Norrköpingsfakta Rapport nr 2012:2 25 oktober 2012 Befolkningsprognos 2012-2016 med utblick mot 2021 Kommun- och delområdesprognos EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET
Innehållsförteckning 1 (28) Sammanfattning 2 Inledning 3 Totalprognos 4 Förutsättningar 4 Antalet födda barn 4 Antalet döda 5 Födelsenettot 5 In- och utflyttningar 5 Befolkningsutvecklingen 6 Antaganden 7 Antal födda barn 7 Antalet döda 9 Antaganden om inflyttare och utflyttare 10 Resultat totalt 10 Resultat per åldersgrupp 12 Delområdesprognos 17 Förutsättningar och antaganden 17 Nybyggnation, inflyttning i tomma lägenheter med mera 17 Flyttningars påverkan på befolkningssammansättningen 18 Resultat 19 Stadsdelar och delområden på landsbygden 19 Norrköpings tätort, övriga tätorter samt landsbygden 19 Äldreomsorgsområden 20 Utbildningsområden 20 Koppling befolkningsprognos och volymskattning 21 Källförteckning 21 Publicerade rapporter i serien Norrköpingsfakta 28 Text och diagram: Charlotte Jansson, ekonomi- och styrningskontoret, telefon: 011-15 19 62, e-post:charlotte.jansson@norrkoping.se
2 (28) Sammanfattning Norrköpings folkmängd fortsätter växa Norrköpings folkmängd förväntas öka med 4 000 personer under den kommande femårsperioden, från 130 623 personer år 2011 till drygt 134 600 personer år 2016. Den positiva folkmängdsökningen åren 2001-2011 förväntas alltså fortsätta under kommande år. I en utblick mot 2021 antas folkmängden fortsätta öka och vara drygt 139 000 personer den 31 december 2021. Flyttningsnettot fortsatt positivt Flyttnettot, det vill säga antalet som flyttar till Norrköping minus de som flyttar ifrån Norrköping, antas vara positivt både under prognosperioden och utblicksperioden. Antalet födda förväntas fortsätta vara högt Antalet födda barn i Norrköping ökade under åren 2001-2010, för att minska med nästan 150 barn till 1 519 födda år 2011. Dock förväntas antalet födda barn öka med över 100 barn år 2012 och sedan fortsätta vara kring 1 600 födda per år. Förändringar i åldersklasserna bland barn och unga De stora födelsekullarna runt år 1990 påverkade verksamheten i skolans olika stadium då de passerar genom skolsystemet. Nu kommer återigen förskola och skola påverkas av det stora antal barn som fötts under senare år och förväntas födas under kommande år. Enligt befolkningsprognosen kommer antalet barn 1-5 år öka med över 100 barn under de första fem åren. Även under de följande fem åren ökar antal med några hundra. Antalet barn i grundskoleåldrar (6-15 år), förväntas öka under hela tioårsperioden. En uppdelning av gruppen visar att antalet 13-15-åringar förväntas minska något de första prognosåren, för att sedan öka och vara fler än i dag. Antalet ungdomar i gymnasieålder, 16-18 år, förväntas minska från 5 115 stycken år 2011 till omkring 4 400 år 2016. Under utblicksperioden förväntas en liten ökning till drygt 4 800 ungdomar år 2021. En liten ökning av antal personer i arbetsför ålder Personer i åldersklassen 19-64 år, där en del studerar och en stor del förvärvsarbetar förväntas öka med drygt 2 100 personer fram till år 2021. Allt fler äldre Antalet äldre, 65 år och däröver, förväntas öka med omkring 2 000 personer fram till år 2016. I en utblick mot 2021 fortsätter antalet 65 år och äldre att öka ytterligare med 1 600 personer.
3 (28) Inledning Som stöd i planeringsarbetet görs varje år beräkningar av den framtida folkmängden. Resultatet av beräkningarna ligger till grund för de volymskattningar som görs inom olika verksamheter. Volymskattningarna kompletteras med ytterligare antaganden av respektive verksamhet. Exempelvis så kompletteras volymskattningen av totala antalet barn med antaganden om bland annat servicegrad i förskola och andel i fristående verksamhet. Inom äldreomsorgsområdet görs bland annat uppskattningar av behov av service i olika åldersgrupper. Under perioden mars-maj varje år görs den officiella befolkningsprognosen för kommunen totalt och på delområdesnivå. Befolkningsprognosen bygger på en matematisk prognosmodell med indata från olika källor. Befolkningsprognosen följs upp under året med hjälp av kommunens eget befolkningsregister Kommuninvånardata (KID). De antaganden som görs i prognosarbetet grundar sig på flera olika källor. Dels är det den faktiska utvecklingen under de senaste åren, dels förändringar som medför befolkningsförändringar man vet, eller antar, kommer att inträffa i framtiden. Grundmaterialet till de faktiska uppgifterna kommer till största del från Statistiska centralbyrån (SCB), men även från KID. Prognosunderlaget från SCB avser åldersfördelningarna för in- och utflyttning, fruktsamhet samt dödlighet till och med det senaste årsskiftet. En viktig källa för antaganden om befolkningsförändringar i olika delområden är kommunens stadsbyggnadskontor som har kännedom om tänkta nybyggnationer av småhus och flerbostadshus. Alla beräkningar av befolkningsutvecklingen avser folkmängden den 31 december respektive år. Tabellen nedan redovisar tidpunkt för beräkning och vilka geografiska områden de olika beräkningarna görs för. Beräkningar för framtida folkmängd i Norrköping år 2012 Beräkning Tidpunkt Nivå Perspektiv Befolkningsprognos, kommunnivå Februari-mars Kommun 5 och 10 år Befolkningsprognos, delområdesnivå Maj Större delområden, stadsdelar 5 och 10 år Större delområden i tabellen ovan kan vara utbildningsområden och äldreomsorgsområden. Beräkningarna görs för tio år framåt, men det som framför allt används är uppgifterna fem år framåt i tiden, eftersom osäkerheten i prognosen ökar för tidpunkter som ligger långt fram i tiden. Perspektivet tio år benämns som en utblick tio år framåt i tiden.
Denna rapport redovisar Norrköpings befolkningsprognos 2012. En befolkningsprognos på kommunnivå gjordes i mars och i maj gjordes en prognos på delområdesnivå. Rapporten redovisar förutsättningar, underlag och resultat på kommunnivå och på delområdesnivå. 4 (28) Resultatet av befolkningsprognosen på kommunnivå redovisades även i en publikation FOKUS:STATISTIK Befolkningsprognos för Norrköping 2012-2021 daterad den 3 april 2012. Totalprognos Förutsättningar De befolkningsförändringar som påverkar befolkningsutvecklingen är inrespektive utflyttning, antal födda barn och dödligheten. Hur dessa variabler har förändrats de senaste 35 åren visas i diagrammet nedan. Data till diagrammet redovisas i tabell 1 i bilagan. Källa: Statistiska centralbyrån. Uppgifterna avser den 31 december respektive år. Antalet födda barn Sedan år 1974 har antalet födda barn per år varierat mellan 1 183 och 1 801 barn. Det lägsta antalet barn var år 1983 då det alltså föddes 1 183 stycken. Omkring år 1990 föddes många barn med en topp år 1990 då det föddes 1 801 barn. År 2011 föddes 1 519 barn, vilket var en minskning med 149 barn sedan året innan och en tio år lång period med ökat antal födda barn bröts. Fruktsamhetstalet, det vill säga totalt antal födda barn per kvinna, var 1,85 för Norrköping år 2011. Mer om utvecklingen av fruktsamhetstalet finns i kommande avsnitt om antaganden i prognosen.
Antalet döda Antalet döda per år har under många år varit på en ganska stabil nivå, omkring 1 300 personer. År 2011 var antalet döda 1 281 stycken. Medellivslängden för befolkningen har ökat både för Norrköping och för riket, men Norrköping har en lägre medellivslängd än riket som helhet. Inom demografiområdet talar man om dödsrisker i olika åldrar. Dessa tal har varit högre i Norrköping än genomsnittet för riket under många år. Mer om dödsriskerna finns i senare avsnitt i dokumentet. 5 (28) Födelsenettot Födelsenettot, det vill säga antal födda minus antalet döda under ett år, var år 2011 +238 personer. Det var nionde året i rad som antalet födda översteg antalet döda personer under ett år. In- och utflyttningar De stora skillnaderna i totalt antal invånare beror främst på in- och utflyttningar. Den nordiska arbetskraftsinvandringen var stor de sista åren på 1960-talet samt år 1970. Under början av 70-talet återvände en hel del invandrare till sina hemländer. Utlokaliseringen av de statliga verken medförde en inflyttning till Norrköping i mitten av 1970-talet. Det var en mycket hög inflyttningen till Norrköping år 1993 och framför allt år 1994, främst beroende på flyktingmottagning från forna Jugoslavien. Under perioden 1997-1999 flyttade fler från kommunen än till kommunen. Sedan år 2000 har flyttnettot varit positivt, det vill säga fler personer har flyttat till Norrköping än antalet personer som flyttat från kommunen. Inflyttningen till Norrköping var 5 588 personer under år 2011, medan 5 261 personer flyttade från kommunen. Detta gav ett flyttnetto på +327 personer. Invandring är en del av inflyttningen till kommunen. In- och utvandringen varierar mellan åren och är svår att förutse eftersom de beror bland annat på den ekonomiska konjunkturen, oroligheter i världen och på förändringar i invandringspolitiken. År 2006 ökade invandringen till en del beroende av den tillfälliga asyllagen under en del av året. Även år 2007 och 2008 fortsatte invandringen att öka och var drygt 1 100 personer år 2008. Till år 2011 minskade invandringen och var då 879 personer. Det största enskilda födelselandet för de som invandrade till Norrköping 2011 var Sverige. Hälften av de som invandrade år 2011 var födda i ett europeiskt land. Näst största födelsekontinenten var Asien. Nästan hälften av de 532 personerna som utvandrade från Norrköping år 2011 var födda i Sverige. Sedan år 2002 så har Norrköping haft ett positivt flyttnetto för de flesta åldersgrupperna. Diagrammet nedan visar flyttnettot för befolkningen uppdelat i 5-årsklasser åren 2009-2011.
6 (28) Källa: Statistiska centralbyrån. Innan år 2001 var flyttnettot negativt för vissa åldersgrupper bland barn och ungdomar vilket har förändrats. Det vill säga antalet barnfamiljer som flyttar till Norrköping har under de senare åren varit högre än antalet som flyttar från kommunen. Dock var det en förändring åren 2010 och 2011 flyttnettot för barn och ungdomar till och med 19 år var lägre än tidigare år och till och med negativt för några åldersgrupper. Flyttnettot är mest positivt för ungdomar och unga vuxna, vilket till del kan förklaras av de utbildningsmöjligheter som finns i Norrköping och även av att man flyttar till arbeten inom kommunen. Det finns också studier som visar att unga vuxna gärna flyttar uppåt i ortshierarkin, det vill säga att de flyttar från mindre orter till större, också utan att studera eller ha arbete på orten. Befolkningsutvecklingen Sammantaget har dessa förändringsvariabler gett en befolkningsutvecklingen under de senaste fyrtio åren enligt diagrammet nedan.
7 (28) Källa: Statistiska centralbyrån. Uppgifterna avser den 31 december respektive år. Not: y-axeln börjar inte på värdet noll. I tabellbilagans andra tabell redovisas uppgifterna som finns i diagrammet. Den totala folkmängden har ökat med 9 700 personer mellan åren 1970 och 2011. Pucklarna i diagrammet återspeglar främst de flyttrörelser som har skett under åren. Folkmängden var allra högst någonsin år 2011 vid ett årsskifte, 130 623 personer, vilket var en ökning med 573 personer under året. Och motsvarade en ökning på 0,44 procent. Befolkningstillväxten har mattats något under de två senaste åren i jämförelse med åren 2007-2009. Under de tre åren (2007, 2008 och 2009), var folkmängdsökningen omkring 1 procent per år. Den positiva utvecklingen under senare år kan förklaras av en mängd olika faktorer. Ett exempel är Campus Norrköping, Linköpings universitet, vars utveckling i Norrköping påverkat folkmängden positivt, dels för ökat antal studenter, dels genom en generell positiv inverkan på stadens utveckling. Andra faktorer som påverkar folkmängdens utveckling är bostads- och arbetsmarknaden. Antaganden I prognosmodellen görs antaganden för de fyra olika förändringsvariablerna: antal födda barn per kvinna (fruksamhetstal), antal döda, antal inflyttare och antal utflyttare. Antagandena görs dels för förändringar i absoluta tal, men också för köns- och åldersfördelningar. Antal födda barn I prognosmodellen anges åldersfördelade fruktsamhetstal för kvinnor. Tillsammans med befolkningssammansättningen fås en prognos av antalet födda barn under kommande år.
Fruktsamhetstalet för år 2011 i Norrköping var 1,85 och en kraftig minskning från året innan då värdet var 2,04. Sedan 1970 har fruktsamhetstalet bara varit över värdet 2 under år 2010 och under de så kallade baby-boom -åren kring år 1990. Under åren 2008-2010 hade Norrköping ett högre fruktsamhetstal än riket, men under 2011 var värdet klart under rikets nivå. 8 (28) Fruktsamhetstalet 1,85 ska tolkas som det genomsnittliga antal barn en kvinna som inträder i fruktsam ålder kommer att få, om hennes fruktsamhet blir lika med den fruktsamhet som kvinnor i olika åldrar hade år 2011. År 2011 var fruktsamhetstalet i genomsnitt för riket 1,91 barn per kvinna. I SCBs riksprognos för år 2011 antogs en liten minskning av fruktsamheten det blev en större minskning än den antagna. Även i prognosen för Norrköping 2011 antogs en minskning av fruktsamhetstalet, men den antagna nedgången var för liten. Norrköpings minskning var betydligt större än rikets. I den riksprognos, som var tillgänglig då Norrköpings prognos gjordes, antas att fruktsamheten skulle börja sjunka år 2011 för att vara 1,85 barn per kvinna år 2024 för att sedan sjunka ytterligare något till 1,826 från och med år 2038. Källa: Statistiska centralbyrån. I Norrköpings prognos antas att den kraftiga nedgången av fruktsamheten 2011 var en tillfällig nedgång och talet kommer inte att fortsätta minska. Fruktsamhetstalet antas komma öka under 2012 och följa SCB:s prognos för perioden. När man gör befolkningsprognoser ingår fruktsamhetstalen och antal kvinnor i fruktsam ålder som viktiga byggstenar. Det är mycket lättare att göra säkra antaganden om antal kvinnor i fruktsam ålder än om
fruktsamhetstalen. De senare styrs till stor del av människors attityder till att skaffa barn och även deras ekonomiska möjligheter att försörja en familj. Människor beteenden kan ändra sig snabbt, vilket är svårt att ta hänsyn till i en prognos. Det innebär att prognoser om antal födda barn visar en jämn utveckling, vilket antagligen inte kommer att vara fallet. 9 (28) Antalet döda När det gäller antalet döda är utgångspunkten SCB:s framtagna ålderfördelade dödsrisker (per ettårsklass) på riksnivå per kön. Om man använder sig av ett mindre geografiskt område är det risk att enstaka dödsfall påverkar dödsrisken för någon ålder alltför mycket och man får en snedvriden beräkning av antalet döda. Man kan dock justera nivåerna om man anser att det behövs. Dödsriskerna för Norrköping har minskat under senare år, men ligger sexåtta procent över rikets risker. Det vill säga dödsriskerna i Norrköping har inte sjunkit mer än vad dödsriskerna riket sammantaget har gjort. Diagrammet nedan visar 3-årsmedelvärde för dödsriskerna för Norrköping per kön uttryckt som index av dödsriskerna för riket. Källa: Statistiska centralbyrån. Dödsriskerna är alltså högre i Norrköping än i riket totalt. Det innebär att medellivslängden också är något lägre i Norrköping än i riket som helhet. Dödligheten i en region beror på bland annat individernas livssituation, till exempel typ av arbete, hälsa med mera. Att uttala sig om varför Norrköpings dödlighet ligger något högre än riksgenomsnittet är svårt. I prognosberäkningarna antas Norrköpings dödsrisker för män och kvinnor komma att vara på en högre nivå än i riket och följa Statistiska centralbyråns antaganden på riksnivå om sjunkande dödsrisker.
Antaganden om inflyttare och utflyttare Det är mycket som påverkar varför människor flyttar. Studier har visat att man under senare år i mindre grad flyttar över kommungräns på grund av arbete än tidigare utan man väljer ort efter vilket boende man önskar. En förutsättning kan då vara att det är goda möjligheterna till pendling. Motivet eller inställningen till att flytta hänger även ihop med vilken livssituation personen befinner sig i samt vilka livsvärderingar man har. 10 (28) Antalet inflyttare ökade med 210 personer år 2011 i jämförelse med 2010. Även antalet utflyttare ökade under 2011, antalet ökade med 280 personer. Flyttnettot, det vill säga antalet som flyttar till Norrköping minus de som flyttar ifrån Norrköping, var +327 personer år 2011 och lägre än under åren 2006-2010. I prognosen antas att inflyttningen år 2012 kommer att vara i nivå med år 2011 för att sedan öka något under hela prognosperioden. Antaganden i årets prognos baseras också på att det förväntas vara en ökad anhöriginvandring till Norrköping, främst av barn, under 2012-2013. Den åldersfördelning som används för inflyttarna är utjämnade värden för Norrköping och ger en ökad inflyttning av att antalet barn kommer att vara högre än under 2011. I antaganden om utflyttning har utflyttningsrisker använts vilket innebär att utflyttningen under åren framöver beräknas utifrån hur personer tidigare har flyttat från Norrköping i relation till folkmängden. (Fördelning efter kön och ålder.) Flyttnettot har varit positivt under hela 2000-talet och antas vara så under beräkningsperioden. Flyttnettot antas öka i jämförelse med år 2011. I antagandena antas alltså att Norrköping även under det närmaste året kommer att vara attraktivt och dra till sig nya invånare. Resultat totalt Befolkningsprognosen visar att folkmängden under perioden 2012-2016 ökar med 4 000 personer från 130 623 personer år 2011 till 134 617 personer år 2016 med gjorda antaganden. Folkmängden förväntas öka med omkring 0,6-0,7 procent per år. Den positiva folkmängdsökningen åren 2001-2011 förväntas alltså fortsätta under kommande år. Folkmängdsökningen under åren 2012-2016 antas både bero på ett positivt flyttnetto och ett positivt födelsenetto. I jämförelse med den befolkningsprognos som presenterades år 2011 visar årets prognos en något mer försiktig befolkningsutveckling på grund av det minskade antalet födda barn samt en ökad utflyttning 2011 i jämförelse med prognosen för 2011.
11 (28) Källa: Statistiska centralbyrån (åren 1970-2011), Norrköpings kommun, Ekonomioch styrningskontoret (åren 2012-2021) Not: y-axeln börjar inte på värdet noll. Diagrammet ovan visar befolkningsutvecklingen i Norrköping åren 1970-2011, prognosen för åren 2012-2016 samt utblicken för åren 2017-2021. I en utblick mot 2021 förväntas folkmängden fortsätta öka och vara 139 100 den 31 december 2021. Flyttnettot förväntas vara mellan +500 och +600 personer per år under beräkningsperioden. Födelsenettot förväntas vara kring 300 personer under prognosens första fem år för att sedan öka de nästkommande fem åren (utblicksperioden). Se tabell nedan.
Folkmängd och befolkningsförändringar under år 2010 och 2011 samt resultat av befolkningsprognosen 2012-2016, med utblick mot 2021 År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttnetto Folkökning 2010 130 050 1 668 1 266 402 5 374 4 977 397 796 2011 130 623 1 519 1 281 238 5 588 5 261 327 573 Befolkningsprognos: 2012 131 445 1 611 1 305 306 5 600 5 084 516 822 2013 132 246 1 607 1 300 307 5 617 5 124 493 800 2014 133 022 1 587 1 294 293 5 633 5 150 483 776 2015 133 804 1 583 1 290 293 5 650 5 160 490 783 2016 134 617 1 593 1 285 308 5 667 5 161 506 814 Utblick: 2017 135 462 1 602 1 282 320 5 683 5 158 525 845 2018 136 337 1 610 1 280 330 5 700 5 154 546 876 2019 137 236 1 617 1 280 337 5 717 5 156 561 898 2020 138 149 1 622 1 281 341 5 733 5 161 572 913 2021 139 067 1 627 1 284 343 5 750 5 174 576 919 Källa: Statistiska centralbyrån (år 2010-2011), Norrköpings kommun, Ekonomi- och styrningskontoret (åren 2012-2021) 12 (28) Resultat per åldersgrupp Kommande befolkningsutveckling i olika åldersgrupper beror till stor del på nuvarande befolkningens åldersfördelning. Till exempel kan man, i ett diagram över tid, följa de stora barnkullarna under 40- och 60-talet samt även det stora antal barn som föddes omkring 1990. Källa: Statistiska centralbyrån (år 1970-2011), Norrköpings kommun, Ekonomi- och styrningskontoret (åren 2012-2021)
Diagrammet ovan visar den faktiska befolkningsutvecklingen i några åldersgrupper under åren 1970-2011 samt enligt befolkningsprognosen 2012 för åren 2012-2021. Åldersgruppen 0-5 år bildar en puckel omkring 1994 i och med den baby-boom som var runt 1990. År 2001 återfanns de barnen i åldersgruppen 6-15 år och 2007-2009 återfanns de i åldersgruppen16-18- åringar, det vill säga i gymnasieåldern. De kommer under prognosperioden återfinnas i åldersgruppen 19-64 år som inte är redovisad i diagrammet. 13 (28) Diagrammet visar att åldersgruppen 0-5 år kommer att fortsätta öka något under de första fem åren för att sedan vara knappt 10 000 under utblicksperioden. Antalet i barn i grundskoleåldrar (6-15 år) förväntas öka under hela prognosperioden. Se också den fortsatta ökningen av åldersgruppen 65-79 år, där ökningen främst beror på att de stora kullarna födda på 40-talet passerar 65 års ålder. Gruppen äldre äldre, de som är 80 år och äldre, kommer att vara ganska stabil under första fem åren för att sedan öka med knappt 500 under utblicksperioden. Diagrammet visar inte åldersgruppen 19-64 år. Den 31 december 2011 var de 78 123 personer och de förväntas öka till 80 200 personer år 2021. Tabell 3 och 4 i tabellbilagan innehåller resultat av befolkningsprognosen 2012. Tabell 3 redovisar befolkningsutvecklingen i de så kallade kommunala åldersgrupperna, medan tabell 4 redovisar befolkningsutvecklingen för barn och unga i ettårsklasser. Barn och ungdomar Källa: Statistiska centralbyrån (år 2011), Norrköpings kommun, Ekonomi- och styrningskontoret (åren 2012-2021)
Enligt befolkningsprognosen kommer antalet nollåringar, som främst beror på antalet födda barn, öka något år 2012 för att sedan vara på ungefär samma nivå både under prognosperioden och under utblicken. 14 (28) Enligt befolkningsprognosen kommer antalet barn 1-5 år, det vill säga barn i förskoleåldern, att öka med 120 till drygt 8 000 barn om fem år för att, enligt utblicken fram till 2021 öka ytterligare till 8 200 barn. Antal 6-åringar, det vill säga de som börjar förskoleklass under hösten, var år 2011 1 472 stycken och antalet förväntas öka med över 200 barn de närmaste fem åren. Utblicken visar att antalet 6-åringar förväntas vara ganska stabilt, omkring 1 700 barn, under utblicksperioden. Antalet barn 7-15 år var 12 419 stycken år 2011. Antalet förväntas öka med nästan 1 300 personer, till 13 700 barn, fram till år 2016. Samtliga åldersgrupper, 7-9 år, 10-12 år samt 13-15 år, förväntas öka. Under utblicksperioden fram till 2021 förväntas antalet barn fortsätta öka i åldersgruppen med sammanlagt 1 100 barn. Se tabell 3 i bilagan. Antalet ungdomar i gymnasieålder, 16-18 år, förväntas minska från 5 115 stycken år 2011 till omkring 4 400 år 2016. Enligt beräkningen förväntas en liten ökning under utblicksperioden till drygt 4 800 ungdomar år 2021. Den vuxna befolkningen Antal personer i åldersgruppen 19-64 år, där en del studerar och en stor del förvärvsarbetar förväntas öka med 900 personer fram till år 2016. Under utblicksperioden förväntas antalet öka ytterligare med över 1 200 personer. Procentuellt sett så ökar inte gruppen så mycket, eftersom antalet är stort. Den 31 december 2011 fanns det 78 123 personer i åldersgruppen. Befolkningens åldersfördelning och trenden att medellivslängden ökar leder till en ökad försörjningsbörda för den arbetande delen av befolkningen. Måttet demografisk försörjningsbörda används ofta då man vill bedöma de ekonomiska konsekvenserna av befolkningsutvecklingen. Försörjningsbördan definieras som kvoten mellan antal personer i åldrarna 0-19 och 65 år och äldre delat med personer i åldrarna 20-64. Det ger ett tal som visar hur många 100 personer i förvärvsaktiv befolkning i genomsnitt måste försörja, förutom sig själva. Diagrammet nedan visar faktiskt försörjningsbörda för Norrköping och riket åren 1968-2011 samt prognos för perioden 2012-2021.
15 (28) Källa: Statistiska centralbyrån (år 1968-2011 samt prognos för riket), Norrköpings kommun, Ekonomi- och styrningskontoret (prognosen för Norrköping åren 2012-2021) År 2011 var nivån på försörjningsbördan nästan 71 personer per 100 i yrkesaktiv ålder, beräknat på Norrköpings befolkning. Den nivån antas öka till 74 personer per 100 i yrkesaktiv ålder år 2016 och öka ytterligare till 77 personer år 2021. Förenklat utryckt skulle 100 personer behöva försörja 77 unga och gamla förutom sig själva. I Statistiska centralbyråns riksprognos från år 2011, då man beräknade en prognos för åren 2011-2110, redovisar man en nivåökning från 71 personer per 100 i yrkesaktiv ålder år 2011 till 79 personer år 2021. En titt på riksprognosen i ett längre perspektiv visar en försörjningsbörda på 88 personer år 2060 och 91 personer år 2110. En höjd pensionsålder förändrar nivån på försörjningsbördan och mildrar effekten av en åldrande befolkning. Dock kommer nivån ändå påverkas av befolkningens åldersfördelning, till exempel när stora barnkullar inträder i pensionsåldern. Den äldre befolkningen Antalet äldre, 65 år och däröver, förväntas öka med omkring 2 100 personer fram till år 2016. I en utblick mot 2021 fortsätter antalet 65 år och äldre att öka med ytterligare omkring 1 600 personer. Av de åldersgrupper som redovisas i diagrammet på sidan 13 är det åldersgruppen 65-79 år som förväntas öka mest, både under prognos- och utblicksperioden. Diagrammet nedan visar en uppdelning av befolkningen i femårsklasser. Se även tabell 3 i bilagan.
16 (28) Källa: Statistiska centralbyrån (år 2011), Norrköpings kommun, Ekonomi- och styrningskontoret (åren 2012-2021) Den yngre gruppen, 65-69 år, kommer att öka under några år till för att sedan minska i antal. Under prognosens första fem år är det åldersgruppen 70-74 år som ökar mest, +1 900 personer. Även åldersgruppen 75-79 år får en ökning med 550 personer. Åldersgruppen 80-84 år och 85-89 år förväntas få en liten minskning. Däremot ökar antalet 90-åringar och äldre med ett 20-tal personer. I en utblick mot 2021 minskar alltså antalet i åldersgruppen 65-69 år, medan antalet personer i åldersgrupperna 70-74 år och 75-79 år fortsätter öka. Åldersgruppen 80-84 år börjar öka i antal medan gruppen 85-89 år fortsätter minska något. Den äldsta gruppen 90 år och däröver är relativt oförändrat under utblicksperioden. Medellivslängden ökar och den åldersstruktur befolkningen har, med en stor grupp födda på 40-talet, medför att den äldre delen av befolkningen ökar både i antal och i andel. År 1969 var 14,1 procent av befolkningen i Norrköping 65 år eller äldre, år 2011 var andelen 18,4 procent. I slutet av utblicksperioden (år 2021) förväntas andelen vara strax under 20 procent, vilket motsvarar knappt 27 800 personer. Antalsmässigt är det en ökning med cirka 3 700 personer från år 2011.
17 (28) Delområdesprognos Förutsättningar och antaganden För att göra en delområdesprognos delas kommunen upp i mindre geografiska områden, så kallade prognosområden. Prognosområdena motsvarar, i centralorten Norrköping och större tätorter, del av stadsdel. På landsbygden motsvarar de mindre geografiska områden. I några fall har områdena delats upp ytterligare för att få så homogena områden som möjligt avseende på typ av boende. Varje prognosområde klassas sedan med en typkod som anger vilken typ av boende det är, ålder på husen och efter storleken på nivåfaktorn. Nivåfaktor beräknas med hjälp av taxeringsvärdet och ingår i prognosunderlaget från Statistiska centralbyrån. Faktorn är tänkt att vara ett mått på attraktiviteten i området. Typkoderna definieras i prognosmodellen, exempel på typkoder kan vara småhus inom tätort på glesbygd eller äldreboende. För varje typkod görs antaganden om in- och utflyttning samt fruktsamhet på liknande sätt som för totalprognosen, skillnaden är att flyttningarna anges som andel av befintlig befolkning. Andelen flyttare anges efter bebyggelsens ålder för att man ska kunna göra antaganden om till exempel generationsskiften i bostadsområden. Fruktsamhetstal anges för varje typkod, i form av procentuell avvikelse från antagandet på totalnivån. Däremot används samma dödsrisker som för totalprognosen. I befolkningprognosen 2012 användes ett trettiotal olika definierade typkoder för de drygt 200 prognosområdena. När delområdesprognosen är beräknad stäms den av mot totalprognosen på så sätt att delområdesprognosen justeras per kön och ålder till totalprognosens nivå. Resultatet för delområdesprognosen redovisas inte på så låg nivå som på prognosområde, eftersom uppgifterna är osäkrare ju lägre nivå man använder. Prognosområdena summeras i stället till större delområden inom kommunen. I denna rapport redovisas delområden i form av stadsdelar och delområden på landsbygden, utbildningsområden samt äldreomsorgsområden. Nybyggnation, inflyttning i tomma lägenheter med mera För varje prognosområde anges eventuell nybyggnation, rivning och inflyttning i tomma lägenheter. I prognosmodellen kan även hänsyn tas till utflyttning ur bostäder, där man antar att det inte blir någon inflyttning under året. I prognosen för tiden 2012 till 2016 har antagits att det kommer att byggas knappt 800 bostäder. Inga antaganden om rivningar har gjorts. Planerad nybyggnation av småhus och lägenheter i flerbostadshus i olika områden är en viktig del av antagandena i prognosmodellen. Antagandena om nybyggnationer baseras på uppgifter från kommunens Stadsbyggnadskontor. Det är uppgifter om det planeringsarbete som görs och det man tror kommer i framtiden som ligger till grund för antaganden om nybyggnation.
En stor del av kommande byggnationerna återfinns i Norrköpings centralort. Det är ett område som är högt prioriterat i den gällande översiktsplanen. Exempel på områden är kvarteret Krogen i Nordantill, Kneippen Syd i Klockartorpet och flera tomter i stadsdelen Saltängen. 18 (28) Områden där det planeras byggnation av flera småhus är Rambodal, Brånnestad, Åby, Svärtinge och södra Vrinnevi. Det finns även tomter till salu i till exempel Arkösund, Kimstad och Krokek. Det finns inte något överskott av outhyrda lägenheter i Norrköping. Hyresbostäder, som är en stor fastighetsägare av hyreslägenheter, har enligt uppgift en låg vakansgrad och inget område med stort antal outhyrda lägenheter. Flyttningars påverkan på befolkningssammansättningen Även om man vid nybyggnation med ganska stor säkerhet, på kort sikt, kan säga var det kommer att byggas nya småhus eller lägenheter, är det svårare att veta var ifrån inflyttarna kommer. Norrköpings folkmängd ökade med 573 personer år 2011 beroende både på ett positivt födelsenetto och ett positivt flyttnetto. Det vill säga det var fler som flyttade till Norrköping än antalet som flyttade från Norrköping. Dessa inflyttare påverkar folkmängd och befolkningssammansättning i olika områden inom kommunens gränser. Till kommunen totalt flyttade knappt 5 588 personer år 2011 och 5 261 personer flyttade från Norrköping. Till detta kommer knappt 16 000 omflyttningar inom kommunen. Även dessa flyttrörelser påverkar självklart befolkningssammansättningen i olika områden.
19 (28) Resultat Stadsdelar och delområden på landsbygden I Norrköping finns det ett 60-tal områden som utgör stadsdelar och delområden på landsbygden med folkmängd mellan ett fåtal personer till 8 000 personer. Säkerheten i prognosuppgifterna varierar i de olika områdena, beroende på bland annat folkmängd, typ av område, nybyggnationer och befolkningens rörlighet. Tabell 5 innehåller resultat under prognosens fem första år för dessa områden. Norrköpings tätort, övriga tätorter samt landsbygden Vi har delat upp Norrköping i tre områden: Norrköpings tätort, övriga tätorter och landsbygd. Denna geografiska indelning av tätorter överensstämmer inte helt med Statistiska centralbyråns definition av tätort, utan utgår från kommunens egen geografiska indelning i delområden. Det område som har ökat procentuellt mest under 2000-talet fram till år 2011 är landsbygden, +12,7 procent vilket motsvarade drygt 1 600 personer. I absoluta tal är det folkmängden i Norrköpings tätort som har ökat mest med 5 179 personer (+5,9 procent). Under de tre senaste åren, 2009-2011, har däremot folkmängden i Norrköping och övriga tätorter ökat mest procentuellt sett, +1,2 procent. Landsbygden ökade med +0,9 procent. Befolkningsprognosen visar en fortsatt ökning i alla tre områden. Se tabell nedan. I procentuella tal förväntas tätorter exklusive centralorten Norrköping öka mest. Folkmängd år 2009-2011 och befolkningsutvecklingen 2012-2016 i Norrköpings tätort, övriga tätorter samt landsbygd, befolkningsprognosen 2012 Faktiskt antal Prognos Område 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Norrköpings tätort 91 656 92 325 92 765 93 313 93 829 94 361 94 922 95 541 Övriga tätorter 22 725 22 921 22 992 23 172 23 359 23 526 23 668 23 784 Landsbygd 14 549 14 598 14 687 14 781 14 879 14 957 15 036 15 114 Övrigt 324 206 179 179 179 179 179 179 Summa 129 254 130 050 130 623 131 445 132 246 133 022133 804 134 617 Källa: Statistiska centralbyrån (år 2009-2011), Norrköpings kommun, Ekonomioch styrningskontoret (åren 2012-2016)
20 (28) Äldreomsorgsområden Sedan årsskiftet 2002/2003 finns så kallade äldreomsorgsområden som är en ytterligare geografisk indelning av Norrköping. Folkmängd år 2009-2011 och befolkningsutvecklingen 2012-2016 i äldreomsorgsområdena enligt befolkningsprognosen 2012 Faktiskt antal Prognos Område 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Äldreomsorgsområde 1 29 861 29 837 29 869 30 018 30 181 30 284 30 438 30 671 Äldreomsorgsområde 2 26 613 26 993 27 433 27 706 27 895 28 012 28 147 28 273 Äldreomsorgsområde 3 15 716 15 915 15 917 16 049 16 174 16 267 16 376 16 471 Äldreomsorgsområde 4 30 094 30 279 30 297 30 300 30 397 30 483 30 584 30 803 Äldreomsorgsområde 5 26 646 26 820 26 928 27 194 27 419 27 797 28 080 28 221 Övriga 324 206 179 179 179 179 179 179 Norrköping totalt 129 254 130 050 130 623 131 445 132 246 133 022 133 804 134 617 Källa: Statistiska centralbyrån (år 2009-2011), Norrköpings kommun, Ekonomi- och styrningskontoret (åren 2012-2016) De intressanta åldersgrupperna är de över 64 år och uppgifterna används i planeringen av kommunal verksamhet inom äldreomsorgen. Utbildningsområden Inom utbildningskontoret är verksamheten indelad i utbildningsområden. De är fyra stycken och är en hopslagning av verksamhetsspår inom förskola och grundskola. Tanken med verksamhetsspår är att ett barn ska befinna sig inom ett verksamhetsspår hela sin för- och grundskoletid. Folkmängd år 2009-2011 och befolkningsutvecklingen 2012-2016 i utbildningsområdena enligt befolkningsprognosen 2012 Faktiskt antal Prognos Område 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Utbildningsomr. City 39 397 39 647 39 711 39 756 39 940 40 271 40 592 40 932 Utbildningsomr. Norra 36 117 36 462 36 530 36 902 37 184 37 425 37 664 37 874 Utbildningsom. Södra 26 613 26 993 27 433 27 706 27 895 28 012 28 147 28 273 Utbildningsomr. Västra 26 803 26 742 26 770 26 903 27 047 27 135 27 223 27 359 Övrigt 324 206 179 179 179 179 179 179 Norrköping totalt 129 254 130 050 130 623 131 445 132 246 133 022 133 804 134 617 Källa: Statistiska centralbyrån (år 2009-2011), Norrköpings kommun, Ekonomi- och styrningskontoret (åren 2012-2016) Befolkningsprognosen visar en ökning av folkmängden i alla fyra områden. I denna rapport redovisas inte åldersuppdelade uppgifter per utbildningsområde. I verksamhetsplaneringen inom förskola och skola
används inte årskullarna utan antal/volym barn per årskurs. Läs mer om volymskattningar i nästa kapitel. 21 (28) Koppling befolkningsprognos och volymskattning Vid planeringen av verksamheten inom förskola, grundskola och gymnasium är det volymen barn och ungdomar i respektive verksamhet som är det intressant. Utbildningskontoret använder i sitt planeringsunderlag antal barn per årskurs eftersom kostnaderna per elev är olika beroende på årskurs. I sin volymskattning tar man därför hänsyn till att det under ett kalenderår finns två olika barngrupper i respektive årskurs. Med förskoleklass som exempel, så beräknas ett medelvärde av antalet 6- åringar vid årets slut och antalet 6-åringar vid föregående års slut, som en volymskattning av totala antalet barn i förskoleklass under året. En sådan modell för volymskattningen tar hänsyn till att det är de som fyller 7 år under året som går i förskoleklass under vårterminen. Volymskattningarna av totala antalet barn kompletteras också med antaganden om bland annat servicegrad i förskola och andel i fristående verksamhet. En volymskattning av totala antalet barn i förskola, grundskola och gymnasium i Norrköping redovisas i rapporten Framtid Norrköping allmänna planeringsförutsättningar 2012. Källförteckning Befolkningsstatistik från Statistiska centralbyrån Kommuninvånardata (KID), kommunens befolkningsregister Prognosunderlag, beställd statistik från Statistiska centralbyrån
Tabellbilaga Tabell 1 Befolkningsförändringar för Norrköping åren 1974-2011 År Antal födda barn Antal döda Inflyttare Utflyttare Födelsenetto Flyttnetto 1974 1 667 1 354 3 605 4 785 313-1 180 1975 1 463 1 430 4 262 4 593 33-331 1976 1 406 1 397 4 587 3 803 9 784 1977 1 445 1 378 4 098 3 497 67 601 1978 1 371 1 401 3 060 3 431-30 -371 1979 1 345 1 399 3 342 3 544-54 -202 1980 1 358 1 457 3 262 3 921-99 -659 1981 1 311 1 444 2 820 3 303-133 -483 1982 1 214 1 429 2 819 2 997-215 -178 1983 1 183 1 306 2 893 2 948-123 -55 1984 1 249 1 395 3 321 2 783-146 538 1985 1 289 1 471 3 509 3 211-182 298 1986 1 417 1 351 3 517 3 367 66 150 1987 1 490 1 338 3 460 3 396 152 64 1988 1 546 1 458 3 691 3 413 88 278 1989 1 666 1 446 3 798 3 472 220 326 1990 1 801 1 393 3 542 3 345 408 197 1991 1 661 1 455 3 423 3 393 206 30 1992 1 656 1 467 2 956 3 122 189-166 1993 1 644 1 493 3 728 3 647 151 81 1994 1 583 1 465 5 910 3 824 118 2 086 1995 1 533 1 386 4 217 3 815 147 402 1996 1 395 1 530 3 713 3 844-135 -131 1997 1 312 1 359 3 976 4 415-47 -439 1998 1 272 1 316 4 066 4 619-44 -553 1999 1 237 1 417 4 297 4 318-180 -21 2000 1 216 1 416 4 604 4 401-200 203 2001 1 225 1 393 4 870 4 004-168 866 2002 1 283 1 389 4 760 4 237-106 523 2003 1 318 1 313 4 789 4 123 5 666 2004 1 373 1 297 4 687 4 323 76 364 2005 1 404 1 340 4 770 4 595 64 175 2006 1 423 1 308 5 342 4 631 115 711 2007 1 478 1 317 5 752 4 705 161 1 047 2008 1 554 1 321 6 008 4 866 233 1 142 2009 1 637 1 360 5 649 4 720 277 929 2010 1 668 1 266 5 374 4 977 402 397 2011 1 519 1 281 5 588 5 261 238 327 Källa: Statistiska centralbyrån 22 (28)
Tabell 2 Norrköpings folkmängd 1970-2011 År Folkmängd 31 december respektive år År Folkmängd 31 december respektive år 1970 120 959 1991 120 756 1971 121 262 1992 120 798 1972 120 778 1993 121 028 1973 120 341 1994 123 240 1974 119 470 1995 123 795 1975 119 169 1996 123 531 1976 119 967 1997 123 049 1977 120 647 1998 122 415 1978 120 251 1999 122 212 1979 119 993 2000 122 199 1980 119 238 2001 122 896 1981 118 626 2002 123 303 1982 118 236 2003 123 971 1983 118 064 2004 124 410 1984 118 451 2005 124 642 1985 118 567 2006 125 463 1986 118 801 2007 126 680 1987 119 001 2008 128 060 1988 119 370 2009 129 254 1989 119 921 2010 130 050 1990 120 522 2011 130 623 Källa: Statistiska centralbyrån 23 (28)
Tabell 3 Folkmängd år 2010 i Norrköping samt befolkningsutvecklingen 2011-2020 enligt befolkningsprognosen 2011 Befolkningsprognos Ålder 2011 2012 2013 2014 2015 2016 0 1 510 1 611 1 608 1 588 1 584 1 594 1-5 7 926 7 975 8 090 8 149 8 118 8 045 6 1 472 1 505 1 536 1 587 1 658 1 698 7-9 4 220 4 346 4 472 4 557 4 668 4 816 10-12 4 016 4 110 4 178 4 315 4 435 4 554 13-15 4 180 4 130 4 141 4 171 4 261 4 326 16-18 5 115 4 809 4 594 4 424 4 380 4 392 19 1 837 1 873 1 791 1 735 1 598 1 597 20-24 9 951 10 037 10 091 10 041 9 844 9 599 25-29 8 523 8 778 9 016 9 215 9 450 9 585 30-44 25 125 24 948 24 976 25 112 25 222 25 328 45-54 16 966 17 233 17 302 17 382 17 505 17 717 55-64 15 721 15 488 15 368 15 232 15 189 15 229 65-69 7 878 8 110 8 210 8 158 7 990 7 607 70-74 5 313 5 588 5 951 6 306 6 788 7 247 75-79 4 119 4 177 4 274 4 442 4 543 4 673 80-84 3 346 3 306 3 246 3 223 3 203 3 269 85-89 2 222 2 224 2 191 2 168 2 146 2 134 90-w 1 183 1 198 1 214 1 216 1 224 1 205 Summa 130 623 131 445 132 246 133 022 133 804 134 617 24 (28) Utblick Ålder 2017 2018 2019 2020 2021 0 1 604 1 611 1 618 1 624 1 628 1-5 8 117 8 116 8 124 8 154 8 191 6 1 566 1 648 1 646 1 631 1 629 7-9 4 971 4 948 4 939 4 893 4 955 10-12 4 636 4 742 4 883 5 030 5 010 13-15 4 456 4 571 4 685 4 764 4 865 16-18 4 422 4 507 4 570 4 692 4 801 19 1 581 1 561 1 608 1 610 1 640 20-24 9 433 9 266 9 146 9 105 9 134 25-29 9 652 9 699 9 693 9 611 9 506 30-44 25 448 25 585 25 648 25 904 26 147 45-54 17 829 17 835 17 837 17 680 17 470 55-64 15 283 15 409 15 735 16 032 16 336 65-69 7 414 7 322 7 169 7 118 7 216 70-74 7 462 7 562 7 528 7 387 7 056 75-79 4 923 5 243 5 560 5 985 6 391 80-84 3 329 3 414 3 560 3 645 3 761 85-89 2 121 2 091 2 087 2 085 2 141 90-w 1 216 1 209 1 200 1 199 1 190 Summa 135 462 136 337 137 236 138 148 139 067 Källa: Statistiska centralbyrån (år 2011), Norrköpings kommun, Ekonomi- och styrningskontoret (åren 2012-2021)
Tabell 4 Barn och unga i ettårsklasser år 2008-2011 i Norrköping samt befolkningsutvecklingen 2012-2016 enligt befolkningsprognosen 2012 Prognos Ålder 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 0 1 562 1 640 1 659 1 510 1 611 1 608 1 588 1 584 1 594 1 1 508 1 575 1 641 1 681 1 522 1 619 1 616 1 598 1 594 2 1 494 1 521 1 576 1 645 1 689 1 538 1 630 1 628 1 611 3 1 466 1 521 1 523 1 575 1 653 1 696 1 551 1 640 1 638 4 1 441 1 474 1 502 1 526 1 579 1 655 1 696 1 556 1 642 5 1 386 1 452 1 472 1 499 1 531 1 582 1 656 1 696 1 560 6 1 351 1 406 1 452 1 472 1 505 1 536 1 587 1 658 1 698 7 1 296 1 363 1 403 1 454 1 478 1 511 1 541 1 590 1 661 8 1 325 1 329 1 365 1 393 1 464 1 487 1 519 1 549 1 598 9 1 284 1 345 1 332 1 373 1 404 1 474 1 497 1 528 1 558 10 1 319 1 300 1 354 1 344 1 383 1 414 1 482 1 505 1 536 11 1 360 1 333 1 309 1 357 1 355 1 394 1 424 1 491 1 514 12 1 379 1 387 1 338 1 315 1 372 1 370 1 408 1 438 1 504 13 1 560 1 404 1 387 1 358 1 334 1 389 1 388 1 425 1 455 14 1 639 1 571 1 413 1 399 1 377 1 353 1 408 1 407 1 443 15 1 748 1 652 1 590 1 423 1 420 1 398 1 375 1 429 1 428 16 1 742 1 775 1 679 1 606 1 451 1 447 1 427 1 404 1 457 17 1 838 1 776 1 789 1 696 1 632 1 481 1 478 1 458 1 436 18 1 950 1 845 1 772 1 813 1 726 1 665 1 519 1 517 1 499 19 1 814 2 044 1 921 1 837 1 873 1 791 1 735 1 598 1 597 Källa: Statistiska centralbyrån (år 2008-2011), Norrköpings kommun, Ekonomi- och styrningskontoret (åren 2012-2016) 25 (28)
Tabell 5 Folkmängd år 2009-2011 i stadsdelar och delområden på landsbygden samt befolkningsutvecklingen 2012-2016 enligt befolkningsprognosen 2012 Faktiskt antal Prognos Område 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Nordantill 6 066 6 092 6 050 6 046 6 070 6 259 6 408 6 430 Marielund 4 204 4 228 4 282 4 387 4 410 4 433 4 455 4 480 Lagerlunda 1 206 1 213 1 221 1 228 1 236 1 243 1 248 1 254 Butängen 11 11 10 11 11 11 11 12 Ingelsta 26 29 24 25 26 26 26 26 Saltängen 169 173 257 285 329 370 374 378 Slottshagen 2 3 2 2 3 3 3 3 Händelö 20 23 14 15 15 15 15 15 Herstadberg 248 236 238 240 243 245 247 249 Gamla staden 3 322 3 367 3 328 3 346 3 374 3 397 3 420 3 439 Östantill 6 125 6 153 6 182 6 175 6 189 6 203 6 221 6 278 Oxelbergen 3 212 3 247 3 246 3 246 3 258 3 269 3 282 3 296 Sylten 11 13 17 18 18 18 19 19 Risängen 40 42 37 39 40 41 41 41 Lindö 4 909 4 915 4 906 4 934 4 966 4 993 5 015 5 036 Berget 2 354 2 382 2 369 2 359 2 370 2 383 2 398 2 413 Såpkullen 1 830 1 816 1 842 1 849 1 854 1 858 1 864 1 871 Söderstaden 3 849 3 899 3 903 3 878 3 873 3 869 3 868 3 870 Klingsberg 2 246 2 241 2 246 2 244 2 247 2 250 2 256 2 263 Ljura 2 196 2 204 2 221 2 212 2 208 2 203 2 200 2 277 Haga 5 373 5 384 5 340 5 350 5 366 5 373 5 380 5 388 Enebymo 4 855 4 882 4 867 4 889 4 907 4 921 4 933 4 942 Pryssgården 1 403 1 451 1 450 1 463 1 475 1 484 1 492 1 498 Fiskeby 694 701 697 707 714 719 749 778 Himmelstalund 9 9 12 13 13 14 14 14 Svärtinge 2 883 2 975 3 040 3 108 3 175 3 235 3 290 3 335 Eneby landsbygd 499 513 511 519 522 521 519 516 Åby tätort 5 026 5 094 5 137 5 158 5 183 5 200 5 212 5 219 Jursla 1 659 1 652 1 633 1 643 1 648 1 651 1 653 1 654 Simonstorp 242 256 261 268 275 280 285 289 Kvillinge landsbygd 1 746 1 783 1 757 1 773 1 791 1 807 1 828 1 848 Strömsfors 555 564 567 580 589 597 604 612 Krokek 4 301 4 298 4 315 4 352 4 393 4 442 4 472 4 496 Kvarsebo 174 180 172 176 179 181 182 184 Kolmårdens landsbygd 991 985 988 1 003 1 019 1 037 1 055 1 073 Ljunga 641 649 642 645 649 652 655 656 Östra Husby 804 801 808 813 819 827 836 841 Arkösund 152 157 159 164 168 171 174 178 Vikbolandets landsbygd 5 197 5 168 5 222 5 227 5 234 5 235 5 237 5 237 Hageby 7 822 8 051 8 243 8 407 8 470 8 484 8 498 8 514 Smedby 2 809 2 807 2 788 2 794 2 802 2 806 2 808 2 808 Rambodal 2 686 2 763 2 883 2 946 3 009 3 066 3 091 3 112 Brånnestad 774 769 751 758 765 770 828 885 Styrstad 353 359 360 363 364 364 364 365 Navestad 4 241 4 331 4 407 4 412 4 429 4 444 4 458 4 474 Fortsättning nästa sida. 26 (28)
Fortsättning Tabell 5 Folkmängd år 2009-2011 i stadsdelar och delområden på landsbygden samt befolkningsutvecklingen 2012-2016 enligt befolkningsprognosen 2012 Faktiskt antal Prognos Område 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Tingstad 1 134 1 138 1 170 1 178 1 186 1 191 1 198 1 204 Kneippen 2 044 2 067 2 055 2 067 2 077 2 085 2 144 2 239 Klockaretorpet 5 012 5 031 4 980 5 025 5 105 5 154 5 200 5 243 Borg 1 014 1 028 1 044 1 048 1 057 1 065 1 071 1 072 Ektorp 4 093 4 040 4 109 4 134 4 159 4 183 4 208 4 235 Vilbergen 4 616 4 583 4 593 4 599 4 569 4 530 4 494 4 499 Skarphagen 3 153 3 142 3 162 3 177 3 194 3 208 3 220 3 231 Vrinnevi 46 50 47 47 47 48 48 48 Kårtorp 976 994 1 039 1 055 1 071 1 085 1 097 1 116 Skärblacka 4 022 4 011 4 002 3 996 3 999 3 997 3 996 3 992 Kimstad 1 489 1 506 1 473 1 482 1 492 1 500 1 507 1 518 Norsholm 564 560 578 585 591 596 605 613 Vånga 213 218 205 202 200 198 197 196 Skärblacka landsbygd 2 619 2 607 2 582 2 602 2 620 2 636 2 652 2 668 Övrigt 324 206 179 179 179 179 179 179 Summa 129 254 130 050 130 623 131 445 132 246 133 022 133 804 134 617 Källa: Statistiska centralbyrån (år 2009-2011), Norrköpings kommun, Ekonomi- och styrningskontoret (åren 2012-2016) 27 (28)
Publicerade rapporter i serien Norrköpingsfakta 28 (28) Åren 2005-2010 2005:1 Statistikområden 2005 2005:2 Folkmängdberäkning 2005 2009 med utblick mot 2013 2005:3 Justerad befolkningsprognos 2005 2008 med utblick mot 2013 2005:4 Drogvaneundersökningen läsåret 04/05 2005:6 Förutsättningar för framtida efterfrågan av bostäder i Norrköping 2005:7 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2004 2005:8 Framtid i Norrköping Allmänna planeringsförutsättningar 2005 2005:9 Norrköping i världen världen i Norrköping 2005:10 Uppföljning av prognosarbetet 2004 2005:11 Befolkningsprognos 2005 2009 med utblick mot 2014 2005:12 Statistiska uppgifter per valdistrikt 2005 2006:1 Folkmängdberäkning 2006 2010 med utblick mot 2014 2006:2 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2005 2006:3 Folkhälsodata 2005 Statistiska uppgifter inom folkhälsoområdet för Norrköping 2006:4 Drogvaneundersökningen läsåret 05/06 2006:5 Uppföljning av prognosarbetet 2005 2006:6 Framtid i Norrköping allmänna planeringsförutsättningar 2006 2006:7 Befolkningsprognos 2006 2010 med utblick mot 2015 2006:8 Val i Norrköping till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige den 17 september 2006 2007:1 Drogvaneundersökningen läsåret 06/07 2007:2 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2006 2007:3 Befolkningsprognos 2007 2011 med utblick mot 2016 2007:4 Uppföljning av prognosarbetet 2006 2008:1 Drogvaneundersökningen läsåret 07/08 2008:2 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2007 2008:3 Befolkningsprognos 2008-2012 med utblick mot 2017 2008:4 Uppföljning av prognosarbetet 2007 2009:1 Livsstilsundersökningen fd Drogvaneundersökningen läsåret 08/09 2009:2 Uppföljning av prognosarbetet 2008 Framtid i Norrköping allmänna planeringsförutsättningar 2009 2009:3 Befolkningsprognos 2009-2013 med utblick mot 2018 2009:4 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2008 2010:1 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2009 2010:2 Uppföljning av prognosarbetet 2009 2010:3 Befolkningsprognos 2010-2014 med utblick mot 2019 2011:1 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2010 2011:2 Befolkningsprognos 2011-2015 med utblick mot 2020 2011:3 Uppföljning av prognosarbetet 2011 2011:4 Sammanställning av statistik inom arbetsmarknadsområdet 2011:5 Val i Norrköping till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige 2010 2012:1 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2011 Rapporterna finns att läsa på Norrköpings kommuns hemsida www.norrkoping.se. De kan dessutom beställas från planeringskontoret, e-postadress planeringochstatistik@norrkoping.se eller per telefon 011-15 19 62 alt. 011-15 21 67.
Norrköpings kommun. För dig. För alla. För det goda livet. I Norrköpings kommun har alla rätt till jämlikhet, delaktighet och del av välfärden. Vår vision handlar om det goda livet, och uppdraget är att skapa, utveckla och leverera välfärdstjänster till medborgare och verksamheter i vårt område. Vår framtid ser ljus ut. Vår befolkning växer, och vi har en potential som bara begränsas av oss själva. Vi brukar säga att kraften kommer ur kreativitet och våra 9 000 medarbetare. Genom att planera och driva en ständig utveckling av miljöer, boende, näringlivsklimat och service till medborgarna skapar vi förutsättningar för ett nytt, spännande Norrköping. En kreativ mötesplats för människor och möjligheter. Ekonomi- och styrningskontoret Adress: Rådhuset, 601 81 Norrköping Tel: 011-15 00 00 E-post: ekosty@norrkoping.se www.norrkoping.se