du tänker och rör på dig förbränner du energi. Tar av maten ger ut den till kroppen så att den kan få energi. Här nedan följer några påståenden om mat. 4 Förklara vad du tror att den som gör påståendet menar och berätta sedan om du håller med eller inte och varför. A Jag vill ha stora muskler så jag äter extra mycket protein B För att orka mer dricker jag energidryck C Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över frukosten D I innehållsdeklarationen får man veta ALLA ämnen som en vara innehåller E: Om alla människor vore vegetarianer skulle maten på jorden räcka till fler A Falskt och Sant Protein är kroppens byggstenar och behövs när kroppen växer eller behöver laga sig själv. När du tränar och bygger muskler så blir det lättare om du äter proteiner eftersom att kroppen växer då. Men bara för att du äter proteiner och inte tränar de muskler du vill ska bli större så kommer de inte bli det. Om du inte har ätit protein på ett tag så kan du känna dig svagare nästa gång du tränar. B Sant Du kommer att ha massa energi och ork precis efter att du har dryckit den eftersom att den innehåller massa socker och kontsgjord energi. Men efter ett tag kommer din energi snabbt ta slut och du kommer bli trött och lätt grinig. Så det är sant att man får mer energi och orkar mer, men inte en längre tid. C Sant och Falskt Att hoppa över frukosten är defenitift inte det smartaste sätta att gå ner i vikt på. Frukosten är dagens viktigaste måltid. Om du hoppar över frukosten och istället äter mycket onyttig mat de andra måltiderna så kommer du inte minska i vikt. Istället så ska man träna och äta en lagom mängd nyttig mat och mindre kolhydrater. D Falskt Man får inte alltid veta alla ämnen som en vara innehåller, det mesta står med i innehållsdeklarationen, i allfall de flesta råvaror men om det finns syre i produkten så tror jag inte att de alltid skriver det. E Falskt Jag tror inte att maten på jorden skulle räcka till fler
om alla vore vegetarianer för då skulle man ju inte äta djuren och då tar man ju bort en sorts mat och då blir det ju mindre mat och räcker inte till fler. Men man borde minska kött intaget. Här ska du planera, genomföra och utvärdera 5 en undersökning av vad en marshmallows innehåller. Presentera din planering och utvärdering i form av en laborationsrapport. Följande rubriker ska finnas med: Hypotes (vilka resultat du förväntar dig och varför) Undersökning (hur undersökningen ska genomföras, vilken ordning momenten ska tas ) Materiel (vad du behöver för prylar och kemikalier att genomföra undersökningen) Resultat (vad din undersökning visade) Slutsats (varför du fick de resultat du fått, hur de stämmer/skiljer sig från hypotesen) Förbättringar (hur undersökningen skulle kunnat genomföras annorlunda, hur felkällor kunnat undvikas eller vad man skulle kunna gå vidare med och undersöka ytterligare) Nu ska jag testa om det finns stärkelse i en marshmallow genom att droppa jod på en marshmallows bit, om den blir blåsvart så finns det stärkelse i. Hypotes: jag tror att det finns stärkelse i eftersom att en marshmallow innehåller mjöl och det finns stärkelse i mjöl. 1. Nu ska jag testa om det finns fett i en marshmallow, genom att gnugga en bit mot ett papper och om det är fett i så kommer det att ha gått igeom pappret. Hypotes: jag tror att det finns fett i eftersom att fett ger många kcal= energi och man får energi av godis 2. Nu ska jag testa och se om det finns druvsocker i marshmallowsen genom att blöta upp den och sedan lägga reagents stickan mot den, om den blåa rutan ändrar färg så har den druvsocker i sig. Hypotes: Jag tror det finns druvsocker eftersom att en marshmallow ger mycket energi och druvsocker glykos ger energi. 3. Nu ska jag testa om det finns protein i en marshmallow. Jag ska blöta den och sedan lägga reagents stickan på den, om den gula rutan ändrar fäg så finns det protein. Hypotes: Jag tror inte att det finns protein i eftersom att mesta dels så kommer protein från animaliska produkter. Resultat: 1. Ja, det finns spår av stäkelse i marshmallows eftersom att utsidan på mashmallowsen blir svart. 2. Enligt den här undersökningen med ett papper så finns det inte fett i en mashmallow. 3. Ja det finns druvsocker i en mashmallow. 4. Nej det finns inte protein i en marshmallow. Stickan blev svagt grön i kanternavilket betyder att det finns spår av protein. Slutsats: Det finns stärkelse och druvsocker vilket jag anade. Till min förvåning så finns det inte fett i en marshmallow. Det är ytterst lite protein i men det finns, det kommer kanske från något ämne som binder samman de andra ämnena. kunde förbättra: Jag är nöjd med min undersökning och jag tycker att mina hypoteser var bra. Det här projektet har varit väldigt roligt.
På tallriken ser du Saras lunch. Den består 6 av sallad tomat, gurka, paprika och knäckebröd samt en chokladboll. I rutorna finns information om mat och näring. Din uppgift är att göra lunchen bättre med hjälp av informationen i rutorna. (Eleverna hade 15 st informationsrutor med påståenden att förhålla sig till). Jag hade bytt ut knäckebrödet mot en potatis för att man får kolhydrater av potatis. Kolhydrater gör så att man får energi och orkar längre. Jag hade även valt att läga i en frukt för i en frukt finns både fibrer och vitaminer. Vitaminer gör så att man blir friskare och fibrer gör så att magen får mer stabilitet. Från rutorna 12, 7, 14, 1, 11
Kunskapskrav för betyget E och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget. bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Kunskapskrav för betyget C och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget. formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Kunskapskrav för betyget A och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget. formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra enkla resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Elevportfölj som lärare bedömt vara på C-nivå Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra utvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra välutvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.