Arbetstider, sömn, trötthet, Hållbara arbetstier vid skiftarbete säkerhet och mekanismer Stressforskningsinstitutet Stockholms universitet
Om oss Startade 1958 vid Karolinska institutet Adrenalin som stressindikator Krav/kontroll som huvudfokus i arbetsstress Arbetsstress och kardiovaskulärsjukdomsjukdom Stressmekanismer Stresshormoner, immunsystem, hjärnaktivitet
Sömnmekanismer Sömnkvalitet Effekter av sömnbrist Sömn och stress Arbetstider och hälsa Bra och dåliga arbetstider Sömn, trötthet och säkerhet Fria arbetstider
Dagens program Grundläggande mekanismer Sömn/trötthet centrala akuta komponenter Långsiktiga hälsoeffekter Företagsläkarens perspektiv Speciella aspekter på skiftscheman Motmedel och implementering
Praktiska viktigheter Lunch och kaffe i ljusgården (utanför hörsalen) Toaletter finns till vänster när man går ut från hörsalen Frågor till paneldiskussionen: lämnas till Sofia (eller Stressforskningsinstitutet personal) Besvarad utvärderingsblankett lämnas till Stressforskningsinstitutets personal eller lägges vid bordet (där man går in i hörsalen)
Arbetstider, sömn, trötthet, säkerhet och mekanismer Torbjörn Åkerstedt
Upplägg Introduktion skiftarbete Problemet och storleken Effekter på sömn, trötthet och säkerhet Mekanismen sömnreglering och dygnsrytm Individuella skillnader Modellering av trötthet och sömn Ett utvärderingsprogram för att bedöma trötthetsrisk och kriterier
Skiftschema Traditionellt 5skift Turlista lokförare
Arbetstidstyper 2009 AMU Typ % Enbart dag (ej helg) 62 Skift/schema varierande tider 22 Nattarbete förekommer 12 Käll Kvällsarbete bt förekommer 30
Effekterna Hälsa hjärt /kärl, cancer, mm långsiktigt Sömn och trötthet, säkerhet akut / halvakut Förmodligen är trötthet den centrala faktorn bk bakom inställning i till arbetstiden Tätt följt av tillgång till högkvalitativ fritid och j g g g ersättningsnivå
Grundproblemen 1. Sömnen 2. Den biologiska klockan 3. Ljuset som styr människans sociala och biologiska i rytm 4. Driften att ha så långa sammanhållna ledigheter som möjligt (så litet dygn och veckovila som möjligt) 5.Resulterande sömnbrist och trötthet
Sömnen betydelsen och dess utseende i skiftarbete
Sömngenerering
Translation of neuronal activation to sleep regulatory substance release and changes post synaptic neuronal sensitivity
Sömn är synkronisering av hjärnans neuron Hjärnbark Thalamus Klockan (SCN) tallkottkörteln Pons Hypothalamus
EEG aktivitet under sömn vakenhet (0), stadium 1 4 och REM sömn 0 EEG-karaktäristik Beta 13-32 Hz 1 Alpha 8-12 Hz 2 50% Theta Delta 4079H 4,0-7,9 Hz 0,5-3,9 Hz 3 4 15% Sömnspolar K-komplex REM 20%
Sänkt ämnes omsätt ning i hjärnan
ATP during sleep Dvorak et al 2010
Bortstädning av onödiga kontakter mellan hjärnneuron
Sömnens förlopp Återhämtning
Vad händer under sömn? kortisol Tillväxthormon Born 99
Övrigt Befordrar insulineffektivitet Förbättring av immunsystemets effekter Ökade testosteronnivåer
Sömnbrist
Kort sikt 2005 Perski & Åkerstedt 24
Hjärnanvändning och sömn Stor energiåtgång för att driva hjärnans inlärning Jumermananvänder man använder en viss hjärnstruktur, desto merav energiförrådet tas i anspråk Sänkta energinivåer ger sänkt ämnesomsättning och därmed lägre arbetskapacitet En trött tötthjärna rekryterar fler celler e för att klara aaett jobb och förbrukar därmed ännu mer energi 25 Perski & Åkerstedt 2005
Härmä et al 1998 Sömnlängd och sömnighet
Inte bara sömnlängd undertryckande av djupsömn Vakenhetsnivå
Var går gränsen? 7.2 tim + 1 tim på helgen är genomsnittet 82tim 8.2 är maximal sömnlängd över lång tid Gradvis reduktion kan fungera ned till 5.5 timmar En förlorad timme en natt ger ingen effekt 6tim sömn ger effekter efter 2 3 dagar 4 nätter med 5 timmar = 1 dygns sömnbrist. Helgen räcker för normal återhämtning Dock: individuella variationer förekommer
Hur reagerar sömnen på sömnbrist Snabbare tillslag av djupsömn Mer djupsömn 3min/vaken timme Litet mindre REM sömn 2005 Perski & Åkerstedt 29
Kompensation för sömnbrist Upplupen p vakentid & förlorad sömn återbetalas med stadium 4 3min/tim (sömnlängden påverkas knappast) Sömnförlust tas igen i djup sällan i tid En överhoppad sömn tas igen nästa natt utan förlängning, men med ökat djup För de flesta räcker helgen för återhämtning
Sömn i skiftarbete
Sömn och nattarbete Högrisktid Arbete Ledig
3 skift sömn Sömnlängd Stadier Insomningstid Sleep latenc cy, min ** Torsvall et al 1987
Klockan huvudproblemet
Sömn är synkronisering av hjärnans neuron Hjärnbark Thalamus Klockan (SCN) tallkottkörteln Pons Hypothalamus
Hjärnklockan styr 2005 Perski & Åkerstedt 36
The original ii TST in traindrivers Bedtime after drive Foret & Lantin, 1972
Åkerstedt et al 1982 Tidenpå dygnet och föregående sömnlängf
Anpassning av rytmen Bara någon timmes senareläggning vid nattskift (pga att man växlar mellan skift) Sällan någon anpassning alls till morgonskift Om man arbetar permanent natt eller morgon blir anpassningen något bättre. Man kan ytterligare förbättra anpassningen genom att anpassa livet något
Off shore adjustment of alertness to permanent night work
Sömnighet/trötthet
Att somna under arbete Högrisktid Arbete Ledig
Sömnighet och missade signaler Sömnighet och missade signaler EEG registrering av en lokförare under en dagtur och en nattur missad hastighets nedsättnin g missad signal i stopp (Torsvall & Åkerstedt, 1987) Nattur k kl 22:33-0 03:24 Da agtur kl 0 07:22-11:16 sömnighets spektra 4-12 Hz (theta-alpha)
Pilotsömn New York Europa Kapten Styrman
Subjektiv sömnighet i yrkesgruper
Dag och nattkörning på väg * * * Ca 0330 *=accident in a simulator
Prediktion av ofrivillig sömn under arbete Ålder30+ Störd sömn Ogift 0.53 1.91 1.34 Ofrivillig sömn under arbete 0.57 Rökning Skiftarb 1.67 0.73 WOLF, N=5400 Ki Kvinna Åkerstedt et al, OEM, 2002 Ingen relation till: barn, ålder, fysisk belastning, fysiskt rörligt arbete, deltid,övertid, utbildning, rökning, fetma
Upplevd sömnighet Upplevelsen av hjärnans försök att stänga av vakenheten Tydligaste effekten är neddragningen av ögonlocken Sömnighet är egentligen upplevelsen av kampen mot neddragningen av ögonlocken
Morgonpasset
N=5041 Förekomst av starttider
TST
Trötthet och tidig start ett experiment 06 Sömnslut 04 Sömnlängd=5t 08 Ingre et al 2006
Lätt att vakna Vakentid Tid på dygnet Såt Svårt
Svårt att somna
Säkerhet
Dödliga arbetsolyckor Åkerstedt et al 2002 N=51000 N/cases=137
Night working and road accident risk
Interns and protected minimum sleep Lockley et al 2004
Interns serious medial errors Landrigan et al 2004
Vård 4 5 ggr ökad risk för feldiagnos (läkare) 2 3 gg ökad risk för feldosering (läkare) 3 5 ggr ökad risk för vägolyckor efter jourpass Czeisler et al 2004
Misstag i kraftindustri 0.8
Duration of driving and sleepiness All di drives end at 5am semax max Philip et al 2008 Night driving
Hur stort är problemet
Störd sömn ett problem
Problem with fatigue in shift and day workers Very great + rather great Problem
Viktigaste faktorn och individen
Axelsson et al 2005 Vad skiljer de som lider från de andra? 8% Days off Sleepiness (KSS)
Treatment of SWD with modafinil Czesler et al 2003
En modell för att bedöma ett schemas trötthetsrisk
Dygnsrytm och homeostas styr trötthet Dygnsrytm Homeostas
A model for prediction 1 The biological clock C 2 Hours since last sleep S 3 Duration and quality of last sleep (6h)S (<6h) 4 (Work load)
Case 1 Captain arrives on the bridge at 0600h and remains there up to the grounding. At 1900 the first officer goes below deck to rest. The captain is alone on the bridge The captain checked the position of the vessel 8M from next change geof course, sat down in a chair and fell asleep. Thevessel ran aground at 2355, 9M later.
Alcohol confounds and interacts 10 >.5 0 1 9 <.5 0 Åkerstedt et al 2008
Demo modell och schemautvärderingsinstrument
Kriteriernivåer 7 risk 8 stor risk Shift work disorder 6 9 under nattskift 70% av dagen > 5 = sänkt livskvalitet
torbjorn.akerstedt@stressforskning.su.se
A comparison of sleepiness 04 04
Olycksrisk och skift i rad
Tucker et al, Lancet, 2003, 361, p680 Raster och risk
Arbetsskador arbetspassets längd 18,2% arbetar över 9 tim Förmågan sjunker snabbt vid kontinuerligt arbete (max 4 6 tim) utan vila Långa pass (>10 12 tim) ger ökad olycksrisk k Raster & inflytande motverkar
Kort vilotid 16 timmar norm Störd återhämtning vid 12 14 timmar EU direktivet = 11 timmar 10 timmar ger tydlig störning av återhämtning 8 timmar (vanligt) > 0,2 promille. Kombinationen kväll+morgon olycklig Ingen dygnsvila 0.8 promille Äldre mer känsliga för kort vilotid
Komprimering Ger alltid akuta effekter Kan ur hälsosynpunkt kompenseras senare Kan ur säkerhetssynpunkt inte kompenseras alls All komprimering måste övervakas ur säkerhetssynpunkt
Rotation eller ej Ständig natt är något mindre belastande för hälsan än rotation, speciellt om valet är frivilligt. Reducerad arbetstid ökar återhämtningsmöjligheterna Ständig natt kan dock i vissa fall skapa ett B lag
Passets maximala längd 4 tim vid statiskt arbete 8 tim normaltid 10 el 12 tim om högt inflytande och pausmöjligheter föreligger i lätt arbete och om få pass förekommer i rad 16 tim i allmänhet orimligt störd återhämtning
Fridagar De flesta dagarbetande är fysiologiskt återhämtade efter en nattsömn 1 2 dagars återhämtning t / vecka behövs bhö på sikt Stress och nattarbete adderar en återhämtningsdag Frekventa återhämtningsdagar förefaller viktigare än korta arbetspass (undantag för småbarnsföräldrar) och kan uppväga långa arbetspass