SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för Trygghetsboende vid Björkbacken, del av Bollmora 2:1, 2:134, 2:588 och 2:590, Tyresö kommun

Stadsbyggnadskontoret Feb 2009 Sophia Norrman, planarkitekt SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för Trygghetsboende vid Björkbacken, del av Bollmora 2:1, 2:134, 2:588 och 2:590, Tyresö kommun Tyresös stadsbyggnadskontor upprättade i december 2008 ett samrådsförslag till ett trygghetsboende vid Björkbacken i Bollmora. Syftet med planen är att göra det möjligt att bygga bostäder för äldre. I bottenvåningarna kommer också lokaler för centrum och vårdmottagning finnas. Förslaget har varit ute på samråd under tiden 19 januari 13 februari 2009. Samrådshandlingarna har funnits tillgängliga på kommunens servicecenter, på kommunens bibliotek och hemsida. Samrådet har även annonserats i lokaltidningen Mitt i Tyresö. Under samrådstiden har 13 yttranden inkommit. Inkomna yttranden redovisas tillsammans med kommunens svar nedan. Sist i dokumentet redogörs för samrådsmötena som hållits. Följande ändringar har gjorts i förslaget efter samrådet: Planområdet har utökats något söderut för att utbyggnad av matsal i befintligt läge ska vara möjligt. Plankartan har kompletterats med korrekta bestämmelser för bullerstörningar och db(a)-bestämmelser. En planbestämmelse rörande lågfrekvent buller har också lagts till. En utökad bullerutredning har gjorts, som visar bullerförhållandena på platsen. Områden med vegetationsskydd och skyddade träd har lagts till på plankartan. Ett E-område för en tranformatorstation har lagts till. I området mellan trygghetsboendet och det befintliga äldreboendet har plankartan ändrats så att underbyggnad av marken kan ske. Detta för att möjliggöra att utrymmet under föreslagen trapp kan utnyttjas för teknisk utrustning eller liknande om det behövs. Ett kvalitetsprogram har arbetats fram där utformning och genomförande av trygghetsboendet specificeras. Stadsbyggnadskontoret Planenheten 135 81 Tyresö Tel 08-5782 91 00 Fax 08-798 95 94 kommun@tyreso.se www.tyreso.se

Inkomna synpunkter Datum Synpunkt Myndigheter och föreningar 1. Länsstyrelsen 2009-02-06 Synpunkt 2. Södertörns Miljö- och hälsoskyddsförbund 2009-01-30 Synpunkt 3. Stockholms Handelskammare 2009-01-15 Ingen synpunkt 4. Vattenfall AB Värme Drefviken 2009-01-21 Synpunkt 5. Telia Sonera Skanova Access 2009-01-22 Synpunkt 6. Svensk Handel 2009-02-10 Ingen synpunkt 7. Södertörns brandförsvarsförbund 2009-02-11 Synpunkt 8. Stockholms lokaltrafik 2009-02-12 Synpunkt 9. Vattenfall Eldistribution AB 2009-02-13 Synpunkt Berörda fastighetsägare och närboende 10. Ulla och Per-Olof Johansson 2009-01-30 Ingen synpunkt 11. Inga Eklund 2009-02-06 Erinran 12. Gunilla Mellin och Jutta Wiberg m.fl boende på Björkbackvägen 33 och 35 2009-02-13 Erinran 13. Brf. Björkbacken 2009-02-13 Synpunkt 2(11)

1. Länsstyrelsen Buller Länsstyrelsen anser att avsteg från riksdagens antagna bullerriktvärden är motiverat, då planområdet ligger centralt i Tyresö centrum. Länsstyrelsen anser dock att plankartan bör kompletteras med en bestämmelse som reglerar att avstegsfallet klaras. I planbeskrivningen hänvisas till en bullerutredning, framtagen av ÅF Ingemansson AB. Utredningen beräknar trafkbuller från Tyresövägen och den planerade Dalgränds förlängning med fokus på fastigheterna Järnet 8, 9 och 10 samt Bollmora 2:130. Enligt Länsstyrelsens mening går det av bullerutredningen inte att utläsa hur mycket det kommer att bullra vid trygghetsboendet. Till utställningen bör kommunen därför visa att avstegsfallet kan klaras för de planerade punkthusen. Behovsbedömning Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att betydande miljöpåverkan inte bör föreligga för aktuell plan. : Inför utställningen har en utökad bullerutredning gjorts som visar att avstegsfallet klaras. Plankartans db(a)-bestämmelse kommer att kompletteras med en decibel-nivå som bullret ska understiga. 2. Södertörns miljö- & hälsoskyddsförbund Av planbestämmelserna bör det framgå att byggnaderna ska utformas så att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet får högst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå utanför fönster. Den av trafiken orsakade ljudnivån i boningsrum får inte överstiga 30 db(a). Ljudnivån inomhus i boningsrum får inte överstiga 30 db(a) ekvivalent och 45 db(a) maximal ljudnivå. Uteplats och balkong skall ha högst 55 db(a) ekvivalent och 70 db(a) maximal ljudnivå. Det ska poängteras i planhandlingarna att dimensionerande fasadriktvärde ska vara ekvivalent 55 och maximalt 70 db(a) och att strävan ska vara att minimera överskridanden (avsteg). : Se även svar på yttrande nr. 1 från länsstyrelsen Det bör också av planhandlingarna tydligt framgå att varje avstegsfall då fasadriktvärden inte kan innehållas på bullerutsatt sida måste motiveras särskilt i bygglovsskedet. Motiveringen ska visa att riktvärdena inte kan uppfyllas med rimliga medel. I planhandlingarna bör skrivas in att uppföljande ljudnivåmätning ska utföras och redovisas för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund efter färdigställandet, i de fall där överskridande av gällande riktvärden accepteras. 2. Markradonundersökning ska utföras och grundläggningsmetod ska väljas med stöd av undersökningen. Resultatet ska redovisas för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. 3(11)

: Information om markradonundersökning framgår av planbeskrivningen. Övervägande bör göras om byggnaderna kan utföras som energibesparande passivhus. : Kommunen tar till sig synpunkten. 3. Bedömning Flera av de delmål som ställts upp för att en God bebyggd miljö ska anses föreligga bedöms kunna uppnås om planen och kvalitetsprogrammet genomförs. Bullret från Dalgränd bedöms dock vara en kritisk punkt. Miljlöbalkens mål är att vi och kommande generationer ska tillförsäkras en god miljö. Höga krav på bullerskyddande åtgärder bör ställas med stöd av miljöbalkens mål och på grund av ett delmål för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö som säger att bullret i bostäder ska ha minskat med 5% till år 2010 jämfört med 1998. Av planbestämmelsema bör det framgå vad som gäller i avstegsfall från bullerriktvärdena i infrastrukturpropositionen 96/97:53. För att inte höga bullernivåer slentrianmässigt ska accepteras bör det av planhandlingarna framgå att i avstegsfall ska motivering av fallet ske i bygglovsskedet. Detta har stöd i miljöbalkens 2 kapitel 3, 7. Det ska poängteras i planhandlingarna att dimensionerande fasadriktvärde ska vara ekvivalent 55 och maximalt 70 db(a) och att strävan ska vara att minimera överskridanden, (avsteg). I planhandlingama bör skrivas in att uppföljande ljudnivåmätning ska utföras och redovisas för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund efter färdigställandet, i de fall där överskridande av gällande riktvärden accepteras. Enligt ett av delmålen under God bebyggd miljö ska fysisk planering senast 2010 grundas på program som bland annat tar tillvara och främjar solenergi, vindkraft och biobränslen. Att fjärrvärme finns energibesparande åtgärder inte vidtas. Byggnaderna kan med fördel utföras som passivhus med extra isolering och värmelagrande konstruktion. Takintegrerade solpaneler förordas för att minska energiåtgången. I detaljplanen utförs en bullerberäkning för att redovisa gällande och framtida bullernivåer för tillkommande bebyggelse. Genom denna motiveras avstegsfallet och också att man accepterar att delar av bebyggelsen får bullernivåer över gällande riktvärden. Kommunen anser att en bullerberäkning inte borde behöva följas upp av en mätning eftersom beräkningarna är tillräckligt tillförlitliga. 3. Stockholms handelskammare, Östra Södertörn Då vi inte har några direkta intressen i frågan avstår vi från att besvara remissen men tar emot även fortsättningsvis. Kommunen noterar yttrandet. 4(11)

4. Vattenfall AB Värme Drefviken Björkbacken äldrecentrum har fjärrvärmeanslutning vilket ev. möjliggör att trygghetsboendet kan ansluta till äldreboendets värmesystem. Om en sådan anslutning inte är aktuell finns fjärrvärmeledningar både i Dalgränd och mellan äldreboendet och brf. Björkbacken. Värmen i vårt fjärrvärmesystem produceras med förnyelsebara bränslen och därtill planeras för kraftproduktion vilket innebär att värmeleveransen är CO2-neutral. Fjärrvärme som används för uppvärmning av byggnader är resurseffektivt och ledet till globalt minskade utsläpp av CO2. Synpunkten noteras. Bebyggelsen ska utformas så att anslutning till fjärrvärme blir möjligt. 5.TeliaSonera Skanova Access AB TeliaSonera Skanova Access AB har inga synpunkter på detaljplanen men vill upplysa om att nya ledningar från Bollmoravägen måste läggas för att ansluta den nya bebyggelsen till Skanovas telenät. Kommunen tar till sig yttrandet och ska meddela byggherren att nya ledningar behövs. 6. Svensk Handel Syftet med planen är att skapa möjlighet att bygga bostäder för äldre i ett centrumnära läge med bra kommunikationer. Stadsplanekommittén ger synpunkter utifrån ett handelsperspektiv och har därför inget att tillägga förutom att det givetvis är av fördel att dessa nya bostäder byggs så nära Tyresö Centrum med hänsyn till för vilka bostäderna är ämnade. Kommunen noterar yttrandet. 7. Södertörns brandförsvarsförbund Synpunkter med anledning av insatsmöjligheter och risk för brandspridning: 1. Södertörns brandförsvarsförbunds PM 608 samt PM 609 bör beaktas i projekteringsarbetet, i syfte att säkerställa räddningstjänstens framkomlighet och brandvattenförsörjning. 2. Vattennätet i det nya ändrade planområdet bör klara att försörja sprinkler i de byggnader där det kan bli aktuellt. Södertörns brandförsvarsförbund förespråkar sprinkler som en del i brandskyddet. Både som alternativ lösning när man gör avvikelser i det byggnadstekniska brandskyddet och som en del i brandskyddet i de fall där inga avvikelser förekommer. Både så kallade bostadssprinkler (t ex enligt SBF-reglerna) i en- eller flerbostadshus och konventionella sprinkleranläggningar i andra byggnader utgör ett bra och kostnadseffektivt skydd mot brand och brandskador. I de fall kommande exploatörer är kända bör en 5(11)

diskussion ske mellan kommunen och dessa redan i detaljplanskedet för att underlätta en sprinklerinstallation samt minimera kostnaderna. 3. Boendeformen är ny och benämns av kommunen Trygghetsboende. Av handlingarna framgår inte hur bostadslägenheterna är tänkta att utformas brandtekniskt. Enligt byggreglerna klassificeras boende för funktionshindrade i egen lägenhet som är utförd som egen brandcell som eget boende, jämställt med boende i vilket flerbostadshus som helst, och därmed ställs inga särskilda krav avseende brandskyddet. Det krävs t ex inget brandlarm och fönsterutrymning via räddningstjänstens höjdfordon accepteras som alternativ utrymningsväg. Utrymning via fönster och höjdfordon är normalt mycket tidskrävande. Om dom boende som ska utrymmas dessutom är rörelsehindrade ökar svårigheterna väsentligt. Om det inte ställs några krav på de boendes fysiska status och om det finns risk att ett flertal boende efterhand med stigande ålder kan få problem med rörelsehinder eller liknande anser vi att det ska tas upp som en dimensionerande förutsättning vid brandskyddsprojekteringen. Konsekvenser härav bör bli att brandskyddet inte kan utformas som i ett vanligt flerbostadshus. De boende kanske t ex bör ha tillgång till två trapphus och bostadslägenheterna kanske ska skyddas med vattensprinkler enligt ovan. Södertörns brandförsvarsförbund önskar bli kallad till byggsamråd och även i övrigt delta i kommande byggprocess som byggnadsnämndens sakkunnige inom brand vid behov. Det gäller den planerade bebyggelse som klassas som en sk Bribyggnad och/eller uppfyller kraven för att lämna in skriftlig redogörelse. : Kommunen tar till sig yttrandet. Södertörns brandförsvarsförbunds riktlinjer ska följas. 8. Stockholms lokaltrafik Eftersom området planeras att bebyggas med ett trygghetsboende är det speciellt viktigt att de närliggande hållplatserna tillgänglighetsanpassas. Detta möjliggör för SL att köra tillgängliga bussar förbi området. SL ser positivt på kommunens planer att bygga en gång- och cykelbana längs Dalgränd och förutsätter att denna byggs för trygghet och trafiksäkerhet samt skapar gena förbindelser till närliggande hållplatser. När det gäller buller kan det diskuteras om resultaten i bullerutredningen för Dalgränds förlängning kan tillämpas för de planerade bostadshusen. Ljudbilden vid de nya husen kan tänkas vara annorlunda än den för fastigheterna Järnet 8, 9 och 10 samt Bollmora 2:130, t.ex. om de nya husen har fasader och uteplatser/balkonger närmare Dalgränd. I bullerutredningens kommentarer rörande Bollmora 2:130, vars gavelfasader ligger närmast den planerade bebyggelsen, står ingenting om maximalnivåer. Kommer riktvärden för maximala ljudnivåer för de nya husens balkonger / uteplatser att klaras? Skrivningen under rubriken Störningsskydd i planbestämmelsen måste förtydligas. Bestämmelser om vilka ekvivalenta och maximala ljudnivåer som ska gälla i planen ska anges. Det är möjligt att buss kommer att trafikera Dalgränd i framtiden. Det är därför viktigt för SLs del att ev. störningar från busstrafik beaktas i planeringsskedet. Vad gäller bussar är det oftast maximalnivåerna som genererar klagomål. SLs erfarenhet är även att framförallt lågfrekvent buller vid tomgångskörning och start upplevs som 6(11)

störande. Dessa problem kan t.ex. uppkomma vid korsningar och busshållplatser. För de bostäder som vetter mot bussgator ska Socialstyrelsens riktvärden (SOSFS 2005:6) för lågfrekvent buller vara vägledande vid dimensionering vid fasad och fönster mot störningar från tung trafik. : Se svar ovan på yttrande nr. 1 från länsstyrelsen, samt yttrande nr. 2 från Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. Planbestämmelserna för störningsskydd db(a) kompletteras med en bestämmelse om att Socialstyrelsen riktvärden för lågfrekvent buller ska innehållas. Tyresö kommun har en tillgänglighetshandbok med riktlinjer för utformning av bland annat busshållplatser ingår. Dessa riktlinjer ska hållas. 9. Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall har elanläggningar inom och i närheten av planområdet vilket visas av bifogad karta. Ledningarnas läge i kartan är ungefärligt. På sidan 2 i genomförandebeskrivningen står det att Vattenfall Eldistribution AB ansvarar för elledningar på allmän platsmark och kvartersmark fram till proppskåp i byggnad. Vattenfall yrkar på att termen proppskåp i byggnad byts ut mot servicecentral. Vattenfall bedömer att vi kommer att behöva en ny nätstation i enlighet med markering i bifogad karta för att klara av att strömförsörja detaljplanen. Vattenfall yrkar på E-område för vår tillkommande station. När E-området (minst 10x10 meter) för transformatorstationen utplaceras bör man tänka på att det horisontella avståndet mellan nätstation och brännbar byggnadsdel eller brännbart upplag skall uppgå till minst fem (5) meter, enligt gällande starkströmsföreskrifter. Dessutom måste tillfartsväg för arbetsfordon finnas. Vattenfalls markförlagda kablar får inte byggas över och måste uppfylla det säkerhetsavstånd som framgår av Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. : Kommunen ska se till att elförsörjningen inom planområdet ombesörjs och att ett område om 10 x 10 meter för en transformatorstation läggs till i planen. Termen proppskåp ersätts med servicecentral i genomförandebeskrivningen. 10. Ulla och Per-Olof Johansson, Renlavsgången 168 Ett utomordentligt bra förslag som vi hoppas blir av. Kommunen noterar yttrandet. 11. Inga Eklund Jag bor i bostadsrättsföreningen Björkbacken och har följande synpunkter på kommunens planer att bygga ett trygghetsboende vid Björkbacken. Platsen nära Björkbackens äldreboende kan utnyttjas på ett bättre sätt om den skall bebyggas till bla kortidsboende och flera platser för äldreboende. Att vi får ett sju, fyra och femvåningshus framför oss kommer att bli en stor förödande förändring. När man tittar på ritningarna över äldreboendet finns det en trappa som skall användas av boende för att komma upp från gatan till Servishuset och Björkbacken 7(11)

eftersom många som bor här använder rullator, rullstol eller elrullstol behöver dessa människor också ett sätt att kunna komma fram på samma sätt som de kan idag via en backe upp. Jag bor på Björkbacksvägen 31 och har idag en vacker natur att titta på, svårt att återskapa även för en duktig arkitekt. Berget och björkarna vill jag ha kvar vitsippsbacken är fantastisk. Dessutom vill jag inte ha en gångstig framför vårt hus idag är det endast vi som bor i huset som finns på baksidan det är lugnt och tryggt det vill jag att det skall vara även i fortsättningen. : Trygghetsboendet för äldre som ska byggas på platsen fyller ett stort behov. Andelen äldre i kommunen kommer att öka de närmsta åren och det är viktigt att kommunen har boenden att erbjuda för äldre där viss service och trygghet kan erbjudas. Det är riktigt att platsen kommer att förändras genomgripande i och med att trygghetsboendet byggs. Kommunen vill ändå peka på de stora fördelar som finns med platsen som ligger nära centrum och nära Björkbackens äldrecentrum och de samordningsfördelar som det har. Byggnaden med butiker och service kommer också vara ett tillskott till centrum och förbättra gatubilden på centrums västra sida. Angående den planerade trappen så är tanken att de boende både på Björkbackens äldrecentrum och det nya trygghetsboendet ska kunna använda entrén i gatuplanet och därifrån ta hissen upp till gårdsplanet. De boende i Björkbackens bostadsrättsförening som förut använt gångvägen ska i framtiden kunna välja mellan att trappen eller att ta gångvägen förbi PRO's föreningslokal för att komma upp i bostadsområdet. I planförslaget finns det idag ett parkområde närmast Björkbacksvägen 31. Kommunens vilja är också att detta naturområde fortsatt ska finnas kvar i så stor omfattning som möjligt. Om det på sikt visar sig att behovet av en gångväg i det läget är stort kan kommunen dock komma att anlägga en gångväg där. Kommunens intention är att bevara markområdet naturlikt så länge det inte finns något behov av en gångväg. Kommunen kommer skydda detta markområde under byggnadstiden så att påverkan där ska bli så liten som möjligt. Under planarbetet har kommunen låtit de nya byggnaderna placeras så nära Björkbackens äldrecentrum som möjligt för att ert hus inte ska skuggas och för att parkstråket fortsatt ska vara så intakt som möjligt. 12. Gunilla Mellin och Jutta Wiberg, Björkbacksvägen 33 och 35 plus fler boende på berörda adress. Efter att ha tagit del av både skriftlig och muntlig information angående detaljplan, planbeskrivning samt genomförandeplan angående det planerade Trygghetsboendet vid Björkbacken, vilket kommer att på olika sätt beröra och påverka oss boende i denna del av Björkbacken, vill vi göra ett yttrande. Syftet med planen, som sägs skapa en möjlighet för centrum och servicenära bostäder, är naturligtvis gott, då alla befolkningsberäkningar visar på att fler och fler blir äldre. Idag kan vi glädja oss åt att vi i det berörda området mellan Björkbacken, Servicehuset och Sjukhemmet finns en rik fauna, stort antal olika fågelarter, ekorrar, harar, igelkottar m fl. Vi har också en fantastisk flora, inte minst stora backar och områden med blå-och vitsippor, liljekonvaljer, många vackra träd och buskar. Befintliga träd och buskar ger också skydd och bomöjligheter för fåglarna. I den föreslagna planen planeras ett anlagt parkområde, just i ovan nämnda område. 8(11)

Skulle detta genomföras, så är risken mycket stor, att den för oss djupt betydelsefulla floran, träd, berg och faunan utplånas! I er plan finns en anlagd, slingrande gångväg mellan våra hus och Trygghetsboendet. Risken är stor att i och med detta, försvinner det lugn och fridfullhet plus ett ogenerat läge. Risk för inbrott ökar också vid en så nära placerad gångväg! I förslaget skrivs också att det ej leder till några effekter på människors hälsa. Vi menar att det ökande bullret, ökat mörker/skugga, frånvaro av trädens möjlighet att binda avgaser kan påverka oss menligt. Nuvarande naturområde ökar helt klart vårt fysiska och psykiska välbefinnande! I detaljplanen skrivs, se samrådshandling 10/14, att det behövs en mjuk övergång till Björkbackens bostadsrättsförening, att de lägre planerade husen är tänkta att ge en bra anslutning i parkmiljön samtidigt att man undviker att de befintliga bostäderna där skuggas. Så vitt vi boende kan bedöma, så blir det mycket mörkare och skuggigare med liggande förslag. En mjuk övergångs skulle kunna göras möjlig, genom att bevara så mycket som möjligt att berget, träd och buskar, alltså att planera för Natur och inte för ett stadsmässigt anlagt parkområde! Helst skulle vi ej vilja ha det planerade bygget så nära oss, men om så blir, hoppas att våra synpunkter beaktas till fullo. Se svar till yttrande nr. 11 Inga Eklund angående gångväg i parkstråket mellan trygghetsboendet och brf. Björkbacken och bevarad natur. Angående skugga till följd av den nya bebyggelsen så är kommunen medveten om att trygghetsboendet kommer förändra platsen. Kommunen vill ändå peka på att området mot Björkbacksvägen 31, 33 och 35 redan idag delvis är som en dal där det är lite mörkare än högre liggande partier på tomten. Sol- och skuggillustrationen som är gjord visar ändå att ingen slagskugga från den nya bebyggelsen kommer att nå huset. 13. BRF Björkbacken, ordf. Nils-Åke Alkstål Behovet av bostäder för äldre är stort i kommunen varför vi inte har några invändningar mot denna utbyggnad. Det de flesta av våra boende, i de intill liggande bostäderna d v s Björkbacksvägen 29-37, mest beklagar sig över är att befintliga träd och blommor kommer att försvinna. I denna lilla skog finns också ett rikt djurliv som många fågelarter, harar, rådjur och ibland även rävar. Vi förutsätter att så stor hänsyn som möjligt tas vid utbyggnaden och att träd så långt om möjligt lämnas kvar som avskärmning mot den tänkta gångvägen och huskropparna. Vi utgår också från att markåterställande sker skyndsamt. Att besiktning gemensamt med Er, inför sprängningsarbeten, kommer att ske förutsätter vi. Se svar på yttrande nr. 11 Inga Eklund angående gångväg och bevarad natur norr om trygghetsboendet. Kommunen ska tillse att byggherren följer de riktlinjer som finns i samband med att sprängningsarbetena genomförs. 9(11)

Minnesanteckningar från samrådsmöten om detaljplanen Trygghetsboende vid Björkbacken Den 29 januari samt 5 februari 2009 hölls samrådsmöte som öppet hus i kommunens servicecenter i Tyresö centrum 17:00 19:00. Från kommunen närvarade vid första mötet: Sophia Norrman, planarkitekt, stadsbyggnadskontoret Peter Hellsten, projektledare för omvandlingen av centrum, stadsbyggnadskontoret Ann-Christin Olovsdotter, äldreomsorgschef, socialförvaltningen Tyresö Bostäders representanter Från kommunen närvarade vid andra mötet: Sophia Norrman, planarkitekt, stadsbyggnadskontoret Catarina Stavenberg, stabschef socialförvaltningen Björn Andersson, Tyresö bostäder AB Ingen närvarolista skrevs men ett 20 -tal kommuninnevånare kom vid första tillfället och något färre vid andra tillfället. Merparten av de närvarande uppfattades vara intresserade av att själva bo på trygghetsboendet. En mindre del uppfattades vara närboende i brf. Björkbacken. Socialförvaltningens representanter presentade vad ett trygghetsboende är och hur det skiljer sig från serviceboende och seniorboende +55. De berättade också om de kö-regler som gäller och hur det går till att ställa sig i kö, vilken service som kommer att finnas på boendet. Planarkitekten Sophia Norrman berättade om detaljplanen, detaljplaneprocessen och presenterade det byggnadsförslag som arkitekten BSK har gjort. Tyresö bostäders representanter berättade om vilken typ av boende trygghetsboendet är. Tyresö bostäder är byggherre när trygghetsboendet uppförs och kommer efter färdigställande fungera som hyresvärd. I korthet presenterades följande information: Trygghetsboendet kommer bestå av ca 77 fullt utrustade hyreslägenheter. Det kommer att finnas 1:or, 2:or och 3:or, varav merparten är 2:or. För att få bo på trygghetsboendet ska man ställa sig i kommunens seniorbostadskö. Boendet är inte biståndsbedömt och är inget vårdboende. De boende ska dock kunna bo kvar hela livet. I boendet kommer det finnas en gemensam matsal samt viss övrig service. I den nedersta våningen som vetter mot Dalgränd och Tyresö centrum finns det lokaler för småbutiker. En väderskyddad gång kommer förbinda trygghetsboendet med Björkbackens äldrecentrum, så att vissa lokaler och viss service kan samutnyttjas. Innan boendet kan byggas måste detaljplanen vinna laga kraft. Det kan tidigast ske sommaren 2009. Tidigaste datum för inflyttning kan då bli 2011. 10(11)

Det ställdes också frågor från de boende i brf. Björkbacken. Frågorna gällde främst det naturområde som vetter mot Björkbacksvägen 31, 33 och 35. De boende är angelägna om att naturkaraktären bevaras och vill inte att någon gångväg ska anläggas mellan Dalgränd och brf. Björkbacken. Det ställdes också frågor om omvandlingen av hela Tyresö centrum och utbyggnaden av Dalgränd. 11(11)