Hållbarhet. Synpunkter på Hållbarhet 2006. 1. Hur väl anser du att redovisningen tar upp följande frågor?

STORA ENSO 2006 Synpunkter på Hållbarhet 2006 Fyll gärna i formuläret och låt oss ta del av dina synpunkter på Hållbarhet 2006. Det går också bra att fylla i formuläret på Internet www.storaenso.com/sustainability/feedback 1. Hur väl anser du att redovisningen tar upp följande frågor? Stora Ensos syn på hållbarhet Intressenternas engagemang Stora Ensos mål och resultat i fråga om hållbarhet Frågor som rör råvaruförsörjningen Hållbarhetsaspekter gällande virkesanskaffning Klimatförändringar Ekonomiska aspekter på hållbarhet Arbetsmiljö Personalvård Produkt- och kundrelaterade hållbarhetsfrågor Betygskala: 5 = Mycket bra 4 = Bra 3 = Ganska bra 2 = Dåligt 1 = Vet inte Stora Enso Oyj Box 309 Redovisningens struktur är klar och tydlig. FI-00101 Helsingfors, Finland Innehållet täcker de hållbarhetsfrågor som är mest relevanta för Stora Enso. Besöksadress: Kanalkajen 1 Innehållet är väl fördelat mellan de olika avsnitten. Fax +358 2046 21471 Innehållet är trovärdigt. Innehållet är begripligt. Betygskala: 5 = Håller med helt 4 = Håller med 3 = Neutral 2 = Håller inte med 1 = Håller inte alls med Tel +358 2046 131 Stora Enso AB Box 70395 SE-107 24 Stockholm, Sverige Besöksadress: World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 3. Hur har din syn på Stora Enso förändrats efter att du har läst redovisningen? Positivt Tel +46 1046 46000 Fax +46 8 10 60 20 Stora Enso International Office Ingen förändring 9 South Street Negativt London W1K 2XA, Storbritannien Tel +44 20 7016 3100 4. Vilka förändringar skulle du vilja se i kommande redovisningar? Fax +44 20 7016 3200 www.storaenso.com corporate.communications@storaenso.com 5. Vilken intressentgrupp tillhör du? Anställd vid eller entreprenör till Stora Enso Kund Aktieägare Analytiker eller investerare Anställd vid statlig myndighet Företrädare för icke-statlig organisation Arbetar med hållbarhetsfrågor Media Universitet och högskola Övrigt, ange vilken: Grafisk design: Incognito Foto: Lasse Arvidson, Taisto Saari, Stora Ensos bildarkiv och UNICEF/ HQ06-1473/Giacomo Pirozzi Tryck: Libris Oy Omslag: Ensocoat 230 g/m2, Stora Enso, Imatra bruk (ISO 14001-certifierat och EMAS-registrerat FIN-000009) Inlaga: MultiFine 115 g/m2, Stora Enso, Nymölla bruk (ISO 14001-certifierat och EMAS-registrerat S-000090) HÅLLBARHET 2. Ange hur väl du håller med följande påståenden: Hållbarhet

Stora Ensos årsredovisning 2006 består av tre separata delar Brev till aktieägarna Strategi och verksamhet 2006 Presentation av divisionerna Styrelse och ledning Bokslut med notkommentarer Verksamhetsberättelse Riskhantering Kapitalmarknaden Styrning av hållbarhet, intressentengagemang, mål och verksamhet Hållbarhet i värdekedjan råmaterial och leverantörer koncernen marknader Tryckta versioner av årsredovisningen kan beställas via www.storaenso.com/order eller från våra kontor (se omslagets baksida). KONTAKTER Kari Vainio Executive Vice President, Corporate Communications Tel +44 20 7016 3140 Fax +44 20 7016 3208 Stora Enso International Office, 9 South Street, London W1K 2XA, Storbritannien kari.vainio@storaenso.com Eija Pitkänen Vice President, Sustainability Communications and CSR Tel +358 2046 21348 Fax +358 2046 21267 Stora Enso Oyj, Box 309 FI-00101 Helsingfors, Finland eija.pitkanen@storaenso.com James D. Weinbauer Senior Vice President, Stora Enso Environment Tel +1 715 422 3693 Fax +1 715 422 3625 Stora Enso, P.O. Box 8050 Wisconsin Rapids WI 54495-8050, USA eller Tel +46 1046 46000 Fax +46 8 10 60 20 Stora Enso AB Box 70395 SE-107 24 Stockholm, Sverige jim.weinbauer@storaenso.com www.storaenso.com/contacts

OMFATTNING OCH PROFIL Redovisningens omfattning och profil I föreliggande hållbarhetsredovisning följer Stora Enso de nya riktlinjerna från Global Reporting Initiative (GRI) i den mån de är tillämpliga. På sidorna 48 50 redovisas hur Stora Enso har rapporterat den information och de indikatorer som specificeras i GRI:s riktlinjer. Dessutom anges var i årsredovisningen informationen finns. Stora Enso stödjer FN-programmet Global Compacts tio principer. För information om Stora Ensos arbete med dessa principer under 2006 hänvisas till sidorna 48 50. Redovisningens omfattning Omfattningen av koncernens hållbarhetsredovisning följer i stort sett principerna för den ekonomiska redovisningen. Det innebär att den konsoliderade koncernredovisningen omfattar moderbolaget, Stora Enso Oyj, och alla företag där detta innehar, direkt eller indirekt, mer än 50 % av rösterna. Intressebolag ingår inte i den konsoliderade koncernredovisningen. Dessa företag representerar verksamheter där koncernen har ett betydande inflytande, men utan att kontrollera dem (se noterna i Bokslut 2006). Följande begränsningar gäller för principerna ovan: Koncernens redovisning av miljöarbetet omfattar samtliga produktionsenheter om inget annat anges. Försäljningskontor, grossistverksamhet och stabsfunktioner omfattas inte. Uppgifterna om socialt ansvar omfattar 42 223 av totalt 45 631 anställda. Stabsfunktionerna är inte inräknade. Koncernredovisningen av hälsa och arbetarskydd omfattar 42 077 anställda av totalt 43 887. Vissa mindre stabsfunktioner och försäljningskontor omfattas ännu inte av koncernens statistik för hälsa och arbetarskydd. Personaldata från den ekonomiska redovisningen (genomsnittligt antal anställda och fördelning av anställda per land) omfattar samtliga anställda under året. Personaldata från separat insamlad personalstatistik omfattar fast anställda per den 31 december 2006. Samriskprojektet Veracel i Brasilien, där Stora Enso har ett ägarintresse på 50 %, har väckt stort intresse bland koncernens intressenter. Denna redovisning innehåller därför information om de viktigaste frågor som intressenterna har om Veracel massabruk och tillhörande plantager. Veracel ingår emellertid inte i koncernredovisningen. Redovisningens profil Information om miljörelaterat och socialt arbete redovisas enligt koncernens interna riktlinjer. Riktlinjerna för redovisning av miljöåtaganden, kapitalkostnader och rörelsekostnader bygger på IFRS internationella redovisningsprinciper samt EU:s rekommendationer kring uppmärksammande, mätning och redovisning av miljörelaterade frågor i företagens årsbokslut och årsredovisningar. De emissionsfaktorer som används för beräkning och redovisning av utsläppta växthusgaser följer WRI:s (World Resource Institute) och WBCSD:s (World Business Council for Sustainable Development) växthusgasprotokoll. Stora Ensos hållbarhetsredovisning omfattar också de främsta hållbarhetsfrågor som väckts av koncernens intressenter (läs mer på sidorna 8 9). Intern och extern granskning Uppgifter om resultatet i fråga om miljö, socialt ansvar och personal kontrolleras internt innan de sammanställs på koncernnivå. Informationen och texterna i hållbarhetsredovisningen har kontrollerats av en oberoende extern part (se sidan 52). Mer bakgrundsinformation om Stora Ensos hållbarhetsledning och tidigare års redovisningar finns på www.storaenso.com/sustainability Flera av Stora Ensos enheter tar fram enhetsspecifika hållbarhetsredovisningar. Dessa publikationer finns på www.storaenso.com/emas Mer information om Veracels hållbarhetsarbete finns i deras separata hållbarhetsredovisning på www.veracel.com.br Stora Enso i korthet Stora Enso är en integrerad skogsindustrikoncern med tillverkning av tryck- och finpapper, förpackningskartong och träprodukter. Inom dessa områden har koncernen en världsledande marknadsposition. Stora Ensos omsättning under 2006 uppgick till 14,6 miljarder EUR. Koncernen har cirka 44 000 anställda i mer än 40 länder i fem världsdelar och en årlig produktionskapacitet på 16,5 miljoner ton papper och kartong samt 7,4 miljoner m 3 sågade träprodukter, inklusive 3,2 miljoner m 3 vidareförädlade produkter. Stora Ensos aktier är noterade i Helsingfors, Stockholm och New York. STORA ENSO HÅLLBARHET 2006 1

2006 I KORTHET INTRODUKTION RÅVAROR OCH LEVERANTÖRER I hållbarhetsredovisningen för 2006 fortsätter Stora Enso att beskriva de utmaningar och möjligheter som finns längs hela värdekedjan: råvaror och leverantörer, koncernens ekonomiska, miljömässiga och sociala arbete, marknaderna för Stora Ensos produkter samt andra frågor som är av betydelse för kunderna. För att säkerställa att koncernens hållbarhetsstrategi och resurser har rätt inriktning genomför Stora Enso ingående intressentundersökningar. Under 2006 upprättades en ny hållbarhetspolicy som bättre återspeglar koncernens nuvarande utmaningar på hållbarhetsområdet. Stora Enso har även under det gångna året fokuserat på att skapa ett starkare ekonomiskt resultat genom två program, Profit 2007 och Asset Performance Review, vilka har lett till kraftiga personalminskningar, framför allt i Europa. Koncernens riktlinjer för ansvarsfulla personal minskningar genomfördes framgångsrikt vid Hammarby bruk i Sverige och Varkaus bruk i Finland. Båda bruken kan användas som goda exempel på hur man kan hitta nya lösningar även i svåra situationer. Under 2006 avsatte Stora Enso ökade resurser till hållbarhetsarbetet vid plantageprojekt i Brasilien och Uruguay. OMFATTNING OCH PROFIL.................... 1 INLEDANDE ORD.......................... 4 5 FÖRSÖRJNINGSKEDJAN................... 14 15 För att kunna hantera miljörelaterade och sociala frågor inom Stora Ensos inköpsverksamhet har koncernen utarbetat en rad olika verktyg som ska garantera att samma krav gäller för alla leverantörer och entreprenörer. Hållbarhetsledning längs hela försörjningskedjan är också en viktig del av brukens miljöledningssystem. VIRKE................................. 16 19 Under 2006 reviderades Stora Ensos riktlinjer för spårbarhet vid virkesinköp så att de även gäller globalt och omfattar massaanskaffning. Stora Enso förespråkar skogscertifiering och arbetar för att öka andelen virke som kommer från certifierade skogar. Under 2006 kom 55 % av det virke som Stora Enso använde från certifierade skogar med eller utan chain-of-custody-certifiering. HÅLLBARHET OCH HÅLLBARHETSSTYRNING.... 6 7 INTRESSENTENGAGEMANG................. 8 9 STRATEGI OCH MÅL..................... 10 11 LEDNINGSSYSTEM....................... 12 13 KEMIKALIER............................... 20 Stora Enso använder kemikalier på ett ansvarsfullt sätt för att minimera miljöpåverkan och riskerna för människor. Kemikaliesäkerheten följs regelbundet upp av experter på hälsa och arbetarskydd samt genom miljö-, risk- och kvalitetsledningssystem. Under 2006 började Stora Enso implementera EU:s nya kemikalielagstiftning REACH på enhetsnivå för att se till att den efterlevs när den träder ikraft och för att undvika avbrott i produktionen. ENERGI OCH KLIMATFÖRÄNDRINGAR....... 21 23 Stora Enso bidrar till att minska klimatförändringarna genom ökad energieffektivitet, ökad användning av biobränslen och kraftvärme samt stöd till kärnkraft. Under 2006 var andelen biobränsle i Stora Ensos internationella energiproduktion fortsatt hög och låg på 64 %. Kol binds i den växande skogen och i de färdiga träprodukterna, vilket innebär att Stora Ensos produkter ger ett mindre kolavtryck än konkurrerande produkter. 2 STORA ENSO HÅLLBARHET 2006

KONCERNEN MARKNADER EKONOMISKT ANSVAR................... 24 29 Inom Stora Enso omfattar konceptet ekonomiskt ansvar både finansiellt och socioekonomiskt resultat. Under 2006 var Stora Enso inriktat på att skapa starkare finansiellt resultat genom programmen Profit 2007 och Asset Performance Review. Stora Enso stödjer globala och lokala samhällsprojekt och försöker finna strategiska partnerskap av vilka båda parter kan gynnas. Koncernen värdesätter särskilt partnerskapen med organisationer som UNICEF och FN:s utvecklingsprogram (UNDP). MILJÖANSVAR.......................... 30 33 De flesta av Stora Ensos miljöindikatorer fortsatte att utvecklas gynnsamt per enhet tillverkad produkt. Under 2006 fastställde Stora Enso ett nytt mål för koncernen att minska utsläppet av processvatten med 10 % per tillverkat ton massa, papper och kartong från 2005 till slutet av 2010. Detta motsvarar en minskning med 2,7 m 3 /ton under perioden och innebär en besparing på cirka 50 miljoner m 3 vatten per år, beroende på produktionsvolym. SOCIALT ANSVAR........................ 34 41 De områden som har betonats under 2006 är större täckning för de sociala ledningssystemen, bättre fördelning mellan könen och bättre resultat i fråga om hälsa och arbetarskydd. Nätverket Women in Stora Enso (WISE) utvidgades och framsteg gjordes i form av en handlingsplan och identifiering av bästa praxis. Säkerhetsförbättrande åtgärder bar frukt under 2006, men behovet av att förbättra resultatet på säkerhetsområdet är fortfarande en stor utmaning. Antalet dödsolyckor minskade och genomsnittliga olycksfrekvenser minskade något jämfört med 2005. KUNDER OCH PRODUKTER................ 42 43 Resultatet av intervjuer med nyckelkunder under 2006 visar att de flesta kunder är nöjda med Stora Ensos hållbarhetsarbete. Många ser Stora Enso som branschledande på hållbarhetsområdet. Kunderna är också medvetna om betydelsen av hållbarhetsarbete, både i fråga om råvaruförsörjning och produktion. Stora Enso har tillsammans med nyckelkunder fortsatt driva det gemensamma projektet Tikhvin-Chlana i Ryssland, vilket har lett till ytterligare förbättringar när det gäller virkesförsörjningens sociala och miljömässiga aspekter. Resultatet och exempel på bästa praxis kommer att spridas till andra virkesleverantörer i Ryssland. BILAGOR HÅLLBARHETSDATA......................... 44 GRI OCH FN:S GLOBAL COMPACT............. 48 ORDLISTA................................. 51 GRANSKNINGSUTLÅTANDE..............52 STORA ENSO HÅLLBARHET 2006 3

INLEDANDE ORD Ny hållbarhetspolicy grunden för långsiktig framgång Sedan Stora Enso bildades har den internationella affärsmiljön genomgått stora förändringar. Även Stora Ensos syn på hållbarhet och de standarder och verktyg som används runt om i världen har förändrats. Därför ansåg vi att det var dags att se över policyn för miljörelaterat och socialt ansvar. Jag är glad över att kunna berätta att Stora Ensos nya hållbarhetspolicy har godkänts efter noggranna överväganden. Den nya policyn betonar ekonomiskt ansvar utöver de hållbarhetsaspekter där fokus låg tidigare, det vill säga miljö och socialt ansvar. Vi strävar även fortsättningsvis efter öppenhet i kommunikationen och samtalen med våra intressenter. Frågor som resurseffektivitet, virkesursprung, arbetstagarrättigheter och personalvård ingår numera också i policyn som på ett adekvat sätt återspeglar dagens utmaningar på hållbarhetsområdet. Tidigare har vi behandlat ekonomiska, miljörelaterade och sociala hållbarhetsfaktorer separat i vår verksamhetsplanering. Nu arbetar vi istället med att integrera alla dessa aspekter i verksamhetsplaneringen och affärsstrategin. Hållbarhetsrisker har också fått en mer framträdande position i riskhanteringsarbetet. Vi genomför allt fler intressentundersökningar för att se till att vår hållbarhetsstrategi och våra resurser har rätt inriktning. Deltar i lösningen på klimatförändringarna Klimatförändringar är en viktig global fråga som påverkar oss alla. Det råder stor enighet om att utsläppen av växthusgaser måste minska markant. Skogsindustrin bidrar till det internationella arbetet med att minska klimatförändringarna genom ökad energi- och driftseffektivitet. Det är viktigt att komma 4 STORA ENSO HÅLLBARHET 2006

ihåg att 64 % av det bränsle som Stora Enso använder är biobränslen som har en neutral klimatpåverkan. Våra produkter binder dessutom kol under den aktiva livslängden, de kan återvinnas och är ett mindre kolintensivt alternativ till många konkurrerande produkter. Stora Ensos hållbarhetskommitté har beslutat att koncernen ska mäta sitt kolavtryck och bedöma möjligheter för att sätta mål i syfte att minska utsläppen av växthusgaser. Målet är att detta arbete ska bli klart under 2007. Bra resultat ger bättre lönsamhet Bra hållbarhetsarbete leder till bättre lönsamhet och minskar riskerna för företagets intressenter. Jag är stolt över att kunna meddela att vi har gjort stora framsteg mot våra miljömål och sociala mål under året. Vi strävar efter att använda råvaror, energi och andra resurser på ett effektivt sätt. Vi anser framför allt att vatten är en viktig naturresurs och har nu satt som mål att utsläppet av processvatten ska ha minskat med 10 % i slutet av 2010. På så sätt kommer vi att spara cirka 50 miljoner kubikmeter vatten per år. Mindre vattenförbrukning leder också till besparingar när det gäller vattenrening och energiförbrukning. Stora Enso använder sig av ledningssystem för miljöfrågor, kvalitet och säkerhet. Många bruk har redan med stor framgång infört dessa ledningssystem för att ytterligare förbättra effektiviteten och resultatet. Flera andra bruk följer nu deras exempel. Jag är glad över att Stora Enso Wood Supply har publicerat sin första gemensamt verifierade miljöredovisning som omfattar alla europeiska affärsenheter. Detta väntas bidra till utvecklingen av den europeiska EMAS-förordningen så att multinationella redovisningar i framtiden ska kunna EMAS-registreras. Av vår virkesråvara, det vill säga rundvirke, flis, sågspån och extern massa, kom 55 % från källor med skogscertifieringssystem. All virkesråvara omfattades dessutom av Stora Ensos egna spårbarhetssystem. I Ryssland gjordes stora framsteg i fråga om skogscertifiering, där fem av de avverkningsföretag som är dotterbolag till Stora Enso blev FSC- och chain-of-custody-certifierade under 2006. Insatser för hälsa och arbetarskydd bär frukt Alla Stora Ensos medarbetare har rätt till sunda och säkra arbetsplatser. Under 2006 började våra säkerhetsförbättrande åtgärder bära frukt och den genomsnittliga frekvensen för olyckor med arbetsbortfall fortsatte att minska. Koncernen fokuserar särskilt på att förbättra arbetet på området för hälsa och arbetarskydd på nya marknader. Arbetsrelaterade dödsolyckor är oacceptabla. Under 2006 satsades därför särskilt på säkerheten vid de enheter där dödsolyckor förekom året dessförinnan. Även om antalet dödsolyckor har minskat, beklagar vi djupt att tre dödsolyckor ändå inträffade under 2006. Åtgärder för att förbättra resultatet Ekonomisk framgång är viktigt för hållbarheten. Även under 2006 satsade Stora Enso på att förbättra det ekonomiska resultatet genom olika program och åtgärder. Bland de åtgärder som vidtogs kan nämnas att fyra enheter lades ner och fem avyttrades, de flesta i Europa. Detta ledde till personalminskningar med totalt 1 930 anställda. Koncernens riktlinjer för ansvarsfulla personalminskningar implementerades framgångsrikt. Både Hammarby bruk i Sverige och Varkaus bruk i Finland har varit föredömen när det gäller att genomföra ansvarsfulla personalminskningar. Genom öppna samtal har de lyckats hitta nya lösningar. Tyvärr ledde de resultatförbättrande åtgärderna även till två stora arbetsmarknadskonflikter, den ena vid Corbehem bruk i Frankrike och den andra vid Port Hawkesbury bruk i Kanada. Fokus på nya marknader Under 2006 avsatte Stora Enso mer resurser till hållbarhetsarbetet vid plantageprojekt i Brasilien och Uruguay. I båda fallen har vi även inlett bedömningar av de miljörelaterade och sociala konsekvenserna. Dessa skiljer sig från traditionella bedömningar i det avseendet att de sköts av en oberoende extern part och att intressenterna kan påverka processen i varje fas. Detta är ett exempel som kan följas av fler för att få lokala intressenter att delta i hållbarhetsarbetet. Vi anser att ett proaktivt engagemang från intressenternas sida är ett viktigt sätt för oss att förtjäna rätten att verka på dessa marknader. Internationella samarbeten Vårt samarbete med Världsnaturfonden WWF fortsatte med stor framgång. Flera personer från koncernledningen träffade representanter för WWF vid två tillfällen under 2006 för att gå igenom de framsteg som gjorts inom de pågående projekten och planera för nya samarbetsområden. Hittills har Stora Enso och WWF tillsammans genomfört 14 olika projekt. Vi fortsätter också vårt globala företagssamarbete med UNICEF för att främja grundutbildning för barn. Under 2006 fortsatte många enheter sina frivilliga insamlingar som komplement till våra större företagsinsatser. Vårt framgångsrika partnerskap med FN:s utvecklingsprogram (UNDP) i Kina fortsatte under året med ett femårigt avtal för att stödja arbetstillfällen på landsbygden genom att inrätta teletjänstcentraler. Ett annat projekt syftar till att främja den biologiska mångfalden i södra Guangxi. Stora Enso stödjer sedan 2001 FNprogrammet Global Compacts tio hållbarhetsprinciper, och våra framsteg inom detta område beskrivs i föreliggande redovisning. Årets intressentundersökningar visar att våra strategiska prioriteringar och resursfördelningar stämmer väl överens med intressenternas uppfattningar. Vi fortsätter att arbeta med att förbättra vårt hållbarhetsarbete, framför allt ska vi fokusera på hälsa och arbetarskydd, ansvarsfulla personalminskningar, klimatförändringar och godtagbar virkesråvara. De framsteg som vi har gjort under 2006 har skapat en ännu bättre plattform för att möta de utmaningar vi står inför och minimera riskerna i verksamheten. Elisabet Salander Björklund Ordförande i hållbarhetskommittén Senior Executive Vice president, Stora Enso Forest Products STORA ENSO HÅLLBARHET 2006 5

HÅLLBARHET OCH HÅLLBARHETSSTYRNING Hållbarhet från värderingar till mervärde Stora Enso definierar hållbarhet som ansvarsfull hantering av ekonomiska, sociala och miljörelaterade frågor. Stora Enso arbetar med hållbarhetsfrågor i hela värdekedjan och vill kunna stå till svars inför sina intressenter. Hållbarhet Ekonomi Socialt Miljö Ansvar: Öppenhet och dialog med intressenter Med ekonomiskt ansvar avses koncernens finansiella och socioekonomiska resultat. Miljöansvar rör frågor som att virket kommer från godtagbara källor samt miljöledning och miljöarbete på produktionsoch transportområdet. Tillsammans utgör frågor som samhällsengagemang, öppen kommunikation, etiska affärsprinciper, ansvarsfulla personalminskningar, mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter grunden för Stora Ensos sociala ansvar. Stora Enso satsar sedan lång tid tillbaka på hållbarhetsfrågor och arbetar kontinuerligt och målmedvetet med dessa. Stora Ensos hållbarhetspolicy är väl förankrad i koncernens mission, vision och värderingar, och utgör en hörnsten i koncernens hållbarhetsarbete. Stor hänsyn till hållbarhetsfrågor har även tagits i Stora Ensos ledningsstruktur och affärsstrategi. Beslut i strategiska hållbarhetsoch policyrelaterade frågor fattas på högsta nivå. Koncernens övergripande strategi innebär att nya marknader i Sydamerika, Ryssland och Kina får allt större betydelse, vilket har gjort att socialt och miljörelaterat ansvar i mindre utvecklade samhällen har blivit viktigare. Riskerna på dessa marknader är inte desamma som på mognare marknader, varför det behövs extra insatser för att kunna identifiera och hantera dem. Med ansvarsfulla åtgärder har dock koncernen större möjligheter till affärsmässiga fördelar och differentiering. Ny policy Stora Ensos policy för miljörelaterat och socialt ansvar från 1999 har hittills utgjort grunden för koncernens hållbarhetsarbete. Den senaste tidens förändringar i Koncernens affärsmiljö och den nya synen på hållbarhet har gett upphov till behovet att ta fram en ny policy som återspeglar Stora Ensos aktuella ambitionsnivå. Expansionen på nya marknader med nya utmaningar på hållbarhetsområdet, ökat intresse från investerare och kundernas krav på hållbarhetshänsyn är några exempel på hur affärsmiljön har förändrats. Koncernens övergripande syn på hållbarhetsfrågor utvecklas hela tiden. Idag hanteras och redovisas hållbarhet som ett enhetligt begrepp. Hållbarhetsfrågor ingår numera också i styrningen av koncernen och riskhanteringsarbetet. I den nya hållbarhetspolicyn åtar sig Stora Enso att leda och utveckla verksamheten på ett hållbart sätt. Policyn betonar vikten av att kontinuerligt förbättra resultatet av hållbarhetsarbetet samt att följa upp och redovisa resultatet offentligt. Policyn slår fast vikten av att beakta hållbarhetsfrågor genom hela värdekedjan och se till att leverantörer och partners följer Stora Ensos policyer och principer på hållbarhetsområdet. Stora Enso förväntar sig att samtliga anställda lever upp till åtagandena och tar sitt ansvar i det dagliga arbetet. Hela hållbarhetspolicyn finns på baksidan av föreliggande redovisning. Läs mer om Stora Ensos strategi i Koncernen 2006 på sidorna 8 9. Stora Ensos mission, vision och värderingar finns i Koncernen 2006 på sidan 8 och på www.storaenso.com Stora Ensos policy och principer för hållbarhetsarbetet finns på www.storaenso.com/sustainability eller www.storaenso.com/codeofethics 6 STORA ENSO HÅLLBARHET 2006

Hållbarhetsstyrning Det främsta syftet med Stora Ensos hållbarhetsstyrning är att tillhandahålla medel för att se till att intressenternas behov och affärsmiljön,vilka båda är ständigt föränderliga, beaktas i beslutsprocessen. Inom Stora Enso ligger det övergripande ansvaret för hållbarhetsfrågor på Senior Executive Vice President, Forest Products, som sitter i koncernledningen och rapporterar direkt till koncernchefen. Slutgiltiga beslut i strategiska och policyrelaterade frågor fattas av koncernchefen. På varje nivå inom organisationen har den operativa ledningen till uppgift att säkerställa att koncernens åtaganden i fråga om hållbarhet uppfylls. Koncernens stödgrupper för miljöfrågor, skogsmiljöfrågor och socialt ansvar bistår affärsverksamheterna och stabsfunktionerna med expertkunskap och hjälp på hållbarhetsområdet. Hållbarhetskommittén Stora Ensos hållbarhetskommitté är en operativ kommitté som leds av Senior Executive Vice President, Forest Products. Övriga medlemmar i kommittén representerar divisionerna, affärsområdena och relevanta stabsfunktioner, och utses av koncernchefen. Hållbarhetskommittén ansvarar för att: Formulera företagets policy och strategi i frågor som rör miljö och socialt ansvar. Säkerställa att policyn och strategin är väl etablerade och respekterade i hela koncernen. Samordna och följa upp relationer och kommunikation med intressenter som myndigheter och icke statliga organisationer. Ta initiativ till utveckling av relevanta ledningsrutiner. Producera den årliga hållbarhetsredovisningen. Hållbarhetskommittén har fyra stödgrupper och två undergrupper. Deras uppgift är att arbeta med frågor kring hållbarhet i hela Stora Ensos värdekedja samt övervaka, bedöma och informera om nya frågor för att driva på genomförandet av koncernens policyer och strategier för hållbarhet. Grupperna arbetar med: Miljösamordning Klimatarbetsgruppen Kundservice Socialt ansvar Skogsmiljöfrågor Plantagemiljö Under 2006 har de viktigaste frågorna på hållbarhetskommitténs agenda varit en ny hållbarhetspolicy, nytt mål för minskat utsläpp av processvatten, nytt förfarande för intressenternas engagemang, ett beslut om att definiera Stora Ensos kolavtryck och utarbetande av jämförande information. Stora Ensos viktigaste verktyg för hållbarhetsarbetet Policyer och principer på koncernnivå Struktur för hållbarhetsstyrning Hållbarhetsmål på koncernnivå Ledningssystem för miljö hälsa och arbetarskydd kvalitet socialt ansvar spårbarhetssystem för virke skogscertifiering Hållbarhet som en del av den strategiska planeringen due diligence miljökonsekvensbeskrivningar Hållbarhetsfrågor i interna utbildningsprogram Hantering av försörjningskedjan Nätverk för kundstöd Extern verifiering av koncernens hållbarhetsredovisning och enhetsspecifika EMAS-redovisningar Stora Enso Business Excellence Guide Läs mer om företagsstyrning i Koncernen 2006 på sidorna 34 39 eller på www.storaenso.com/governance STORA ENSO HÅLLBARHET 2006 7

INTRESSENTENGAGEMANG Fokus på intressenternas förväntningar Stora Enso för en löpande dialog med olika intressenter som en del av den dagliga verksamheten. Om inte koncernens agerande överens stämmer med intressenternas förväntningar kan det uppstå risker. Stora Enso strävar efter att vara lyhört för intressenternas åsikter och behov, och se till att de får fortsatt förtroende för företaget. Stora Enso definierar sina nyckelintressenter enligt följande: Kunder: Alla nuvarande och potentiella företag och privatpersoner som väljer Stora Enso som leverantör av varor och tjänster. Medarbetare: Alla anställda inom koncernen och i verksamhet som kontrolleras av koncernen. Investerare: Alla nuvarande och potentiella ägare av företagets eget kapital och skulder. Partners: Leverantörer, medinvesterare och organ som deltar i aktiviteter till förmån för båda parter, däribland fackföreningar och branschförbund som Stora Enso är medlem i. Det civila samhället: Privatpersoner i lokalsamhället, statliga organisationer som sysslar med samhällsarbete och välgörenhet samt icke-statliga organisationer. Statliga organ och myndigheter: Lokala och nationella statliga organ, myndigheter, politiker och tjänstemän samt transnationella organ som FN. Stora Enso strävar efter att utveckla en praxis som kan tillämpas av alla enheter inom koncernen. Denna bör omfatta byggande och upprätthållande av kontakter med nyckelintressenter, utveckling av effektiva intressentstrategier och effektiv konflikthantering. Modellen testas för närvarande av Stora Enso Latin America inom de nya plantageprojekten i Brasilien och Uruguay. Undersökning av intressenternas behov Under 2006 genomförde Stora Enso tre intressentundersökningar för att hitta de hållbarhetsfrågor som är viktigast för företagets största kunder, icke-statliga organisationer och investerare, idag och i framtiden. Syftet med undersökningarna är att se till att intressenternas behov beaktas när Stora Enso fattar beslut. Kunder Kundundersökningen bestod av intervju- er med 15 av Stora Ensos största kunder och en enkät som skickades ut till 20 försäljningskontor. Resultatet visar att följande hållbarhetsfrågor är viktigast för kundernas verksamheter: Råvaruförsörjning från legala och hållbara källor. Effektiv resursanvändning. Minskade klimatförändringar. Förnybara och återvinningsbara råvaror och produkter. Bra miljöarbete. Socialt ansvar. Icke-statliga organisationer Stora Ensos undersökning av icke-statliga organisationer grundade sig på en genomgång av offentlig information från 50 globala organisationer som är viktiga för Stora Enso. Bevarande av skog och biologisk mångfald är de viktigaste hållbarhetsfrågorna för tre fjärdedelar av dessa organisationer. Här ingår frågor som rör skydd av naturskog och den atlantiska regnskogen i Brasilien. Mer än 60 % av de icke-statliga organisationerna fokuserar på klimatförändringar och att främja hållbara energikällor. Cirka 35 % av organisationerna arbetar med frågor som rör hållbara transportsystem och genetiskt modifierade organismer, medan 20 % är inriktade på ursprungsbefolkningarnas rättigheter, markägarfrågor och sociala rättigheter för marklösa människor. Andra viktiga frågor är giftiga kemikalier, bekämpningsmedel, avfall och återvinning, plantager och illegal avverkning. Investerare I investerarundersökningen ingick 16 intervjuer med yrkesverksamma personer inom finansvärlden. Resultatet visar att de intervjuade investerarna rangordnar hållbarhetsfrågorna enligt följande: Nya marknader: markägande, samhällsrelationer, social och ekonomisk utveckling i samhället, ursprungsbefolkningar. Mänskliga rättigheter. Hållbart skogsbruk och plantageledning. Åtgärder för att minska klimatförändringar och relaterade affärsmöjligheter. Livscykeltänkande: blekning, återvinningstakt och avfallshantering. Slutsatser Undersökningarna bekräftade att hållbart skogsbruk och plantageledning fortfarande är viktiga frågor för Stora Ensos nyckelintressenter. Det framgår också tydligt att åtgärder för att minska klimatförändringar, hållbara transporter och socialt ansvar på nya marknader kommer att bli viktiga frågor för intressenterna i framtiden. Stora Enso anser att koncernen står väl rustad för att tillgodose intressenternas behov och är övertygad om att de strategiska hållbarhetsfrågor som koncernen prioriterar idag även omfattar de frågor som intressenterna anser är viktigast. Transporter är dock helt klart ett område där Stora Enso måste förbättra rapporteringen. Feedback på Hållbarhet 2005 I Hållbarhet 2005 bad Stora Enso intressenterna om feedback. Totalt inkom 63 svar från alla större intressentgrupper. De svarande ansåg att redovisningen hade en tydlig struktur, att innehållet var lätt att förstå och att de viktigaste frågorna togs upp. Dessutom redovisade Stora Enso hållbarhetsfrågorna på ett bra sätt ur intressenthänseende. Av feedbacken framgick emellertid tydligt att Stora Enso borde fokusera redovisningen mer på klimatförändringens effekter samt hållbarhetsfrågor i relation till produkter och kunder. Externt erkännande genom olika index Under 2006 ingick Stora Enso i det europeiska indexet STOXX för sjätte året i rad. Stora Ensos styrkor jämfört med andra bolag inom branschen bedömdes vara starka policyer och omfattande miljölednings- och övervakningssystem, bra 8 STORA ENSO HÅLLBARHET 2006

miljöarbete och ekoeffektivitet samt en kvalitativ hållbarhetsredovisning. Områden som kan förbättras är upprätthållande och övervakning av den etiska koden, utveckling av humankapitalet, attraherande och behållande av talanger, koncernens arbete med intressenternas engagemang samt systematisk hantering av försörjningskedjan. På de områden där Stora Enso rekommenderades att göra förbättringar i motsvarande DJSI Assessment 2005, har koncernen tydligt förbättrat sitt arbete med hälsa och arbetarskydd (läs mer på sidorna 40 41). I fråga om upprätthållande av den etiska koden och utveckling av humankapitalet kommer Stora Enso även fortsättningsvis att sträva efter att implementera och hantera dessa frågor på ett mer effektivt sätt. Stora Enso ingår även i FTSE4Good som särskilt fokuserar på mänskliga rättigheter. Stora Enso ingår dessutom i Ethibel Pioneer Sustainability Index, Ethical Index Euro och Ethical Index Global. Stora Enso finns även med på Global 100, en förteckning över världens 100 mest hållbara företag. Medlemskap i internationella föreningar The World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) WBCSD är en sammanslutning av internationella företag som tillsammans verkar för en hållbar utveckling. Stora Enso har ett antal representanter i flera av arbetsgrupperna. The Forests Dialogue (TFD) TFD består av olika intressenter från hela världen, vilka verkar för att bevara och använda skogen på ett hållbart sätt. Stora Enso deltar aktivt i TFD och har en ledamot i styrkommittén. Confederation of European Paper Industries (CEPI) CEPI företräder den europeiska massa- och pappersindustrins intressen vid de europeiska institutionerna. Stora Enso har flera representanter i CEPI:s styrelse och medarbetare som ingår i CEPI:s arbetsgrupper. UN Global Compact Nordic Network Nätverket arbetar med att främja och stärka implementeringen av de principer som har fastställts av FN-initiativet Global Compact genom att sprida information till de nordiska företag som ingår där. ISO 26000 arbetsgrupp för socialt ansvar Stora Enso är för närvarande ordförande för den finska ISO-arbetsgruppen och deltar i utvecklingen av denna nya standard. Global Roundtable on Climate Change (GROCC) Stora Enso deltar aktivt i GROCC, en sammanslutning av mer än 150 intressenter som diskuterar vetenskapliga, tekniska och ekonomiska frågor som är avgörande för att utforma långsiktiga riktlinjer i fråga om klimatförändringar. Intressent Kunder Medarbetare Investerare Partners Det civila samhället Statliga organ och myndigheter Exempel på metoder för deltagande Stora Enso Account Management (SEAM) Kundundersökning Kundstödnätverk vid försäljningskontoren Kundintervjuer och feedback Medarbetarundersökning Värderings- och attitydundersökning Internkundundersökning Personalutvecklingsprogram Internkommunikationskanaler och material Bolagsstämma Roadshows och personliga möten Telefon- och webbkonferenser en gång i kvartalet Investerarsidor på www.storaenso.com Tillhandahållande av information i frågeformulär Offentlig redovisning Leverantörsundersökningar Bedömning och revision av leverantörer Partnerskapsprojekt Deltagande i branschorganisationer Imageundersökningar Offentliga utfrågningar Öppet hus vid produktionsenheter Information på lokalnivå Dialoger om specifika frågor och samarbete med icke-statliga organisationer Offentlig redovisning Samarbete med mellanstatliga organisationer (t.ex. UNDP och UNICEF) Dialoger om specifika frågor med myndigheterna Offentlig redovisning Stora Ensos viktigaste intressentprojekt 2006 UNICEF Tikhvin-Chalna WWF UNDP The Forests Dialogue Stora Ensos globala partnerskap fortsatte (läs mer på sidan 28). Projektets andra fas syftar till ökad insyn i de sociala och ekologiska aspekterna av virkesförsörjningen från Ryssland (läs mer på sidan 43). Stora Enso och Världsnaturfonden WWF fortsatte att driva en rad gemensamma projekt (läs mer på sidan 29). Samarbetet mellan FN:s utvecklingsprogram UNDP och Stora Enso i Kina fortsatte och handlade om den sociala dimensionen, framför allt i lokalsamhällena (läs mer på sidan 29). Stora Enso var fortsatt en aktiv deltagare i The Forests Dialogue. De viktigaste frågorna var miljöfrågor vid plantagerna och kopplingen mellan skogsbruk och fattigdomsbekämpning (läs mer på sidan 17). Största tvister mellan Stora Enso och intressenter under 2006 Norra Lappland i Finland Virke från Ryssland Markkonflikten fortsatte. Stora Enso är inte längre direkt involverad i tvisten, eftersom koncernen inte accepterar virke från de omtvistade områdena så länge som inget avtal nås mellan det statsägda företaget Metsähallitus och det lokala renägarkooperativet (läs mer på sidorna 17 18). Stora Enso har anklagats för att använda virke från illegalt avverkad skog. Stora Enso accepterar endast legalt virke (läs mer på sidan 18). STORA ENSO HÅLLBARHET 2006 9

STRATEGI OCH MÅL Omarbetad strategi ger ökad proaktivitet Stora Enso har under 2006 startat ett strategiprojekt för att förbättra koncernens möjligheter att på ett tidigt stadium identifiera och reagera på strategiska hållbarhetsfrågor. Projektet syftar också till att utnyttja de möjligheter som finns att på ett ännu bättre sätt integrera hållbarhetsaspekter i koncernens övergripande affärsstrategi. Stora Enso fokuserar i dagsläget på följande strategiska hållbarhetsfrågor som koncernen definierade 2003: Hållbarhet på nya marknader. Hälsa och arbetarskydd. Godtagbar virkesråvara. Ansvarsfulla personalminskningar. Miljöarbete, inklusive utsläpp och klimatförändringar. Syftet med strategiprojektet är att närmare precisera de hållbarhetsfrågor som är viktiga för Stora Ensos affärsstrategi. Även mål och viktiga framgångsfaktorer på angränsande områden kommer att definieras. Inom ramen för projektet ska en plan utarbetas för hur de fastställda målen ska genomföras. Man ska också skapa en modell och nödvändiga verktyg för att följa upp framsteg och planera framtida hållbarhetsledning. Under 2006 satsade Stora Enso huvudsakligen på att välja ut de hållbarhetsfrågor som kan bidra till att skapa konkurrensfördelar, hantera verksamhetsrisker och upprätthålla koncernens existensberättigande. Stora Ensos mål är att spara cirka 50 miljoner kubikmeter vatten per år genom planerade processförbättringar. 10 STORA ENSO HÅLLBARHET 2006

Gemensamma mål garanterar gemensamma insatser Stora Enso har formulerat hållbarhetsmål för hela koncernen för att garantera en effektiv hållbarhetsledning på alla nivåer inom organisationen, och fortsätter att redovisa framsteg. Varje år bedömer Stora Enso hur relevanta de aktuella målen är och om nya mål måste fastställas för att nå och upprätthålla en branschledande ställning. Under 2006 fastställde Stora Enso ett nytt mål för koncernen att minska mängden utsläpp av processvatten med 10 % per tillverkat ton massa, papper och kartong från 2005 till slutet av 2010. Detta motsvarar en minskning med 2,7 m 3 /ton under perioden och innebär en besparing på cirka 50 miljoner m 3 vatten per år, beroende på produktionsvolymen. Mål från 2006 och framåt Framsteg under 2006 Gemensamma mål Policyer och principer Etisk kod Hållbarhet i affärsstrategin Hantering av försörjningskedjan Miljömål Godtagbart virke Luftutsläpp Vattenutsläpp Policyer och principer för hållbarhetsarbetet ska återspegla den miljö som koncernen verkar i samt intressenternas krav. Den implementeras i hela koncernen. Utveckla support för införandet och följa upp att implementeringsplanen efterlevs. Förmåga att proaktivt identifiera strategiska hållbarhetsfrågor. Koncernens leverantörer och entreprenörer ska följa Stora Ensos hållbarhetsnormer. Externt certifierade spårbarhetssystem: 91 % under 2006 och 2007. Svaveldioxid (SO 2 ): 15 % minskning från 2004 till slutet av 2009*. Kemiskt syreförbrukande ämnen (COD): 10 % minskning från 2004 till slutet av 2009*. Ny hållbarhetspolicy har godkänts och en kommunikationsplan har upprättats. Implementeringsplan har tagits fram. En första identifiering av viktiga hållbarhetsfrågor kopplade till mål och framgångsfaktorer har gjorts. Analys av skillnader mellan dessa och koncernens nuvarande policyer och principer för hållbarhet har genomförts. Revisionsplan har tagits fram för hållbarhetsnormer. 90 % av koncernens virke omfattas av externt certifierade spårbarhetssystem. 12 % minskning. 6 % minskning. Avfall Avfall till deponi: 10 % minskning från 2004 till slutet av 2009*. 23 % minskning. Vattenförbrukning Energi Utsläppt processvatten: 10 % minskning från 2005 fram till slutet av 2010*. Förbättrat nyttovärde för produktionen av el i förhållande till värme i intern energiproduktion. 3 % minskning. 18 % 2006 jämfört med 17 % 2005. Sociala mål Sociala ledningssystem ** Mångfald Hälsa och arbetarskydd samt medarbetarnas välbefinnande Genomföra revision av energieffektiviteten vid varje massapappers- och kartongbruk minst en gång vartannat år. 100 % av koncernens anställda ska omfattas av sociala ledningssystem i slutet av 2007. Se över och utveckla sociala indikatorer för hela koncernen. Utbilda kvinnliga sökande till lediga chefsposter som en del av 2007 års ledningsrevision. Fortsätta mötena med WISE-nätverket och inrätta ett pilotmentorprogram för nätverksmedlemmarna. Samtliga produktionsenheter omfattas fullt ut av certifierade ledningssystem för hälsa och arbetarskydd. Frekvensen av olyckor med arbetsbortfall ska inom varje enhet ligga inom de bästa 25 % för skogsindustrin i respektive land. Frånvaron inom varje enhet ska vara lägre än genomsnittet för skogsindustrin i respektive land. Under 2005 2006 genomfördes 41 revisioner jämfört med 51 under 2004 2005. 48,5 % av koncernens anställda omfattas. Verksamheten inom WISE-nätverket återupptogs. 13 nya certifieringar erhölls och totalt täcktes 48 % av produktionsenheterna i slutet av året. Genomsnittliga frekvensen av olyckor med arbetsbortfall minskade med 0,7 % från 2005. Genomsnittliga frånvaron var densamma som 2005. *Målen har normaliserats för säljbar produktion (uttryckta som utsläpp per ton produkt) av massa, papper och kartong. Baslinjekorrigeringar kommer att tillämpas när produktionsstruktur och produktportfölj förändras. I målen ingår endast de produktionsenheter som koncernen ägde under hela 2006. **Stora Ensos interna system som hjälper enheterna att identifiera och hantera de viktigaste sociala aspekterna av deras verksamheter. STORA ENSO HÅLLBARHET 2006 11

LEDNINGSSYSTEM Att säkerställa fortsatta förbättringar Stora Ensos policyer och principer omsätts i praktiken genom ledningssystem som hjälper enheterna att inse vilka aspekter av deras verksamhet som är viktigast. Systemen används för att sätta upp mål och följa upp resultat för miljöfrågor, skogsbruk, hälsa och arbetarskydd, socialt ansvar, produktsäkerhet och hygien. Sedan 2003 är Stora Ensos samtliga produktionsenheter för massa, papper och kartong ISO 14001-certifierade eller EMAS-registrerade. I dagsläget omfattas 99 % av produktionen av externt verifierade miljöledningssystem. Det nyligen förvärvade Arapoti bruk i Brasilien ska påbörja sitt arbete för att bli ISO 14001-certifierat under 2007. Omkring 92 % av sågverks- och förädlingskapaciteten är certifierad enligt ISO 14001 eller EMAS. Under 2006 gjordes stora framsteg med att implementera miljöledningssystem i Stora Enso Timbers centraleuropeiska produktionsenhet. Stora Ensos virkesförsörjningsenheter är certifierade enligt ISO 14001 eller EMAS i de baltiska staterna, Kanada, Finland, Sverige och USA. Kunskap om virkets ursprung Stora Enso har olika verktyg för att se till att koncernen endast använder virke (rundvirke, flis, sågspån och extern massa) från godtagbara källor. Stora Ensos egna spårbarhetssystem, skogscertifiering och chain-of-custody-certifiering är några exempel på verktyg som används. Spårbarhetssystem är Stora Ensos interna system som dokumenterar virkets ursprung och följer det från skogen till den punkt där det för första gången kommer i Stora Ensos ägo. De täcker all anskaffning av virke, rundvirke, flis, sågspån och extern massa från både certifierade och icke certifierade källor. Skogscertifiering innebär att skötseln av ett skogsområde har reviderats av en oberoende part och att fastställda standarder som ligger i linje med principerna för hållbart skogsbruk har uppfyllts. Chain-of-custody-certifieringen är kopplad till skogscertifieringen och är ett certifieringssystem som används för att spåra virke från certifierad skog. Om chain-of-custody-certifiering införs i hela försörjningskedjan och tillräckligt med virke kommer från certifierad skog, erbjuder många system möjligheten att märka produkterna. Under 2006 omfattades allt virke av spårbarhetssystem och 90 % av virket omfattades av externt certifierade sys- 12 STORA ENSO HÅLLBARHET 2006

Stora Ensos spårbarhetssystem och chain-of-custody Stora Ensos spårbarhetssystem Chain-of-custody för certifierad skog Certifierad och icke certifierad skog Första mottagningsställe Bruk Kund Chain-ofcustody Chain-ofcustody Chain-ofcustody Kundens slutprodukt Stora Ensos spårbarhetssystem omfattar allt virke som koncernen använder, medan chain-of-custody endast gäller för virke från certifierad skog. Stora Ensos spårbarhetssystem slutar när virket för första gången kommer i Stora Ensos ägo, medan chain-of-custody kan implementeras genom hela försörjningskedjan till produktnivå. tem, till exempel chain-of-custody, Controlled Wood, EMAS och ISO 14001. Under 2006 kom 55 % av virket från certifierad skog (med eller utan chain-ofcustody-certifiering). Hållbart skogsbruk Stora Enso förvaltar och arrenderar skog i Kanada och Ryssland, och plantager i Kina. Den skog som förvaltas av Port Hawkesbury Woodlands Unit är dubbelcertifierad och den skog som arrenderas av fem dotterbolag till Wood Supply Russia blev FSC- och chain-of-custodycertifierad under 2006. Stora Enso har börjat arbetet med att certifiera all mark och alla plantager som nyligen köpts eller börjat arrenderas. Stora Enso förespråkar skogscertifiering överallt där koncernen är verksam. Framsteg inom ledning av hälsa och arbetarskydd Sedan 2004 har alla produktionsenheter arbetat mot koncernmålet att senast i slutet av 2007 ha infört certifierade ledningssystem för hälsa och arbetarskydd enligt antingen ISO-standarden OHSAS 18001 eller andra godkända nationella standarder. Hittills omfattar 31 certifierade ledningssystem för hälsa och arbetarskydd 35,9 % av totalt 45 631 anställda. Ledningssystem för socialt ansvar Enligt det mål som Stora Enso satte 2003 ska alla enheter utarbeta ett eget ledningssystem för socialt ansvar utifrån Stora Ensos principer för socialt ansvar. Enheterna ska identifiera de viktigaste sociala effekterna av verksamheten och utarbeta handlingsplaner och nyckeltal. Hittills omfattas 48,5 % av koncernens anställda av sociala ledningssystem. Under 2006 började ytterligare elva enheter att implementera nya sociala ledningssystem. Produktsäkerhet De bruk som tillverkar förpackningsmaterial som kommer i direktkontakt med livsmedel har infört eller håller på att införa certifierade hygienledningssystem som utgår från Hazard Analysis and Critical Control Points (HACCP) och god tillverkningspraxis. Av tabellen på sidorna 44 47 framgår vilka av Stora Ensos enheter som är certifierade enligt ISO 14001, EMAS och/eller OHSAS 18001. Alla aktuella certifieringar kan laddas ner från www.storaenso.com/certificates Skogar, plantager och mark som ägs av Stora Enso Arrenderade och förvaltade skogar och plantager Enhet Hektar Enhet Hektar Skogscertifieringssystem Skogscertifieringssystem Veracel plantager och 205 000, varav 77 mark, Bahia, Brasilien *) 000 är planterade Arapoti plantager och mark, Paraná, Brasilien 50 000, varav 28 000 är planterade CERFLOR, arbetar mot FSC CERFLOR Port Hawkesbury Woodlands Unit, Kanada 607 300 CSA, SFI, arbetar mot FSC Olonetsles, Ryssland 222 500 Arbetar mot FSC Plantager och mark, Rio Grande do Sul, Brasilien Plantager och mark, Uruguay Port Hawkesbury Woodlands Unit, Kanada 46 000, varav 5 000 är planterade 30 000, varav 4 600 är planterade 23 900 CSA, SFI, arbetar mot FSC Ladenso, Ryssland 154 000 FSC Russkiy Les, Ryssland 152 000 FSC KLPP, Ryssland 52 800 FSC Wood Supply U.S. 2 200 SFI, FSC Terminal, Ryssland 42 800 FSC Wood Supply Baltic, Lettland Wood Supply Baltic, Estland Wood Supply Baltic, Litauen 900 700 600 FSC STF Strug, Ryssland 22 500 FSC STF Gdov 22 300 FSC Plantager och mark, Guangxi, Kina 90 000, varav 44 000 är planterade Testplantager, Thailand 1 200 *) 50 % ägande STORA ENSO HÅLLBARHET 2006 13

RÅVAROR OCH LEVERANTÖRER KONCERNEN MARKNADER Hållbarhet i hela försörjningskedjan Stora Enso har många olika materialflöden och ansvaret för inköpen fördelas mellan enheterna. Att se till att hållbarhetsarbetet utförs på ett likartat sätt genom hela försörjningskedjan är följaktligen en mycket stor utmaning. För att kunna hantera miljörelaterade och sociala frågor inom Stora Ensos inköpsverksamhet har koncernen utarbetat en rad olika verktyg som ska garantera att samma krav gäller för alla leverantörer och entreprenörer. 14 STORA ENSO HÅLLBARHET 2006

V irke är den absolut viktigaste råvaran för Stora Enso. Wood Supplyenheterna ansvarar för virkesanskaffning och transport. Under Corporate Technology ligger Pulp Marketing and Procurement som ansvarar för frågor som rör massaanskaffning, medan Stora Enso Energy Services sköter energianskaffningen på koncernnivå. Stora Enso Purchasing har hand om koncernens inköp av pigment, fyllnadsmedel, kemikalier och beklädnad för pappersmaskiner. På koncernnivå ansvarar Stora Enso Transport and Distribution för transport av produkterna från bruken till kunderna. Bruken har ett delat ansvar för sina egna inköp av kemikalier, övriga inköp, lokala energiavtal och egna transportlösningar. Bedömning av leverantörer Stora Ensos hållbarhetsnormer utgör miniminivån för det hållbarhetsarbete som förväntas av leverantörer och entreprenörer. Vanligtvis bedöms leverantörernas hållbarhetsledning och resultat på området vartannat år för att se till att hållbarhetsarbetet uppfyller kriterierna längs hela försörjningskedjan och för att hjälpa leverantörerna till en mer hållbar verksamhet. Stora Enso Purchasing och Stora Enso Transport and Distribution har infört hållbarhetsnormer i alla nya och förlängda inköpsavtal. De minimikrav som gäller för Wood Supply anges redan i principerna för hållbarhet inom virkes- och fiberanskaffning samt skogsbruk. Hållbarhetsledning längs hela försörjningskedjan ingår även i brukets miljöledningssystem. Huvudområdena för Stora Ensos hållbarhetsnormer för leverantörer och entreprenörer är: Miljönormer i anslutning till lagstiftning, organisatoriskt ansvar, utbildning och föreskrifter. Sociala krav inom affärsprinciper, hälsa och arbetarskydd samt arbetstagarrättigheter. Allmänna normer rörande leverantörernas egen hantering av försörjningskedjan, tillhandahållande av information och samarbete kring hållbarhetsrevisioner. Stora Enso har olika verktyg för att följa upp leverantörernas resultat. Bland dessa finns leverantörsrevisioner, spårbarhetssystem, skogscertifieringssystem samt ledningssystem för miljö och socialt ansvar. Det viktigaste verktyget för att kontrollera att leverantörerna följer normerna är databasen COMPASS. Information från leverantörsenkäterna, direkta uppföljningar och revisionsrapporter läggs tillsammans med uppgifter om leverantörens status in i ett särskilt datasystem. Under 2006 bedömdes 177 leverantörer med hjälp av COMPASS och 68 % av dessa ansågs uppfylla kraven. Bristande efterlevnad och korrigerande åtgärder Om Stora Ensos normer inte följs uppmanas leverantören att utarbeta en åtgärdsplan för att förbättra sin verksamhet, vid behov med stöd från Stora Enso. Om en leverantör vägrar att utarbeta en sådan plan eller inte uppvisar någon förbättring trots flera aviseringar under en uppföljningsperiod vidtas åtgärder för att välja en annan leverantör. Etiska riktlinjer för inköpsverksamheten Stora Enso har funktionsspecifika policyer och riktlinjer för ett etiskt korrekt och acceptabelt agerande mellan Stora Ensos anställda och koncernens affärspartners: Etisk kod för Stora Ensos samtliga anställda. Principer för socialt ansvar för Stora Ensos samtliga anställda. Riktlinjer för etik och moral för inköpspersonal på företagsnivå. Att göra affärer med Stora Enso riktlinjer för Stora Ensos affärspartners. Principer för hållbarhet inom virkesoch fiberanskaffning samt skogsbruk, vilka riktar sig till virkes- och massaförsörjningsverksamheten. Alla anställda som sysslar med inköp förväntas följa dessa riktlinjer. Fördelning av råvaru- och tjänstekostnader* Virke...30 % Kemikalier och fyllnadsmedel...13 % Energi...13 % Produktionstjänster och material...18 % Transporter och kommissioner...19 % Övriga rörliga kostnader...7 % *% av rörliga kostnader. Transportnormer Stora Enso transporterade 74,9 miljoner ton råvaror och produkter under 2006, vilket är en ökning från 72,3 miljoner ton 2005. Nästan två tredjedelar av dessa transporter avsåg virke och resten avsåg andra råvaror och produkter. Så gott som alla transporter inom Stora Enso utförs av underleverantörer som ska följa Stora Ensos hållbarhetsnormer. Utsläpp Luftutsläpp sker när råvaror transporteras till Stora Ensos bruk och när produkter transporteras från bruken till kunderna. Under 2007 ska koncernen börja definiera och kvantifiera utsläppen av växthusgaser i samband med transporter för att hitta potentiella möjligheter att minska dessa. Stora Enso strävar kontinuerligt efter att minska transporternas miljöpåverkan genom att förbättra logistiken och använda bästa möjliga metoder. Nordiskt transportsystem Under 2006 förbands hamnarna i Oulu (Uleåborg) och Kemi i norra Finland med Stora Ensos transportsystem NETSS (North European Transport Supply System) och dess nav Göteborgs hamn. I systemet ingår redan bruken i Sverige och södra Finland. Tre nya långdistansfartyg som trafikerar sträckan Oulu-Kemi- Göteborg har specialbyggts för att minimera miljöeffekterna. Fartygen använder lågsvavligt bränsle för att minimera svavelutsläppen och katalytisk avgasrening som gör att NO X -utsläppen minskar med mer än 95 %. Tre nya specialbyggda fartyg transporterar pappers- och kartongprodukter från Oulu och Kemi till Göteborg som är navet i Stora Ensos transportsystem NETSS. STORA ENSO HÅLLBARHET 2006 15

RÅVAROR OCH LEVERANTÖRER KONCERNEN MARKNADER Spåra virkeskällor Under 2006 reviderades Stora Ensos riktlinjer för spårbarhet vid virkesinköp så att de även gäller globalt och innefattar massaförsörjning. Stora Enso använder spårbarhetssystem för att kontrollera att allt virke, det vill säga rundvirke, flis, sågspån och extern massa, har avverkats i enlighet med koncernens principer och nationell lagstiftning. Genom spårbarhetssystem, som omfattar allt virke som koncernen använder, dokumenteras virkets väg från skogen till dess att det tas emot av Stora Enso för första gången. Under 2006 omfattades 90 % av det virke som passerade genom dessa system även av externt certifierade system, exempelvis chain-ofcustody, Controlled Wood, EMAS eller ISO 14001. Som en del av spårbarhetssystemet genomförs också revisioner för att säkerställa överensstämmelse med Stora Ensos krav. Skogscertifiering Stora Enso förespråkar skogscertifiering och arbetar för att öka andelen virke som kommer från certifierade skogar. De skogscertifieringssystem som är aktuella för Stora Enso är FSC, PEFC, CSA, SFI, ATFS och CERFLOR. Koncernen arbetar också för att nationella standarder ska harmoniseras. Under 2006 kom 55 % av virket från certifierade skogar med eller utan chain-ofcustody-certifiering. Andelen är en totalsiffra som omfattar olika affärsområden. Allt virke som Stora Enso använder omfattas av koncernens spårbarhetssystem för att garantera att det är godtagbart för Stora Enso. Stora Enso erbjuder skogscertifiering i grupp för privata skogsägare i Finland, Baltikum, Kanada, Sverige och USA för att minska de privata mindre skogsägarnas höga kostnader för skogscertifiering. Under 2006 genomförde Stora Enso ett projekt med FSC-gruppcertifiering i Estland där sju privata skogsägare och 360 hektar reviderades för att kunna FSC-certifieras. Stora Enso bidrog med stöd till administration och utbildning. Ett omfattande bidrag till certifiering av skogsbruk uppnåddes i Ryssland där fem av Stora Ensos dotterbolag inom avverkning erhöll FSC-certifiering för skogsbruk och chain-of-custody under 2006. 16 STORA ENSO HÅLLBARHET 2006

Miljöredovisning Under 2006 offentliggjorde Wood Supply sin första externt kontrollerade miljöredovisning, vilket omfattade alla europeiska Wood Supply-enheter. Utlåtandet, som utarbetades i enlighet med EMASförordningen, omfattar affärsområdet Wood Supply och är en sammanställning av mål och resultat per enhet. Detta var ett pilotprojekt för att bidra till revideringen av EMAS-förordningen genom att titta på hur multinationella redovisningar också kan registreras inom EMAS i framtiden. Enligt den nuvarande EMASförordningen kan endast rapporter för enstaka länder registreras. Samarbete med intressenter Stora Enso för en dialog och genomför projekt tillsammans med leverantörer, kunder och icke-statliga organisationer. Samarbetet med kunder och leverantörer i Tikhvin-Chalna-projektet är ett exempel på ett sådant gemensamt initiativ (se sidan 43). Stora Enso deltar också aktivt i The Forests Dialogue ett internationellt forum för diskussioner om skogsbruk som drivs av Yale University i USA. I dialogen deltar representanter för industrin, forskning, arbetstagare, familjeskogsägare, mellanstatliga och sociala organisationer samt miljöorganisationer. Målet är att öka den ömsesidiga förståelsen och samarbetet mellan de olika intressegrupperna genom en öppen dialog och samspel. Frågor som diskuterats är skogscertifiering, illegal avverkning, plantager, bevarande av biologisk mångfald samt minskad fattigdom. Under 2006 var huvudfrågorna trädplantager och deras miljörelaterade och sociala aspekter, liksom kopplingarna mellan skogsbruk och minskad fattigdom. Som medlem i The Forests Dialogue var Stora Enso värd för ett plantagemöte i Guangxi i Kina i april 2006. Tvister Norra Lappland, Finland Konflikten om nyttjanderätten fortsatte under 2006. Stora Enso är inte längre direkt inblandat i tvisten, eftersom koncernen inte accepterar virke från de aktuella områdena om inte en överenskommelse har träffats mellan Metsähallitus och lokala renskötarkooperativ. Den mark som tvisten gäller, 90 000 hektar, ägs av den finska staten och sköts av det statliga företaget Metsähallitus. Konflikten gäller två huvudfrågor: behovet av att nå balans mellan renskötsel och skogsbruk, och det samiska folkets nyttjande- och äganderätt. En detaljerad akademisk undersökning som beställts av det finska justitieministeriet offentliggjordes i oktober. STORA ENSO HÅLLBARHET 2006 17

RÅVAROR OCH LEVERANTÖRER KONCERNEN MARKNADER Virkesanskaffningsområden och virkesflöden Kanada 0,2 Övriga länder 0,1 Sverige 11,4 13,0 Finland 7,1 Ryssland 2,7 USA 2,9 Baltiska staterna 7,1 Kontinentaleuropa Portugal 0,7 Brasilien 0,2 Stora Ensos virkesflöden (rundvirke, flis och sågspån). Total mängd virke (rundvirke, flis och sågspån) som köpts inom regionen och levererats till egna bruk. Under 2006 uppgick mängden till 45,4 miljoner m 3 (fast mått under bark). Där försökte man klargöra äganderättsfrågan i norra Lappland genom att hänvisa till historisk och juridisk dokumentation. Enligt rapporten finns ingen grund för samernas äganderätt. Den finska staten kommer att använda sig av undersökningsresultatet för att försöka lösa frågan om markanvändning. Ryska Karelen Hösten 2006 offentliggjorde Greenpeace en rapport där man påstod att finska företag, inklusive Stora Enso, erhöll illegalt avverkat virke från ryska Karelen. Greenpeace huvudanklagelse var att myndigheterna hade misslyckats med att upprätthålla federal lag genom att inte kräva någon miljökonsekvensbeskrivning för skogsbruksplaner i regionen. Greenpeace påstod dessutom att två av Stora Ensos leverantörer hade avverkat på två platser där ingen miljökonsekvensbeskrivning hade genomförts och att en leverantör också hade föryngringsavverkat felaktigt och orsakat omfattande markskador på en plats. Stora Enso har som policy att endast acceptera virke som avverkats lagligt och företaget inledde därför omedelbart undersökningar på dessa platser. Stora Enso genomförde externa revisioner av avverkningsenheterna med hjälp av forskare från två ryska skogsforskningsinstitut, the Karelian Research Center och St. Petersburg Forest Research Institute, tillsammans med skogsmyndigheterna och leverantörer. Båda platserna reviderades också av en extern revisor. Slutsatserna av dessa revisioner var att virke hade avverkats i enlighet med avverkningstillstånd och därmed i linje med bestämmelserna i Karelen, även om myndigheterna inte hade krävt några miljökonsekvensbeskrivningar. Enligt den nya skogslagen krävs ingen statlig miljökonsekvensbeskrivning för skogsbruksplaner i Ryssland från 2007. Större fokus på trädplantager T rädplantager spelar en allt större roll i den globala industrivirkesproduktionen och Stora Enso främjar aktivt en hållbar plantageutveckling. Stora Ensos etablerade plantager i Brasilien består av det hälftenägda samriskprojektet Veracel och det nyligen förvärvade Arapoti. Koncernen har även plantageprojekt i Kina, Uruguay och södra Brasilien. Koncernen äger också små försöksplantager i Thailand. För närvarande kommer ca 5 % av det virke som Stora Enso använder från trädplantager. Andelen beräknas stiga när plantagerna i södra Brasilien, Uruguay och Kina börjar producera. Stora Ensos plantager har inrättats och sköts i första hand för att producera råvaror till massa- och pappersindustrin. De klassificeras som industriella snabbväxande trädplantager. Struktur, förvaltning och artsammansättning för dessa snabbväxande plantager skiljer sig avsevärt från ursprungliga skogar och ekolo- 18 STORA ENSO HÅLLBARHET 2006