Jag har fått typ 2 diabetes



Relevanta dokument
JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Symptom. Stamcellsforskning

Till dig som fått Lantus

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Mat och dryck för dig som har diabetes

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Typ 2-diabetes behandling

Till dig som fått Insuman Basal

Till dig som får Tresiba (insulin degludek)

ATT LEVA MED DIABETES

Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen

Till dig som har typ 2-diabetes

Till dig som behandlas med Forxiga (dapagliflozin) TYP 2-DIABETES

få kontroll över din diabetes

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Diabetes. Britt Lundahl

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes

Till dig som fått Toujeo

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

Utbildningsmaterial diabetes

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Rätt rustad för vägen framåt

TÖI ROLLSPEL B Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

ATT KÖPA. Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt. Blodsockervärde. Frukost Insulindos och anmärkningar. Datum. En guide för unga

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Till dig som fått Insulin lispro Sanofi

Diabetesutbildning del 2 Maten

Till dig som fått Lantus

Insulinbehandlad diabetes Typ 1 & Typ 2

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Mat, fasta och Addison.

Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes.

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Låt oss hållas starka!

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Diabetes. En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen?

MINA KONTAKTPERSONER:

Till dig som får Tresiba

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Bra mat för seniorer

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Till dig som har fått Humulin NPH. Patientinformation

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Diabetes, mat och motion

Egenvårdsplan för skoldagen för elever med diabetes

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Svar på dina frågor om Typ 1-Diabetes

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

P A T I E N T I N F O R M A T I O N. T ill d i g s o m f å t t A p i d r a

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Goda vanor för att förebygga fallskador

Diabetesutbildning del 3 Behandling. LUCD, Akademiskt primärvårdscentrum 1

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Egenvårdsplan för förskolan för barn med diabetes

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Den personliga diabetesboken

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Vad påverkar vår hälsa?

Fysisk aktivitet vid diabetes

För dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som har diabetes

För dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som är diabetiker

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

En guide för föräldrar. ATT KÖPA Söndag. Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt. BLodsocker-logg för vecka SÄNGGÅENDE MIDDAG MELLANMÅL. Lunch.

Behandling av typ 2-diabetes

BASISKA RÅD FÖR DIABETIKER! Av Dr. Pentti Raaste./2013

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Transkript:

Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori

Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa dig en bit på vägen. För att ställa diagnosen diabetes ska blodsockret på morgonen innan du äter ligga över 7,0 mmol/l*, vid två tillfällen. Den som inte har diabetes har ett blodsocker på morgonen mellan 3 5 mmol/l, men blodsockret kan efter en måltid stiga till 8 10 mmol/l. Det finns olika typer av diabetes. De vanligaste är typ 1 och typ 2. I Sverige har ca 4 5% av befolkningen diabetes och av dessa har ca 85 90% typ 2. * mmol/l måttenhet för bl a blodsocker.

Vad är skillnaden mellantyp 1 och typ 2 diabetes? Insulin är ett hormon som reglerar sockernivån i blodet. Typ 1 diabetes Vid typ 1 diabetes saknas förmågan att bilda insulin och därför måste insulin tillföras från och med insjuknandet. Typ 2 diabetes Vid typ 2 diabetes finns fortfarande en egen insulinproduktion kvar. Insulinet bildas antingen i för liten mängd, är mindre verksamt och/eller så är känsligheten för det egna insulinet nedsatt.

Varför behövs insulin? För att tex en muskelcell ska kunna arbeta behövs energi. En del av maten du äter omvandlas i magen och tarmen till socker energi som sedan tas upp i blodet. Insulinet öppnar upp cellen och socker kan strömma in vilket gör att sockerhalten i blodet sjunker. Utan insulin blir sockret kvar i blodet och blodsockret stiger. Blodsockret kan också stiga genom att levern tillverkar socker om insulinhalten är låg eller om känsligheten för insulin är låg.

Vilka är symtomen på högt och lågt blodsocker? Högt blodsocker (Hyperglykemi) Trötthet Törst Stora urinmängder Vadkramper Dimsyn Muntorrhet Lågt blodsocker (Hypoglykemi) Hjärtklappning Kallsvettning Darrighet Hungerkänsla Huvudvärk Yrsel

Hur behandlas diabetes? Målet med behandlingen är att ha ett blodsockervärde mellan 5 10 mmol/l över dygnet. Diabetes är en livslång sjukdom, där grundbehandlingen vid typ 2 diabetes är kost och motion. Genom att äta rätt och motionera kan du påverka ditt blodsockervärde på ett positivt sätt. Med åren försämras insulinproduktionen och insulineffekten. När kost och motion inte räcker till inleds behandling med tabletter. En del tabletter ökar insulinproduktionen Andra ökar känsligheten för det egna insulinet Vissa tabletter fördröjer sockerupptaget från tarmen Så småningom behöver det stora flertalet som har diabetes behandling med insulininjektioner, ofta i kombination med tabletter. Vid akuta insjuknanden kan ibland insulinbehandling påbörjas direkt.

Hur bör jag äta? Tallriksmodellen visar en bra sammansättning på maten vid en måltid. Fördela maten över dagen och var medveten om att portionsstorleken är individuell! How should I eat? The plate model shows a good balance of the food that you should eat. RIS PASTA POTATIS BRÖD FISK KÖTT ÄGG GRÖNSAKER ROTFRUKTER FRUKT BÄR Divide the food over the day and remember that the portion sizes must be adapted to each person! RICE PASTA POTATOES BREAD FISH MEAT EGGS VEGETABLES ROOT VEGE- TABLES FRUIT BERRIES Mellanmål Snack Lunch Mellanmål Snack Frukost Breakfast Supper Kvällsmat Middag Dinner Nyckelhålssymbolen The visar key vägen symbol till fettsnåla shows och alternatives that are low in fat and fiberrika livsmedelsalternativ. rich in fibre. 8

Vad är motion? Välbefinnandet och konditionen ökar om du rör på dig regelbundet. När du motionerar används energi, mer socker förbränns och blodsockret blir lägre. Motion ska vara roligt! Det är viktigt att du anpassar aktiviteten efter vad du själv orkar med. Tänk på! Promenader, städning och trädgårdsarbete är också motion. Gör motion till en daglig rutin!

När och varför ska jag testa blodsockret? Det är viktigt att du lär dig att testa ditt blodsocker och att tolka svaren. På så sätt kan du lära dig vad som kan påverka ditt blodsocker. Om du undrar över hur en måltid påverkar ditt blodsocker, ta då ett värde före måltiden och 1 2 timmar efter maten. Stiger blodsockret kraftigt kan det bero på: Vad du har ätit Hur mycket du har ätit Vad du har druckit till maten Samma sak kan du göra vid motion. Ta blodsockret innan du går ut på din dagliga promenad och ta sedan ett nytt värde när du kommer hem så ser du vilken effekt motionen har haft. Ökad kunskap ger dig möjlighet att själv kontrollera din diabetes och livssituation!

Hur följs din diabetes upp? De nationella riktlinjer som utarbetats av Socialstyrelsen ger dig möjlighet till en god diabetesvård. I samband med dina besök hos läkare eller diabetessjuksköterska kommer undersökningar och prover att regelbundet följas upp. HbA 1c * Mikroalbuminuri** Blodfetter Blodtryck Viktkontroll Fotstatus Ögonkontroll 2 4 gånger/år 1 gång/år 1 gång/år 1 2 gånger/år vid varje besök 1 gång/år vartannat år *ett mått på blodsockernivån senaste 6-8 veckorna. **mikroskopisk äggvita i urinen.

Frågor och funderingar Undrar du något, kontakta Sjukhus/vårdcentral tel: Diabetessjuksköterska tel: Diabetesläkare tel:

GRØSET 11.13.B.SE Broschyren ges ut med stöd av: Bayer AB Diabetes Care Box 606 169 26 Solna Kundsupport: 020-83 00 84 E-mail: diabetes@bayer.com Denna broschyr är framtagen i samband med ett examensarbete i diabetesutbildning, Vårdhögskolan Uppsala 2002 av sjuksköterskorna: Catharina Fernow, Lidköping Anna Forsberg, Örnsköldsvik Lena Hannerz, Stockholm Maria Hederström, Västerås Marie-Louise Nilsson, Bromölla BrittInger Persson, Färila