Kvalitetsredovisning 2009 Ärlans förskola

Kvalitetsredovisning 2009 Ärlans förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Ewa Hedström Biträdande rektor

Innehåll 1 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN 5 2 ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING OCH MÅL FÖR DEN AKTUELLA TIDSPERIODEN 6 3 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR 7 4 ARBETET I VERKSAMHETEN 9 4.1 Normer och värden... 10 4.2 Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med barns inflytande?... 12 4.3 Utveckling och lärande... 13 4.4 Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med barns inflytande?... 15 5 BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD 16 6 BARN MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA 17 7 LIVSSTIL OCH HÄLSA 18 8 JÄMSTÄLLDHET 19 9 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN 20 10 ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET 21 11 ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING 23 12 BESLUT OCH ANSVAR FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN 24 3

1 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR KVALITETSREDO- VISNINGEN De underlag som kvalitetsredovisningen är baserad på är; Budgetuppföljningar och bokslut Löpande dokumentation från arbetslag, lärgrupper, och lärande samtal Rutiner för kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen: Som underlag till årets kvalitetsredovisning finns verksamhetens arbetsplan. Pedagogerna har utvärderat sitt pågående arbete utifrån arbetsplanen vid fyra tillfällen. Diskussioner och erfarenhetsutbyte sker bl.a. i det dagliga jobbet. Dessutom har arbetslaget pedagogiska diskussioner på arbetslagsträffar. Träffar med utvecklingsledarna, inom centrumområdet, har skett varannan vecka. Där tas frågor upp från den egna enheten/avdelningen. Utvecklingsledarna fungerar som språkrör för sin enhet/avdelning. När arbetslaget har sammanställt avdelningens underlag till kvalitetsredovisningen, har biträdande rektor en gemensam träff med enhetens utvecklings ledare eller arbetslag för att sammanställa enhetens resultat till årets kvalitetsredovisning. 5

2 ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSRE- DOVISNING OCH MÅL FÖR DEN AKTUELLA TIDSPE- RIODEN Vi fortsätter utveckla samarbetet mellan avdelningarna Det har blivit ett bättre samarbete mellan avdelningarna. Vi hjälps åt med öppningar och stängningen. Stöttar varandra när någon är sjuk, ledig eller borta på möte eller utbildning. Vi samarbetar inom enheten vid klämdagar och inom hela centrumområdet vid längre lov. Arbeta vidare med värdegrundsfrågor och uppdraget Enhetens diskussioner om uppdrag har gjort att vi förstår vår roll och att arbetet och samarbetet hela tiden ska gynna verksamheten och barnen. 6

3 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR Ansvarsområden och verksamhet Ärlans förskola ingår tillsammans med Bullerbyn, Laggargården, Medåkers förskola och Mejerska gården i förskoleområdet Centrum, som är en del av Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde med förskoleverksamhet för barn i åldrarna 1-5 år. De underlag som kvalitetsredovisningen är baserad på är; Styrning Förskolans verksamhet styrs av Läroplan för förskolan, Lpfö 98,och Arboga kommuns Skolplan. Förskolan Ärlan har utifrån styrande mål utarbetat sin arbetsplanen. Ledningsfunktioner Arbogas förskolor leds av rektor och bitr. rektor, som samarbetar i team. Rektor arbetar på förvaltningsnivå. Bitr. rektor har operativt ansvar på förskolorna. Personal Organisation Bemanningen på Ärlan är tre förskollärare, tre barnskötare och ett ekonomibiträde. Arbetslaget ansvara för att verksamheten arbetar mot uppsatta mål. Förskolan har gemensam arbetsplatsträff tillsammans med sin skolledare en gång i månaden. Planerings- och reflektionstid är förlagd på både dag och konferenstid. Dessutom har verksamheten tre kompetensdagar per år, då verksamheten håller stängt. På förskolan har vi fördelat arbetet genom att ha en tydlig ansvarsfördelning. Det finns dataansvarig, utvecklingsledare och hälsoinspiratör. Att ha insyn och kunna påverka budgeten är nödvändigt för att förskolan ska hålla uppsatta ekonomiska ramar. Därför har avdelningen också en budgetansvarig som tillsammans med skolledaren har återkommande träffar där ekonomi och inköp diskuteras. Liknande träffar finns med de köksansvariga ekonomibiträdena inom Centrums förskoleområde förekommer. Kompetensutveckling: Satsningen på förebyggande barnolycksfallsvård har fortsatt. En föreläsning om smitta i förskolan gavs under våren. 7

Utbildning i datakunskap har pågått under 2009. Datautbildning, PIM, har riktats till all personal inom förskolan och målet är att alla ska nå lägst nivå två. Brandförsvaret har haft en utbildningsdag i brandkunskap. Denna utbildning ska återkomma varje år. Arboga kommuns förskoleverksamheten har fått medel till ett EUprojekt för kompetenshöjande åtgärder. Under hösten har medarbetarna deltagit i en självskattning som ska återkomma ytterligare två gånger fram till våren 2011. Hela arbetslaget har under två tillfällen fått utbildning i Att stärka de mellanmänskliga relationerna med hjälp av dialoginstrumentet SDI. Föreläsning om Pedagogisk dokumentation har skett under hösten vilket är en utbildningssatsning som kommer att fortsätta under 2010. För att främja hälsofrågorna inom enheten, har vi utbildat ytterligare Hälsoinspiratörer. Deras uppgift är få igång en dialog med sina arbetskamrater om hur det mår och vad de tillsammans kan göra för att må bättre. Förskolan Ärlan består av två avdelningar med barn i åldrarna 1-5 år Placerade barn är idag 43 stycken Ekonomi Ärlan har gjort ett positivt resultat 2009. En av åtgärderna har varit att lägga ner en avdelning under höstterminen för att tillsammans med övriga förskolor i kommunen klara det sparbeting förskoleverksamheten fick 2009. 8

4 ARBETET I VERKSAMHETEN På förskolan Ärlan har vi arbetat med följande utvecklingsområden i lärgrupper/arbetslag: Normer och värden Utveckling och lärande Vi utgår från de problem och dilemman vi möter i vardagen när vi ska förverkliga uppdraget med att på bästa sätt bidra till barnens utveckling och lärande. Våra utvecklingsområden är valda för att de är angelägna i nuvarande situation. I kvalitetsredovisningen beskriver vi hur långt vi kommit i processen med att lära och förstå problemets natur och vad vi kommit fram till hittills. Den lärprocess vi följer ser ut så här: Planering av nytt görande Erfarenheter Föreställningar Slutsatser Lärdomar Forskning, andras erfarenheter Agerande Reflekterar.. Utmanande möte 9

4.1 Normer och värden Arbetslag Lammet Problemformulering Hur kan vi hjälpa barnen att ta hänsyn till de andra barnens lek? Mål i förskolans läroplan: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Arbetet Om vuxna är konsekventa med regler och rutiner så ser vi att det bidrar till en bättre fungerande barngrupp. Barnens åsikter tas på allvar och vi pratar om sådant som händer i barngruppen. Efter frukost försöker vi att styra in dem på olika aktiviteter för att komma igång med leken. Vi vuxna finns nära barnen för att kunna observera och vara med vid eventuella konflikter eller att vara ett stöd i samtalen och i leken. Vi tycker att det är viktigt att vara ute varje dag. Har bestämt att ha en cykelfri dag i veckan med syfte att barnen ska upptäcka andra lekar. Vi har samlingar före mellanmålet. Då använder vi oss av teckenstöd för att förstärka språket. Vi har sångsamling före maten. Varje dag får ett barn presentera dagens maträtt med stöd av tecken. Mönster i underlaget Vi behöver vara nära barnen. När vi får in nya barn i gruppen så är det svårare att hålla i processen. Vuxnas rutiner och tydlighet från oss bidrar till en lugnare barngrupp. Barnen kommunicerar mycket med oss vuxna och med varandra. Vi ser att barnen har funnit nya kompisar i barngruppen. Slutsatser Den nuvarande arbetsplanens problem kvarstår, konflikter i leken, förut mest om leksaker nu handlar det mer om relationer. Barnen säger ofta till varandra du får inte vara med. Barnen leker mycket och kan själva starta upp lekar, men behöver vägledning när fler vill komma och vara med i leken. Det är viktigt att vi i arbetslaget har ett gemensamt arbetssätt. Vuxna måste finnas tillhands i leken för att den ska fungera bra. 10

Lärdomar Leken fungerar bättre om vi delar upp barnen i mindre grupper när de leker. Barnen behöver vägledning precis när konfliktsituationen uppkommer. Barnen behöver lära sig att lyssna på varandra i leken. Barnen behöver uppmuntras att ta hjälp av en vuxen i en konflikt, istället för att slå varandra eller börja skrika. Viktigt att vi i arbetslaget är tydliga och överens. Planering av nytt görande Vi ska finnas till hands vid sidan av leken och hjälpa till vid konflikter. Vi arrangerar olika lekmiljöer så barnen kan dela upp sig och inte störa varandra i leken. 11

4.2 Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med barns inflytande? Normer och värden Barns inflytande Utveckling och lärande Förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Vid en konflikt får varje barn berätta sin version av situationen. Barnet får ta ansvar för sitt eget görande t ex säga förlåt. I den fria leken får barnen välja vem/vilka och vad de ska leka med. Genom att lära sig lyssna och kommunicera med de andra barnen, kan man få en förståelse för hur man ska vara för att fungera i grupp. Att kunna återberätta händelser. Vi arbetar med barnens språkutveckling genom rim, ramsor, läsa sagor och sjunga. Vi uppmuntrar de spontana lärstunderna som sker i barngruppen. T.ex. när barnen skriver sina namn själva, räknar frukt och grönsaksbitar vid maten. Vi försöker få en bra relation med familjen under inskolningen. Vi tar till oss förälders oro över barnets relationer med kamrater på förskolan och tar upp det till diskussion i arbetslaget. Vi skriver veckobrev, vi har även uppföljningssamtal och utvecklingssamtal med föräldrar. Vi firar Lucia, har sommarfest, dropp in fika eller föräldramöten två gånger per år. Vi har ännu ej haft den åldersgruppen i våra nya barngrupper. 12

4.3 Utveckling och lärande Arbetslag Loppan Problemformulering Hur väcker vi barnets lust att använda det svenska språket? Mål i förskolans läroplan: Utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Arbetet I vardagliga situationer, t.ex. vid måltider, av- och påklädning, inne/utelek och vila får vi goda tillfällen, både enskilt och i grupp, till att lyssna och berätta. Vi beskriver och benämner saker verbalt och hjälper barnen lösa problem och oenigheter samt missförstånd. Genom att personalen med lust deltar och uppmuntrar barnen till olika former av lek; såsom musik, skapande, drama och rörelse stimulerar vi barnens vilja till kommunikation. Med tecken, bilder och kroppsspråk och mimik förstärker vi och gör språket tydligare. Vi delar upp barnen i olika åldersgrupper för att möta dem på deras utvecklingsnivå. De yngre barnen behöver mer upprepning och enklare samlingar, mer tid för reflektion och eftertanke. Vi lockar barnen till sång och tal genom att leka med olika figurer och bilder. För att erbjuda de äldre barnen större utmaningar för vi dialoger där vi återkopplar och reflekterar över aktiviteter och händelser i barnens vardag och närmiljö. När vi ställer öppna frågor stimulerar vi barnens eget tänkande. Vi tar hjälp av varandra, barn och föräldrar för att förstå vad barnen vill säga oss. Mönster i underlaget Vi har en vana att för ofta dela in barnen i åldersgrupper i stället för att se till de barnets individuella behov och önskemål. Slutsatser Det fungerar bra när barnen i den mindre gruppen har likvärdiga behov. Det fungerar mindre bra när vi bara låtit åldern styra grupptillhörighet när det gäller språkutveckling. Lärdomar Vi möter inte alla barn på deras individuella nivå när vi bara ser till åldern. 13

Planering av nytt görande Vi kommer att skapa grupper som mer ser till barnens specifika behov. 14

4.4 Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med barns inflytande? Barns utveckling och lärande Normer och värden Barns inflytande Förskola och hem Vuxna är förebilder för barnen och vi ska ge dem verktyg till att lösa konflikter. Språket är ett sådant verktyg. Vi ska vara språkrör för barnen i deras kommunikation med varandra och synliggöra vad barnen har att förmedla i ord och känslor. Vi är lyhörda och tar till vara på barnens olikheter och intressen. Genom att barnen t ex får bjuda in varandra i leken kan de utforska och experimentera bl. a genom att prova olika roller. Vi utvecklar verksamheten utifrån barnens önskemål. Under inskolningssamtal och utvecklingssamtal utbyter vi våra erfarenheter om barnet. Dagliga samtal vid hämtning och lämning skapar förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Vi har ännu ej haft barn i den åldern. 15

5 BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Förskolans läroplan anger följande riktlinjer: Alla som arbetar i förskolan skall samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. Arbetslaget skall ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag. Har någon i personalen funderingar kring något barn tar man upp det i arbetslaget så att alla blir medvetna och kan observera i barngruppen.. Vi uppmärksammar barns olika behov och strävar alltid efter att ge barnen det stöd deras behov kräver. Vi försöker anpassa miljön efter de barn som finns på vår förskola. Vi har strävat efter att ha en lugn miljö med ett urval av material som lockar och väcker intresse. 16

6 BARN MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA Mål i förskolans läroplan: Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål Vi har barn med annat modersmål än svenska och ingen har modersmålsundervisning. Vi tänker lika i vårt arbete med språket med alla barn. Vi kommunicerar mycket i det vardagliga arbetet. Benämner saker med ord och enkla förklaringar på vad vi gör och varför. Vi använder oss av mer än ord för att tydliggöra det vi vill förmedla. Vi använder tecken, bilder och mer konkreta saker för att öka ordförråd och förståelse. I mötet med föräldrarna får vi vara tydlig och ha en kommunikation så att vi kan se att de har förstått vad jag menar. När vi ger skriftlig information tar vi det även muntligt för att vara säkra på att föräldrarna förstått. 17

7 LIVSSTIL OCH HÄLSA Förskolans läroplan framhåller bl.a.: Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. Förskolan skall erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö. Vi är ute minst en gång om dagen. Vi erbjuds mycket grönsaker till lunch som vi äter innan maten. Vi upplever att barnen har mer intresse för att smaka olika sorter när man äter grönsakerna först. Personalen sitter med och äter med barnen samma mat. Det blir då tillfälle för samtal med barnen om saker som de vill berätta om. Varje dag äter vi frukt vid flera tillfällen, på samlingen, efter maten och efter mellanmål. Vi är noga med att barnen tvättar händerna efter toalettbesök. Alla tvättar händerna före och efter alla måltider. Vi går till skogen varje vecka med en del av barnen. Då promenerar vi i barnens takt så att de inte behöver åka vagn. 4 - och 5 åringarna har gymnastik en gång i veckan i skolans gymnastiksal och barnen får möjlighet att duscha. Födelsedagar firar vi med en samling där Kalasmyrre hälsar på. Sedan bjuds barnen på frukt från ett stort fruktfat. Gymnastik har vi både ute och inomhus. Vi har haft en hälsovecka med barnen. Vi hade inslag som hälsostig fotbad och massage. Vi pratade om kost och vad som är nyttigt för kroppen.. 18

8 JÄMSTÄLLDHET Förskolans uppdrag är att hävda läroplanens grundläggande värden, där jämställdhet är ett av perspektiven: Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Vi är medvetna om att flickor och pojkar ofta bemöts olika utifrån tradition och vi har påbörjat reflektera vårt eget förhållningssätt. Vi har en medvetenhet i våra tankar om hur vi bemöter pojkar/flickor men vi har inte något utarbetat arbetssätt för att öka jämställdheten mellan könen. Vi tycker istället att vårt arbetssätt är mer inriktat på att öka jämställdheten mellan alla barn. När vi delar upp barnen i grupper delar vi inte upp barnen efter kön utan vi går efter ålder, barnens egna önskemål och olika barns behov. Vi har gjort i ordning olika lekmiljöer med varierat lekmaterial, som efter hand måste förändras efter barnens intressen och behov. 19

9 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN Förskolornas likabehandlingsplaner har tidigare varit utformade på olika sätt. När kunskapen ökat har innehållet reviderats och blivit mer fylligt och omfattande. En likabehandlingsplan med gemensamma rubriker och utformning gäller för förskoleområdet Centrum då innehållet är tillämpligt i områdets samliga förskolor. I Ärlans likabehandlingsplan står det att alla ska känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för kränkande behandling t.ex. misshandel. Detta utgår vi från när något händer. När något barn slår ett annat barn agerar personalen omgående med att ta bort det barn som slår, tröstar det slagna barnet och sedan tar sig an det andra barnet. Personalen pratar med båda barnen. Vi pratar med barnen om att det inte är acceptabelt att slå någon annan och att så får ingen göra mot dig. 20

10 ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET Jag bedömer att Ärlans förskola har gjort ett mycket gott arbete under 2009. De har under året arbeta med att hitta olika former för att utveckla samarbetet på förskolan. De har gemensamma aktiviteter som t.ex. sångsamlingar, gymnastik och skogsutflykter. Vid öppningar och stängningar, olika träffar vid kompetensutveckling och vid sjukdom samarbetar de över avdelningarna. Det arbetslagen behöver få till är mötesplatser som bidrar till att öka kommunikationen mellan varandra och komma ner på djupet i pedagogiska diskussioner för att kunna ta tillvara på varandras olika erfarenheter och styrkor. Vi arbetar mycket målmedvetet med barns språk, med leken och med att skapa en lugnare atmosfär. Det sker genom att dela barnen i mindre grupper. Vi vuxna tycker att det är viktigt att finnas nära barnen för att fånga upp attityder och sådant som händer i gruppen. Vi ska också finnas där för att stöttar, uppmuntrar och hjälpa barnen. Inskolningen är ett viktigt inslag i verksamheten. Här har arbetslaget möjlighet att skapa en förtroendefull relation med föräldrarna. Den dagliga kontakten med föräldrarna har också stor betydelse. Som skolledare ska jag ge stöd till arbetslaget genom att vara närvarande och utmana i pedagogiska samtal. Jag ska ge möjligheter till utrymme och förutsättningar för arbetslaget få tid till reflektion och att hålla dialogen levande. Jag använder Skolverkets material BRUK som ett verktyg för självskattning av kvalitet i den egna verksamheten och för få till djupare diskussioner i arbetslagen runt uppdraget och målen. Pedagogisk dokumentation och observationer är ytterligare områden som behöver användas mera. Under våren 2010 kommer personalen få mer kompetens kring pedagogisk dokumentation, genom en utbildningsinsats till all personal. Arbetslagens mönster och lärdomar är att vi ska finnas nära barnen för att ge barnen stöd och vägledning i olika situationer. Vi upplever barngruppen lugnare och att alla barn leker med alla. Vi ser att leken har utvecklats och att barnen provar nya alternativ. Genom att arbetslaget har gemensamma rutiner och är tydliga i sitt förhållningssätt bidrar det till att barngruppen blir lugnare. Vi upplever att barnen kommunicerar mer med oss vuxna och med varandra. En lärdom är att om vi inte möter alla barn på deras individuella nivå när vi bara ser till åldern. Vi kommer därför att skapa grupper utifrån barnens specifika behov. 21

Utifrån de underlag vi presenterat så bedömer vi måluppfyllelsen som mycket bra. 22

11 ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING Våra förbättringsområden är att: Vi ska finnas till hands i leksituationerna och hjälpa barnen lösa sina konflikter. Vi utformar förskolans miljö så barnen får stimulerande lek- och lärmiljöer. Då kan barnen dela upp sig utifrån intresse och det bidrar till att de får leka mera ostört. Vi kommer att skapa grupper som mer ser till barnens specifika behov än ålderindelning. Arbeta mer med pedagogisk dokumentation Vi ska använda oss mer av Skolverkets material Bruk för självskattning och utveckling av vår verksamhet 23

12 BESLUT OCH ANSVAR FÖR KVALITETSREDOVIS- NINGEN 2009:s kvalitetsredovisning har fastställts vid gemensam arbetsplatsträff i området 09-12-14 Ansvarig för kvalitetsredovisningen är biträdande rektor. Ewa Hedström Biträdande rektor Förskolan Centrum 24