Enköpings kommuns skolplan 2000-2002

Enköpings kommuns skolplan 2000-2002 Edition 2003 Denna skolplan har prolongerats enligt beslut i SFG (2003-01-23 3) och SFS (2002-01-22 3)

Förord till skolplan 2000-2002 Skolan är en av samhällets viktigaste delar och ett område som berör föräldrar, elever och lärare på ett påtagligt och nära sätt. Den här skolplanen skall försöka sätta upp mål och riktlinjer för hur vi vill att skolan i Enköping skall fungera. Skolplanen skall ge alla intresserade och engagerade i skolan vägledning och inriktning för vilka krav och mål som skall finnas i skolan. I skolans verksamhet finns också skollag och läroplan som viktiga styrdokument. Skolplanen är fastställd av kommunfullmäktige i Enköping som består av 51 folkvalda politiker. Den har arbetas fram i nära samarbete mellan politiker, skolledare, lärare, elever och många andra intresserade av skolornas verksamhet i Enköping. I denna skolplan har förskolan en central plats vilket är självklart därför att numer är organisationen för förskola och grundskola gemensam. Den nya organisationen har fungerat mycket bra och kommer att ge barn, elever och föräldrar en ännu bättre och mer integrerad verksamhet. Skolan har en viktig uppgift att skapa en värdegrund som präglas av kunskap, förståelse, tolerans, glädje och allas lika värde oavsett vilket kön, ras eller religion. Livsåskådningsfrågor är en viktig del i dagens samhälle och skolan måste vara en arena för diskussion och ställningstagande. Barn och ungdomar måste få möjlighet tillsammans med lärare och föräldrar att dagligen ventilera sina etiska frågeställningar. IT-utvecklingen är en viktig del i skolan idag och i Enköping måste vi fortsätta den framgångsrika utveckling vi har haft. Nya möjligheter öppnas varje dag i samklang med teknikutvecklingen som har ett mycket högt tempo. Lärare och elever måste ta till sig de nya möjligheterna som ges och utveckla arbetssätt och metoder i harmoni med den nya tekniken. Detta ställer krav på flexibla och anpassningsbara lösningar så att inte statiska organisationer förhindrar kreativitet och utveckling. 2

Skolorna i Enköping måste utvecklas var och en för sig och kunna vara självständiga enheter. Det är viktigt att det finns en identitet på varje enskild skolan oavsett om den är kommunal eller privat. Skolorna måste vara konkurrenskraftiga för att vara attraktiva för elever, föräldrar och lärare - skolorna måste kunna erbjuda bra utbildning, bra arbetsplatser och en miljö som präglas av delaktighet, mångfald och utveckling. Framtiden ställer krav på ökad fokusering på kunskap, elevernas resultat och rekrytering av bra pedagoger. Kommunfullmäktige har beslutat att det skall finnas möjligheter till valfrihet och mångfald för barn, ungdomar, föräldrar och lärare i skolan i Enköping. Detta innebär att lika förutsättningar gäller för såväl kommunala som privata förskolor och skolor. Denna skolplan skall ge förutsättningar för att genomföra de inriktningar och åtgärder som finns föreslagna och skapa bra skolor i Enköping som är utvecklande och framtidsinriktade. Detta kan dock inte skapas av en person utan alla som arbetar i skolorna måste känna detta ansvar. Enköping den 1 september 2000 Fredrik Ahlstedt Styrelsen för förskola och grundskola Christer Wilestam Styrelsen för frivilliga skolformer Uppföljning, utvärdering och kvalitetsarbete I en målstyrd organisation finns ett starkt behov av en systematisk 3

uppföljning och utvärdering av verksamheten såväl kvantitativt som kvalitativt. Kommunen har därför i skollagen ålagts ett ansvar för att skolverksamheten kontinuerligt följs upp, utvärderas och förbättras. Ett uppföljnings-, utvärderings- och kvalitetssystem ska ge sådan information att huvudmän, allmänhet, föräldrar, elever och anställda kan: följa och bedöma om verksamheten utvecklas i riktning mot de uppställda målen få en riktig bild av verksamhetens organisation, resursförbrukning och resultat påverka verksamheten genom de styrmedel som står till buds på den aktuella ansvarsnivån Uppföljningssystemet är således inte bara ett instrument för att mäta måluppfyllelse utan det är också ett viktigt instrument för verksamhetsutveckling och styrning. Kontinuerligt ska uppmärksamhet riktas mot verksamhetens uppgifter, mål och resultat. God kvalitet i skolverksamhet kan endast bedömas och utvecklas genom medverkan av verksamhetens alla aktörer och intressenter. Kvalitetssystemet ska därför vara utformat så att förutsättningar för allas medverkan uppfylls. Resultat ska analyseras, värderas och leda till åtgärder. ÅTGÄRDER Skolstyrelsen ska i budget och bokslutsprognoser redovisa verksamhetstal och nyckeltal samt i en årlig kvalitetsredovisning därutöver till kommunstyrelsen redovisa hur verksamheten utvecklats i förhållande till den av kommunfullmäktige antagna SKOLPLANEN och de i årsbudget fastställda inriktningsmålen. Skolstyrelsen ansvarar för statistikrapportering till Skolverket/SCB vad avser skolans verksamhetsområde samt tillser att staten i övrigt erhåller de uppgifter som krävs i den nationella uppföljningen. 4

Varje rektor eller annan verksamhetsansvarig har ett motsvarande ansvar att till skolstyrelsen redovisa hur man uppnått de effektmål som skolstyrelsen beslutat i den årliga budgeten och i vilken grad den enskilda skolan lyckats uppfylla egna mål och ambitioner som uttryckts i den LOKALA ARBETSPLANEN. Rektor ska därför två gånger per år, vid halvårs- och årsbokslut, till skolstyrelsen redovisa verksamhetstal och kvalitativa mått, som ingår i skolstyrelsens särskilda uppföljningsprogram. I samband med årsbokslut lämnar varje rektor skriftlig kvalitetsredovisning för den egna verksamheten. Tillsammans med elever utvärderar varje lärare/lärarlag fortlöpande undervisningen. Erfarenheter och resultat dokumenteras och redovisas för föräldrar och elever. Vid resursplanering ska resursbehov för uppföljning och utvärdering tillgodoses. Alla pedagogiska verksamheter en helhetssyn Den grundläggande utgångspunkten för förskolans och skolans pedagogiska arbete är att varje barn och elev ska få grundlagd en tro på sin egen förmåga och sina möjligheter 5

att utvecklas. Barn och elever är entusiastiska, nyfikna och känner arbetsglädje vid skolstarten och denna positiva inställning till lärande måste alla skolformer sträva efter att upprätthålla under hela skoltiden. Utmaningar åt alla, ökad lust att lära, kritiskt tänkande, levande elevdemokrati, ökat föräldrainflytande med aktivt deltagande och kommunikation med omvärlden är nyckelbegrepp i denna strävan. Förskolan och skolan ska upplevas som en trygg och stimulerande arbetsplats där såväl elever som personal känner arbetsglädje och trivsel. Barn och elever Förskolans och skolans uppgift är att garantera barn och elever omsorg och undervisning av hög kvalitet. Barns och elevers självkänsla stärks så att problem förebyggs, och all verksamhet präglas av respekt för och omsorg om den enskilda individen. Elevvård bedrivs förebyggande. Skolan ska satsa resurser på barn och ungdomar med svårigheter men samtidigt kunna stimulera elever med goda intellektuella förutsättningar. Barn och elever i behov av särskilt stöd beaktas speciellt vid resurstilldelning. Valfrihet Mångfalden inom barn- och utbildningsverksamheterna är stor. Inom alla verksamhetsområden råder valfrihet med såväl privata och kooperativa som kommunala aktörer. Friskolor och enskilda förskolor finns som en naturlig del bland skolorna och förskolorna i Enköping. Ansvar och inflytande Lärare, föräldrar, barn och ungdomar ska känna sig respekterade i sina roller och uppleva att de har inflytande över den dagliga verksamheten. Elever stimuleras att ta ansvar och har under hela skoltiden inflytande över såväl undervisningens innehåll och arbetsformer som sin egen arbetsmiljö. Inflytandet utövas på ett sätt som utvecklar de egenskaper hos eleverna som bär upp demokratiska arbetssätt. Tillsammans med föräldrar eller annan vårdnadshavare har förskolan och skolan ansvaret för att skolgången ger bästa möjliga förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande. För varje barn och elev upprättas individuella utveck- 6

lingsplaner och skolan ska ge föräldrar möjlighet till samråd när förändringar görs i elevers skolsituation. Undervisningen utvecklas enligt läroplanernas idéer om ett elevaktivt, undersökande och problembaserat arbetssätt och främjar därigenom kreativitet, aktivitet och ansvarstagande. I alla skolformer ska skolan stimulera till studier i naturvetenskap/teknik och språk. Målet är att fler elever ska söka sig vidare till högre utbildning inom dessa områden. IT vidgade klassrum Informationstekniken bidrar till att utveckla arbetsformer och arbetssätt och är ett naturligt hjälpmedel i alla årskurser och ämnen. Att med hjälp av IT studera, arbeta och kommunicera hemifrån med såväl lärare som elever blir ett allt vanligare komplement i lärandet. Alla elever ges likvärdiga möjligheter att använda IT som verktyg i sin utbildning och jämställdheten mellan könen i färdig-het att söka kunskap och presentera sina studieresultat med hjälp av modern IT ökar. E-post till alla är en central funktion i såväl Internet som i ett intranät och framför allt en viktig förutsättning för att vara delaktig i IT-samhället. Samtliga lärare har i dag en egen e-postadress och efter hand som barn och elever utifrån pedagogiska utgångspunkter bedöms behöva det får även de tillgång till det. Skolan ökar sin samverkan med övriga delar av samhället, exempelvis bibliotek, massmedia och lokalt organisations- och näringsliv. Miljö och hälsa Undervisningen ska klargöra att vår jord utgör ett sammanhängande ekologiskt system där alla livsformer är beroende av varandra. Förskolan och skolan ska ge barn och elever ökat hälso- och miljömedvetande i allt från globala till lokala frågor, t ex ska det på varje skola finnas ett matråd som granskar matsedeln och som tillsammans med skolans elever och personal kan påverka matsalsmiljön. Skolan ska stimulera till friskvård och främja elevers intresse för ett aktivt liv. 7

Skolan i samhället Många statliga och kommunala verksamheter är berörda av och involverade i barns och ungdomars utveckling. Därför är det viktigt att skolan samverkar med statliga och kommunala myndigheter och förvaltningar för att få en samlad bild av olika problem och risker kring barn och ungdomar. Härigenom kan ett mer samlat grepp tas på problem. Skolan är en naturlig plats för att nå ut med information till barn och ungdomar, och genom samarbete med socialtjänst och polis informeras elever och deras föräldrar om alkohol och narkotika. För att upptäcka barn och ungdomar i riskzoner är det synnerligen viktigt att alla samarbetsformer bevaras och utvecklas. Vid planering och ombyggnation av lokaler och miljöer kring skolor och förskolor tas hänsyn till möjliga trafikfaror och andra olägenheter. Skolorna själva deltar aktivt i arbetet med att ständigt minimera riskerna för olyckor. Skolan i Enköping motverkar segregering och förebygger aktivt etnisk, social eller annan diskriminering. Det nya Europa internationalisering Sverige är en del av det nya Europa och detta påverkar skolan och utbildningen i Enköpings kommun. Kunskap om europeiskt samarbete och Europeiska Unionen ska genomsyra skolans verksamhet och det är viktigt att nya band knyts med andra länder inom Europeiska Unionen. Skolor, enskilda klasser och lärare bör regelbundet ha utbyte med andra länders skolor, klasser och lärare 8

inom EU. Detta görs i samklang med det övriga internationella samarbete som bedrivs i skolan. I undervisningen ska skolan ge ökad insikt i medlemskapet och innebörden i FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna, Konventionen om barnets rättigheter samt Rekommendation om utbildning för internationell förståelse, samarbete och fred. Alla elever ska ha kännedom om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Genom kontakter med människor från andra länder och en betoning av de internationella frågorna i undervisningen ökar elevernas kunskaper om folks i andra länder situation, villkor och traditioner. Barnomsorg Barn och föräldrar erbjuds förskoleverksamhet i olika former där alla barn ges möjlighet till utveckling, inlärning och stöd utifrån sina behov och förutsättningar. Barnen ska uppleva att de kan påverka sin dagliga tillvaro och föräldrar ska känna sig respekterade i sin föräldraroll och ha inflytande på verksamheten. Alla barn har rätt till förskola eller familjedaghem av likvärdig kvalitet. Den öppna förskolan underlättar för barn och föräldrar att knyta sociala kontakter, ger föräldrar kunskap om barns utveckling och bidrar till att stärka föräldrarollen. Skolbarnsomsorgen syftar till att ge god omsorg om de barn som går i förskoleklass t o m i årskurs 6. Pedagogiska metoder inom skolbarnsomsorg och skola kompletterar varandra. Förskoleklass och grundskola Ett nära samarbete utvecklas mellan förskoleklass, skola och skolbarnsomsorg och verksamheterna integreras. Härigenom 9

tillvaratas olika personalgruppers yrkeskompetens. Också mellan grundskolor och gymnasieskolan utvecklas ett samarbete. Ökat samarbete med näringsliv och samhälle stimuleras för att ge elever bättre uppfattning om arbetslivets villkor och möjligheter. Förskolan, grundskolan och gymnasieenheten ska samverka för att göra övergången förskola skola och grundskola gymnasieskola positiv. Skolan måste organiseras så att eventuella brister i lärarens kompetens och t ex enskilda lärares höga frånvaro inte ensidigt drabbar vissa elever eller klasser. Lagarbete är ett av medlen för att komma tillrätta med sådana problem och ger också förutsättningar för organisatoriskt lärande. Nyrekrytering är att betrakta som en viktig investering och ingen får tillsvidareanställas utan intervju och referenstagning. Skolbiblioteken fungerar som ett nav i undervisningen ett kunskaps- och informationscentrum med ett rikt bestånd av både tryckt och elektroniskt material. Bibliotekarierna måste bli mer delaktiga i arbetslagen i ett nära samarbete med lärarna genom hela lärprocessen. Tillsammans kan de bidra till att eleverna strukturerat lär sig söka information, sovra i ett stort utbud, presentera, sammanställa och skapa egen kunskap kring ämnet. Alla elever som uppfyller kraven för att få modersmålsundervisning ska få sådan. Syftet är att elever med invandrarbakgrund ska nå tvåspråkig-het och tvåkulturell identitet och kulturkompetens. Särskolan Utbildningen i särskolan ger en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning, som så långt det är möjligt, motsvarar den som ges i grundskola och gymnasieskola. Gymnasieskolan Gymnasieutbildningen ger alla ungdomar möjlighet till fortsatt utbildning och utveckling utifrån elevens förutsättningar, behov och intressen. Elever i behov av särskilt stöd ges extra upp- 10

märksamhet så att den enskilde eleven uppnår bästa personliga utveckling och resultat. Elever och lärare arbetar i samlade studiemiljöer och genom att utveckla en flexibel organisation på gymnasieenheten blir det möjligt att i högre grad erbjuda mer individuella och flexibla studieplaner. Härigenom medverkar skolan till att lokaler och personal nyttjas optimalt. Ett nära samarbete utvecklas såväl med grundskolor som med eftergymnasiala utbildningar för att skapa förutsättningar för kontinuitet i elevers lärande. Gymnasieskolan ska stimulera elever till fortsatta studier vid universitet och högskolor, och eleverna ska bli väl orienterade om villkor och krav för eftergymnasiala studier och yrkesliv. Samverkan med lokalt närings- och arbetsliv samt arbetsmarknadens parter är ett naturligt och viktigt inslag i gymnasieutbildningarna. Komvux/SFI Vuxenutbildningen ger möjlighet till livslångt lärande i ett samhälle i snabb förändring. Genom en flexibel organisation anpassas utbildningen efter både arbetsmarknadens behov och individens egna önskemål att höja såväl sin professionella som sociala kompetens. Musik- och dansskolan Musik- och dansskolan är en naturlig del i det lokala kulturlivet och ger eleverna kunskaper i musik och dans. Samverkan personellt och verksamhetsmässigt med andra skolformer ökar och ungdomars färdigheter utvecklas så att musiken och dansen blir en meningsfull och stimulerande del av livet. Lokaler och utemiljöer Förskolans och skolans lokaler och utemiljö är ändamålsenliga och ger förutsättningar för en bra pedagogisk verksamhet. Incitament finns för god hushållning och rationell lokalanvändning. Alla verk- 11

samheter organiseras i samlade studiemiljöer såväl fysiskt som funktionellt. Personalutveckling Ökad kunskap och kompetens är en förutsättning för personalens möjligheter att möta de stora förändringar som sker inom skolområdet. Utveckling och förnyelse sker genom lärande i arbetet. Förskolan och skolan utvecklas därför till en lärande organisation och kopplingen till aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete ökar. Skolstyrelsen och administrationen Skolstyrelsen är den politiska nämnd som har ansvaret för barnomsorg och skola. Skolkansliet och skolexpeditionerna ger skolstyrelsen service och beslutsunderlag. Dessutom ger skolkansliet råd och administrativt stöd till enheterna inom barnomsorg och skola. Administrationens servicefunktion betonas. Under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut kommer det fr o m 2000-07-01 att finnas två politiska nämnder med ansvar för nuvarande skolstyrelses verksamhetsområden. 12