Våga arbeta med fysik och kemi i förskolan

Beteckning: Institutionen för matematik, natur och datavetenskap Våga arbeta med fysik och kemi i förskolan - Ett handledarhäfte med enkla experiment Sara Näslund Ht-2008 Examensarbete 15 hp C- nivå Lärarprogrammet 210 hp Inriktning på förskola Naturvetenskap, teknik och matematik Examinator: Christina Hultgren Handledare: Lars Hillström

Sammanfattning: Syftet med detta arbete är att skapa ett lättillgängligt material i fysik och kemi, och därigenom få fler pedagoger att arbeta med dessa ämnen i förskolan. Ett handledarhäfte med enkla experiment skapades och utvärderades på två förskolor. Pedagogerna arbetade med detta häfte i två veckor, för att sedan utvärdera det via en enkät. Resultatet visade sig positivt, de tyckte att det varit roligt att arbeta med fysik och kemi med barnen. Häftet var lättförståligt och man använde sig av material som normalt finns på en förskola. Barnen förde diskussioner utifrån de diskussionsfrågor som finns till varje experiment och de fick samtidigt en positiv upplevelse av fysik och kemi. Barnen kommer förhoppningsvis att ha med sig denna känsla för fysik och kemi när de fortsätter upp i skolan, där många elever upplever fysik och kemi som svåra och ointressanta ämnen. Nyckelord: Fysik, Förskola, Handledarhäfte, Kemi.

i Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 1 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte... 3 1.3 Frågeställningar... 3 2 LITTERATURGENOMGÅNG... 4 2.1 Vad är fysik och kemi?... 4 2.2 Hur ställer man rätt fråga?... 4 2.3 Hur lär sig barn naturvetenskap?... 5 2.4 Rätt svar inte det viktigaste... 6 2.5 Hur får man igång en givande diskussion?... 6 3 METOD... 7 3.1 Urval... 7 3.1.1 Urval Handledarhäfte... 7 3.2 Datainsamlingsmetoder... 8 3.2.1 Datainsamlingsmetod - Handledarhäfte... 8 3.3 Procedur... 8 3.3.1 Procedur Handledarhäfte... 9 4 RESULTAT... 10 4.1 Utvärderingsresultat... 10 4.2 Resultat utifrån frågeställningarna... 11 5 DISKUSSION... 12 5.1 Sammanfattning... 12 5.2 Tillförlitlighet... 12 5.3 Teoretisk tolkning... 12 5.4 Resultatdiskussion... 13 5.4 Förslag till fortsatt praktisk tillämpning... 14 REFERENSER... 15 REFERENSER TILL HANDLEDARHÄFTE... 16 Bilaga 1... 17 Bilaga 2... 18 Bilaga 3... 19 Bilaga 4... 21 Bilaga 5... 22

ii

1 1 INLEDNING I den förberedande delen av kursen, inför examensarbetet, utförde jag en pilotundersökning. Denna visade att det är få som på ett medvetet sätt arbetar med fysik och kemi i förskolan. Med ett medvetet arbetssätt menas att pedagogen har en insikt i vad denne arbetar med och har en kunskap om ämnet (wikipedia, 2008). För att kunna möta barnet där han eller hon står, bör man dessutom ha kunskap i barnets lärande. Dessa kunskaper och arbetssätt behöver man för att kunna ställa bra frågor till barnen och för att skapa en bra lärandesituation. Vi är omgivna av vår värld, alltid, från det att vi föds. Vi är omgivna av naturvetenskap, hur skulle vi kunna undgå att lära oss om den? (Sträng & Persson, 2003 s136) Naturvetenskap är en lika viktig baskunskap som läsning, räkning och skrivning, och den blir viktigare för var dag som går, allteftersom tekniken blir mer utvecklad och berör fler områden i våra liv. (Harlen, 1999 s 10) Naturvetenskapen finns hela tiden runt omkring oss, och hela tiden görs nya framsteg i forskningen. Därför är det viktigt att vi redan i förskolan väcker nyfikenheten och skapar en positiv attityd till naturvetenskapen. Redan i tidig ålder, vid 11-12 års ålder, har barnen bestämt sig för om de tänker gilla ämnet eller inte (Harlen, 1999). Att arbeta med naturvetenskap, ex fysik och kemi, handlar inte bara om ämnet i sig. Det ger dessutom möjligheter till en rik miljö för språklig utveckling. Enligt Vygotsky går språkutveckling och förståelse för omgivningen hand i hand (se Sträng & Persson, 2003). För övrigt är det en bra lärandesituation för att framhäva barnets eget lärande. Där barnet lär sig själv genom att iaktta, tolka det de ser och sedan föra diskussioner om sina erfarenheter (Harlen, 1999). Jag anser det viktigt att barn i tidig ålder får skapa sig en positiv bild av ämnen som de senare kommer att möta i skolan. Det kanske inte är viktigt att det syftar till att kunskapsmässigt förbereda dem, snarare för att de ska komma till skolan och möta ämnena med en självkänsla som säger dem att det här känner jag igen, det här är roligt och det här klarar jag av. För att kunna ge barnen dessa positiva upplevelser måste pedagogerna i förskolan arbeta med att förbereda barnen för denna kunskapsutveckling. Jag har därför valt att skapa ett handledarhäfte med enkla och roliga experiment i fysik och kemi som passar barnen i förskolan. Materialet till experimenten består av saker som oftast finns tillgängligt på förskolan. Till varje experiment finns tips på diskussionsfrågor, samt en del tips om hur pedagogerna kan arbeta kring själv experimenterandet. Om de sedan vill utveckla sitt arbete med fysik och kemi ytterligare, finns det tips på var de kan hitta fler experiment, tips och idéer. Kanske många undrar om det inte redan finns experimentböcker som går att använda i förskolan. Jo, det gör det, men de böcker jag hittat vänder sig ofta till barn i grundskolan. Ofta krävs det en hel del material, eller material som normalt inte finns på förskolan till de olika experimenten. Det går att plocka några enstaka experiment från varje bok som passar för barnen i förskolan, men detta tar dock tid och därför är det få som gör det. Därför borde man förvänta sig att mitt sammanställda handledarhäfte i fysik och kemi blir mer lättillgängligt för pedagogerna på förskolan, de kan bläddra igenom häftet vid planeringen och plocka ut vilka experiment de vill jobba med. Eftersom det behövs lite material och sådant som redan finns

2 på förskolan, bör man förvänta sig att det går snabbt att förbereda experimentet då det är dags att använda sig av handledarhäftet. 1.1 Bakgrund Vad säger läroplanen om hur vi ska arbeta kring fysik och kemi i förskolan? För att styrka språkträningen har jag valt att plocka ut strävansmål även kring detta. Vi kan i målen här nedan se hur det naturvetenskapliga arbetet hänger ihop med språket. Barnen får ge uttryck för vad de ser, reflektera över vad de själva tror om utfallet av experimenten och med hjälp av pedagogen får de väva in och lära sig nya begrepp. Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Barnen skall få möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera (Lpfö, 1998). Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar, utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen. ( Lpfö, 1998 s 9) För att göra barnen förberedda inför skolans ämnen, är det bra att de redan i tidig ålder skapat sig en positiv bild av ämnet i fråga. I en undersökning gjord av PISA (Skolverket, 2003) visar det sig att elevernas kunskaper i kemi har försämrat drastiskt från 1995 till 2003, samt att kunskaperna i fysik blivit något sämre. I 2006 års undersökning (Skolverket, 2006) framkommer att svenska elever har lättare för det rent naturvetenskapliga innehållet, än vad de har för att föra en naturvetenskaplig diskussion och bedöma resultat. PISA menar även att Sverige internationellt sett ligger på en låg nivå gällande intresset för naturvetenskapliga ämnen. Eleverna i Sverige lär tillhöra de som är minst intresserade utav att lära sig naturvetenskap. De är dessutom tillsammans med de finska eleverna minst oroade över vår natur och miljö. (Skolverket, 2006)

3 1.2 Syfte Syftet med arbetet är att uppmuntra fler pedagoger att arbeta med fysik och kemi i förskolan. Genom att få fler pedagoger intresserade av dessa två ämnen, kommer fler barn i kontakt med fysik och kemi i tidig ålder, vilket ger dem chansen att skapa sig en positiv bild av dessa ämnen. Jag vill också förmedla teorier om hur pedagogen kan gå till väga då de ska arbeta med naturvetenskap med barnen. Syftet för barnens del är att de ska tränas till att bli upptäckare, det är alltså inte de rätta svaren som ska vara i fokus för lärandesituationerna. De ska lära sig att ställa hypoteser, berätta vad de ser samt våga diskutera varför de själva tror att resultatet blev som det blev. Vidare är syftet att de som arbetar inom förskolan ska kunna skriva ut det framtagna handledarhäftet, för att kunna arbeta utifrån detta i sin verksamhet. De ska kunna se det som en hjälp att komma igång för att sedan utveckla det till sitt eget, och fylla på med egna experiment och idéer. 1.3 Frågeställningar Genom att låta några pedagoger inom förskolan utvärdera handledarhäftet som tagits fram med tema fysik och kemi, kan jag få svar på följande frågor. 1) Kan jag genom en lättillgänglig och lättförstålig handledning få pedagoger intresserade och motiverade att arbeta med fysik och kemi i förskolan? 2) Kan pedagogerna i förskolan i deras användande av handledarhäftet i fysik och kemi få barnen att föra diskussioner och reflektera kring experimenten? 3) Kan pedagogerna genom att arbeta med fysik och kemi utifrån häftet ge barnen en positiv syn på dessa ämnen?

4 2 LITTERATURGENOMGÅNG Att låta barnen uppleva det naturvetenskapliga arbetet under lustfyllda former i tidig ålder, är av stor betydelse. Detta bör ske i miljöer där barnen är vana att vistas och som de trivs i. För att barnens intresse ska väckas och att de ska känna lust att lära, är det viktigt att även pedagogen är intresserad av det som ska läras ut. Barnen ser på de vuxna, läser av deras beteende och denna information ger dem en hint om vad som är intressant och värdefullt att urskilja från olika situationer. (Sträng & Persson, 2003) För att fånga lärandet behöver det inte vara en planerad verksamhet, utan man kan fånga stunderna som ges i de vardagliga situationerna (Sträng & Persson, 2003). Björklund och Elm (2003) håller med om att den dagliga kommunikationen med barnen borde betraktas som en större betydelse för barnens lärande. Det är inte bara prat, utan även det är en del utav den pedagogiska verksamheten. Med detta menas att om det uppkommer frågor kring exempelvis olika naturfenomen eller frågor kring något experiment som barnen tidigare utfört bör man ta till vara på dessa frågor och skapa en diskussion med barnen kring detta, för att på så sätt skapa en oplanerad lärandesituation. 2.1 Vad är fysik och kemi? Fysik Fysik är i stort sett läran om naturen. Den beskriver alltså hur naturen fungerar. Fysiken har en nära relation med matematiken, då många samband i naturen förklaras matematiskt. Fysiker arbetar som många andra inom naturvetenskapliga ämnen, de ställer en hypotes som de sedan experimenterar utifrån. De gör detta för att antingen bevisa något, eller för att falsifiera något, det senare är detsamma som att motbevisa en hypotes. De kan även arbeta teoretiskt genom att använda matematiska modeller, t.ex. för att förutse framtida ett resultat eller skapa (deducera) nya teorier. (Wikipedia, 2008) Kemi Kemi är vetenskapen om materian och dess egenskaper, omvandlingar och uppbyggnad. Det naturvetenskapliga ämnet kemi kan ge oss förståelse för olika livsprocesser och det finns många olika material som vi nu känner till och som vi har haft stor nytta av, ex alla produkter som skapats med olja som råmaterial och den kemiska vetenskapen är också djupt involverad när det gäller skapandet av nya läkemedel. Efter att elden uppfunnits kunde man utifrån den upptäcka bland annat järn och glas. Vi kunde dessutom börja laga mat. Grunden för kemin är atomerna, som bygger upp varje ämne. (Wikipedia, 2008) 2.2 Hur ställer man rätt fråga? I de förskolor där det förekommer mer öppna, tillåtande och utmanande frågor, där utvecklas även barn bäst (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). Elstgeest (1999) föreslår att läraren borde ställa frågor som börjar på varför tror du att? istället för att enbart fråga varför? Han menar att enbart ett varför skulle göra att barnet tror att läraren vill ha ett korrekt svar, liknande svaret i en bok, och därför inte vågar lita på vad denne själv tror att är riktigt. Elstgeest (1999) menar att en bra fråga stimulerar barnet till en närmare betraktelse och en ny spännande undersökning. Svaret ska uppmana barnet att visa vad denne själv tror hellre än att rabbla ett inlärt svar. Som pedagog kan man inte undvika barnens frågor då vi arbetar med experiment. Detta medför att vi gärna vill ge barnet ett korrekt svar, men enligt Elstgeest (1999) hjälper ofta inte

5 det svaret barnet särskilt långt. För barn är frågan varför? inte samma sak som för en vuxen. Sjöberg (2000) menar att svaret som barn godtar oftast är något helt annat än vad vi som vuxna vill tro. En bra fråga är oftast viktigare än ett bra svar (Harlen, 1999). Pedagogen kan gärna låta barnen berätta vad de gör, vad som händer och hur de tänker under arbetets gång (Pramling Samuelsson & Mårdsjö Olsson, 2007). Genom att ställa de rätta frågorna kan man få barnen att iaktta och reflektera över det väsentliga i arbetet, då man dessutom ofta förundras av deras klokhet (Sträng & Persson, 2003). 2.3 Hur lär sig barn naturvetenskap? Det finns i varje trivialt samtal, handling eller händelse en möjlighet att individer eller grupper tar med sig någonting som man kommer att använda i en framtida situation. (Sagt av Dewey i Säljö, 2005 s 13) Dewey (se Imsen, 1999) har genom sin forskning upptäckt många likheter mellan barns lärande och metoder som används vid naturvetenskapligt arbete. Dewey hävdar att barnet behöver vara aktivt för att lära sig något och att kunskap kommer inifrån. Genom att vara aktiv sker det en process som startar vid en kunskapsnivå där barnet står och når utanför det barnet redan har lärt sig, då når barnet utanför något den redan kunde tidigare. För att få fullvärdig kunskap, måste man också ha erfarenhet utav det man lär sig. Dewey ansåg att konkreta handlingar är värdefulla för barns lärande, och från detta resonemang kommer hans berömda tes Learning by doing, alltså lära genom att göra. Konkreta handlingar som att tillverka något, modellera, utforska och experimentera är exempel på sysslor som är positiva i hans ögon. (Se Imsen, 1999) Att väva in sådana handlingar som Dewey finner värdefulla är mycket vanligt inom arbete med naturvetenskap, som att teckna, måla och ta fram modeller (Harlen, 1999). När vi genomför en aktivitet och utstår följderna och när den förändring handlingen orsakar reflekteras i en förändring inom oss blir själva omvandlingen laddad med betydelse. Vi lär oss något. (Dewey, 1999 s 183) Dewey (1999) ger som exempel till detta citat en situation då ett barn sticker in fingret i en eldslåga. Barnet reflekterar då över att det blir varmt om man stoppar in ett finger i lågan, och lär sig då att man bränner sig utav eld. Samtidigt menar Pramling Samuelsson och Mårdsjö Olsson (2007) att det även är viktigt att barnet får möjlighet att sätta ord på deras erfarenheter, för att på så vis kunna befästa det nyinlärda i sitt medvetande. Detta kan metaforiskt liknas vid en dröm, som man kommer ihåg (delvis) just när man vaknar, men skriver man inte ner den eller berättar för någon om denna dröm, försvinner den väldigt snabbt från vårt minne. För att ge förutsättningar för att barnen får lära sig att urskilja saker och ting, erfara mångfald samt vara beredd på att möta nya situationer anser Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003) att det är viktigt att barnen får variation i sitt lärande. Barn förstår omvärlden på olika sätt vid olika åldrar, ex på ett sätt då barnet är fyra år och på ett annat sätt då de är elva år (Harlen, 1999). Barnens idéer om världen är sådana som passar deras nuvarande ålder, men dessa förändras med tiden, i takt med att de utvecklas och förändras utifrån deras nya erfarenheter (Harlen, 1999). Piaget (se Sträng & Persson, 2003) hävdar att man inte förrän vid omkring 11-års ålder nått den utvecklingsnivå som behövs för att kunna förstå de olika förklaringsmodeller och begrepp som förekommer inom naturvetenskapen. Man kan däremot prägla barnets uppfattningar av naturvetenskap genom glädjefyllda upplevelser redan i tidig ålder. Detta kan leda till ökat intresse att vilja veta och förstå mer om naturvetenskapliga fenomen (Sträng & Persson, 2003).

6 Harlen (1999) pekar på att barnen förses med en metod att samla information, pröva idéer och söka förklaringar genom att arbeta på ett vetenskapligt sätt. Genom att använda sig av detta arbetssätt kan barnen komma underfund med att det kan fungera bra att lära sig själv att förstå sin omvärld. Detta skulle kunna ske genom enkla naturvetenskapliga experiment, där man kommer ifrån den rena faktainlärningen, menar Björklund och Elm (2003). 2.4 Rätt svar inte det viktigaste Elstgeest (1999) menar, med all rätt, att lärare känner att de måste servera sanningen med stort S för sina elever, men att det är där lärare gör sitt misstag. Han menar att arbetet handlar om vad barnet intresserar sig för och vad denne kommer fram till i sin forskning. Barnet ska med det självförtroende som grundar sig på egna erfarenheter, ge sitt eget rätta svar (Elstgeest, 1999). Bara för att man arbetar med fysik och kemi behöver inte barnen få sanningen serverad. Arfwedson (1998) har den uppfattningen att barnen kan känna sig helt tillfreds och ha kontroll över experimentet utan att någon egentlig förklaring ges. Hon pekar på ett projekt, FoU-projektet, där man satsar på att ge barnen en upplevelse och känna en förundran över vad som händer och sker, snarare än att fokusera på att förklara fenomenet. Sjöberg (2000) påstår att barn ofta förklarar fenomen med att det som händer är för att det är naturligt. Dessa förklaringar bryter mot det som vi uppfattar som vetenskapligt korrekt. Förklaringarna blir mer överrensstämmande med de korrekt vetenskapliga förklaringar efterhand som barnet utvecklas (Sjöberg, 2000). Också den professionelle vetenskapsmannen söker resultat och bevis som kan styrka det som han anser vara rätt och hävdar som sanning. (Elstgeest, 1999 s 26) Vi ska inte vara rädda för att barn svarar fel, vilket vissa tror kan ge barnet en felaktig tolkning som de sedan har svårt att släppa. Björklund och Elm (2003) menar att barnens funderingar mycket väl kan ändras, som ett resultat av vad de iakttagit och tolkat i sitt agerande, som utifrån ett experiment. Harlen (1999) instämmer om detta. Genom att tillsammans söka kunskap med barnen och samtidigt förmedla till barnen att det viktigaste är att dela med sig utav sina egna tankar, och inte svara rätt, skapas en positiv lärosituation. För att påvisa att det finns en mångfald av idéer hos barnen, kan pedagogen jämföra de olika uppfattningarna barnen har. (Pramling Samuelsson & Mårdsjö Olsson, 2007) Det är inte lösningarna utan ansträngningarna som förtjänar vår uppmuntran och uppskattning. Det här måste läraren förstå, för det är här kampen för de rätta svaren börjar (Elstgeest, 1999 s 25) 2.5 Hur får man igång en givande diskussion? För att få barnen att dela med sig utav sina tankar och idéer är det viktigt att de känner sig trygga, men samtidigt måste de vara intresserade och engagerade av innehållet. Vidare är det viktigt att pedagogen visar att denne är intresserad av barnens tankar och idéer, genom att ställa utmanande frågor som skapar en tankeverksamhet hos barnet. För att leda samtalet vidare krävs det att pedagogen uppmuntrar barnet till att förklara och förtydliga sina funderingar, för att barnet ska känna att just hans eller hennes tankar är viktiga. Men även för att barnen ska förstå att det inte är rätt eller fel svar som förväntas av dem. I en diskussion kan pedagogen även resonera kring barnets utveckling, genom att synliggöra hur deras tänkande har förändrats genom arbetet. Vilket vidare kan påvisa för barnen att det beror på dem själva om de vill lära sig något, inte att det är de vuxna som förmedlar all kunskap. (Pramling Samuelsson & Mårdsjö Olsson, 2007)

7 3 METOD I metoddelen beskrivs hur jag arbetat fram ett handledarhäfte med enkla experiment i fysik och kemi, samt att häftet har utvärderats av några pedagoger och en förskollärarstudent inom förskolan. Utvärderingen skedde genom enkäter och en mindre intervju. 3.1 Urval Utvärderingen av handledarhäftet har utförts på två förskolor. Förskollärarna fick själva arbeta med häftet utan min närvaro. Eftersom mitt syfte är just att få pedagogerna att börja arbeta med dessa ämnen, så ska de kunna göra detta på egen hand utifrån det framtagna handledarhäftet i detta fall. På den ena förskolan utfördes utvärderingen på en avdelning med barn mellan tre och fem år. På den andra förskolan skedde arbetet med barn mellan fyra och fem år. Av de pedagoger som arbetade med häftet var fyra förskollärare, en barnskötare och en förskollärarstuderande. Detta urval gjordes av den anledningen att personalen på den första förskolan var väldigt positiva till att få prova på att arbeta med detta häfte. De kände dessutom att de hade möjlighet att på så kort tid planera in detta tema-arbete kring fysik och kemi i deras verksamhet. De kunde göra detta på grund av att de har en planerad och fungerande verksamhet, där de dels har schemalagda gruppverksamhetstider, vilket gör att det är lätt att planera in nya aktiviteter för barnen under de utsatta tiderna. Gruppverksamheten sker utifrån ålder, treåringar i en grupp, fyraåringarna i en grupp o.s.v. Det kan annars vara svårt för förskolepersonalen att på så kort tid planera in något liknande. En förskollärarstuderande fick utvärdera häftet på en annan förskola. Studenten var ute på sin sex veckor långa praktikperiod under den tid som arbetet skulle utvärderas, vilket gjorde att hon kände barnen väl redan. Studenten fick genom denna utvärdering tidigt erfarenhet av hur det är att arbeta med naturvetenskapliga ämnen med barnen. De som tillfrågades att utvärdera handledarhäftet tilldelades ett informationsbrev där det stod beskrivet vad arbetet handlade om, hur utvärderingen skulle ske samt hur det insamlade materialet kommer att behandlas. De fick skriva under för att ge sitt samtycke om de ville delta i utvärderingen eller inte (se Bilaga 1). Barnen som deltog i arbetet med fysik- och kemiexperimenten, behövde på grund av att de inte är myndiga deras föräldrars medgivande. Därför skickades det ut informationsbrev till föräldrarna med likvärdig information som pedagogerna fick. För att ge sitt samtycke till att deras barn skulle få vara med i utvärderingen fick de signera brevet och lämna tillbaka det till förskolan (se Bilaga 2). Dessa etiska regler har följts utifrån vad Humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådet kräver (HSFR, 1999), av hänsyn för de deltagande och för att skydda individernas anonymitet. 3.1.1 Urval Handledarhäfte För att skapa ett användbart handledarhäfte för pedagogerna på förskolan att arbeta utifrån, valde jag att utgå från några kriterier då experimenten valdes ut. Experimentet ska innehålla få saker (material). Experimentet ska innehålla saker som oftast finns på förskolan. Experimentet ska vara enkelt för små barn att utföra. Experimentet ska kunna fånga barnen intresse, alltså vara lite spännande.

8 3.2 Datainsamlingsmetoder För att utvärdera häftet användes enkäter, dels för att det går snabbare än intervjuer, dels av hänsyn till de pedagoger som blev utvärderade, eftersom varje pedagog inte kan gå ifrån verksamheten 30 minuter var för att intervjuas. Enkäter valdes även för att man slipper omedveten styrning som lätt kan ske under en intervju (Stukát, 2005). Frågorna ska enligt Johansson och Svedner (2006) helst formuleras med fasta svarsalternativ, med endast en frågeställning i varje fråga, språket ska vara vanligt, långa formuleringar ska undvikas och likaså luddiga frågor. Enligt Stukát (2005) är det bra att ha en graderad skala på svarsalternativen, vilket gjordes på de frågor som kunde ge ett nyanserat svar. Dessa föreskrifter har legat som grund då enkäten tagits fram (se Bilaga 3). Stukát (2005) anser dessutom att det bästa är om man själv deltar under besvarandet av enkäten. Enkäten delades upp i två delar, bakgrundsfrågor och själva frågeområdet (Johansson & Svedner, 2006), för att ta reda på om de hade tidigare erfarenhet av att arbeta med fysik och kemi. För att få en inblick i hur arbetet gick till utifrån häftet, valde jag att göra en kort intervju med hela arbetslaget (se Bilaga 4). 3.2.1 Datainsamlingsmetod - Handledarhäfte För att samla in exempel på experiment till mitt häfte, lånades alla böcker som fanns med experiment på biblioteket. Det söktes även en del på internet för att finna mer experiment. Först gjordes en grovsortering av de experiment som var tänkbara, och därefter gjordes en andra sortering, för att sålla ut de mest tänkbara. Dessa experiment genomfördes och fotades, dels för att få fotografier på varje experiment, men även för att se om de fungerade att utföra och för att få en uppfattning om de skulle kunna fungera på en förskola. De tips och idéer som ges i handledarhäftet (se Bilaga 5), har tagits fram från egen fantasi och erfarenheter, om inte annat refereras i texten. 3.3 Procedur Några pedagoger inom förskolan tillfrågades om de ville delta i utvärderingsarbetet av handledarhäftet, genom att de fick ta del utav informationsbrevet. Samtliga av de tillfrågade på avdelningen vid den första förskolan gav sitt medgivande till detta. De hade dessutom tillfrågats muntligt några veckor tidigare för att förbereda dem, så att de kunde planera in detta arbete preliminärt i deras verksamhet. Dessutom tillfrågades en förskollärarstudent, som jag visste hade sina sista veckor på praktiken just de veckor som utvärderingen planerats, om denne önskade delta i utvärderingsarbetet av handledarhäftet. Då de gett sitt medgivande kunde informationsbreven till förskolebarnens föräldrar delas ut, för att ge samtycke till att deras barn skulle få delta i arbetet eller inte. Ett sista datum sattes på dessa brev för att försöka få in dessa så snart som möjligt. På den första förskolan deltog totalt sexton barn och på den andra förskolan deltog sex barn. Tema-arbetet planerades in i förskolans verksamhet under två veckor för att sedan utvärderas genom en enkät i slutet av andra veckan. Under utvärderingen satt jag med under besvarandet, för att kunna svara på frågor om det skulle finnas några oklarheter. Detta skedde under avdelningens planering, av den anledningen att alla pedagoger var närvarande samtidigt och vi kunde sitta för oss själva utan några barn runt omkring oss. Efter enkätundersökningen gjordes en snabb intervju med hela personalgruppen, för att kolla av lite hur de arbetat med häftet samt för att se om de blev osäkra i sitt arbete då det inte gavs någon förklaring till fenomenen i experimenten. Samma

9 sak gjordes med förskollärarstudenten. Svaren skrevs ner under intervjun. Att inte bandspelare användes är på grund av att svaren inte förväntades bli så omfattande. Underlaget för utvärderingen har behandlats konfidentiellt, för att svaren inte ska kunna kopplas till någon enskild individ i rapporten. För att sammanfatta underlaget från utvärderingen valde jag att använda samma enkät som pedagogerna besvarat. På den sattes alla kryss ut över graderingslinjen, samtliga kommentarer från varje fråga skrevs in på sammanfattningsenkäten, likaså sammanställdes ja och nej svaren. Detta för att skapa en bättre överblick av vad som kommit fram i utvärderingen. Därefter tolkades och analyserades kommentarerna som getts i utvärderinge. 3.3.1 Procedur Handledarhäfte Efter att ha sorterat ut de experiment som skulle finnas med i handledarhäftet (se datainsamlingsmetod - handledarhäfte) togs det fram diskussionsfrågor till varje experiment, utifrån de teorier kring hur man ställer rätt frågor till barnen som tagits upp i litteraturgenomgången. Dessa frågor kan ligga som grund för diskussionen med barnen under experimenterandet. Tips och idéer om hur arbetet kunde gå till rent praktiskt skrevs ner. Dessa tips kan vara bra för att få igång pedagogernas egen fantasi och kan fungera som konkreta tips på hur de kan göra då de tar fram materialet till experimenten, men även exempel på utklädsel eller om att ha med en figur av något slag i det naturvetenskapliga arbetet. De kan även läsa om vad som är bra att tänka på innan man börjar detta arbete, och hur man kan fortsätta att utveckla det. Sedan började arbetet med layouten av häftet. För att göra arbetet enkelt att bläddra och för att få en bra översikt av varje experiment, valdes att göra ett experiment per sida, med tillhörande bild samt diskussionsfrågor. En ram tillades kring varje sida för att göra det mer attraktivt att bläddra i och som ger en fin inramning. Textstorleken gjordes ganska stor för att lätt kunna överblicka dels hur man ska gå tillväga samt för att lätt kunna läsa diskussionsfrågorna under tiden man experimenterar. Titeln på häftet arbetades fram. Den skulle helst framhäva ämnena fysik och kemi, att det är enkla och roliga experiment samt att det är ett handledarhäfte för de pedagoger som arbetar med barn i lägre åldrar. I slutet samlades referenserna till varje experiment, vilket även kan ge tips om var man kan söka efter material för att utveckla arbetet i framtiden. Det lades även till en samling av referenser på andra böcker och hemsidor där pedagogerna kan leta efter ytterligare tips och idéer. Då häftet lämnades ut för utvärdering fanns inga förord skrivna. Dessa lades till efteråt av den anledningen att jag vill förmedla en sammanfattning om tanken bakom handledarhäftet, då inte alla som kommer använda häftet i framtiden kommer att läsa den skriftliga rapporten. Alla pedagoger som gjorde utvärderingen av handledarhäftet fick därför inte heller ta del av mina teorier kring hur man bör arbeta med fysik och kemi med barnen. Det har däremot förts diskussioner kring dessa teorier om att inte förklara resultaten för barnen innan arbetet påbörjats med vissa av pedagogerna, men inte alla var delaktiga i den diskussionen. Tack vare förorden kan nu alla få ta del av den teorin oavsett om de läser examensarbetet eller inte.

10 4 RESULTAT Syftet med detta arbete var att få igång ett arbete med fysik och kemi inom förskolan. Detta genom att ge pedagogerna ett lättillgängligt häfte som skulle motivera dem att arbeta med fysik och kemi med barnen. Resultatet av undersökningen redovisas i form av en sammanfattning av enkätsvaren samt via kommentarer och synpunkter som getts under utvärderingen. Pedagogernas utvärderingsarbete har skett med barn mellan tre till fem år på den första förskolan, förskollärarstudenten har utfört experiment tillsammans med fyra- och femåringar. Samtliga av deltagarna har arbetat relativt lite med fysik och kemi, vilket därför ger relevans till att de behöver något som motiverar dem att börja med detta. 4.1 Utvärderingsresultat Sex pedagoger varav en blivande pedagog har arbetat med handledarhäftet och samtliga har utfört sin utvärdering via en enkät. Deras arbete med fysik och kemi skedde med barn mellan tre och fem år. Pedagogerna hade tidigare arbetat väldigt lite med fysik och kemi, två av sex hade inte jobbat något alls med dessa ämnen. Dessa sex pedagoger ansåg alla att experimenten var lätta att förstå och hade dessutom lätt att skaffa fram material till varje experiment, då det mesta redan fanns på förskolan. De ansåg alla att det hade varit lätt att fånga barnens intresse för experimenterandet. Några barn frågade nästan dagligen när de skulle få göra nästa experiment och andra provade på att experimentera även hemma. De anser alla att det har gått bra att föra diskussioner med barnen kring resultatet. Någon tyckte att det gått bäst att föra diskussioner med de äldsta barnen, alltså med femåringarna jämfört med fyraåringarna. Ett barn berättade att denne också sprang och gömde sig när dennes mamma kom med tvålen, lika som pepparn gjorde i experimentet Pepparn som är rädd för att bli ren. Samtliga svarade att de kommer att fortsätta arbeta med fysik och kemi utifrån handledarhäftet. Fem av sex var dessutom intresserade av att utveckla sitt arbete med fysik och kemi efter dessa två veckor, den sjätte pedagogen var däremot lite tveksam till detta. Några av pedagogerna kände en viss osäkerhet i sitt arbete då det inte fanns några förklaringar på hur man skulle redogöra vad som hände i experimentet. Det kändes därför logiskt för pedagogerna när jag förklarade varför det inte finns några förklaringar till experimenten, dvs. av den anledningen att det korrekta svaret inte ska ligga som fokus i arbetet utan barnens diskussioner och hypoteser ska vara huvudsyftet i arbetet. Pedagogerna gick verkligen in för att arbeta med fysik och kemi dessa två veckor som de hade på sig att arbeta utifrån handledarhäftet. Mellan två och tre experiment gjordes varje vecka med varje åldersgrupp. Genom att det gjordes i uppdelade grupper kunde de välja olika experiment, för att hinna gå igenom så många experiment som möjligt tillsammans i arbetslaget. I detta arbete fick de dessutom in sitt matematikarbete, vilket är ett projekt som pågår i kommunen som förskolan är verksam inom. I en åldersgrupp fick de varje gång besök av professor Harry som deltog i experimenterandet. En av pedagogerna valde tipset att klä ut sig till en figur under experimenterandet. Professorn hade en grå långhårig peruk med rynkig panna, glasögon och vit rock. Förskollärarstudenten utförde experiment i den mån det fanns tillfällen och valde utifrån eget intresse vilka experiment som skulle genomföras.

11 Vissa upplevde det som svårt att hinna dokumentera arbetet och barnens kommentarer, för att kunna återknyta till det nästa gång de utför samma experiment med barnen. Vissa hade dessutom misslyckats med experimentet varför är himlen blå? Vilket de anade att berodde på för svag lampa. En av pedagogerna kände att hon haft för stor barngrupp under något av experimenten, vilket ledde till att hon inte kunde koncentrera sig fullt ut i arbetet. Samtliga ansåg att handledarhäftet var en mycket god idé, med enkla experiment som dessutom var roliga och lätta att göra med barnen. De ansåg att det var bra att arbeta så intensivt med ämnet som de hade gjort under de två veckor som utvärderingen skedde. En av pedagogerna upptäckte att hon hade minst lika roligt som barnen under arbetet med fysik och kemi. 4.2 Resultat utifrån frågeställningarna 1) Kan jag genom en lättillgänglig och lättförstålig handledning få fler pedagoger intresserade och motiverade att arbeta med fysik och kemi i förskolan? Utvärderingen visar att samtliga pedagoger är positiva till att fortsätta arbeta med den lärarhandledning jag har arbetat fram. Många kommer troligtvis fylla på med egna experiment och tips genom åren. 2) Kan pedagogerna genom i deras användande av handledarhäftet i fysik och kemi få barnen att föra diskussioner och reflektera kring experimenten? I utvärderingsresultatet framgår det att barnen förde diskussioner och reflekterade över vad som hände i experimenten. 3) Kan pedagogerna genom att arbeta med fysik och kemi utifrån häftet ge barnen en positiv syn på dessa ämnen? Under dessa två veckor blev barnen väldigt engagerade i arbetet. De frågade efter nästa experiment och utförde experimenten även hemma med sina föräldrar. Vilket kan ses i utvärderingsresultatet.

12 5 DISKUSSION 5.1 Sammanfattning Samtliga av de som utvärderat mitt handledarhäfte är väldigt positiva till det. De verkar dessutom vara positiva till att fortsätta arbeta utifrån detta handledarhäfte, men även för att utveckla det vidare. Barnen har fört diskussioner och reflekterat över resultaten, och har dessutom visat stort intresse för arbetet med fysik och kemi. Intresset har påvisats då de frågat efter nästa experimenttillfälle och dessutom experimenterat hemma med föräldrarna. De har relaterat fenomenen i experimenten till den värld som de lever i och hur de uppfattar den. 5.2 Tillförlitlighet Utvärderingen av handledarhäftet gjordes av relativt få förskollärare, vilket kan ha bidragit till det resultat jag fick i detta fall. Helst hade jag velat att fler pedagoger på olika förskolor skulle utvärdera handledarhäftet, men med tanke på att alla medverkande barn behövde medgivande från föräldrar, skulle detta bli för tidskrävande. De fem pedagoger som ställde upp på den första förskolan, har en välplanerad verksamhet, vilket gjorde det lätt för dem att planera in tema fysik och kemi för dessa två veckor utan att behöva göra några ändringar i verksamheten för övrigt. De är för övrigt positivt inställda till nya utmaningar i sitt arbete, vilket gör att det var lätt för mig att motivera dem att utvärdera mitt handledarhäfte. Av erfarenhet vet jag att det inte alltid är så lätt att komma till en förskola några veckor i för väg och be dem arbeta med tema fysik och kemi i detta fall under två veckor. Av denna anledning fick en förskollärarstudent utföra utvärderingsarbetet på en förskola, då hon hade tid att sätta sig och planera detta arbete utan att behöva ta hänsyn till andra uppgifter som annars ska göras inom verksamheten. Vissa förskolor har inte tillräckligt med personal till att plocka ut några få barn för att utföra t.ex. experiment, men det hade hon i detta fall tid med som praktikant. Dessa anledningar kan vara en av förklaringarna till att resultatet av utvärderingen fick ett sådant positivt mottagande som den fick i utvärderingen. Hade den istället gjorts på en förskola där personalen inte är så positiva till att ändra sitt arbete inom verksamheten, hade kanske resultatet blivit helt annorlunda. Samtidigt hade det kanske varit mer utmanande att då få dessa att arbeta med något nytt, som i detta fall fysik och kemi. 5.3 Teoretisk tolkning Barnen fick uppleva fysik och kemi på ett spännande sätt genom experimenten. Detta skapade en motivation som är nödvändig för att barnen ska ha intresse av att diskutera ämnet (Pramling Samuelsson & Mårdsjö Olsson, 2007). Pedagogerna var i diskussionerna inte intresserade av att barnen skulle ge de rätta svaren och vissa ville heller inte servera dem det. Andra kände ett behov av att få förklara vad som hände för barnen och därför kände de en viss osäkerhet av att det inte fanns några förklaringar till experimenten. Jag tror att det kan vara de pedagoger som inte var med i diskussionen innan jag startat detta arbete som kände denna osäkerhet, då de inte tänkt tanken på det negativa med att ge barnen en för svår förklaring i för tidig ålder. Jag tror att man ska vara försiktig med att förklara resultaten för barnen. Av egen erfarenhet vet jag har barnen lätt tappar intresse då det blir för svårt. Detta är i linje med Piagets (se

13 Sträng & Persson, 2003) teorier om att barn inte är mogna att ta till sig förklaringsmodeller och begrepp förrän vid elva års ålder. Kunskap måste växa fram inifrån liksom Dewey (se Imsen, 1999) anser, genom att aktivt få prova på och reflektera över vad som händer själv kan man en dag få insikt i det rätta svaret. De pedagoger som inte blir inspirerade och motiverade av att arbeta med fysik och kemi efter att ha läst mitt handledarhäfte eller något liknande, behöver heller inte arbeta med dessa ämnen. Då finns det förhoppningsvis någon annan på förskolan som är positiv till att ta den biten med barnen. För jag anser att om man inte själv tycker det är roligt, så kan man inte förmedla det till barnen heller. Alla har olika intressen och det gör att vi genom vårt arbetslag kan få en större variation av aktiviteter där vi kan ge barnen positiva upplevelser. Sträng och Persson (2003) hävdar att det är lika viktigt att pedagogen är intresserad av det som ska läras ut som att barnen är det. En pedagog klädde ut sig till professor Harry vilket visar på intresset för ämnet och för att skapa en spännande och rolig lärandesituation för barnen. Dessa glädjefyllda upplevelser kan leda till ökat intresse att vilja veta och förstå mer om naturvetenskapliga fenomen enligt Sträng och Persson (2003). Att det i detta fall var en vitklädd professor med glasögon anser jag att ger en typisk blid av hur en kemist ser ut. När de sedan själva laborerar senare i grundskolan kanske de tänker tillbaka på sina positiva upplevelser från förskolan. Själv minns jag mycket väl draken Gilbert som vi i min klass fick träffa under våra fysik och kemi lektioner i mellanstadiet. 5.4 Resultatdiskussion Som jag tidigare tagit upp i resultatdelen så känner jag att jag fått svar på de frågeställningar jag hade. Däremot kan man diskutera den första frågeställningen, om jag kan få fler pedagoger motiverade att arbeta med fysik och kemi med hjälp av häftet. Detta kan som jag diskuterar under den tidigare rubriken, tillförlitlighet, ha sett annorlunda ut om utvärderingen gjorts med andra pedagoger och på en annan förskola. Genom arbetet med fysik och kemi kunde pedagogerna få igång diskussioner med barnen. Dessa diskussioner antar jag att kommer utvecklas mer och mer om det naturvetenskapliga arbetet fortskrider. För helt klart så hade barnen roligt då de experimenterade, vilket har gett dem en positiv upplevelse av fysik och kemi. Detta gör dem förhoppningsvis motiverade till att diskutera kring ämnet vidare. Utifrån vad som framkommit i utvärderingen anses mitt handledarhäfte i fysik och kemi vara en bra idé. De pedagoger som arbetat med häftet under två veckors tid upplevde det som lättförståligt och lättillgängligt, vilket var min tanke då jag skapade häftet. Att lära barnen att föra diskussioner kring experimentet hade gått relativt bra utifrån deras ålder. Det kan förstås alltid bli bättre, och är en träningssak som de så småningom kommer att bli säkrare på om de får fortsätta arbeta utifrån ett naturvetenskapligt arbetssätt. Förhoppningsvis håller pedagogerna fast vid att de kommer att fortsätta arbeta utifrån detta häfte i sin verksamhet, samt att de utvecklar det på det sätt som de önskar. Av detta arbeta har jag dels fått fram ett material som jag själv kan arbeta utifrån då jag blir verksam inom förskolan, men även andra som arbetar med barnen i förskolan kan utnyttja detta som en hjälp att komma igång med sitt arbete med fysik och kemi. Arbetar de redan med fysik och kemi kan de se häftet som ett komplement till det som de redan gjort. Vad jag förstått av detta arbete så behöver många förskollärare en liten knuff för att komma igång med ett nytt arbete. När de nu fick ett färdigt häfte, med tips på hur de kan komma igång och konkreta förslag på experiment att utföra, så gick det väldigt snabbt att planera in detta i verksamheten. De fick på så vis en möjlighet för sin egen del att prova på något nytt, utan att behöva ta en massa planeringstid till hur det praktiska arbetet skulle gå till.

14 Efter att ha arbetat fram detta handledarhäfte har det gett mig inspiration till att fortsätta göra liknande arbeten i framtiden, fast då med andra teman. Som exempelvis ett häfte med matematik, teknik, biologi eller språkövningar. Genom att samla häftet i en pärm är det sedan lätt att bygga vidare och samla fler i idéer under årens lopp. Givetvis kommer det även att fyllas på med nya idéer i fysik och - kemihäftet. 5.4 Förslag till fortsatt praktisk tillämpning För att utveckla materialet vidare kan man dels lägga till tips och idéer som tillkommer under åren, liksom nya roliga experiment. Det behöver inte bara handla om fysik och kemi, utan ett bra sätt att utveckla förskolans tema-arbeten är att arbeta fram liknande häften utifrån olika ämnen. Som exempel kan man arbeta fram ett häfte med teknik, matematik eller biologi som tema. För att sedan kunna plocka fram dessa häften några veckor under varje år att arbeta utifrån och för varje år kan något nytt tilläggas i häftet. Ett annat sätt att utföra utvärderingen hade varit att skicka ut häftet på flera förskolor och sedan kontaktat dem några veckor senare för att se om de tagit till sig häftet och arbetat med det. Detta för att se om pedagogerna på ett mer frivilligt sätt tar till sig häftet och arbetar med det, än som i mitt fall där de blivit tilldelade 2 veckor för arbetet och fått gett sitt medgivande redan innan.

15 REFERENSER Arfwedson, Gerd (1998) Undervisningens teorier och praktiker. HLS Förlag, Stockholm Dewey, John (1999) Demokrati och utbildning. Bokförlaget Daidalos AB Elstgeest, Jos (1999) Möte samspel, dialog. Rätt fråga vid rätt tillfälle. I Harlen, W. (red.) Våga språnget! (sid 20-33, 51-63) Liber AB, Stockholm Harlen, Wynne (1999) Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Liber AB, Stockholm HSFR- Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (1999) [www dokument] URL www.stingerfonden.org/documents/hsetikregler.pdf Etikregler för humanistisksamhällsvetenskaplig forskning (Hämtad 2008-11-11) Imsen, Gunn (1999) Lärarens värld. Studentlitteratur, Lund Björklund, Elisabeth & Elm, Annika (2003) De är bara å leta efter maskar. I Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red.) Förskolan barns första skola. (sid 137-156) Studentlitteratur, Lund Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003) Det lekande lärande barnet. Liber AB Pramling Samuelsson, Ingrid & Mårdsjö Olsson, Ann-Charlotte (2007) Grundläggande färdigheter och färdigheters grundläggande. Studentlitteratur AB Sjöberg, Svein (2000) Naturvetenskap som allmänbildning en kritisk ämnesdidaktik. Studentlitteratur, Lund Skolverket (2003) [www dokument] URL www.skolverket.se PISA 2003- svenska femtonåringars kunskaper och attityder i ett internationellt perspektiv (Hämtad 2008-11-17) Skolverket (2006) [www dokument] URL www.skolverket.se PISA 2006-15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera - naturvetenskap, matematik och läsförståelse (Hämtad 2008-11-17) Sträng. H, Monica & Persson, Siv (2003) Små barns stigar i omvärlden. Studentlitteratur AB, Lund Stukát, Staffan (2005) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Studentlitteratur, Lund Säljö, Roger (2005) Lärande i praktiken. Nordstedts akademiska förlag, Stockholm Utbildningsdepartementet (1998) Läroplan för förskolan Lpfö 98. Skolverket/ Fritzes, Stockholm

16 Wikipedia (2008) [www dokument] URL www.wikipedia.se Fysik. Kemi. (Hämtad 2008-11- 03) REFERENSER TILL HANDLEDARHÄFTE Claesdotter, Annika (2007) Oj, vad händer? Förskolan, 2007, 07, sid 36-39. Churchill, Richard & Loeschnig, Louis V & Mandell, Muriel (2008) 365 enkla roliga experiment. Tandem Verlag Dannecker, Elke & Rieger, Birgit (2000) 99 roliga experiment. Berghs förlag AB, Stockholm Fresk, Klas & Levemark, Lasse (1989) Tom tits tricks. Alfabeta bokförlag AB, Stockholm Fresk, Klas & Levemark, Lasse (1999) Tom tits nya tricks. Alfabeta bokförlag AB, Stockholm Fresk, Klas & Levemark, Lasse (2001) Tom tits extra tricks. Alfabeta bokförlag AB, Stockholm Krekeler, Hermann & Rieper- Bastian, Marlies (1996) Spännande experiment. Berghs förlag AB, Stockholm Lumholdt, Helene (2007) Veckans experiment fångar alla barn. Förskolan, 2007, 07, sid 44-46. Manning, Mick & Granström, Brita (1998) Lilla labbet. Raben & Sjögren bokförlag, Stockholm Matklubben (2008) [www dokument] www.matklubben.se URL Recept på slajm. (Hämtad 2008-10-20) Parker, Steve (1990) Kul att kunna för unga kemister. Teknografiska institutet, Solna Persson, Hans (2004) Boken om fysik och kemi. Liber AB, Stockholm Sundsten, Berndt & Jäger, Jan (2002) Barnens egen experimentbok. ICA bokförlag, Västerås Skolverket (2006) [www dokument] URL www.skolverket.se PISA 2006-15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera - naturvetenskap, matematik och läsförståelse (Hämtad 2008-11-17) Technichus (2008) [www dokument] URL www.upptackjorden.se För lärare uppdragskort. (Hämtad 2008-10-20) Wymark, Ewa (2008) [www dokument] URL www.lekpaus.se/artiklar.asp Lekpaus Artiklar Musik. (Hämtad 2008-11-20)

17 Hej, Bilaga 1 Jag ska ta fram en form utav idéhäfte kring hur man kan arbeta med fysik och kemi i förskolan. Häftet kommer att bestå utav enkla experiment som inte kräver någon speciell utrustning, samt diskussionsfrågor kring varje experiment. Det kommer dessutom finnas tips på hur man kan bygga upp arbetet runt omkring. Jag finner att vårt uppdrag i förskolan är att förmedla att det är roligt med fysik och kemi, därför ska vi ha roligt då vi arbetar kring dessa ämnen. Vi kan under arbetet föra en diskussion med barnen om vad de tror att kommer hända, och vad som hände och varför de tror att det blev si eller så. Datamaterialet kommer att behandlas konfidentiellt. Svar kommer ej att kunna kopplas till enskild individ i den slutliga rapporten. Undersökningen avrapporteras som ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen. Då detta häfte är framarbetat skulle jag vilja ha några som kan ställa upp och utvärdera det. Genom att själva arbeta utifrån häftet med barnen på förskolan. Utvärderingen sker sedan genom enkäter. Eventuellt att jag kan behöva ställa någon följdfråga i form utav intervju efteråt. Tack på förhand! Vill du delta i utvärderingen? Ja Nej Underskrift: Vänligen återlämna ditt svar senast xxx Vid frågor eller funderingar angående studien, kontakta gärna mig. Sara Näslund xxx-xxxxxxx xxx@xxx Studerande vid Högskolan i Gävle Handledare: Lars Hillström xxx@xxx Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Högskolan i Gävle

18 Till föräldrar / vårdnadshavare Bilaga 2 Vill du att ditt barn ska delta i en studie vid Högskolan i Gävle gällande fysik och kemi för små barn. Studien riktar sig till förskollärare och deras arbete med fysik och kemi. Jag kommer att ta fram ett handledarhäfte med idéer kring hur de kan arbeta med fysik och kemi på förskolan. Lärarstudenterna på er förskola kommer att prova på att arbeta utifrån detta handledarhäfte och utvärdera hur de upplevde det, samt hur barnens reaktioner var. Med anledning av att denna utvärdering kommer att utföras i ert barns barngrupp behöver jag därför ert medgivande. Datamaterialet kommer att behandlas konfidentiellt. Svar kommer ej att kunna kopplas till enskild individ i den slutliga rapporten. Utvärderingen avrapporteras som ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen. Ja, jag tillåter att mitt barn medverkar under utvärderingen Nej, jag tillåter inte att mitt barn medverkar under utvärderingen Barnets namn: Namnunderskrift Vänligen återlämna ditt svar senast xxx Vid frågor eller funderingar angående studien, kontakta gärna mig. Sara Näslund xxx-xxxxxxx xxx@xxx Studerande vid Högskolan i Gävle Handledare: Lars Hillström xxx@xxx Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Högskolan i Gävle