Uppföljning av prognosarbetet 2007

Transkript

1 Rapport nr 2008:4 6 oktober 2008 Uppföljning av prognosarbetet Planeringskontoret planeringochstatistik@norrkoping.se Anders Wiberg, tel

2 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Inledning...5 Förutsättningar och antaganden i beräkningarna...6 Kommuntotal...6 Resultat per åldersgrupp...8 Flyttningar...9 Förändrat flyttbeteende...9 Delområdesprognos...10 Utbildningsområden och verksamhetsspår...11 Äldreomsorgsområden...11 Stadsdelar och delområden på landsbygden...12 Osäkerhet i beräkningarna...12 Källförteckning...13 Tabellbilaga...14 Publicerade rapporter i serien Norrköpingsfakta

4 Sammanfattning Denna rapport redovisar en uppföljning av det samlade prognosarbetet år. Som stöd i planeringsarbetet görs varje år beräkningar av den framtida folkmängden. I maj gjordes den officiella befolkningsprognosen för kommunen totalt och på delområdesnivå. Som ett stöd i kommunens budgetarbete gjordes en folkmängdsberäkning för kommunen totalt i februari månad. Folkmängdsberäkningen bygger på föregående års befolkningsprognos justerad med utfallet det första prognosåret. Folkmängden den 31 december var personer, vilket var en ökning med personer under året, den största ökningen sedan år Under år 2006 ökade folkmängden med 821 personer. Befolkningsprognosen underskattade folkmängden med 411 personer. Antalet födda barn underskattades med 32 stycken. Antalet döda däremot skattades något bättre, med en överskattning på 23 personer. Både antagandet om antal inflyttare och antagandet om antal utflyttare var lågt och då speciellt antal inflyttare. Sammantaget gav det ett flyttnetto på personer, vilket var 347 personer högre än prognosen. En uppdelning på åldersgrupper av resultatet visar att det var, relativt sett, främst barn och åldersgruppen år som underskattades i prognosen. Dels beroende på för lågt antagande av flyttnettot, dels på grund av något förändrade åldersfördelningar för in- och utflyttare. Befolkningsprognosen underskattade folkmängden med 411 personer, vilket är -0,3 procent av den faktiska folkmängden. Vid tidpunkten för prognosberäkningen gjordes jämförelser för årets första månader med utvecklingen under tidigare år. Dessa jämförelser pekade på en svag befolkningsökning under året, vilket alltså inte blev fallet. Resultatet från uppföljningen användes som del av underlaget i arbetet med den nya befolkningsprognosen våren

5 Inledning Som stöd i planeringsarbetet görs varje år beräkningar av den framtida folkmängden. Resultatet av beräkningarna ligger till grund för de volymskattningar som görs inom olika verksamheter. Volymskattningarna kompletteras med ytterligare antaganden av respektive verksamhet. Exempelvis så kompletteras volymskattningen av totala antalet barn med antaganden om bland annat servicegrad i förskola och andel i fristående verksamhet. Inom äldreomsorgsområdet görs bland annat uppskattningar av behov av service i olika åldersgrupper. I maj varje år görs den officiella befolkningsprognosen för kommunen totalt och på delområdesnivå. De antaganden som görs i prognosarbetet grundar sig på flera olika källor. Dels är det den faktiska utvecklingen under de senaste åren, dels förändringar som medför befolkningsförändringar man vet, eller antar, kommer att inträffa i framtiden. Grundmaterialet till de faktiska uppgifterna kommer till stor del från Statistiska centralbyrån (SCB), men även från kommunens eget befolkningsregister Kommuninvånardata (KID). Prognosunderlaget från SCB avser åldersfördelningarna för in- och utflyttning, fruktsamhet samt dödlighet till och med det senaste årsskiftet. Underlaget för att göra en prognos för kommunen som helhet levereras i februari mars. Befolkningsprognosen görs även för delområden och prognosunderlaget för delområdesprognosen levereras i april maj. Alla beräkningar av befolkningsutvecklingen avser folkmängden den 31 december respektive år. Tabellen nedan redovisar tidpunkt för beräkning och vilka geografiska områden de olika beräkningarna görs för. Beräkningar för framtida folkmängd i Norrköping Beräkning Tidpunkt Nivå Perspektiv Befolkningsprognos Maj/juni Kommun, större delområden, stadsdelar, (4- siffernivå NYKO) 5 och 10 år NYKO- Nyckelkodsområde, vilket är en geografisk indelning av kommunen. Till exempel motsvarar NYKO på fyrsiffernivå i tätorter del av stadsdel. Större delområden i tabellen ovan kan vara utbildningsområden, äldreomsorgsområden, före detta kommundelsnämnder eller dylikt. Beräkningarna görs för tio år framåt, men det som framför allt används är uppgifterna fem år framåt i tiden, eftersom osäkerheten i prognosen ökar för tidpunkter som ligger långt fram i tiden. Perspektivet tio år benämns som en utblick tio år framåt i tiden. Denna rapport redovisar en uppföljning av det samlade prognosarbetet år. 5

6 Förutsättningar och antaganden i beräkningarna I rapporten om befolkningsprognosen som publicerades under redovisas förutsättningar och antaganden: Norrköpingsfakta :3 Befolkningsprognos 2011 med utblick mot år 2016 Kommuntotal Norrköpings folkmängd den 31 december var enligt Statistiska centralbyråns (SCB:s) officiella siffror personer och den högsta folkmängden i Norrköping vid ett årsskifte någonsin. Det innebar en ökning av invånarantalet med personer under, vilket berodde både på ökat antal födda barn och att fler flyttade till Norrköping än det var som flyttade från kommunen. Befolkningsprognosen som gjordes år gav en underskattning av folkmängden den 31 december med 411 personer, vilket är -0,3 procent av den faktiska folkmängden. Vid tidpunkten för prognosberäkningen gjordes jämförelser för årets första månader med utvecklingen under tidigare år. Dessa jämförelser pekade på en svag befolkningsökning under året, vilket alltså inte blev fallet. Diagrammet nedan visar den faktiska befolkningsutvecklingen i Norrköping under åren 1990 samt den framtida befolkningsutvecklingen i Norrköping. Observera att skalan på y-axeln inte börjar på 0. Befolkningsutveckling i Norrköping , prognos Folkmängd Faktiskt antal Befolkningsprognos År Källa: Statistiska centralbyrån (faktiskt antal åren 1990 ), Planeringskontoret, Norrköpings kommun (åren 2016) Not: y-axeln börjar inte på värdet noll. 6

7 I prognosmodellen för beräkningen av befolkningsprognosen görs antaganden för de fyra olika förändringsvariablerna: antal födda per kvinna, antal döda, antal inflyttare och antal utflyttare per kön. Antagandena görs dels för förändringar i absoluta tal, men också för köns- och åldersfördelningar. Resultatet av folkmängdsberäkningen kan inte delas upp i de fyra förändringsvariablerna, det kan man däremot göra med resultatet av befolkningsprognosen. Tabellen nedan redovisar uppgifter för år, fördelat på de fyra förändringsvariablerna för faktiskt antal samt för befolkningsprognosen. Faktisk folkmängd och befolkningsförändringar i Norrköping år samt resultat från befolkningsprognosen för år Faktiskt antal år Befolkningsprognosen Skillnad befolkningsprognos och faktiskt antal Antal födda Antal döda Födelsenetto Antal inflyttare Antal utflyttare Flyttningsnetto Folkökning Folkmängd 31 dec Källa: Statistiska centralbyrån (faktiskt antal), Planeringskontoret, Norrköpings kommun (övrigt) Antalet födda barn underskattades med 32 barn i befolkningsprognosen. Antalet döda skattades bättre antalet överskattades med 23 personer. Det gav sammantaget ett födelsenetto som underskattades med 55 personer. Flyttnettot, det vill säga antalet inflyttare minus antalet utflyttare, underskattades med 347 personer. Både antalet inflyttare och antalet utflyttare underskattades i befolkningsprognosen, mest underskattades antalet inflyttare. Se uppgifter i tabellen ovan. Även om antalet flyttningar underskattades i prognosen, var det så att antalet flyttningar ökade mellan år 2006 och år. År 2006 flyttade personer till Norrköping, år var antalet personer. Antalet utflyttare ökade något i jämförelse mellan år 2006 och. År 2006 flyttade personer från kommunen, år var motsvarande antal personer. Folkökningen på personer under år beror till största delen på positivt flyttnetto, personer. Det vill säga fler personer flyttade in till kommunen än antalet som flyttade från kommunen under år. Flyttnettot kan delas upp på tre delar och det visar sig då att flyttnettot mot det egna länet är 310, mot övriga län 274 samt mot utlandet

8 Resultat per åldersgrupp Skillnaderna mellan faktiskt antal och befolkningsprognosen varierar i olika åldersgrupper. Tabellen nedan visar folkmängden år uppdelat i åldersgrupper för de olika beräkningarna. Folkmängd per åldersgrupp; faktiskt antal samt enligt befolkningsprognos, Norrköping Folkmängd enligt befolkningsprognosen Skillnad mellan befolkningsprognos och faktiskt antal Faktiskt antal Ålder år w Summa Källa: Statistiska centralbyrån (faktiskt antal år ), Norrköpings kommun (övrigt). I tabellen ovan visas resultatet av befolkningsprognosen samt skillnaden mellan befolkningsprognosen och det faktiska antalet. Antalet 0-åringar, som främst beror på antagande om antal födda, underskattades med 23 barn i befolkningsprognosen. Antalet i åldersgrupperna 1 5 år underskattades med 49 barn, medan antalet barn i skolåldern, 6 till 15 år, underskattades med 33 barn. Antalet ungdomar i åldern år underskattades med 17 personer. Befolkningsprognosen skattade antalet unga vuxna, år, lågt. Antalet underskattades med 151 personer. I den stora åldersgruppen år underskattades folkmängden med 127 personer. Antalet personer 65 år och över underskattades i prognosen med 9 personer. 8

9 Flyttningar Flyttningar till och från områden påverkar befolkningssammansättningen, och det är något som inte behöver vara bestående mellan olika år. Det finns förändringar som mer eller mindre är slumpmässiga, det vill säga beteenden som det inte finns något mönster i. Speciellt gäller det vid redovisning av mindre geografiska områden där slumpen kan ge mer eller mindre oförklarliga avvikelser. Förändrat flyttbeteende Befolkningsprognosen underskattade den faktiska folkmängden med 411 personer, varav en stor del var underskattning av antalet barn och unga. Detta beror dels på att det totala flyttnettot underskattades, men också att åldersfördelningarna för in- och utflyttare förändrades något under i jämförelse med de åldersfördelningar som användes i beräkningarna. I beräkningarna användes ett medelvärde för åldersfördelningarna under åren Ett medelvärde används för att inte ett år med extrema värden ska få för hög genomslagskraft. En enkel bild för att visa det förändrade flyttbeteendet är ett diagram över flyttnettot i olika åldersklasser under åren Se diagram nedan. Flyttnetto åren 2004 per åldersklass Antal år 5-9 år år år år år år år år år år år år år år år 80- år -150 Ålder Källa: Statistiska centralbyrån Diagrammet visar att flyttnettot för, i jämförelse med de tre föregående åren, har förändrats. Det gäller speciellt åldersgruppen år. 9

10 Åldersgruppen år Diagrammet visar också det förändrade flyttbeteendet för åldersgruppen år. Under år 2003, samt några år innan dess, var flyttnettot positivt för gruppen. Sedan år 2004 har nettot varit negativt, det vill säga fler i åldersgruppen flyttar från Norrköping än antalet som flyttar till kommunen. Den åldersfördelning som används för in- respektive utflyttare i prognosmodellen är utjämnade värden för tre år. År användes alltså utjämnade värden för Norrköping åren fördelat på kön och ettårsklass. Delområdesprognos Delområdesprognoser görs i befolkningsprognosen. Delområdesprognosen stäms sedan av mot totalprognosen, så att summan av folkmängden per delområde blir den totala folkmängden enligt totalprognosen. I befolkningsprognosen på delområdesnivå delas kommunens geografiska område upp i prognosområden. Avsikten är att bilda prognosområden som är så homogena som möjligt med avseende på typ av boende. Anledningen är att befolkningen inom en viss typ av boende, till exempel boende i nyare småhus eller boende i hyresrätter, är relativt lika i beteende såsom antal flyttningar och födelsetal. För varje prognosområde görs antaganden om fruktsamhet, in- och utflyttning och nybyggnation. År var det cirka 240 olika prognosområden. Prognosområdena summeras sedan till delområden såsom stadsdelar, utbildningsområden och äldreomsorgsområden. Flyttningar till och från kommunen påverkar befolkningssammansättningen. År flyttade personer till Norrköping och personer från Norrköping, vilket gav ett flyttnetto på personer. I mindre områden kan befolkningssammansättningen påverkas än mer av flyttningar eftersom det rör sig om en mindre population som ändå kan ha en stor andel flyttningar. Under år skedde det över flyttningar inom kommunens gränser. Observera att det är antal flyttningar som redovisas, antal personer som har flyttat är lägre eftersom det finns personer som har flyttat flera gånger under året. Antalet flyttningar inom kommunens gräns har ökat under senare år, både räknat i absoluta tal och i andel av befolkningen den 31 december respektive år. Jämförelser har gjorts mellan delområdesprognosen, uppdelad i olika områden och åldersfördelningar, men jämförelserna redovisas inte i sin helhet. Vissa jämförelser redovisas dock i de följande avsnitten. 10

11 Utbildningsområden och verksamhetsspår Sedan 1 januari år 2003 finns det indelning av Norrköping i utbildningsområden. De är sex stycken och är en hopslagning av verksamhetsspår inom förskola och grundskola. Tanken med verksamhetsspår är att ett barn ska befinna sig inom ett verksamhetsspår hela sin för- och grundskoletid. Faktiskt antal åren 2005 samt befolkningsprognos för utbildningsområdena i Norrköping år, avser 31 december respektive år Faktiskt antal år 2005 Faktiskt antal år 2006 Faktiskt antal år Folkmängd enligt befolkningsprognosen Skillnad mellan befolkningsprognos och faktiskt antal Utbildningsområde Södra utbildningsområdet Djäknepark och Regnbågen Eneby, Svärtinge och Haga-Matteus Kvillinge, Kolmården och Vikbolandet Skärblacka och Klockaretorpet Vilbergen, Ektorp och Victoria Övriga Norrköping Källa: Statistiska centralbyrån (faktiskt antal år ), Norrköpings kommun (övrigt). Skillnaden mellan faktisk folkmängd den 31 december och folkmängden enligt befolkningsprognosen varierar i de olika utbildningsområdena. Skillnaden var störst för utbildningsområdet Djäknepark och Regnbågen med en underskattning av folkmängden med 192 personer. Det var den största differensen både i absoluta tal och procentuellt. I verksamhetsplaneringen för barn- och ungdom är det åldersgrupperna inom förskola och skolåldrar som är de intressanta. I planeringsarbetet använder man antal barn per årskurs under respektive år, vilket innebär att två årskullar barn berörs. En volymskattning görs av totala antalet barn i respektive årskurs och år. Denna används sedan av utbildningskontoret som ett underlag i verksamhetsplaneringen. Äldreomsorgsområden År 2003 infördes även så kallade äldreomsorgsområden. Det är en geografisk indelning av Norrköping i fem stycken områden. Äldreomsorgsområdena används i Vård- och omsorgskontorets verksamhet inom äldreomsorgen och prognosuppgifterna för åldersgruppen 65 år och 11

12 däröver är mest intressant. Nedan redovisas enbart den totala folkmängden inom varje område. Faktiskt antal åren 2005, befolkningsprognos år samt differens mellan faktiskt antal och prognos år, äldreomsorgsområdena i Norrköping Faktiskt antal år 2005 Faktiskt antal år 2006 Faktiskt antal år Folkmängd enligt befolkningsprognosen Skillnad mellan befolkningsprognos och faktiskt antal Utbildningsområde Äldreomsorgsomr Äldreomsorgsomr Äldreomsorgsomr Äldreomsorgsomr Äldreomsorgsomr Övriga Summa Källa: Statistiska centralbyrån (faktiskt antal år ), Norrköpings kommun (övrigt). En uppdelning på äldreomsorgsområden visar att folkmängden underskattades i tre av fem områden Stadsdelar och delområden på landsbygden Det finns cirka 60 stycken så kallade stadsdelar och delområden på landsbygden. Antalet folkbokförda personer per områden varierar mellan ett fåtal personer upp till cirka personer. Tabellbilagan innehåller faktiskt antal den 31 december åren 2004, prognosuppgifter för samt avvikelser mellan prognos och faktiskt antal år. De flesta absoluta avvikelserna är i intervallet +/- 1,5 procent, bortsett från områden med få folkbokförda. Osäkerhet i beräkningarna Det statistiska prognosunderlaget som används är i de flesta fall ett genomsnitt av uppgifter för de tre senaste åren. Ett genomsnitt för flera år används för att hindra att extrema uppgifter ett år, som kan bero av slumpen, ska få alltför stor genomslagskraft i prognosberäkningarna. Det kan dock vara så att man genom att ta medelvärde av flera år kan missa ett trendbrott, till exempel om andelen barn och unga inflyttare plötsligt ökar från att ha varit på neråtgående. Åldersfördelningar över in- respektive utflyttare i prognosen har en ganska stor påverkan på prognosresultatet och även det faktiska utfallet, speciellt på mindre geografiska områden. Det finns förändringar som är mer eller mindre slumpmässiga, det vill säga beteenden som inte finns något mönster i, och därför är svåra att förutse. 12

13 Nybyggnation och inflyttningsöverskott ger förändringar i befolkningssammansättning och folkmängd inom olika delar av kommunen, vilka kan vara svåra att förutse. Dock är det inte lika svårt att göra prognoser för områden med nybyggda lägenheter och småhus som att göra antaganden om hur befolkningen kommer att påverkas i övriga områden inom kommunen. För de flesta som flyttar in i ett nybyggt område flyttar från ett annat bostadsområde inom kommunen. Delområdesprognosen görs separat från totalprognosen, men avstäms (justeras) sedan i modellen. En korrektionskvot beräknas mellan totalprognos och summan av delområdesprognos per år, kön och åldersgrupp. Befolkningen i de prognosområden justeras med hjälp av korrektionskvoten. Denna justering påverkar alltså resultatet av delområdesprognosen. Prognosområden kan undantas från justering. Sammanfattningsvis så ökar osäkerheterna i prognoser ju längre fram i tiden man ser och osäkerheten är också större i små områden. Källförteckning Norrköpingsfakta :3 Befolkningsprognos med utblick mot år

14 Tabellbilaga Stadsdelar och delområden på landsbygden, befolkningsutveckling 2004, befolkningsprognos år samt prognosens avvikelse mot faktiskt antal stadsdelar/delområden med färre än 10 invånare finns inte med i tabellen Befolkningsprognos Skillnad mellan prognos och faktiskt Faktiskt antal antal Stadsdel/delområde Skillnad i Procent på landsbygden antal (%) 111 Nordantill ,1 112 Marielund ,8 113 Lagerlunda ,0 115 Ingelsta ,0 116 Saltängen ,7 118 Händelö ,6 119 Herstadberg ,6 121 Haga ,3 122 Enebymo ,2 123 Pryssgården ,2 124 Fiskeby ,5 128 Svärtinge tätort ,2 129 Eneby landsbygd ,2 181 Åby tätort ,3 182 Jursla ,4 183 Simonstorp ,5 189 Kvillinge lb ,0 191 Strömsfors ,1 192 Krokek ,6 193 Kvarsebo ,4 199 Kolmårdens lb ,0 211 Gamla staden ,2 212 Östantill ,4 213 Oxelbergen ,7 218 Risängen ,1 219 Lindö ,5 291 Ljunga ,3 292 Östra Husby ,7 293 Arkösund ,0 299 Vikbolandets lb ,5 301 Berget ,2 302 Såpkullen ,6 303 Söderstaden ,2 304 Klingsberg ,5 305 Ljura ,5 311 Hageby ,5 312 Smedby ,1 314 Rambodal ,0 315 Brånnestad ,8 319 Styrstad ,2 321 Navestad ,0 329 Tingstad ,3 411 Kneippen ,1 Fortsättning nästa sida. 14

15 Fortsättning Stadsdelar och delområden på landsbygden, befolkningsutveckling 2004, befolkningsprognos år samt prognosens avvikelse mot faktiskt antal Befolkningsprognos Skillnad mellan prognos och faktiskt Faktiskt antal antal Stadsdel/delområde Skillnad i Procent på landsbygden antal (%) 412 Klockaretorpet ,5 419 Borg ,6 421 Ektorp ,6 422 Vilbergen ,8 423 Skarphagen ,1 424 Vrinnevi ,5 429 Kårtorp ,4 491 Skärblacka ,1 492 Kimstad ,2 493 Norsholm ,2 494 Vånga ,8 499 Skärblacka lb ,0 999 Övriga områden 3-siffer ,0 Summa ,3 Källa: Statistiska centralbyrån (faktiskt antal åren 2004 ), planeringskontoret, Norrköpings kommun (övrigt) 15

16 Publicerade rapporter i serien Norrköpingsfakta Åren :1 Folkmängdsberäkning för Norrköping :2 Norrköping folkmängd och befolkningsförändringar :3 Folkhälsodata för Norrköping :4 Allmänna planeringsförutsättningar :5 Välfärd och hållbar utveckling 2004:6 Befolkningsprognos med utblick mot år :7 Kommunal folkomröstning om Vrinnevisjukhustes framtid den 13 juni :8 Val till Europaparlamentet den 13 juni :9 Drogvaneundersökningen läsåret 03/ :10 Flyttmönster :11 Planeringsförutsättningar för utbildningsområdet 2004/ :1 Statistikområden :2 Folkmängdberäkning med utblick mot :3 Justerad befolkningsprognos med utblick mot :4 Drogvaneundersökningen läsåret 04/ :6 Förutsättningar för framtida efterfrågan av bostäder i Norrköping 2005:7 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar :8 Framtid i Norrköping Allmänna planeringsförutsättningar :9 Norrköping i världen världen i Norrköping 2005:10 Uppföljning av prognosarbetet :11 Befolkningsprognos med utblick mot :12 Statistiska uppgifter per valdistrikt :1 Folkmängdberäkning med utblick mot :2 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar :3 Folkhälsodata 2005 Statistiska uppgifter inom folkhälsoområdet för Norrköping 2006:4 Drogvaneundersökningen läsåret 05/ :5 Uppföljning av prognosarbetet :6 Framtid i Norrköping allmänna planeringsförutsättningar :7 Befolkningsprognos med utblick mot :8 Val i Norrköping till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige den 17 september 2006 :1 Drogvaneundersökningen läsåret 06/07 :2 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2006 :3 Befolkningsprognos 2011 med utblick mot 2016 :4 Uppföljning av prognosarbetet :1 Drogvaneundersökningen läsåret 07/ :2 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2008:3 Befolkningsprognos med utblick mot 2017 Rapporterna finns att läsa på Norrköpings kommuns hemsida De kan dessutom beställas från planeringskontoret, e-postadress planeringochstatistik@norrkoping.se eller per telefon