Privata aktörer kan bidra till att modernisera och effektivisera den offentligt finansierade tjänstesektorn.

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 6:4 ISSN 16-7965 Privata aktörer kan bidra till att modernisera och effektivisera den offentligt finansierade tjänstesektorn. Näringslivet har stått redo länge. Förtroendet för välfärdens leverantörer

Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren 6. Citera oss gärna, men ange källa.

Innehållsförteckning Sammanfattning 5 Slutsatser och rekommendationer 7 Inledning 9 Förtroendefrågan i tidigare undersökningar Så gjordes undersökningen 11 Resultatredovisning 13 Område 1: Barnomsorg 14 Område 2: Utbildning 15 Område 3: Sjukvård 16 Område 4: Äldreomsorg 17 Område 5: Trygghet på allmän plats 18 Område 6: Lösa rättsliga konflikter 19 Område 7: Försäkra medborgarna mot ekonomiska problem Område 8: Förmedla arbete 21

Sammanfattning Västsvenskarna har överlag högre förtroende för den privata sektorns förmåga än för den offentliga sektorns förmåga att leverera ett antal utvalda välfärdstjänster. Det visar en undersökning som Västsvenska Industri- och Handelskammaren låtit genomföra. Undersökningen genomfördes av Statistikkonsulterna och ingick i den regelbundna omnibusundersökning som riktar sig till ett slumpmässigt urval av västsvenskar i åldern 16 74 år. Totalt har 1 666 västsvenskar besvarat frågorna i undersökningen. Resultaten av undersökningen visar att: Förtroendet är överlag högre för den privata sektorns förmåga. Inom fem av de åtta utvalda tjänsteområdena är majoriteten positiv till den privata sektorns förmåga. För den offentliga sektorn gäller detta endast inom tre av åtta områden. Förtroendet för den privata sektorns förmåga att leverera är som högst när det gäller sjukvård ( procent har högt eller mycket högt förtroende), förmedla arbete (39 procent) och utbildning (38 procent). För den offentliga sektorn är förtroendet högst när det gäller utbildning (42 procent har högt eller mycket högt förtroende) och barnomsorg (36 procent). Inom tre områden är skillnaden i förtroende särskilt markant: förmedla arbete, äldreomsorg och sjukvård. Inom dessa områden får den privata sektorn ett avsevärt högre förtroende än den offentliga både i dag och om fem år. Extra tydlig är skillnaden när det gäller förmågan att förmedla arbete, där förtroendet för den offentliga sektorn är mycket lågt. Sex av tio västsvenskar (61 procent) ger den offentliga sektorn underkänt när det gäller förmågan att förmedla arbete. Förtroendet är överlag mycket lågt för polis- och rättsväsendet. Både den offentliga sektorns förmåga att garantera trygghet på allmän plats och att lösa rättsliga konflikter får underkänt (35 procent respektive 23 procent har lågt eller mycket lågt förtroende). Inte heller den privata sektorn får något gott betyg när det gäller dessa båda områden ( procent respektive 25 procent har lågt eller mycket lågt förtroende). Likaså är förtroendet lågt för förmågan att försäkra medborgarna mot ekonomiska problem (32 procent har lågt eller mycket lågt förtroende för den offentliga sektorns förmåga, medan motsvarande andel för den privata sektorn är 31 procent). På fem års sikt har den privata sektorn bättrat på sitt förtroende, medan den offentliga sektorn fortfarande åtnjuter ett mycket lågt förtroende när det gäller att försäkra mot ekonomiska problem. På fem års sikt ger västsvenskarna den privata sektorn ett starkare omdöme än den offentliga inom samtliga åtta tjänsteområden. Ett sätt att överskådligt summera resultaten är att jämföra balansmåtten 1 - den totala andelen positiva svar minus den totala andelen negativa svar - inom respektive sektor. En rangordning av balansmåtten för de båda sektorerna inom de åtta tjänsteområdena ger nedanstående bild, en slags förtroendetermometer. Vi har tagit tempen på sektorerna och den privata sektorn är het. Förtroendetermometern i dagsläget följer på nästa sida. Inom hälften av områdena är balansmåttet högre för den privata sektorn än för den offentliga, inom tre områden är förhållandet det omvända och inom ett område trygghet på allmän plats är det dött lopp mellan de båda sektorerna. Inom tre områden är skillnaden särskilt stor mellan sektorerna: förmedla arbete, äldreomsorg och sjukvård. Att det är just inom dessa tre områden är intressant mot bakgrund av den senaste mätningen från SOM-institutet vid Göteborgs universitet 2. 1 Ett balansmått definieras som skillnaden mellan positiva och negativa svar. På en femgradig betygskala innebär detta följande: = Positiva (4:or + 5: or) Negativa (1:or + 2:or) 2 Källa: SOM-rapporten Västra Götaland 5 5

Utbildning +32 Barnomsorg +25 Sjukvård +34 Utbildning +25 Förmedla arbete +23 Barnomsorg + Sjukvård +9 Lösa rättsliga konflikter -2 Trygghet på allmän plats -11 Försäkra mot ekonomiska problem -17 Äldreomsorg +7 Lösa rättsliga konflikter -7 Trygghet på allmän plats -11 Försäkra mot ekonomiska problem -13 Nollstrecket Äldreomsorg -25 Förmedla arbete -55 Förtroendetermometern i dagsläget I SOM-undersökningen har 1 724 personer fått rangordna vilka områden de tycker att politikerna ska prioritera. Äldreomsorgen hamnar i topp, tvåa kommer möjligheten att få jobb och trea kommer sjukhusvård. Det är alltså exakt de områden där förtroendegapet är som störst mellan sektorerna till den privata sektorns fördel. De stora skillnaderna inom dessa områden förväntas bestå även om fem år enligt västsvenskarnas bedömning, vilket nedanstående figur visar. I denna termometer avser balansmåtten de som tror att respektive sektor kommer att bli bättre på att leverera minus de som tror att sektorerna kommer att bli sämre på att leverera. Utbildning +25 Sjukvård +16 Barnomsorg +15 Äldreomsorg +12 Lösa rättsliga konflikter +9 Förmedla arbete +8 Trygghet på allmän plats +3 Försäkra mot ekonomiska problem -6 Sjukvård +39 Utbildning +39 Förmedla arbete +38 Äldreomsorg +33 Barnomsorg +32 Trygghet på allmän plats +18 Lösa rättsliga konflikter +14 Försäkra mot ekonomiska problem +14 Nollstrecket Förtroendetermometern om fem år 6

Värt att notera i ovanstående termometer är att framtidsbedömningen är övervägande positiv inom alla områden utom ett - den offentliga sektorns förmåga att försäkra medborgarna mot ekonomiska problem. En majoritet tror att den offentliga sektorn kommer att vara sämre på detta i framtiden. Detta är oroväckande, eftersom det i mångt och mycket kring bidragssystemet som den traditionella välfärdsmodellen är uppbyggd. Detta bidragssystem ger västsvenskarna alltså ett mycket lågt betyg både i dag och om fem år. Oroväckande är även det låga förtroendet för den offentliga sektorns förmåga att garantera trygghet på allmän plats. I dagsläget ligger balansmåttet inom detta område på -11 för båda sektorerna. Om fem år är förtroendet avsevärt högre för den privata sektorn, medan balansmåttet för den offentliga sektorn med ytterst liten marginal tar sig över nollstrecket (+3). I förlängningen handlar detta om förtroendet för polisen, eftersom det i stor utsträckning är polisväsendet som står för trygghet på allmän plats för den offentliga sektorns räkning. Slutsatser och rekommendationer Resultaten talar sitt tydliga språk. Västsvenskarnas förtroende för den privata sektorns förmåga att leverera traditionellt offentliga tjänster är högt och förväntas bli ännu högre i framtiden. Mot bakgrund av detta riktar näringslivet genom Västsvenska Industri- och Handelskammaren en uppmaning till Sveriges politiker: Släpp in den privata sektorn och låt den ta del av välfärdsproduktionen. På så vis kan vi skapa det nya välfärdssystem som behövs för att möta morgondagens utmaningar. I konkreta termer handlar det bland annat om att: Öppna upp den offentliga sektorn för konkurrens på lika villkor. Dela på rollen som offentlig uppdragsgivare och uppdragstagare. Sälja av och privatisera offentlig verksamhet som ska vara konkurrensutsatt. Entreprenörskap utvecklar den offentliga tjänstesektorn! Göra den offentliga sektorn resultatorienterad, snarare än kostnadsorienterad. Den resultatblinda kostnadsjakt som i dag präglar den offentliga sektorn leder ofta till suboptimerade beslut. Avveckla stöd till verksamheter som inte har egen livskraft men som ändå genom bidrag kan konkurrera med livskraftig verksamhet. Privatisera och konkurrensutsätt offentlig verksamhet som har möjlighet att exportera sina tjänster. Privata aktörer kan bidra till att modernisera och effektivisera den offentligt finansierade tjänstesektorn. Näringslivet har stått redo länge. Nu tycks även västsvenskarna vara redo. Det är dags att släppa in näringslivet på bred front i välfärdssystemet. Västsverige juli 6 Anders Källström vd Kajsa Dahlsten omvärldsanalytiker 7

Inledning Vi måste vara bättre än andra på att möta förändringar och impulser som kommer utifrån. Det gör man genom att bygga trygghetssystem som gör det möjligt för människor att gå från gamla förutsättningar till nya villkor. Citatet kommer från Pär Nuder, när han som nytillträdd finansminister talade inför riksdagen i slutet av november 4. 1 Finansministern målade i sitt anförande upp några av de stora utmaningar som Sverige står inför globaliseringen, en åldrande befolkning och de växande globala klyftorna mellan länder. I citatet ger finansministern en lösning på hur Sverige ska kunna möta de krav som globaliseringen ställer att göra det enklare för människor att kasta loss från det gamla och satsa på något nytt. Då måste vi ha ett trygghetssystem som fungerar. Den traditionella välfärdsmodellen håller inte längre. Trygghetssystemet måste moderniseras och effektiviseras. Och det måste ske snabbt. Sverige har, liksom övriga industriländer, en åldrande befolkning. Detta uppmärksammar också Nuder i sitt anförande: De stora fyrtiotalistkullarna kommer snart att pensioneras. De kommer att ställa ökade krav på offentliga tjänster i olika avseenden. Parallellt med att kraven på de offentliga tjänsterna ökar, kommer antalet personer som bidrar till finansieringen av dessa tjänster att minska. Allt färre jobbar allt kortare tid för att försörja allt fler. Detta illustreras av nedanstående tabell, som visar det antal personer som varje förvärvsarbetande måste försörja i dag och i framtiden. 2 I åldersgruppen -64 år, som räknas som arbetsför ålder, måste varje person som arbetar försörja sig själv och ytterligare,7 personer i dag. Många börjar dock inte att arbeta förrän efter avslutade studier, samtidigt som allt fler går i pension i förtid. Räknar man med en något snävare åldersgrupp på 27-6 år, blir försörjningsbördan ännu tyngre och ökar kraftigare i framtiden. Finansministerns lösning på en allt tyngre försörjningsbörda stavas ökad sysselsättning. Västsvenska Industri- och Handelskammaren menar att det finns ytterligare en lösning: Låt det privata näringslivet i större utsträckning utföra offentligt finansierade tjänster, såsom vård, utbildning och omsorg. Den konkurrens som privata aktörer är utsatta för leder till att produktivitetsökningen är betydligt högre i privat sektor, vilket dessutom är ett villkor för internationell konkurrenskraft. Den är i sin tur en förutsättning för att vi ska kunna exportera dessa tjänster och för att vi ska kunna motstå konkurrens från utländska företag i Sverige. Att produktivitetsökningen är högre i privat sektor illustreras i följande graf, som visar produktivitetsökningen i procent de senaste tjugo åren inom några utvalda sektorer. 3 Tabell 1: Försörjningsbördan Åldersgrupp Idag Om år Om år -64 år,7,72,86 27-6 år 1,15 1,3 1,45 1 Källa: Riksdagens protokoll 4/5:36, onsdagen den 24 november 4. 2 Källa: Gunilla Nyström, SEB, bearbetning av befolkningsprognos från Statistiska Centralbyrån 3 Källa: Konjunkturinstitutet och Statistiska Centralbyrån. 9

Diagram 1: Produktivitetsökning 1985-5 (procent) Näringsliv Industri Tjänstebranscher Offentliga myndigheter Staten Kommunerna 6 8 1 1 16 18 Sedan 1985 har näringslivet som helhet ökat produktiviteten med nästan 7 procent. Tjänstesektorn har ökat produktiviteten med över procent. Samtidigt är produktivitetsökningen mycket blygsam både i offentliga myndigheter (+9 procent) och kommunerna (+4 procent). Genom att förbättra produktiviteten kan privata aktörer bidra till den effektivisering och modernisering som den offentligt finansierade tjänstesektorn så väl behöver. Några viktiga hinder står dock i vägen för en sådan utveckling. För det första finns ekonomiska hinder. På en helt avreglerad marknad råder fri konkurrens. Utbud och efterfrågan styr. Men utbudet av offentligt finansierade tjänster påverkas ofta av skatter och bidrag, som snedvrider konkurrensen inom många tjänsteområden. För det andra finns juridiska hinder. Lagar och regler styr vad som är tilllåtet. År 2 förlängdes till exempel den temporära lag, den så kallade stopplagen, som förbjuder företag som drivs i vinstsyfte att driva sjukhus på uppdrag av offentliga beställare. För det tredje finns det kanske allra svåraste hindret våra egna värderingar. Tanken på en väl utbyggd offentlig sektor som tar hand om oss från vaggan till graven är djupt rotad bland oss svenskar, liksom ambitionen att klara sig själv. Talesätt som själv är bäste dräng, att vara sin egen lyckas smed och bra karl reder sig själv ger alla uttryck för denna inställning. Detta sista viktiga hinder håller dock snabbt på att reduceras. Den slutsatsen drar Västsvenska Industri- och Handelskammaren efter att ha undersökt västsvenskarnas förtroende för den offentliga respektive privata sektorns förmåga att leverera ett antal tjänster som traditionellt har varit offentligt finansierade. Resultaten talar sitt tydliga språk. Västsvenskarna har ett högt och dessutom ökande förtroende för den privata sektorns förmåga. Förtroendefrågan i tidigare undersökningar Varianter på frågan om förtroendet för den offentliga och den privata sektorn har tidigare ställts i en rad olika sammanhang. SOM-institutet vid Göteborgs universitet mäter bland annat inställningen till den offentliga sektorn. Det är i dagsläget färre som vill minska den offentliga sektorn (29procent) än de som inte vill det (39 procent). 4 De som förespråkar en minskning vinner dock mark. Gapet mellan de båda grupperna har minskat markant sedan 1998, då hela 48 procent motsatte sig en minskning, medan 24 procent ville minska den offentliga sektorn. En annan förtroendemätning görs av MedieAkademin i Göteborg. Sedan 1997 genomförs en årlig förtroendebarometer, där svenska folkets förtroende för samhällsinstitutioner, medier och företag/varumärken mäts. Av 5 års förtroendebarometer framgår till exempel att Ikea åtnjuter det högsta förtroendet av samtliga undersökta organisationer, före både samhällsinstitutioner, så som universitet/högskolor och medier, så som 4 Källa: SOM-rapporten Västra Götaland 5

Sveriges Radio och Sveriges Television. 5 Hela 75 procent tre av fyra svenskar har mycket eller ganska stort förtroende för Ikea. Även Volvo hamnar högt på listan, där 63 procent har mycket eller ganska stort förtroende. Förtroendebarometern fokuserar dock på ett antal utvalda samhällsinstitutioner. Enskilda tjänster som dessa institutioner har att utföra urskiljs inte. Inte heller görs jämförelser mellan förtroendet för den offentliga respektive den privata sektorns förmåga att leverera dessa tjänster. En fingervisning om att detta förtroende är lågt för den offentliga sektorn ges av den orosundersökning som Länsförsäkringar i Skaraborg har låtit genomföra sedan 2. Enligt den senaste undersökningen 6 oroar sig till exempel 68 procent av skaraborgarna i hög eller mycket hög grad för att sjukvården inte fungerar när de behöver vård. 59 procent oroar sig i hög eller mycket hög grad för att polisen inte kan skydda dem mot brott. Trenden ser oroväckande ut. Andelen som oroar sig mycket eller något ökar mellan de båda år som undersökningen genomförts inom närapå samtliga områden. Men inte heller denna undersökning gör några jämförelser mellan offentlig respektive privat sektors förmåga att leverera traditionellt offentliga tjänster. Västsvenska Industri- och Handelskammaren är av den fasta övertygelsen att privata aktörer i lika hög grad som offentliga kan leverera en högkvalitativ utbildning, vård, äldreomsorg med mera. Frågan vi ville ha svar på var dock: Vad tycker västsvenskarna? Så gjordes undersökningen Undersökningen genomfördes av Statistikkonsulterna på uppdrag av Västsvenska Industri- och Handelskammaren och ingick som en del av Statistikkonsulternas Göteborgs- och Västra Götalandsomnibus i maj 6. 5 Källa: Förtroendebarometern 5, MedieAkademin. 6 Källa: Länsförsäkringars orosundersökning 4. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av telefonintervjuer. Målpopulationen bestod av personer mellan 16-74 år som är bosatta i Västra Götalandsregionen. Från denna målpopulation gjordes ett stratifierat obundet slumpmässigt urval, där Göteborgs kommun och övriga regionen användes som stratum. Sammanlagt svarade 1 666 västsvenskar på telefonundersökningen. Det motsvarar 56 procent av urvalspopulationen. Bortfallet fördelades enligt följande: Tabell 2: Bortfallsorsaker I målpopulationen 2985 Personen ej nådd -721 Nådda i målpopulationen 2264 Vägrar deltaga -598 Genomförda intervjuer 1666 Bortfallet ovan syftar på respondenter som helt vägrat delta. För samtliga frågor fanns en möjlighet att svara eller Vill inte svara. Detta så kallade partiella bortfall redovisas i varje enskild fråga. Sammanlagt ställdes fyra huvudfrågor med åtta tillhörande underområden, så kallade delaspekter. Frågorna var inriktade på förmågan att leverera de olika tjänsterna, inte på att finansiera dem. Frågan om hur tjänsterna ska finansieras ingår alltså inte i denna undersökning. De fyra frågorna var: Vilket förtroende har du för den offentliga sektorns förmåga att leverera följande tjänster? Svara på en skala från 1 till 5, där 1 är lika med mycket lågt förtroende och 5 är lika med mycket högt förtroende: - Barnomsorg - Utbildning - Sjukvård - Äldreomsorg - Trygghet på allmän plats - Lösa rättsliga konflikter - Försäkra medborgarna mot ekonomiska problem - Förmedla arbete 11

Om du blickar fem år framåt i tiden, tror du att den offentliga sektorn kommer att vara bättre, oförändrad eller sämre på att leverera dessa tjänster: - Barnomsorg - Utbildning - Sjukvård - Äldreomsorg - Trygghet på allmän plats - Lösa rättsliga konflikter - Försäkra medborgarna mot ekonomiska problem - Förmedla arbete Om du blickar fem år framåt i tiden, tror du att den privata sektorn kommer att vara bättre, oförändrad eller sämre på att leverera dessa tjänster: - Barnomsorg - Utbildning - Sjukvård - Äldreomsorg - Trygghet på allmän plats - Lösa rättsliga konflikter - Försäkra medborgarna mot ekonomiska problem - Förmedla arbete Vilket förtroende har du för den privata sektorns förmåga att leverera följande tjänster? Svara på en skala från 1 till 5, där 1 är lika med mycket lågt förtroende och 5 är lika med mycket högt förtroende: - Barnomsorg - Utbildning - Sjukvård - Äldreomsorg - Trygghet på allmän plats - Lösa rättsliga konflikter - Försäkra medborgarna mot ekonomiska problem - Förmedla arbete 12

Resultatredovisning Den privata sektorn åtnjuter ett överlag högre förtroende än den offentliga sektorn bland västsvenskarna avseende sin förmåga att leverera ett antal utvalda tjänster. Ett sätt att illustrera detta är att jämföra balansmåtten den totala andelen positiva svar minus den totala andelen negativa svar inom respektive sektor. Tabell 3: Förtroende för privat respektive offentlig sektor Idag (Högre eller lägre förtroende) Om fem år (Bättre eller sämre) Område Privat Offentlig Privat Offentlig Barnomsorg 25 32 15 Utbildning 25 32 39 25 Sjukvård 34 9 39 16 Äldreomsorg 7-25 33 12 Trygghet på allmän plats -11-11 18 3 Lösa rättsliga konflikter -7-2 14 9 Försäkra mot ek. problem -13-17 14-6 Förmedla arbete 23-55 38 8 en uttrycks på en skala från - (samtliga tillfrågade negativa) till + (samtliga tillfrågade positiva). en i de två första kolumnerna (idag) avser andelen som har högt eller mycket högt förtroende minus andelen som har lågt eller mycket lågt förtroende för respektive sektors förmåga att leverera de olika tjänsterna. en i de två högra kolumnerna (om fem år) avser andelen som tror att respektive sektor kommer att bli bättre på att leverera de olika tjänsterna minus andelen som tror att sektorerna kommer att bli sämre på att leverera. I dagsläget är förtroendet för den privata sektorn övervägande positivt. Fem av åtta områden får en positiv bedömning, där den privata sektorns förmåga att leverera sjukvård, utbildning samt förmedla arbete ligger i topp. För den offentliga sektorn är förhållandena omvända. Endast inom tre områden överstiger de positiva svaren de negativa: utbildning, barnomsorg och sjukvård. Spännvidden i balansmåtten är dessutom betydligt större för den offentliga sektorn, då området med det absolut lägsta förtroendet (förmedla arbete) når ända ned till minus 55 på skalan. Blickar man fem år framåt i tiden får den privata sektorn en ännu mer positiv bedömning. Inom samtliga åtta tjänsteområden ger västsvenskarna den privata sektorn ett bättre omdöme än den offentliga. Bedömningen på fem års sikt är dock positiv överlag för båda sektorerna. Endast inom ett område (den offentliga sektorns förmåga att försäkra medborgarna mot ekonomiska problem) gör västsvenskarna en negativ framtidsbedömning. I följande kapitel ges en genomgång av förtroendet för respektive sektors förmåga att leverera de åtta utvalda tjänsterna, område för område. 13

Område 1: Barnomsorg Både offentlig och privat sektor får godkänt. Ungefär var tredje västsvensk ger båda sektorerna högt eller mycket högt förtroende när det gäller barnomsorgen. Sammantaget är förtroendet något högre för den offentliga sektorn. et för offentlig sektor ligger på +25 jämfört med + för den privata sektorn. Barnomsorgen är därmed det område som hamnar näst högst upp på förtroendelistan för den offentliga sektorn. För den privata sektorn hamnar barnomsorgen först på en fjärdeplats. Kvinnorna är något mer positiva än männen. Kvinnorna ger överlag en mer positiv bedömning till båda sektorernas förmåga, men den offentliga sektorn får högre betyg. En av tio västsvenska kvinnor ( procent) har mycket högt förtroende för den offentliga sektorns förmåga att leverera barnomsorg. Det är en dubbelt så stor andel jämfört med den privata sektorn, där endast en av tjugo kvinnor (5 procent) har mycket högt förtroende. De yngre är mer positiva till den privata sektorns förmåga. Nästan procent i åldersgruppen 16-24 år och hela 44 procent av 25-34- åringarna har högt eller mycket högt förtroende för den privata sektorns förmåga att leverera barnomsorg. Motsvarande andelar för den offentliga sektorn är 33 procent respektive 38 procent. Ju högre upp i ålder, desto lägre är förtroendet för båda sektorerna. Även andelen som svarat vet ej ökar med åldern. Var femte göteborgare ger den offentliga barnomsorgen underkänt. Nästan procent av invånarna i Göteborgs kommun har lågt eller mycket lågt förtroende för den offentliga sektorns förmåga att leverera barnomsorg. Motsvarande siffra för den privata sektorn är 15 procent. Samtidigt har 35 procent av göteborgarna högt eller mycket högt förtroende för den privata sektorn. Göteborgarnas negativa inställning till den offentliga barnomsorgen står i kontrast mot Skaraborg, där endast 3 procent har lågt eller mycket lågt förtroende för den offentliga sektorn. Mycket lågt Bättre framtidsutsikter för den privata sektorn. Även om den offentliga sektorn har ett visst övertag i dag när det gäller barnomsorg, har detta försprång minskat om fem år, enligt västsvenskarnas bedömning. Endast 5 procent tror att den privata sektorn kommer att vara sämre att leverera barnomsorg om fem år. Avsevärt fler 17 procent tror att den offentliga sektorn kommer att vara sämre. Båda sektorerna får dock en övervägande positiv framtidsbedömning. Mer än var tredje västsvensk tror att båda sektorerna är bättre om fem år. Vilket förtroende har du för den offentliga sektorns respektive den privata sektorns förmåga att leverera barnomsorg? Lågt Varken eller Högt Mycket högt Om du blickar fem år framåt i tiden, tror du att den offentliga sektorn respektive den privata sektorn kommer att vara bättre, oförändrad eller sämre på att leverera barnomsorg? Sämre Oförändrad Bättre : +25 : + : +15 : +32 14

: +32 : +25 Område 2: Utbildning Toppnotering för den offentliga sektorn. Utbildning är det område där balansmåttet är som högst för den offentliga sektorn: +32 jämfört med +25 för den privata sektorn. Även detta balansmått är dock relativt högt och renderar en andra plats på den privata sektorns förtroendelista. Mycket lågt Kvinnorna mer positiva till den offentliga sektorn. Mer än fyra av tio kvinnor (44 procent) har högt eller mycket högt förtroende för den offentliga sektorns förmåga att leverera utbildning. Därmed är kvinnorna mer positiva till den offentliga sektorn än Vilket förtroende har du för den offentliga sektorns respektive den privata sektorns förmåga att leverera utbildning? Lågt Varken eller Högt Mycket högt Om du blickar fem år framåt i tiden, tror du att den offentliga sektorn respektive den privata sektorn kommer att vara bättre, oförändrad eller sämre på att leverera utbildning? männen ( procent av männen har högt eller mycket högt förtroende). För den privata sektorn är förhållandet det motsatta. Männen ger ett något högre betyg än kvinnorna till den privata sektorn, men skillnaden är så liten att den ligger inom felmarginalen. De äldre ger den privata sektorn högre betyg. I åldergruppen 65-74 år märks skillnaden i förtroende tydligast. Denna åldersgrupp ger ett högre betyg åt den privata sektorn, med ett balansmått på +27 att jämföra med offentlig sektors balansmått på +19. Samtidigt är 25-34- åringarna den mest positiva åldersgruppen. Nästan varannan 25-34-åring (49 procent) har högt eller mycket högt förtroende för den offentliga sektorn när det gäller utbildning, vilket ger ett balansmått på +39. Denna åldersgrupp är också den som ger högst betyg för den privata sektorn (41 procent har högt eller mycket högt förtroende). Den offentliga sektorn får högst betyg av skaraborgarna. Nästan 45 procent av skaraborgarna ger den offentliga sektorn högt eller mycket högt förtroende för förmågan att leverera utbildning, med ett balansmått på +38. Samtidigt får den privata sektorn lägst betyg bland skaraborgarna, där balansmåttet ligger på +21. Goda framtidsutsikter inom båda sektorerna. Även när det gäller framtiden är västsvenskarnas bedömning av de båda sektorernas förmåga att leverera utbildning positiv. Utbildning toppar den framtida förtroendelistan för både offentlig och privat sektor, med balansmått på +25 respektive +39. Den privata sektorn bedöms därmed ha en mer positiv utveckling än den offentliga sektorn. 44 procent av västsvenskarna tror att den privata sektorn om fem år kommer att vara bättre på att leverera utbildning än idag. Sämre Oförändrad Bättre : +25 : +39 15

Område 3: Sjukvård Högsta noteringen för den privata sektorn. Med ett balansmått på +34 toppar sjukvården förtroendelistan för den privata sektorn. Det innebär att nästan varannan västsvensk har högt eller mycket högt förtroende för den privata sektorns förmåga att leverera sjukvård. et för den offentliga sektorn når endast upp i +9. Sjukvård är därmed ett av de områden där skillnaden i förtroende mellan de båda sektorerna är som störst till den privata sektorns fördel. Varannan kvinna ger den privata sektorn högt eller mycket högt förtroende. Till skillnad från de två tidigare områdena, barnomsorg och utbildning, är det kvinnorna som är mest positiva till den privata sektorns förmåga att leverera sjukvård. Mer än varannan kvinna (51 procent) har högt eller mycket högt förtroende för den privata sektorn. Motsvarande andel för männen är 47 procent. 25-34-åringarna ger den offentliga sjukvården underkänt. I åldersgruppen 25-34 år får den offentliga sektorn ett svagt negativt balansmått (-,5). et för den privata sjukvården är i denna åldersgrupp +38. Det är dock inte det högsta balansmåttet. Den yngsta åldersgruppen, 16-24-åringarna, ger den privata sektorn ett balansmått på +45. Därmed har nästan 57 procent av 16-24-åringarna högt eller mycket högt förtroende för den privata sektorns förmåga att leverera sjukvård. Förtroendet är avsevärt högre för den privata sektorn i samtliga åldergrupper, även om det avtar något med stigande ålder. Var tredje göteborgare negativ till den offentliga sjukvården. Nästan 34 procent av göteborgarna har lågt eller mycket lågt förtroende för den offentliga sjukvården. et når ned till -2. Förtroendet för den offentliga sektorn är som högst i Södra Älvsborg, med ett balansmått på +22. Detta mått når nätt och jämt upp till det lägsta betyget som den privata sektorn får: ett balansmått på +22,5 av skaraborgarna. Mycket lågt Bästa framtidsbedömningen för den privata sektorn. Precis som när det gäller förtroendet i dagsläget, toppar sjukvården den privata sektorns förtroendelista om fem år. Med ett balansmått på +39 tangerar sjukvård det föregående området utbildning på toppen av den framtida förtroendelistan för privata sektorn. Hela 46 procent tror att den privata sektorn kommer att vara bättre på sjukvård om fem år. Vilket förtroende har du för den offentliga sektorns respektive den privata sektorns förmåga att leverera sjukvård? Lågt Varken eller Högt Mycket högt Om du blickar fem år framåt i tiden, tror du att den offentliga sektorn respektive den privata sektorn kommer att vara bättre, oförändrad eller sämre på att leverera sjukvård? Sämre Oförändrad Bättre : +9 : +34 : +16 : +39 16

: -25 : +7 Område 4: Äldreomsorg Näst sämsta placeringen för den offentliga sektorn. Äldreomsorgen är, precis som sjukvården, ett av de områden där skillnaden i förtroende mellan de båda sektorerna är som störst. et på -25 för den offentliga sektorn innebär den näst sämsta placeringen på förtroendelistan för denna sektor. Mer än fyra av tio västsvenskar har lågt eller mycket lågt förtroende för den offentliga äldreomsorgen. Mycket lågt Kvinnorna betydligt mer positiva än männen till den privata sektorn. När det gäller förtroendet för den offentliga sektorn gör båda könen en i princip likvärdig bedömning. Både kvin- Vilket förtroende har du för den offentliga sektorns respektive den privata sektorns förmåga att leverera sjukvård? Lågt Varken eller Högt Mycket högt Om du blickar fem år framåt i tiden, tror du att den offentliga sektorn respektive den privata sektorn kommer att vara bättre, oförändrad eller sämre på att leverera äldreomsorg? norna och männen har ett övervägande lågt förtroende för den offentliga äldrevården (balansmått på -25 för båda könen). För den privata sektorn däremot, har kvinnorna ett betydligt högre förtroende än männen. Nästan en av tre kvinnor (32 procent) har högt eller mycket högt förtroende för den privata sektorns förmåga att leverera äldreomsorg. et ligger på +12. För männen ligger det på blygsamma +1 knappt godkänt. Förtroendet för offentlig äldreomsorg lägst hos de äldre. Den äldsta åldergruppen, 65-74 år, är den grupp som har störst andel med mycket lågt förtroende för den offentliga äldreomsorgen nästan 18 procent. Det ger ett balansmått på - för den offentliga sektorn i denna åldersgrupp. Motsvarande balansmått för den privata sektorn ligger på +7. Därmed utgör åldersgruppen 65-74 år ett undantag i den fallande trend som balansmåtten för den privata sektorn uppvisar. Där minskar förtroendet för den privata sektorn med stigande ålder, ända fram till åldersgruppen 55-64 år, där förtroendet är som lägst. Norra Älvsborg toppar förtroendelistan för privata sektorn. Var tredje Norra Älvsborgsbo har högt eller mycket högt förtroende för den privata äldreomsorgen. et på + är därmed klart högre än det totala balansmåttet för den privata sektorn. För den offentliga sektorn är förtroendet överlag lågt, där göteborgarna har lägst förtroende, med ett balansmått på -31. Mer än 43 procent av göteborgarna ger därmed den offentliga äldreomsorgen underkänt. Privata sektorn ökar avståndet ytterligare på fem års sikt. Även om fem år är äldreomsorgen ett av de områden där skillnaden i förtroende är som mest markant - till privata sektorns fördel. Det skiljer 21 steg på skalan mellan de båda balansmåtten. Endast en av tio västsvenskar (9 procent) tror att den privata sektorn kommer att vara sämre om fem år, medan mer än var fjärde (26 procent) tror att den offentliga sektorn kommer att vara sämre. Sämre Oförändrad Bättre : +12 : +33 17

Område 5: Trygghet Dött lopp mellan sektorerna. Både privat och offentlig sektor får underkänt för sin förmåga att garantera trygghet på allmän plats. 35 procent har lågt eller mycket lågt förtroende för den offentliga sektorns förmåga. Motsvarande andel för den privata sektorn är procent. en för båda sektorerna hamnar på -11. För privat sektor är detta den näst sämsta noteringen. Noterbart är också att en betydligt större andel har svarat vet ej för den privata sektorn (14 procent) än för den offentliga (2 procent). Männen har lägre förtroende för båda sektorerna. Med ett balansmått på -14 är männen betydligt mer negativa än kvinnorna (balansmått -8) till den offentliga sektorn. Liknande siffror gäller för den privata sektorn, där männens balansmått ligger på -15 och kvinnornas på -8. Mer än var tredje man har därmed lågt eller mycket lågt förtroende för båda sektorernas förmåga att garantera trygghet på allmän plats. De yngre har högst förtroende för den offentliga sektorn. I åldersgruppen 16-24 år har mer än var tredje högt eller mycket högt förtroende för den offentliga sektorn. Det motsvarar ett balansmått på +11. Därefter sjunker förtroendet för den offentliga sektorn med stigande ålder, ända ned till ett balansmått på -27 i den äldsta åldersgruppen. Förtroendet för den offentliga sektorn uppvisar därmed en betydligt större spännvidd än förtroendet för den privata sektorn. För denna sektor varierar balansmåttet mellan och -. Norra Älvsborg ger sämst betyg till offentliga sektorn. Med ett balansmått på -16 är Norra Älvsborg den region som har lägst förtroende för den offentliga sektorns förmåga att garantera trygghet på allmän plats. Samtidigt är Norra Älvsborgsborna de som ger det minst negativa omdömet till den privata sektorn, med ett balansmått på -1. Lägst förtroende för den privata sektorn har göteborgarna, med ett balansmått på -19. Var tredje göteborgare ger därmed den privata sektorn underkänt. Mycket lågt stärker positionen i framtiden. Precis som när det gäller bedömningen i dag, är trygghet på allmän plats ett av de områden där västsvenskarna gör den mest försiktiga framtidsbedömningen. För den offentliga sektorn överväger de positiva svaren endast med knapp marginal. Den privata sektorn får en något mer positiv bedömning. Detta beror främst på att det är betydligt färre som tror att privata sektorn kommer att vara sämre rustad om fem år 9 procent, jämfört med 27 procent som tror att den offentliga sektorn kommer att vara sämre. Vilket förtroende har du för den offentliga sektorns respektive den privata sektorns förmåga att leverera trygghet på allmän plats? Lågt Varken eller Högt Mycket högt Om du blickar fem år framåt i tiden, tror du att den offentliga sektorn respektive den privata sektorn kommer att vara bättre, oförändrad eller sämre på att leverera trygghet på allmän plats? Sämre Oförändrad Bättre : -11 : -11 : +3 : +18 18

: -2 : -7 Område 6: Lösa rättsliga konflikter Underkänt för båda sektorerna. Precis som när det gäller trygghet på allmän plats, får både privat och offentlig sektor underkänt för sin förmåga att lösa rättsliga konflikter. Den offentliga sektorn får en något starkare bedömning med ett balansmått på -2, jämfört med den privata sektorns -7. Att lösa rättsliga konflikter är därigenom ett av tre områden där den offentliga sektorn får ett högre förtroende än den privata. Mycket lågt Vilket förtroende har du för den offentliga sektorns respektive den privata sektorns förmåga att lösa rättsliga konflikter? Lågt Varken eller Högt Mycket högt Dålig kännedom om den privata sektorns förmåga. Andelen som svarat vet ej är som Om du blickar fem år framåt i tiden, tror du att den offentliga sektorn respektive den privata sektorn kommer att vara bättre, oförändrad eller sämre på att lösa rättsliga konflikter? högst när det gäller den privata sektorns förmåga att lösa rättsliga konflikter. Mer än var fjärde västsvensk vet inte vad den privata sektorn kan leverera inom detta område. Andelen vet ej-svar är dock relativt hög även för den offentliga sektorn (19 procent). Männen överlag mer negativa. Männen ger en mer negativ bedömning än kvinnorna vad det gäller båda sektorernas förmåga. Skillnaden är mer markant för den privata sektorn. Med ett balansmått på -13 har tre av tio män lågt eller mycket lågt förtroende för den privata sektorns förmåga att lösa rättsliga konflikter. Förtroendet för båda sektorerna sjunker med stigande ålder. Den bristande kännedomen för båda sektorernas förmåga, med en stor andel vet ej-svar, gör att det är svårt att urskilja tydliga mönster när det gäller åldersgruppstillhörighet. Ser man till balansmåtten, sjunker förtroendet med stigande ålder. Lägst förtroende för den offentliga sektorn har 65-74-åringarna, med ett balansmått på -13. För privata sektorn är förtroendet lägst bland 55-64-åringarna, med ett balansmått på -15. Göteborgarna mest negativa till den privata sektorn. Även när det gäller regionstillhörighet är det svårt att urskilja tydliga mönster. Det lägsta balansmåttet, på -13, gäller för göteborgarnas förtroende för den privata sektorns förmåga att lösa rättsliga konflikter. Sämsta framtidsbedömningen för den privata sektorn. Med ett balansmått på blygsamma +14 är förmågan att lösa rättsliga konflikter, vid sidan av förmågan att försäkra mot ekonomiska problem, det område där förtroendet för den privata sektorn är som lägst på fem års sikt. Trots denna jumboplacering, är förtroendet för den offentliga sektorns förmåga ännu lägre, med ett balansmått på +9. Detta beror på att fler tror att den offentliga sektorn kommer att vara sämre (14 procent, jämfört med 8 procent för den privata sektorn). Sämre Oförändrad Bättre : +9 : +14 19

Område 7: Försäkra medborgarna mot ekonomiska problem Sämsta noteringen för den privata sektorn. Med ett balansmått på -13 är förmågan att försäkra medborgarna mot ekonomiska problem det område som rankas lägst för den privata sektorn. Trots denna bottennotering, får den offentliga sektorn ett ännu sämre betyg: balansmåttet når ända ned till -17. Därmed saknar nästan var tredje västsvensk (32 procent) förtroende för den offentliga sektorns förmåga att försäkra mot ekonomiska problem. Många saknar kännedom/åsikt. Precis som för förmågan att lösa rättsliga konflikter, är andelen som svarat vet ej hög när det gäller både sektorernas förmåga att försäkra mot ekonomiska problem. 18 respektive 19 procent har svarat vet ej. Männen ger lägre betyg till båda sektorerna. Likheterna med föregående område består även då man ser till könstillhörighet. Männen är också här mer negativa till båda sektorerna. Således har mer än en tredjedel (34 procent) av männen lågt eller mycket lågt förtroende för både offentlig och privat sektor. 55-64-åringarna mest skeptiska. Åldersgruppen 55-64 år har lägst balansmått för båda sektorerna: -27 för offentlig sektor och -23 för privat. Ingen av åldersgrupperna ger dock någon av sektorerna godkänt. en är genomgående negativa. Sämsta noteringen för offentlig sektor i Norra Älvsborg. Precis som i föregående område lösa rättsliga konflikter är det svårt att urskilja mönster när det gäller regionstillhörighet. Det lägsta balansmåttet, -24, har Norra Älvsborgsborna och det gäller förtroendet för den offentliga sektorn. 38 procent av Norra Älvsborgsborna har lågt eller mycket lågt förtroende för den offentliga sektorns förmåga. står för den enda negativa framtidsbedömningen. Den offentliga sektorns förmåga att försäkra medborgarna mot ekonomiska Mycket lågt problem är det enda av de åtta områdena där majoriteten tror att det kommer att vara sämre om fem år, och det gäller den offentliga sektorn. et ligger på -6. Nästan var fjärde västsvensk (24 procent) tror att den offentliga sektorn kommer att bli sämre på att försäkra medborgarna mot ekonomiska problem. Nästan lika många, 23 procent, tror samtidigt att den privata sektorn kommer att bli bättre om fem år. Den privata sektorn har därmed hämtat in, med ett balansmått på +14 jämfört med balansmåttet för dagsläget, som låg på -13. Vilket förtroende har du för den offentliga sektorns respektive den privata sektorns förmåga att försäkra medborgarna mot ekonomiska problem? Lågt Varken eller Högt Mycket högt Om du blickar fem år framåt i tiden, tror du att den offentliga sektorn respektive den privata sektorn kommer att vara bättre, oförändrad eller sämre på att försäkra medborgarna mot ekonomiska problem Sämre Oförändrad Bättre : -17 : -13 : -6 : +14

: -55 : +23 : +8 : +38 Område 8: Förmedla arbete Vilket förtroende har du för den offentliga sektorns respektive den privata sektorns förmåga att förmedla arbete? Mycket lågt Lågt Varken eller Högt Mycket högt Särklass lägsta noteringen för offentlig sektor. Sex av tio saknar förtroende. Med ett balansmått på -55 når den offentliga sektorn den absoluta bottennoteringen i undersökningen när det gäller förmågan att förmedla arbete ett uppseendeväckande lågt betyg med tanke på att balansmåttet i teorin endast kan bli - (om samtliga respondenter skulle svara lågt eller mycket lågt). Hela 61 procent har lågt eller mycket lågt förtroende för den offentliga sektorn. Samtidigt har nästan fyra av tio (39 procent) högt eller Om du blickar fem år framåt i tiden, tror du att den offentliga sektorn respektive den privata sektorn kommer att vara bättre, oförändrad eller sämre på att förmedla arbete? Sämre Oförändrad Bättre mycket högt förtroende för den privata sektorn. Detta är också det område där skillnaden i förtroende för de båda sektorerna är som störst. I balansmått räknat skiljer det sig hela 78 steg på skalan. Skillnaden i förtroende mellan sektorerna mer markant bland männen. Männen är i ännu högre grad än kvinnorna negativa till den offentliga sektorn och positiva till den privata sektorn. Hela 66 procent av männen jämfört med 58 procent av kvinnorna har lågt eller mycket lågt förtroende för den offentliga sektorns förmåga att förmedla arbete. 55-64-åringarna ger lägst omdöme. Precis som i föregående område, förmåga att försäkra mot ekonomiska problem, är det åldersgruppen 55-64 år som ger de sämsta omdömena. Detta gäller för båda sektorerna, även om bedömningen är avsevärt mer negativ för den offentliga sektorn. Noterbart är också att i den yngsta åldersgruppen har nästan 12 procent högt förtroende för den offentliga sektorn, en betydligt högre andel än bland övriga åldersgrupper. Bohusläningarna gör den mest positiva bedömningen. Liksom i föregående område är det svårt att se regionala mönster. Invånarna i före detta Göteborgs- och Bohuslän är dock den grupp som ger den mest positiva bedömningen till den privata sektorn. En av tio bohusläningar (41 procent) har högt eller mycket högt förtroende för den privata sektorns förmåga att förmedla arbete. Samtidigt är bohusläningarna också de som ger den minst negativa bedömningen till den offentliga sektorn. et når bara ned till -49, att jämföras med -55 för det totala urvalet. Privata sektorn drar ifrån ytterligare på fem års sikt. Förmågan att förmedla arbete är det område där skillnaden i förtroende mellan de båda sektorerna är som störst, båda i dag och om fem år. Privata sektorn drar därmed ifrån ytterligare. Om fem år tror hela 45 procent att den privata sektorn kommer att vara bättre på att förmedla arbete och endast 7 procent att den kommer att vara sämre. Motsvarande andelar för offentliga sektorn är 32 och 23 procent. 21

Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie Rapport 1999:1 Att locka unga till tekniken Rapport 1999:2 Flyg för Västsverige. Företagens strategi för ett västsvenskt flygtrafiksystem Rapport 1999:3 Vägar för Västsverige. Företagens strategi för investeringar i det västsvenska vägsystemet Rapport 1999:4 Teknikstuderandes krav på framtida livsmiljö Rapport :1 Samlad EU-Kompetens - Är det av intresse för Göteborgsregionen? Rapport :2 Teknikers syn på teknisk utbildning Rapport 1:1 Utbud och efterfrågan på tekniker i Västra Götaland. Rapport 1:2 Alternativ finansiering genom partnerskap - vid investeringar i vägar och järnvägar Rapport 2:1 Västsverige en tyst del av Sverige. Rapport 2:2 Skola Näringsliv: Från skilda världar till gemenskap Rapport 2:3 Position Väst 2 - det som mäts blir gjort Rapport 2:4 Vad tycker du om flyget? Rapport 2:5 Västsverige en tyst del av Sverige. Rapport 3:1 Bygg färdigt Västsveriges vägar och järnvägar. Rapport 3:2 Värdeskapande IT-universitet Rapport 3:3 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg Rapport 3:4 Betyg på Västsveriges ekonomi 3 Rapport 3:5 Kan vägavgifter påskynda utbyggnaden av de västsvenska motorvägarna? Rapport 4:1 Västsvenska entreprenörer på jakt efter såddkapital Rapport 4:2 Från bra till bäst. Om det livslånga lärandet i Västsverige Rapport 4:3 Kampen om kompetensen 1. Attraherar vi kompetens via våra högskolor? Rapport 4:4 Kampen om kompetensen 2. Flyttar företagens makt från regionen? Rapport 4:5 Betyg på Västsveriges ekonomi 4 Rapport 5:1 Västsverige en tyst del av Sverige 4 Rapport 5:2 Sårbarhetsindex 4 Rapport 5:3 Affärsrelevant forskning Rapport 5:4 Kampen om kompetensen 3. Flyttar våra företag? Rapport 5:5 Ny förbindelse över Göta älv Rapport 5:6 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg 5 Rapport 5:7 Värdeskapande kompetens Rapport 5:8 Fokus Attityd 5 Rapport 5:9 Bygg ut E till motorväg Rapport 5: Svenska nav Rapport 6:1 Fokus Attityd Skolledare Rapport 6:2 Värdeskapande persontransporter Rapport 6:3 Svenska produktionsvillkor i global konkurrens Rapporterna finns att ladda ner på www.handelskammaren.net/rapporter

Västsvenska Industri- och Handelskammaren Mässans Gata 18, Box 5253, 2 25 Göteborg Tel 31-83 59, Fax 31-83 59 36 info@handelskammaren.net www.handelskammaren.net