Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2005

Transkript

1 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2005 Rapport nr 2006:2 8 mars 2006 planeringochstatistik@norrkoping.se Charlotte Jansson, tel: Planeringskontoret

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Sammanfattning...3 Inledning...4 Folkmängdsutveckling Högsta folkmängden någonsin...4 Befolkningsförändringar Ökning av antal födda...9 En liten ökning av antalet döda...11 Positivt födelsenetto i Norrköping...12 Inflyttningen ökade något...13 Utflyttningen ökade...14 Flyttnettot fortfarande positivt...14 Folkmängdsutveckling för olika åldrar...17 Befolkningens medelålder...20 Folkmängdsutveckling i olika delar av kommunen...21 Prognos och faktiskt antal år Befolkningsprognosen gav en bra skattning av folkmängden Källor...24 Tabellbilaga...25 Sida 2 av 36

3 Sammanfattning Norrköpings folkmängd den 31 december 2005 var enligt Statistiska centralbyråns (SCB:s) officiella siffror personer vilket var högsta folkmängden i Norrköping vid ett årsskifte någonsin. Invånarantalet ökade med 232 personer under året. Norrköping är fortfarande den åttonde största kommunen i Sverige. Generellt för år 2005, liksom för år 2004, gällde att de stora kommunerna i Sverige blev större och att de små blev mindre. För femte året i rad ökade antalet födda i Norrköping. Antalet levande födda i Norrköping var år barn, en ökning med 31 barn sedan år Antalet döda har varit relativt stabilt under de senaste åren. Det skedde dock en liten ökning av antalet döda mellan åren 2004 och 2005 och år 2005 uppgick antalet döda till personer. Sammantaget innebar det att födelsenettot, antalet födda minus antalet döda, var +64 personer och för tredje året i rad hade Norrköping ett positivt födelsenetto. För sjätte året i rad var Norrköpings flyttnetto var positivt, även om det har minskat under senaste två år. Inflyttningen till Norrköping var år personer, vilket innebar en ökning från föregående år med 80 personer. Utflyttningen från Norrköping var år personer, vilket var 270 fler personer än 2005, en ökning med över 6 procent. Det innebar ett flyttnettot år 2005 på +175, det vill säga så många fler flyttade till Norrköping under året än det var som flyttade från kommunen. Benägenheten att flytta är mycket olika för olika åldrar. Rörligheten är större för unga vuxna. Om man delar in flyttarna i fem-årsklasser efter ålder, så är det åldersgruppen år som flyttar mest. Tittar man på flyttnettot så är det mest positivt för åldersgruppen år följt av åldersgruppen år, det vill säga att det är de åldersgrupperna i Norrköping som har ökat mest på grund av flyttningar år Befolkningsökningen i Norrköping mellan åren 2004 och 2005 var totalt 232 personer. Förändringen över ålder mellan de två åren fördelade sig mycket ojämnt, vissa åldersgrupper har till och med haft en kraftig minskning. Detta beror en del på in- och utflyttning, men det faktum att vi blir ett år äldre är den främst orsaken till förändrad åldersfördelningen. Folkmängden i Norrköpings tätort minskade med 284 personer under De övriga tätorterna, sammanslagna, har ökat med 291 personer, medan landsbygden har ökat med 198 personer. Relativt sett till folkmängden i de olika områdena, är det landsbygden som ökat sin folkmängd mest med 1,4 procent. Sida 3 av 36

4 Inledning Denna rapport redovisar folkmängden i Norrköping den 31 december 2005 och beskriver befolkningsförändringarna under året. Jämförelser görs med Östergötlands län och kommunerna inom länet. Det görs även jämförelser med fem stycken kommuner som har definierats som jämförbara kommuner. Kommunerna är Jönköping, Västerås, Örebro, Eskilstuna och Linköping. Underlaget till rapporten är i första hand officiell statistik från Statistiska centralbyrån. Viss statistik har hämtats från kommunens eget befolkningsregister, Kommuninvånardata (KID). Folkmängdsutveckling 2005 Högsta folkmängden någonsin Norrköpings folkmängd den 31 december 2005 var enligt Statistiska centralbyråns (SCB:s) officiella siffror personer vilket var högsta folkmängden i Norrköping vid ett årsskifte någonsin. Invånarantalet ökade med 232 personer under 2005, vilket beror både på ökat antal födda barn och att fler flyttade till Norrköping än det var som flyttade från kommunen. Folkmängd 31 december åren Antal År Under åren 1994 och 1995 ökade Norrköpings folkmängd till stor del på grund av flyktingsmottagning från forna Jugoslavien. Under sjönk folkmängden, men under 2001 vände kurvan uppåt igen. Folkmängden har fortsatt att öka åren även om folkmängdsökningen har mattats av något. I bilagans tabell 1 redovisas befolkningssiffrorna för perioden Trots att Norrköping ökade sin folkmängd och har den högsta folkmängden någonsin, så hade kommunen en lägre procentuell ökning än riket som helhet. Sida 4 av 36

5 Folkmängden i hela riket ökade under år 2005 med +0,4 procent medan Norrköpings folkmängdsförändring var +0,2 procent. Norrköping ligger fortfarande storleksmässigt på åttonde plats bland Sveriges 290 kommuner. Sveriges folkmängd uppgick den 31 december 2005 till personer. Folkmängden ökade för åttonde året i rad och ökningen år 2005 var personer, att jämföra med personer under år Den största anledningen till folkökningen var invandringen till Sverige. Av Sveriges 290 kommuner ökade 140 sin folkmängd under 2005 medan övriga 150 minskade. Generellt för år 2005, liksom för 2004, gällde att de stora kommunerna i Sverige blev större och att de små blev mindre. Av Sveriges 50 största kommuner ökade så många som 45 stycken sin folkmängd under Av Sveriges 50 minsta kommuner minskade alla utom tre sin folkmängd. Sida 5 av 36

6 Kartan ovan visar folkmängdsförändringen för Sveriges kommuner år Kommuner som är ofärgade (vita) hade en folkmängdsökning, medan kommuner med färg minskade sin folkmängd under Jämför man Norrköpings folkmängdsökning med de fem jämförbara kommunerna Eskilstuna, Jönköping, Linköping, Västerås och Örebro, hade Norrköping den relativt sett lägsta ökningen. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen år 2005 för Norrköping och de fem jämförbara kommunerna. Sida 6 av 36

7 Befolkningsutveckling för Norrköping och fem jämförbara kommuner 2005 samt storleksordning i riket Storleksordning i riket Folkmängd 31 december 2005 Absolut folkökning Relativ folkökning, % 5 Linköping ,5 6 Västerås ,7 7 Örebro ,6 8 Norrköping ,2 10 Jönköping ,9 16 Eskilstuna ,5 Av de jämförbara kommunerna hade Jönköping den högsta relativa ökningen med +0,9 procent. Även i absoluta tal var det Jönköping som ökade mest, med personer. I Östergötlands län ökade folkmängden år 2005 med 313 personer, att jämföra med knappt personer år Den relativa ökningen för länet var totalt 0,1 procent. Inom länet var det Linköping och Norrköping som ökade sin folkmängd, medan övriga elva kommuner minskade. Procentuell förändring av folkmängden i Östergötlands kommuner under år 2005 Andel (%) 0,6 0,4 0,2 Folkmängdsförändring 0,0-0,2 Box Fin Kin Lin Mjö Mot Nor Söd Vad Val Ydr Åtv Öde -0,4-0,6-0,8-1,0 Kommun Kommunförkortningar i diagrammet: Box Boxholm Mjö Mjölby Vad Vadstena Fin Finspång Mot Motala Val Valdemarsvik Kin Kinda Nor Norrköping Ydr Ydre Lin Linköping Söd Söderköping Åtv Åtvidaberg Öde Ödeshög Skillnaderna mellan länets kommuner är stora både i relativ befolkningsförändring, som diagrammet ovan visar, och i absolut folkmängd. Tabellen nedan visar folkmängd den 31 december 2005 samt absolut och relativ förändring av folkmängden under år Sida 7 av 36

8 Befolkningsutveckling för kommunerna i Östergötland 2005 samt storleksordning i riket Storleksordning i Folkmängd 31 Relativ Förändring av förändring riket december 2005 folkmängd, antal (%) 5Linköping ,5 8Norrköping ,2 48Motala ,4 97Mjölby ,3 115Finspång ,5 158Söderköping ,5 189Åtvidaberg ,8 219Kinda ,1 242Valdemarsvik ,4 246Vadstena ,5 274Ödeshög ,1 276Boxholm ,8 284Ydre ,7 Östergötland ,1 Totalt finns det 290 svenska kommuner och flera av kommunerna i Östergötland hör till de mindre. Söderköping har tappat en placering och Kinda har tappat tre placeringar i jämförelse med rangordningen år Sida 8 av 36

9 Befolkningsförändringar 2005 Utvecklingen av folkmängden beror på de fyra förändringsvariablerna antal födda, antal döda, antal inflyttare till kommunen och antal utflyttare från kommunen. Diagrammet nedan visar utvecklingen för dessa variabler från år Befolkningsförändringar Norrköping Antal personer Antal födda barn Inflyttare Antal döda Utflyttare År Jämför man de olika förändringsvariablerna så beror de stora skillnaderna i totala antalet invånare i Norrköping främst på in- och utflyttningar. Inflyttningen var mycket hög 1993 och framför allt 1994, främst beroende på flyktingmottagning från forna Jugoslavien. Under perioden flyttade fler ut från än in i kommunen. Sedan år 2000 har det återigen varit fler som flyttat in än det varit som flyttat ut, det innebär att de så kallade flyttnettot har varit positivt sedan år Födelsenettot, det vill säga antal födda barn minus antal döda under året, har varit positivt de senaste tre åren. Enligt den officiella statistiken från Statistiska centralbyrån (SCB) var flyttnettot för Norrköping personer och födelsenettot +64 personer. Trots det är den officiella folkmängdsökningen +232 personer. Detta beror på att SCB justerar folkökningen för förändringar som hände under 2004 men inte kom med i folkmängden den 31 december Man reviderar dock inte folkmängdsstatistiken för Ökning av antal födda För fjärde året i rad ökade antalet födda i Norrköping. Antalet levande födda i Norrköping var år barn, en ökning med 31 barn sedan år Jämfört Sida 9 av 36

10 med baby-boom-åren i slutet av 80- och början av 90-talet var antalet litet, exempelvis föddes det barn i Norrköping år I Norrköping under år 2005 föddes det flest barn under mars månad, 145 barn. Tittar man på hela Sveriges befolkning så är den vanligaste födelsedagsmånaden just mars månad. Diagrammet nedan visar antal födda barn i Norrköping per månad år Antal födda per månad år 2005, Norrköping Antal Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Källa: Kommuninvånardata (KID), Norrköping Månad Den näst vanligaste födelsemånaden i Norrköping under 2005 var augusti månad. För att befolkningen fullt ut ska kunna ersätta sig själv så måste varje kvinna i genomsnitt åtminstone föda 2,1 barn. I början av 90-talet var antalet födda barn per kvinna ungefär på den nivån. Det summerade fruktsamhetstalet för riket var 1,8 barn per kvinna år 2005, en liten ökning från året innan. Det summerade fruktsamhetstalet 1,8 innebär att om den nivån skulle gälla framöver kommer kvinnor i riket att föda 1,8 barn i genomsnitt. Norrköpings summerade fruktsamhetstal har legat något lägre än talet för riket. För riket totalt var det sjätte året i rad som antalet födda ökade. Under 2005 föddes barn, en ökning med 0,4 procent sedan året innan. I Norrköping var ökningen 2,3 procent. Bland de fem jämförbara kommunerna var ökningen störst för Eskilstuna följt av Linköping, med 4,9 respektive 4,4 procent. Av övriga jämförbara kommuner hade Jönköping en minskning mellan 2004 och 2005, de hade å andra sidan den största ökningen bland de jämförbara kommunerna mellan åren 2003 och Se tabell 2 i bilagan, som innehåller födelsetal för åren Av kommunerna i Östergötland var det Motala som hade den största relativa uppgången i födelsetal mellan 2004 och 2005 med 7 procent. Kommunerna Kinda, Mjölby, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshög hade alla en minskning av födelsetalen mellan åren. De procentuella förändringarna kan vara stora, men i absoluta tal kan dock förändringarna vara små. Se tabell 4 i bilagan. Sida 10 av 36

11 Generellt gäller att föräldrar blir allt äldre vid sitt/sina barns födelse. Medelåldern i Sverige som helhet år 2005 för föräldrarna vid barnets födelse var 30,8 år för kvinnorna och 33,6 år för männen. Detta är dock inte de äldsta mödrarna i befolkningsstatistikens historia. Kring 1860 var mödrarna i genomsnitt drygt 32 år. I Norrköping år 2005 var genomsnittsåldern för kvinnorna vid barnets födelse 29,8 år. Genomsnittsåldern har ökat under åren, år 1975 var genomsnittsåldern 26,4 år. Diagrammet nedan visar åldersfördelningen för kvinnor som födde barn under åren 1975, 1985, 1995 och 2005 och visar tydligt att kvinnorna som föder barn har blivit äldre. Åldersfördelning för mödrar till barn födda åren 1975, 1985, 1995 och 2005, Norrköping Andel (%) Moderns ålder För år 2005 var den vanligaste åldern vid barnets födelse 31 år. År 1975 var den vanligaste åldern 26 år. Observera att diagrammet ovan visar alla kvinnor som födde barn under respektive år, det är inte bara förstföderskor. År 2005 var genomsnittsåldern i riket för förstföderskor 29,0 år och för fadern 31,5 år. I Östergötland var motsvarande siffror 28,4 år respektive 30,8 år. Under det senaste året har medelåldern för både kvinnor och män i länet, som fått sitt första barn, ökat med 0,2 år. En liten ökning av antalet döda Antalet döda har varit relativt stabilt under de senaste åren. Det skedde dock en liten ökning av antalet döda mellan åren 2004 och Antalet döda i Norrköping år 2005 var personer, en ökning med 43 personer från År 2005 var kvinnornas medellivslängd 82,8 år och männens 78,4 år för hela riket. Jämfört med föregående år har kvinnors medellivslängd ökat med 0,1 år medan Sida 11 av 36

12 männens medellivslängd var oförändrad. Medellivslängden för norrköpingsborna ligger något lägre än rikets genomsnitt. Antalet döda per år i riket, de jämförda kommunerna respektive i Östergötland totalt har inte förändrat sig mycket under de senast fem åren. Se tabellerna 3 och 5 i bilagan. Positivt födelsenetto i Norrköping För tredje året i följd hade Norrköping ett positivt födelsenetto. Antalet födda 2005 var i Norrköping och antalet döda var Det var alltså fler som föddes under året än det var som dog. Sammantaget innebar det ett födelsenetto på +64 personer. Diagrammet nedan visar födelsenettot för Norrköping under åren Födelsenetto , Norrköping Antal År Födelsenettot har gått i vågor under de senaste 30 åren med en topp år 1990 då nettot var +408 personer. Födelsenettot var år 2005 positivt i riket personer, vilket var något lägre än året innan. Av de jämförbara kommunerna hade alla förutom Eskilstuna ett positivt födelsenetto Eskilstunas negativa födelsenetto var dock bara 1 person. Linköping hade högst födelsenetto med +394 personer. Se tabell 6 i bilagan. I Östergötland var födelsenettot år 2005 positivt, +56 personer. Det låg på ungefär samma nivå som år 2004, då det var en positiv förändring sedan år 2003 ( 105 personer). Det var två kommuner i Östergötlands län som hade ett positivt födelsenetto år 2005, Norrköping och Linköping. Linköping hade det allra högsta med +394 personer. Lägst födelsenetto hade Finspång med 64 personer. Sida 12 av 36

13 Födelsenetto 2005 för kommunerna i Östergötlands län Antal Box Fin Kin Lin Mjö Mot Nor Söd Vad Val Ydr Åtv Öde Kommunförkortningar i diagrammet: Box Boxholm Mjö Mjölby Vad Vadstena Fin Finspång Mot Motala Val Valdemarsvik Kin Kinda Nor Norrköping Ydr Ydre Lin Linköping Söd Söderköping Åtv Åtvidaberg Öde Ödeshög Kommun I diagrammet ovan och i tabell 7 i bilagan framgår att Linköping skiljer sig kraftigt åt från övriga kommuner i länet när det gäller födelsenettot Inflyttningen ökade något Inflyttningen till Norrköping var år personer, vilket innebar en ökning från föregående år med +83 personer. Bland de jämförbara kommunerna har Eskilstuna haft den största relativa förändringen av inflyttningen mellan 2004 och 2005 med +9,7 procent vilket innebar en ökning av antal inflyttare med 489 personer till personer år Se tabell 8 i bilagan. I Östergötland totalt har inflyttningen varit ganska konstant under senare år, antalet inflyttare till länet år 2005 var personer. Kommunerna Finspång, Kinda, Linköping, Norrköping, Vadstena, Ydre och Ödeshög ökade alla sin inflyttning under 2005 jämfört med år Se tabell 9 i bilagan. Immigrationen totalt till Sverige ökade år 2005 jämfört med 2004 och var personer. Inte sedan 1994 har det varit en så stor invandring till Sverige då antalet var personer. Det var också det året då Norrköping hade en stor inflyttning, främst av flyktingar från forna Jugoslavien. Anledningen till den ökade invandringen år 2005 kan vara den tillfälliga asyllagen. Invandringen till Sverige av medborgare från de tio nya EU-länderna, som blev medlemmar den 1 maj 2004, fortsatte att öka enligt SCB. Av de nya EU-länderna bidrog Polen med flest invandrare. Sida 13 av 36

14 Utflyttningen ökade Utflyttningen från Norrköping var år 2005 var personer vilket var 272 personer fler än 2004, en ökning med 6,3 procent. Det var andra året i rad som utflyttningen ökade. Alla de jämförbara kommunerna har haft en ökning av antalet utflyttare, eller lika stort antal utflyttare, under 2005 jämfört med år För Jönköpings kommun är skillnaden bara en person. Se vidare i tabell 10 i bilagan. I Östergötland totalt har utflyttningen ökat med 9,3 procent, personer, mellan 2004 och Alla kommuner utom Söderköping och Vadstena har ökat sin utflyttning. Den största absoluta ökningen har skett i Linköping, som ökade sin utflyttning med 494 personer. I relativa tal var det Boxholm som ökade sin utflyttning mest, med 17 procent. Det motsvarade 42 personer. Se tabell 11 i bilagan. Totalt emigrerade personer under 2005 från Sverige, vilket var en ökning med drygt fyra procent jämfört med Flyttnettot fortfarande positivt Flyttnettot för Norrköping år 2005 var +175 personer, det vill säga så många fler flyttade till Norrköping under året än det var som flyttade från kommunen. År 1999 var Norrköpings flyttningsnetto negativt, -21 personer. Sedan vände det och från och med år 2000 har det varit positivt. Diagrammet nedan visar flyttnettot under åren Flyttnetto , Norrköping Antal Även om flyttnettot för Norrköping har varit positivt under de senaste sex åren har det minskat under de två senaste åren. År Sida 14 av 36

15 Benägenheten att flytta är mycket olika för olika åldrar. Rörligheten är större för unga vuxna. Om man delar in flyttarna i femårsklasser så är det åldersgruppen år som flyttar mest. 28,2 procent av inflyttarna under 2005 var mellan 20 och 24 år. Det motsvarade personer. Samma period var 27,6 procent, personer, av utflyttarna i den åldersgruppen. Tittar man på flyttnettot så är det dock störst för åldersgruppen år, det vill säga åldersgruppen år är den åldersgrupp i Norrköping som ökade mest på grund av flyttningar år Näst högst flyttnetto hade åldersgruppen år. Se diagram nedan samt tabell 12 i tabellbilagan. Flyttnetto Norrköping 2005 per åldersklass Antal Ålder Flyttnettot i åldersgrupperna 0 24 år var positivt för Norrköping förutom ett litet negativt netto för åldersgruppen 5 9 år. Åldersgruppen år hade ett negativt flyttnetto för andra året i rad. Flyttnettot för denna åldersgrupp var positivt under åren För åldersgrupperna mellan 30 och 44 år var flyttnettot positivt. Det sammantagna flyttnettot för personer 45 år och äldre var 53 personer. Av de fem, relativt jämnstora, jämförbara kommunerna var det Norrköping, som hade lägst flyttnetto 2005, +175 personer. Alla kommuner utom Jönköping minskade sitt flyttnetto mellan åren 2004 och Jönköping ökade sitt flyttnetto med +488 personer och hade det högst flyttnetto av de jämförbara kommunerna med +907 personer. Se diagram nedan och tabell 13 i bilagan. Sida 15 av 36

16 Flyttnetto 2005 för Norrköping och fem jämfördbara kommuner Antal Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Kommun Östergötland i sin helhet hade år 2005 ett positivt flyttningsnetto, +275 personer. Det var en minskning med 758 personer sedan Sex av kommunerna i länet hade positiva flyttnetton, Linköping hade högst med +337 personer. Boxholm, Finspång, Mjölby, Motala, Söderköping, Ydre och Åtvidaberg hade negativa flyttningsnetton. Se diagram nedan och tabell 14 i bilagan. Kommunerna i Östergötland flyttnetto 2005 Antal Box Fin Kin Lin Mjö Mot Nor Söd Vad Val Ydr Åtv Öde Kommun Kommunförkortningar i diagrammet: Box Boxholm Mjö Mjölby Vad Vadstena Fin Finspång Mot Motala Val Valdemarsvik Kin Kinda Nor Norrköping Ydr Ydre Lin Linköping Söd Söderköping Åtv Åtvidaberg Öde Ödeshög Av de personer som flyttade in till Norrköping under år 2005 kom cirka en tredjedel (34 procent) från någon av de andra kommunerna i Östergötland. Cirka 55 procent kom från kommuner i övriga Sverige och drygt 10 procent kom från utlandet. Kommuner med stor inflyttning till Norrköping var Linköping, Sida 16 av 36

17 Söderköping, Finspång, Stockholm, Valdemarsvik, Katrineholm, Göteborg och Nyköping. Av de utflyttarna från Norrköping år 2005 flyttade knappt en tredjedel (31 procent) till en annan kommun i Östergötland, cirka 63 procent till någon annan kommun i övriga Sverige och 6 procent till utlandet. Stora inflyttningskommuner är ofta också stora utflyttningskommuner. Många flyttade till kommuner som Linköping, Söderköping, Stockholm, Finspång, Göteborg, Valdemarsvik, Nyköping och Uppsala. Mot de flesta kommuner som direkt angränsar mot Norrköping hade kommunen ett positivt flyttningsnetto. Det gäller kommunerna Linköping, Finspång, Katrineholm och Nyköping. Mot Söderköping var dock flyttnettot negativt, -50 personer. Flyttnettot för Östergötland är positivt tack vare inflyttning från utlandet. Tabell 15 i bilagan visar flyttningsförändringarna för Östergötlands kommuner, länet och riket år Folkmängdsutveckling för olika åldrar Befolkningsökningen i Norrköping mellan åren 2004 och 2005 var totalt 232 personer. Förändringen över ålder mellan de två åren fördelade sig mycket ojämnt, vissa åldersgrupper har till och med haft en kraftig minskning, se tabell nedan. Folkmängd efter ålder i Norrköping den 31 december 2001, 2002, 2003, 2004 och 2005 Befolkningsförändring mellan Ålder åren Totalt Antal 0-åringar ökade med 21 barn mellan åren 2004 och Ökningen är lägre än för det ökade antalet levande födda, som var 31 barn. Det beror på att flyttnettot för Sida 17 av 36

18 0-åringar var negativt, det vill säga, det flyttade ut fler föräldrar med nyfödda barn från Norrköping under 2005 än det var som flyttade till kommunen. Tabellen ovan visar att antalet barn i åldern 6-15 år minskade med 437 mellan åren, medan åldersgruppen år ökade med 165 personer. Diagrammet nedan visar befolkningsförändring mellan åren 2004 och 2005 i ettårsklasser för barn och ungdomar 0 18 år. Där ser man vilka stora förändringar det är mellan enstaka åldrar. Exempelvis har antalet nioåringar minskat med 141 barn, medan antalet femtonåringar har ökat med 176 barn. Sådana förändringar kräver en flexibilitet i skolsystemet. Befolkningsförändringar mellan åren 2004 och 2005 för åldrarna 0-18 år, i ettårsklasser, Norrköping Antal Ålder Antalet 0 5-åringar har ökat med 185 personer, medan antalet 6 14-åringar har minskat med 454. Antalet åringar har ökat med 341 personer mellan åren 2004 och Antalet vuxna invånare i så kallad yrkesaktiv ålder, det vill säga år, där en del studerar har ökat med 153 personer. Antalet personer i åldern 65 till 69 år ökade med 108 personer, antalet i åldern år minskade med 209 personer medan de som var 85 år och däröver ökade med nästan 153 personer. Totala antalet 65 år och äldre ökade alltså med drygt 50 personer mellan 2004 och Befolkningsförändringar per ettårsklass i den äldre gruppen, 65 år och däröver, visas i diagrammet på nästa sida. Sida 18 av 36

19 Befolkningsförändringar mellan åren 2004 och 2005 i ettårsklasser 65 år och däröver, Norrköping Antal Ålder Sett i ett längre perspektiv har befolkningsförändringar givit stora skillnader i befolkningens fördelning på åldersgrupper. Diagrammet nedan och tabell 16 i bilagan visar barn och ungdomar (0 19 år), vuxna i förvärvsaktiv ålder (20 64 år), yngre äldre (65 79 år) samt äldre äldre (80 år) som andelar av den totala folkmängden. Andel av Norrköpings befolkning i åldersgrupper Andel (%) år År Man kan konstatera att andelen barn och ungdomar av befolkningen har minskat under perioden från 27 procent till knappt 24 procent. Andelen i förvärvsaktiv ålder minskade något för att sedan stiga till knappt 60 procent igen. Andelen yngre äldre ökade först för att sedan minska till knappt 12 procent igen. Andelen äldre äldre, det vill säga invånare från 80 år och uppåt, har ökat från 2 Sida 19 av 36

20 procent till drygt 5 procent. Andelen äldre äldre har alltså mer än fördubblats under perioden Utvecklingen av andel invånare i åldersklasser enligt diagrammet ovan har varit liknande under perioden i de fem jämförbara kommunerna Eskilstuna, Jönköping, Linköping, Västerås och Örebro. En jämförelse med övriga kommuner i Östergötland visar i princip att mindre orter har en lägre andel i förvärvsaktiv ålder, medan andelen barn och ungdomar ofta är högre. Andelen yngre äldre respektive äldre äldre är vanligtvis högre i de mindre kommunerna. Ser man några årtionden framåt i tiden kommer andelen äldre, 65 år och däröver, fortsätta öka. Det gäller inte bara i Norrköping utan i hela riket. Det innebär också att andelen i åldern år, det vill säga den grupp som till stor del förvärvsarbetar, kommer att minska. Detta innebär i sin tur att försörjningsbördan kommer att öka, det vill säga att de förvärvsaktiva kommer att behöva försörja allt fler. Befolkningens medelålder Medelåldern för norrköpingsbor år 2005 var 42,0 år för kvinnor och 39,3 år för männen. Det är en liten ökning med 0,1 år för respektive kön jämfört med året innan. Medelåldern för könen ihop var 40,7 år. För Östergötlands län totalt var medelåldern år 2005, 40,9 år. Norrköping hade den näst lägsta medelåldern för kommuner inom länet. Se diagrammet nedan. Observera att y-axeln inte börjar på värdet 0 år. Medelåldern i Östergötlands län och dess kommuner år 2005 Ålder Kommun Östergötland totalt Box Fin Kin Lin Mjö Mot Nor Söd Vad Val Ydr Åtv Öde Lägst medelålder bland kommunerna inom länet år 2005 hade Linköping med 39,3 år. Högst medelålder hade Valdemarsvik med 44,7 år. Sida 20 av 36

21 Folkmängdsutveckling i olika delar av kommunen Den totala folkökningen i Norrköping under år 2005 på 232 personer fördelar sig olika mellan olika delar av kommunen. I tabellen nedan redovisas folkmängden i Norrköpings tätort, övriga tätorter och landsbygden för åren Indelningen är gjord utifrån de statistikområden som finns i Norrköpings kommun och är inte helt jämförbar med Statistiska centralbyråns indelning i tätorter. Folkmängd i olika delar av Norrköping åren , avser den 31 december respektive år Befolkningsförändring Geografiskt område Norrköpings tätort Övriga tätorter Landsbygd Övrigt Summa Indelning i geografiska områden gjord av Planeringskontoret, Norrköpings kommun. Övrigt avser personer som inte har kunnat hänföras till något geografiskt område. Områdena Övriga tätorter och Landsbygd har ökat sin folkmängd under år 2005, medan Norrköpings tätort har minskat sin folkmängd. Ökningen är störst för övriga tätorter, +291 personer. Procentuellt sett är ökningen för landsbygden och övriga tätorter ungefär lika stora, +1,4 procent respektive +1,3 procent. Tabellerna i bilagan visar förändringarna i de olika geografiska områdena, Norrköpings tätort, övriga tätorter samt landsbygd, fördelat i åldersgrupper. Tabell 20 i bilagan redovisar folkmängdsutvecklingen i stadsdelar och delområden på landsbygden inom Norrköping. Sida 21 av 36

22 Prognos och faktiskt antal år 2005 Befolkningsprognosen gav en bra skattning av folkmängden 2005 I slutet av januari 2005 gjordes en folkmängdsberäkning för Norrköping för perioden Det är en beräkning av den framtida folkmängden som används framför allt i kommunens budgetarbete. I maj 2005 gjordes den officiella befolkningsprognosen för Norrköping för kommunen totalt och för delområden inom kommunens gränser. Befolkningsprognosen från maj underskattade folkmängden den 31 december 2005 med 5 personer. Se tabell nedan. Befolkningsförändringar Norrköping år 2005 och beräknade förändringar enligt befolkningsprognosen år 2005 Faktiskt antal år 2005 Befolkningsprognosen 2005 Skillnad befolkningsprognos och faktiskt antal Antal födda Antal döda Födelsenetto Antal inflyttare Antal utflyttare Flyttningsnetto Folkökning Folkmängd 31 dec (faktiskt antal år 2004), Norrköpings kommun (övrigt) Födelsenettot underskattades med 37 personer, främst på grund av ett för lågt antagande av antal födda barn. Antalet döda uppskattades väl. Samtidigt överskattades flyttnettot med 25 personer. Befolkningsprognosen underskattade folkökningen och den faktiska folkmängden med 5 personer. Enligt den officiella statistiken från Statistiska centralbyrån (SCB) var flyttnettot för Norrköping personer och födelsenettot +64 personer. Trots det är den officiella folkmängdsökningen +232 personer. Detta beror på att SCB justerar folkökningen för förändringar som hände under 2004 men inte kom med i folkmängden den 31 december Man reviderar dock inte folkmängdsstatistiken för Skillnaderna mellan faktiskt antal och befolkningsprognosen varierar i olika åldersgrupper. Tabellen på omstående sida visar folkmängden år 2005 i åldersgrupper. Sida 22 av 36

23 Befolkningsprognos,och folkmängdsutfall i Norrköping 2005 Ålder Faktiskt antal år 2004 Faktiskt antal år 2005 Folkmängd enligt befolkningsprognosen 2005 Skillnad mellan befolknings-prognos och faktiskt antal w Summa (faktiskt antal år 2004 och 2005), Norrköpings kommun (övrigt) Antalet 0-åringar, som främst beror på antagande om antal födda, underskattades med 29 barn i befolkningsprognosen. Antalet 1 5-åringar skattades exakt, medan antalet barn i skolåldern 6 till 15 år överskattades något. Antalet åringar överensstämde väl. Det var främst 19-åringarna i åldersgruppen år som befolkningsprognosen underskattade antalet. Antalet personer 65 år och över underskattades i prognosen med 18 personer. Det beror främst på flyttningar som inte förutsågs i prognosen. Antagande om antalet döda stämde väl, prognosen överskattade antalet döda med 6 personer. Sida 23 av 36

24 Källor Befolkningsstatistik från Statistiska centralbyrån, uppgifter från databaser (SSDB), samt beställd statistik. Folkmängd i hela riket, länen och kommunerna 31 december 2005, statistiskt meddelande BE 12 SM0601. Statistiska centralbyrån Befolkningsprognos med utblick mot år 2014, Norrköpingsfakta 2005:11 Sida 24 av 36

25 Tabellbilaga Tabell 1 Folkmängd i Norrköping 31 december År Folkmängd År Folkmängd År Folkmängd Tabell 2 Antal levande födda i Norrköping och fem jämförda kommuner samt riket Område Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Riket totalt Tabell 3 Antal döda i Norrköping och fem jämförda kommuner samt riket Område Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Riket totalt Sida 25 av 36

26 Tabell 4 Antal levande födda i Östergötlands kommuner samt länet och riket Område Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Östergötland Tabell 5 Antal döda i Östergötlands kommuner samt länet Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Östergötland Sida 26 av 36

27 Tabell 6 Födelsenetto i Norrköping och fem jämförda kommuner samt riket Område Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Riket totalt Tabell 7 Födelsenetto i Östergötlands kommuner samt länet Område Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Östergötland Tabell 8 Antal inflyttade till Norrköping och fem jämförda kommuner samt riket Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Riket totalt Sida 27 av 36

28 Tabell 9 Antal inflyttade till Östergötlands kommuner samt länet Område Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Östergötland Tabell 10 Antal utflyttade från Norrköping och fem jämförda kommuner samt riket Område Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Riket totalt Sida 28 av 36

29 Tabell 11 Antal utflyttade från Östergötlands kommuner samt länet Område Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Östergötland Tabell 12 In- och utflyttning samt flyttnetto i åldersklasser, Norrköping 2005 Ålderklass Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Totalt Sida 29 av 36

30 Tabell 13 Flyttningsnetto i Norrköping och fem jämförda kommuner samt riket Område Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Riket totalt Tabell 14 Flyttningsnetto i Östergötlands kommuner samt länet Område Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Östergötland Sida 30 av 36

31 Tabell 15 Flyttningsförändringar i Östergötlands kommuner samt länet och riket 2005 Område Flyttningsnetto Därav mot Övriga Utlandet totalt egna länet Sverige Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Östergötland Riket Tabell 16 Andel invånare i Norrköping efter åldersklasser (%) Område ,3 27,3 27,1 26,9 26,9 26,8 26,7 26,7 26,5 26,3 26,2 26, ,4 58,1 57,9 57,7 57,3 57,2 57,1 57,0 57,0 56,8 56,7 56, ,1 12,4 12,7 12,9 13,2 13,4 13,4 13,4 13,7 13,9 13,9 14,1 80-2,2 2,3 2,4 2,5 2,6 2,7 2,7 2,8 2,9 3,0 3,2 3,3 Summa Område ,7 25,4 24,9 24,6 24,3 24,1 24,1 24,3 24,3 24,3 24,4 24, ,7 56,9 57,3 57,3 57,4 57,4 57,4 57,3 57,2 57,3 57,3 57, ,1 14,0 14,0 14,2 14,3 14,2 14,2 14,1 14,0 13,8 13,7 13,5 80-3,5 3,7 3,8 3,9 4,1 4,3 4,3 4,4 4,5 4,6 4,7 4,7 Summa Område ,7 24,6 24,5 24,4 24,3 24,1 23,9 23,8 23,7 23,8 23,8 23, ,5 57,7 57,9 58,0 58,1 58,5 58,7 59,0 59,1 59,2 59,0 59, ,1 13,0 12,8 12,7 12,6 12,5 12,2 12,0 11,9 11,7 11,7 11,7 80-4,7 4,8 4,8 4,9 5,0 5,0 5,1 5,2 5,3 5,4 5,4 5,4 Summa Sida 31 av 36

32 Tabell 17 Norrköpings tätort Folkmängd den 31 december åren Ålder Befolkningsförändring w Summa Sida 32 av 36

33 Tabell 18 Tätorter i Norrköpings kommun exklusive Norrköpings tätort Folkmängd den 31 december åren Befolkningsförändring Ålder w Summa Sida 33 av 36

34 Tabell 19 Norrköpings landsbygd Folkmängd den 31 december åren Ålder Befolkningsförändring w Summa Sida 34 av 36

35 Tabell 20 Folkmängd den 31 december åren i stadsdelar och i delområden på landsbygden, Norrköping Befolkningsförändring Område Nordantill Marielund Lagerlunda Butängen Ingelsta Saltängen Slottshagen Händelö Herstadberg Haga Enebymo Pryssgården Fiskeby Svärtinge Eneby landsbygd Åby tätort Jursla Simonstorp Kvillinge lb Strömsfors Krokek Kvarsebo Kolmårdens lb Gamla staden Östantill Oxelbergen Sylten Risängen Lindö Ljunga Östra Husby Arkösund Vikbolandets lb Berget Såpkullen Söderstaden Klingsberg Ljura Hageby Smedby Rambodal Brånnestad Styrstad Navestad Tingstad Fortsättning på tabellen på nästa sida. Sida 35 av 36

36 Fortsättning tabell 20 Område Befolkningsförändring Kneippen Klockaretorpet Borg Ektorp Vilbergen Skarphagen Vrinnevi Kårtorp Skärblacka Kimstad Norsholm Vånga Skärblacka lb Övriga områden 3- siffer Summa Anm. Övriga områden avser personer som inte har kunnat kopplas till geografiskt område. Sida 36 av 36

37 Tidigare publicerade rapporter i serien Norrköpingsfakta 2002:1 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2001 preliminära siffror 2002:2 Ohälsodata för Norrköpings kommun år :3 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar :4 Befolkningens utbildningsnivå och högre utbildning i Norrköping 2002:5 Befolkningsprognos med utblick mot år :6 Ohälsodata för Norrköping år :7 Val i Norrköping till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige 15 september :8 Planeringsförutsättningar för Norrköpings kommun :1 Folkhälsodata för Norrköping :2 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2002 preliminära siffror 2003:3 Norrköping folkmängd och befolkningsförändringar :4 Utvärdering av prognosarbetet :5 Befolkningsprognos med utblick mot år :6 Allmänna planeringsförutsättningar :7 Norrköpings och norrköpingsbornas försörjning 2003:8 Arbetsmarknaden i Norrköping :9 Planeringsförutsättningar för utbildningsområdet :10 Folkomröstning om införandet av euron 14 september :11 Drogvaneundersökningen läsåret 02/ :12 Justerad befolkningsprognos med utblick mot år :13 Flyttningar :14 Befolkningens utbildningsnivå, studiedeltagande samt högre utbildningar i Norrköping 2004:1 Folkmängdsberäkning för Norrköping :2 Norrköping folkmängd och befolkningsförändringar :3 Folkhälsodata för Norrköping :4 Allmänna planeringsförutsättningar :5 Välfärd och hållbar utveckling 2004:6 Befolkningsprognos med utblick mot år :7 Kommunal folkomröstning om Vrinnevisjukhustes framtid den 13 juni :8 Val till Europaparlamentet den 13 juni :9 Drogvaneundersökningen läsåret 03/ :10 Flyttmönster :11 Planeringsförutsättningar för utbildningsområdet 2004/ :1 Statistikområden :2 Folkmängdberäkning med utblick mot :3 Justerad befolkningsprognos med utblick mot :4 Drogvaneundersökningen läsåret 04/ :6 Förutsättningar för framtida efterfrågan av bostäder i Norrköping 2005:7 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar :8 Framtid i Norrköping Allmänna planeringsförutsättningar :9 Norrköping i världen världen i Norrköping 2005:10 Uppföljning av prognosarbetet :11 Befolkningsprognos med utblick mot :12 Statistiska uppgifter per valdistrikt :1 Folkmängdberäkning med utblick mot :2 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2005 Rapporterna finns att läsa på Norrköpings kommuns hemsida De kan dessutom beställas från planeringskontoret, e-postadress planeringochstatistik@norrkoping.se eller per telefon alternativt