Lappland Goldminers (GOLD.ST) Guldproduktion igång!

BOLAGSANALYS 10 mars 2009 Sammanfattning Lappland Goldminers (GOLD.ST) Guldproduktion igång! Lappland Goldminers har i och med förra årets förvärv av Blaikengruvan och Pahtavaaragruvan gått från prospekteringsbolag till producerande guldgruvbolag. Lista: Börsvärde: Bransch: VD: Styrelseordf: First north 571 MSEK Gruvor/Metall Kjell Larsson Ulf Ericsson Ett stigande guldpris och en förstärkt dollarkurs gör att de nya tillgångarna ser ut att nå en mycket god lönsamhet. Detta har skapat en stabil bas för bolaget att stå på inför uppbyggnad av gruvan vid Fäboliden och vidareutveckla övriga fyndigheter. Vi räknar med att Lappland Goldminers kommer att producera ca 1000 kg guld år 2009 vilket vid rådande guldpris betyder intäkter på knappt 300 miljoner kronor. Redeye Rating (0-10 poäng) Ledning Tillväxtpotential Lönsamhet Trygg Placering Investeringsläge 6,0 poäng 5,0 poäng 6,0 poäng 5,0 poäng 7,0 poäng Nyckeltal 2006 2007 2008 2009e 2010e Omsättning, MSEK 2 9 15 275 503 Tillväxt -33% 395% 60% 1 725% 83% EBITDA -14-9 -30 112 235 EBITDA-marginal -752% -93% -198% 41% 47% EBIT -17-13 -30 89 204 EBIT-marginal -895% -134% -198% 32% 41% Resultat före skatt -16-11 -31 87 202 Nettoresultat -16-11 -31 73 174 Nettomarginal -839% -114% -206% 27% 35% VPA n.m. -0,19 n.m. 1,02 2,44 VPA just n.m. -0,19 n.m. 1,02 2,44 P/E just n.m. -43,1 n.m. 7,8 3,3 P/S 299,9 60,6 37,9 2,1 1,1 EV/S 273,8 56,7 40,6 2,1 1,1 EV/EBITDA just -36,4-61,2-20,5 5,1 2,4 Fakta Aktiekurs (SEK) 8,0 Antal aktier (milj) 70,4 Börsvärde (MSEK) 571 Nettoskuld (MSEK) 40 Free float (%) 50,0 Dagl oms. ( 000) 200 Analytiker: Hjalmar Ahlberg hjalmar.ahlberg@redeye.se Erik Kramming erik.kramming@redeye.se Denna analys är baserad på Redeyes analyskoncept Analysgaranti/Uppdragsanalys. Redeye är en officiell Research Provider till Nasdaq/OMX. För mer information om Analysgaranti och Research Provider, se disclaimer i slutet av denna produkt. Redeye, Mäster Samuelsgatan 42, 10tr, Box 7141, 103 87 Stockholm. Tel +46 8-545 013 30. E-post: info@redeye.se

Redeye Rating: Bakgrund och definition Avsikten med Redeyes Rating är att den ska ge en bra bild av potential i förhållande till risk i aktien. Redeyes Rating utgörs av fem värderingsnycklar. Varje värderingsnyckel består av en sammanvägning av ett antal faktorer som värderas på en betygskala från 0 till 2 poäng (2 poäng: Bra/Utmärkt, 1 poäng: Godkänd/Tillfredsställande, 0 poäng: Dålig/Bristfällig). I Redeyes interna handbok specificeras på ett standardiserat sätt vad som krävs för varje enskilt faktorbetyg. I vissa fall kan en faktor viktas mer/mindre om den anses extra viktig/oviktig. Maxpoängen för en värderingsnyckel är 10 poäng (full cirkel=röd cirkel). Minpoängen är 0 poäng (tom cirkel=grå cirkel). Det är alltså det sammanlagda betyget som ligger till grund för Redeyes Rating av aktien, inte de individuella faktorbetygen. Ledning De faktorerna som utgör bedömning av ledningen är 1) historik, 2) branscherfarenhet, 3) marknadskommunikation och 4) motivation. Faktorn historik viktas dubbelt då denna faktor anses extra viktig. Tillväxtpotential De faktorerna som utgör bedömning av tillväxtpotential är 1) marknadsstorlek, 2) marknadstillväxt, 3) samarbeten, 4) produkt differentiering och 5) konkurrenssituation. Kriterierna väger lika tungt i den sammantagna bedömningen av värderingsnyckeln tillväxtpotential. Lönsamhet De faktorerna som utgör bedömning av lönsamhet är 1) stabil vinstutveckling, 2) bruttomarginal, 3) EBIT-marginal och 4) avkastning på eget kapital. Faktorn stabil vinstutveckling viktas dubbelt då denna faktor anses extra viktig. Trygg placering De faktorerna som utgör bedömning av trygg placering är 1) oberoende av enstaka händelser, 2) finansiell situation, 3) ägarstruktur, 4) teknologiplattform, 5) konjunkturkänslighet och 6) aktiens likviditet. Faktorerna oberoende av enstaka händelser och finansiell situation viktas med 1,5x då dessa faktorer anses extra viktig. Faktorerna ägarstruktur, teknikrisk, konjukturkänslighet och aktiens likviditet viktas med 0,5x. Investeringsläge De faktorerna som utgör bedömning av investeringsläge är 1) fundamental värdering, 2) relativvärdering, 3) trendmönster/tekniskt och 4) nyhetsflöde/triggers. Faktorn fundamental värdering viktas dubbelt då denna faktor anses extra viktig. 2

Inledning/Historik Genom två nyligen genomförda förvärv har Lappland Goldminers gått från prospekteringsbolag till producerande guldgruvbolag Lappland Goldminers är verksamma inom prospektering och gruvdrift med huvudinriktning mot guld. Det är först i år som bolaget blivit producerande genom två förvärv av Pahtavaaragruvan i Finland och Blaiken i Sverige. Tillsammans kommer dessa två gruvor att har en årlig guldproduktion på knappt 2000 kg guld. Med rådande guldpris och dollarkurs beräknas detta ge årliga kassaflöden på över 150 miljoner kronor under åtminstone de närmaste tre åren. Fäbolidenprojektet har potential att bli en av Skandinaviens största guldgruvor med en årlig anrikning på 4,6 miljoner ton malm Utöver de två producerande gruvorna är bolagets viktigaste tillgång Fäboliden som ligger utmed Guldlinjen i Västerbotten. Enligt den senaste malmberäkningen har Fäboliden en bevisad malmreserv (dagbrott) på 22,9 miljoner ton med ett guldinnehåll på 1,2 gram per ton motsvarande 27 ton guld. Därutöver beräknas en underjordisk sannolik malmreserv uppgå till 30,5 miljoner ton med ett guldinnehåll på 1,07 gram per ton motsvarande 33 ton guld. Vid en framtida gruvdrift planeras den årliga anrikningen uppgå till 4,6 miljoner ton malm vilket betyder en guldproduktion på knappt 5 ton per år. Kassaflödet för verksamheten beräknas uppgå till ca 700 miljoner kronor per år vilket betyder att den beräknade investeringskostnaden på ca 1,7 miljarder kronor är betald efter ca 2,5 års drift. Rådande finanskris har dock skjutit på investeringen och vi räknar med att gruvan som tidigast kan bli producerande år 2012. Lappland Goldminers har prospekterat ända sedan 1988 men listades på First North först år 2004 Lappland Goldminers har ursprungligen sina rötter i Lappland Minerals HB som år 1988 bildades för att finna moderklyften till ett guldförande block som hittats i Lyckseleområdet. År 1997 bildades Lappland Goldminers AB och efter diamantborrningar mellan 1997 2000 visar bolaget år 2001 en antagen mineraltillgång på 3,4 miljoner ton med en guldhalt på 1,36 gram per ton. Borrningarna fortsätter och ett år senare har kännedomen om fyndigheten ökat och en indikerad mineraltillgång på 16,6 miljoner ton med ett guldinnehåll på 1,38 gram per ton kan fastställas. Bolaget noteras sedermera på First North listan den 7 juni år 2004 där också bolaget är listat idag men en notering på Stockholmsbörsen är under planering. Sedan noteringen har bolaget tagit in ca 300 miljoner kronor i nyemissioner som främst använts till att driva Fäbolidenprojektet framåt. I november 2004 presenterades en ny beräkning av mineraltillgångarna som visade en känd mineraltillgång på 16,1 miljoner ton med ett guldinnehåll på 1,33 gram per ton och en indikerad mineraltillgång på 1,5 gram per ton. Projektet i Fäboliden har i dagsläget kommit långt och de tillstånd som behövs för gruvdrift samt bevisade malmreserver finns på plats vilket innebär att ett investeringsbeslut kan tas vid lämpligt marknadsläge. VD för Lappland Goldminers är sedan nyligen Kjell Larsson med bakgrund från bland annat Lundin Mining, Boliden och LKAB. Ledningen utgörs 3

förutom honom av Torbjörn Hansson som ekonomichef, Torbjörn Ylvén som process- och metallurgiansvarig samt Risto Virkkunen som chefsgeolog. Torbjörn Ylvén har bakgrund som bland annat driftschef över Bolidens smältverk Odda och Rönnskär. Risto Virkkunen kommer närmast från tjänsten som chefsgeolog vid LKABs gruva i Malmberget. En annan nyckelperson i ledningen är projektledaren Peter Törnkvist som tidigare haft samma position vid Bottniabanan. Lappland Goldminers målsättning är att bli Europas ledande guldproducent Lappland Goldminers målsättning är att bli Europas ledande guldproducent. Som grund för detta ligger dels bolagets två producerande tillgångar men minst lika viktigt är de tillstånd som bolaget erhållit under utvecklingen av Fäbolidenprojektet. Det är mycket svårt att erhålla miljötillstånd för anläggning av ett anrikningsverk och tillhörande sandmagasin. Detta märks inte minst av det långa arbete och den tid det tagit innan bolaget slutligen erhållit miljötillståndet. Ansökan lämnades in i april 2005 men tillståndet fick laga kraft i slutet av år 2008 och kan ej längre överklagas. Tillstånd har även fåtts för områdesplaner för industri samt energiproduktion, vilket är ytterligare en viktig del inför framtida gruvdrift. De två producerande guldgruvorna har lagt bra grund för framtida exploatering av bolagets övriga tillgångar Liksom för de tillstånd som erhållits för Fäboliden har Lappland Goldminers även kommit över viktiga tillgångar i form av Blaikenverket och Pahtavaara. Bolaget fogar över ytterligare ett antal fyndigheter i både Blaikenverkets och Pahtavaaragruvans närområde. Med rådande guldpriser är de relativt korta avstånd som malmen måste fraktas för att kunna anrikas vid befintligt verk lätt att räkna hem. Det krävs dock ytterligare prospektering i närområdena innan det kan bli aktuellt att exploatera tillgångarna. Sannolikt är det först framåt år 2010 eller 2011 som det kan bli aktuellt att kunna bryta malm i andra tillgångar kring de befintliga anrikningsverkens närområden. Genom en nyligen slutförd riktad emission har dessutom bolaget tillräckliga finanser för finansiera uppstarten av Blaikenverket. Emissionen tillförde ca 50 miljoner kronor vilket, baserat på nettoskulden i utgången av kvartal 3, betyder att bolaget har en nettokassa på ca 20 miljoner kronor. Lappland Goldminers har således inför år 2009 genom produktionsstart av gruvorna vid Pahtavaara och Blaiken skapat en stabil grund att vidareutveckla sina övriga fyndigheter samt skapat bättre förutsättningar för en kommande anläggning av gruvan vid Fäboliden. 4

Gruvtillgångar Det höga guldpriset och den stigande dollarkursen betyder stark lönsamhet för Lappland Goldminers gruvor Lappland Goldminers största tillgång består av Fäbolidenprojeketet. Projektet är redo för ett investeringsbeslut men pågående finanskris och de nyligen förvärvade och producerande tillgångarna har skjutit detta framåt i tiden. Dock har guldpris och dollarkurs utvecklats i en fördelaktig riktning vilket gör att en uppdaterad lönsamhetsstudie sannolikt kommer visa en bättre investeringskalkyl än tidigare för projektet. Dessutom innebär det rådande ekonomiska klimatet att driftskostnaderna har gått ned och påverkar lönsamheten positivt. Detta gäller även för de maskiner som måste införskaffas för anrikning och brytning vilket sannolikt har minskat den initiala investeringen för projektet. Bolagets två producerande gruvor i Pahtavaara och Blaiken har också förbättrat bolagets möjligheter att delvis lånefinansiera kommande investeringar. Bägge gruvorna kommer under året visa positivt kassaflöde vilket därutöver kan utnyttjas för att vidareutveckla Fäboliden. Vi går nedan igenom bolagets tre viktigaste tillgångar (Blaiken, Fäboliden och Pahtavaara) samt beskriver övriga projekt övergripande. Kartan nedan visar bolagets fyndigheter som främst ligger längsmed Guldlinjen i Västerbotten. Flertalet av Lappland Goldminers fyndigheter ligger längsmed Guldlinjen i Västerbotten Fäboliden Fäboliden upptäcktes av Lappland Goldminers grundare och prospekterare Torbjörn Grahn, Jan-Åke Unée och Eric Sjölund. Guldhalten i området är relativt låg men tillgången är stor och eftersom fyndigheten är bred och regelbunden finns det möjlighet att utvinna guldet till låg kostnad. Den malmreserv och mineraltillgång som finns fastställd visar på halter på i snitt 1,1 gram per ton. För att kunna bryta den låghaltiga malmen kommer malmen brytas i storskaligt dagbrott under de första fem åren och därefter 5

med en teknik kallad skivrasbrytning. Tekniken har framgångsrikt utnyttjats av bland annat LKAB i Kiruna. Lappland Goldminers har också anställt personal med erfarenhet från just LKAB vilket Redeye ser som positivt. Lappland Goldminers har ökat mineraltillgångarna väsentligt under åren och kan nu presentera en bevisad malmreserv Kärnborrningen i Fäboliden uppgår till 296 borrhåll på totalt 55 700 borrmeter. Sedan kärnborrningen påbörjades 1993 har tillgången successivt ökat och idag finns en bevisad malmreserv (dagbrott) på 22,9 miljoner ton med ett guldinnehåll på 1,2 gram per ton motsvarande 27 ton guld. Därutöver beräknas en underjordisk sannolik malmreserv uppgå till 30,5 miljoner ton med ett guldinnehåll på 1,07 gram per ton motsvarande 33 ton guld. Detta är en stor ökning mot år 2001 då en första beräkning av mineraltillgången presenterades. I februari 2001 kunde en antagen mineraltillgång på 3,4 miljoner ton malm med ett guldinnehåll på 1,36 gram per ton visas. Därefter har en omfattande borrprogram skett vilket successivt ökat storleken på fyndigheten. Tabellen nedan visar hur mineraltillgång och guldhalt utvecklats sedan år 2001. Utveckling för fyndigheten vid Fäboliden 70 1,9 60 Mineraltillgåmg, miljoner ton 50 40 30 20 10 1,7 1,5 1,3 1,1 0,9 Guldhalt, g/ton Underjord (Mineraltillgång) Antagen Indikerad Känd Malmreserv (Dagbrott och Underjord) Guldhalt 0 0,7 Källa: Lappland Goldminers, Redeye Provbrytningar i Fäboliden har visat markant högre halter än vad som förväntades Som tabellen visar har storleken av fyndigheten ökat ordentligt sedan år 2001. Å andra sidan har guldhalten minskat i takt med att malmtonnaget har ökat. Samtidigt har provbrytningar i Fäboliden visat bättre halter än vad som indikeras av malmberäkningen. Under anrikningstester år 2005 visade sig guldinnehållet vara hela 3,3 g/ton, mot förväntade 1,5 g/ton. Det är inte helt ovanligt att ett annat resultat uppnås vid anrikning jämfört med borrning men något slutgiltigt svar på vad detta berott på finns ännu inte. Det är inte troligt att så pass stora förbättringar kan väntas överlag då 6

lokala variationer finns i malmen. Samtidigt ger det ändå en viss trygghet som tyder på att rådande beräkning åtminstone inte överskattar potentialen i malmen. Fäboliden gruvan har en förväntat livslängd på minst 12 år baserat på befintliga malmreserver Den idag sannolika och bevisade malmreserven ger en livslängd för gruvan på 12 år varav de första fem sker i dagbrott. Anrikningsverket har dock en livslängd på över 25 år. Sandmagasinet är designat för att klara 50 år med 5 miljoner ton sand per år. Detta kan dock utökas ytterligare 50 år. Tanken är att anrikningsverket skall kunna utnyttjas vid framtida exploatering av bolagets och övriga fyndigheter i närområdet. Det kommer troligen bli svårt för andra aktörer att erhålla tillstånd för att bygga ytterligare anrikningsverk vid guldlinjen. Därmed kan det bli aktuellt för dessa aktörer att processa sin malm vid Fäboliden. Pahtavaaragruvan har tidigare drivits av TerraMining och Scanmining Pahtavaaragruvan Lappland Goldminers köpte Pahtavaaragruvan av konkursboet för Scanmining för 3,1 miljoner euro i april förra året. Redeye anser att bolaget kom över tillgången till ett mycket bra pris, särskilt med tanke på den fördelaktiga utveckling av dollarkurs och guldpris som skett därefter. Pahtavaaragruvan ligger i finska Lappland nära staden Sodankylä, som ligger ca 20 mil norr om Rovaniemi. Det var ursprungligen finska Geologiska Forskningscentralen (GTK) som upptäckte fyndigheten som därefter prospekterades av Terra Mining som därpå övertogs av Scan Mining. Gruvan var i drift under 1996 till 2000 och brytning skedde då i dagbrott. Perioden präglades dock av ett fallande guldpris som under 1996 låg kring 400 dollar för att successivt sjunka ned mot knappt 300 dollar under 1999 2000. Lönsamheten i gruvan var därmed inte tillräcklig och gruvan stängdes. Enligt Scan Mining uppgick anrikningskapaciteten till ca 46 000 ton malm per månad. Brytningen skedde vid nivåer mellan 0 30 meter under havsytan. Lappand Goldminers kommer att bryta malm kring nivåer vid 60 meter under havsytan, vilket motsvarar ca 300 meter under markytan. Då Scanmining drev gruvan nådde den tidvis inte full kapacitet vilket av bolaget förklarades av svårighet att rekrytera personal och hitta resverdelar. Vid brytning av mindre malmkroppar har halten understigit förväntningar men vid större malmkroppar blev utfallet bättre. När Scanmining närmade sig konkurs i slutet av år 2007 slutade de borra för utökning av malmreserven. Guldhalterna minskade också och låg i augusti och september under samma år vid 1,7 respektive 1,6 gram. Produktionen uppgick då till ca 50 kg guld per månad. Lappland Goldminers har än så länge släppt relativt lite information om Pahtavaaragruvan. En egen beräkning av malmreserven har dock gjorts som visar en bevisad malmreserv på 0,5 miljoner ton med ett guldinnehåll 7

på 2,5 gram per ton. Därutöver finns en sannolik malmreserv på 0,25 miljoner ton med ett guldinnehåll på 2,5 gram per ton. En känd och indikerad mineraltillgång på 0,33 miljoner ton har också identifierats med ett guldinnehåll på i snitt 1,9 gram per ton. Den bevisade och sannolikt malmreserven ger en livslängd på tre år för Pahtavaaragruvan Brytningsplanen för Lappland Goldminers innebär att 0,4 ton malm kommer brytas i gruvan och 0,1 ton malm kommer tas från låghaltigt material från gråbergsupplaget. Därmed utnyttjas anrikningsverkets kapacitet på 0,5 miljoner ton per år till fullo. Guldproduktionen väntas bli ca 900 kg per år och uppstarten skedde i slutet av december år 2008 med full produktion av guld från och med halvårsskiftet 2009. Det finns också fyndigheter i Pahtavaaras närområdet, både under bolagets kontroll och andra, som på vid brytning kan anrikas vid Pahtavaara. Blaiken köptes av Scanmining och väntas producera ca 900 kg guld per år från och med år 2009 Blaiken och Svartträsk Blaikenverket och gruvorna i Blaiken samt Svartträsk köptes även de av konkursboet för Scanmining. Köpeskillingen uppgick till 40 miljoner kronor, vilket kan jämföras med det bokförda värdet på 700 miljoner kronor. Avtalet innebär att Lappland Goldminers initialt erlade 10 miljoner kronor och kommer under den närmaste treårsperioden att betala resterande belopp genom tre avbetalningar på 10 miljoner kronor. Liksom för Pahtavaaragruvan anser Redeye att Lappland Goldminers kommit över tillgången till ett mycket bra pris. Scanmining har uppskattat den månatliga kapaciteten vid anrikningsverket till 90 000 ton malm per månad. Scanmining nådde dock bara upp till nivåer kring 40 000 50 000 ton per månad. Scanmining producerade zink- och blyslig vid Blaiken medan Lappland Goldminers initialt kommer att producera guld från malm bruten i guldgruvan vid Ersmarksberget. Initialt kommer Lappland Goldminers att bearbeta redan bruten malm för att därefter bryta guld ur dagbrottet. På sikt kommer även malm att brytas underjord. Lappland Goldminers har ännu inte presenterat någon egen bedömning av malmreserver och mineraltillgångar för Ersmarksberget. Den information som fanns tillgänglig från Scanmining uppvisade en bevisad dagbrottsmalmreserv på 0,135 miljoner ton med ett guldinnehåll på 2,21 g/ton och en sannolik på 0,18 miljoner ton med ett guldinnehåll på 4,9 g/ton. För underjordsgruvan beräknades en bevisad malmreserv på 0,150 miljoner ton med ett guldinnehåll på 4,64 gram per ton och en sannolik malmreserv på 0,385 miljoner ton med ett guldinnehåll på 4,62 g/ton. Lappland Goldminers har vid utvärdering av gruvan gjort egna beräkningar, detta eftersom malmberäkningen från Scanmining i efterhand ifrågasatts. Tidigare beräkning ger ändå en viss indikation på vilka guldhalter som finns i gruvan. 8

Lappland Goldminers har idag en intern plan som bygger på minst 15 månaders produktion vid Blaikenverket. Denna tros dock kunna utökas till ca tre år med en investering på under 10 miljoner kronor. Kapaciteten för anrikningsverket uppgår till 1,5 miljoner ton malm per år. Bolaget räknar med att kunna producera 900 kg guld per år med start under inledningen av år 2009. Lappland Goldminers äger även ett flertal fyndigheter i tidigt prospekteringsskede i Fäbolidens närområde Övriga tillgångar Lappland Goldminers har utöver ovanstående tre huvudprojekt även ett antal fyndigheter som är i tidig prospekteringsfas. De flesta av projekten ligger liksom Fäboliden längs med Guldlinjen i Västerbotten och framtida brytning av malm från fyndigheterna skulle kunna anrikas vid Lappland Goldminers anrikningsverk vid Blaiken eller det planerade anrikningsverket vid Fäboliden. Vi går nedan igenom projekten övergripande. Gubbträsk Gubbträsk ligger strax sydöst om Blaikenverket längsmed guldlinjen. Fyndigheten har en antagen mineraltillgång på 0,7 miljoner ton med ett guldinnehåll på 1,6 gram per ton som presenterades 13 juni 2007. Därutöver finns 2,1 miljoner ton innehållandes silver med en halt på 11 gram per ton, zink med en halt på 1,2 procent och bly med en halt på 1,1 procent. Knaften Knaften ligger 15 km utanför Lyckesele och har tidigare prospekterats av bland annat Barrick Gold. Inklusive borrning som gjorts före Lappland har 11 685 meter borrats fördelat på 76 borrhål. Borrningarna har pågått mellan 1995 till 2008. Som högst har halter på drygt 3 g/ton påträffats. Vid eventuell framtida exploatering kommer brytning ske i underjordsgruva och anrikning vid Fäboliden. Sandviksträsk Prospekteringen i Sandviksträsk är i ett tidigt skede och under år 2007 borrades 11 kärnborrhål på 1491 meter. Borrningen påvisade en 400 meter lång guldmineralisering med delvis höga guldhalter. Mineraliseringen har under år 2008 borrats med sex kärnborrhål men resultatet av detta har ej ännu presenterats. I Stortjärnhobben har guldförande block med en guldhalt på 99 gram per ton påträffats Stortjärnhobben Området ligger 6,5 mil ifrån Fäboliden och framtida brytning av malm kommer att kunna anrikas vid Fäboliden. Lappland Goldminers har erhållit en bearbetningskoncession för området efter att beslutet först överklagades av Vapstens Sameby. Någon mineraltillgång har ännu inte beräknats men totalt finns 59 borrhål omfattande 5950 meter. Guldförande block med 9

guldhalt på 99 gram per ton har påträffats och vid borrhållen har halter på upp till 7,3 gram per ton påträffats. Framtida anrikning skulle kunna ske vid antingen Blaikenverket eller Fäboliden. Tjålmträsk Fyndigheten vid Tjålmträsk ligger nordost om Blaiken och borrning har skett i området under år 2007. Totalt har 40 diamantborrhål gjorts om totalt 4972 meter. Guldhalterna i borrkärnorna låg kring 0,5 till 4,3 gram per ton. Haveri i Finland förvärvades år 2007 och en känd+indikerad mineraltillgång innehållandes 9,4 ton guld har presenterats Haveri Haverifyndigheten förvärvades av Lappland Goldminers i april 2007 av det kanadensiska bolaget Northern Lion Corporation. Köpeskillingen uppgick till 63 miljoner kronor och motsvarade vad den tidigare ägaren investerat i prospektering. Haveri ligger i Finland strax norr om Tammerfors och för framtida exploatering av fyndigheten finns eventuellt möjlighet att utnyttja Dragon Minings anrikningsverk för Orivesigruvan. Dragon Mining utnyttjar endast hälften av kapaciteten hos anrikningsverket idag. En beräkning av mineraltillgången presenterades av Lappland Goldminers i juli 2007. Vid en cut-off på 1,0 gram per ton uppgår den kända och indikerade mineraltillgången till 6,9 miljoner ton med ett guldinnehåll på 1,37 gram per ton. Vid en cut-off på 0,5 gram per ton uppgår mineraltillgången till 24,7 miljoner ton med ett 0,89 gram per ton. Intressant att nämna gällande finansiering av fortsatt utveckling av Haveriområdet är att finska staten kan komma att ge bidrag för detta. Gruvindustrin är under tillväxt i Finland och skapar många jobb. Staten här därför beslutat att vara med att stödja industrin med uppbyggnad av infrastruktur. Planen är att sätta av omkring 600 miljoner euro för ändamålet. Bland de svenska bolagen har det First North noterade Endomines som äger Pampalogruvan i Finland har nyligen erhållit 2,5 miljoner euro som bidrag för uppbyggnad av Pampalo. Detta motsvarar omkring 10 procent av den totala investeringen. 10

Produktion och prognoser Lappland Goldminers Grundbulten för värdering av Lappland Goldminers är guldpriset. Vid rådande nivåer kring ca 950 dollar per uns är både Pahtavaara och Blaiken av allt att döma mycket lönsamma även om vi får detta svart på vitt först under H1 2009. Redeye använder sig av konsensusprognoser från Bloomberg gällande guldpris i våra finansiella prognoser för bolagets gruvor. Tabellen nedan visar Bloombergs sammanställning av guldprisprognoser från ledande globala investmentbanker. En högst väsentlig parameter för Lappland Goldminers är guldpriset som haft en stark utveckling och väntas handlas kring höga nivåer även framöver Guldprisprognos, Bloomberg Konsensus 2009 2010 2011 2012 Guld, USD / Oz 964 983 937 1015 Källa: Bloomberg, Redeye Research Investmentbanken Goldman Sachs höjde nyligen sin guldprisprognos för år 2009 till 1000 dollar per uns. Bland de bakomliggande faktorerna till en fortsatt uppgång för guldpriset nämns den ökade efterfrågan för guld i flera olika former. Dels genom fysiskt guld men även genom en tilltagande efterfrågan via ETF:er och terminskontrakt där investerare utnyttjar guldet som en värdesäkrare i de oroliga finansiella tider som rådet. En intressant notering som de också gör är att den tidigare omvända korrelation som funnits med dollar och guld har brutits vilket betyder att guldpriset har stigit även mot exempelvis kronan. I diagrammet nedan visas utvecklingen för guldpriset i dollar samt i euro under den senaste 12-månadersperioden. Guldpris i dollar och euro, pris per uns 1100 1000 900 800 700 600 500 400 USD / Oz EUR / Oz Källa: Bloomberg, Redeye Research Som diagrammet visar är guldpriset mätt i euro på toppnivåer medan priset i dollar ännu inte nått över tidigare topp vid 1000 dollar. 11

Teknisk analys av guldpriset i dollar Guldet är i en långsiktigt stigande trend med en viktig stödnivå vid 700 dollar och motstånd vid ca 1000 dollar per uns. I början av år 2008 toppade guldet strax över 1000-dollarsnivån varefter kurstopparna framtill nyligen skedde på successivt lägre nivåer. Den uppgång vi sett på sistone indikerar att någon toppformation ännu ej skapats i och med att den fallande trendlinje som kunde dras utmed kurstopparna nu brutits. 1000- dollarsnivån utgör nästa viktiga nivå att bryta för att bekräfta den stigande trenden. Veckokursdiagram över guldpris i dollar Guldet har nyligen visat tecken nya styrketecken efter att ha visat svaghet under år 2008 Valutapåverkan Även dollarkurs är av stor vikt för Lappland Goldminers lönsamhet. Pahtavaaragruvan har kostnader i euro och Blaiken har kostnader i svenska kronor. Guldpriset sätts samtidigt i dollar vilket betyder att en försvagning av ovanstående valutor betyder att kostnaden minskar relativt guldpriset (kostnaden i dollar blir lägre). Fram till slutet av förra året har guldpris och dollar korrelerat vilket inneburit att effekten ovan varit relativt begränsad. På sistone har dock både guldpris och dollar stigit vilket är gynnsamt för Lappland Goldminers. I våra beräkningar använder vi spotkurser för valutorna. 12

Prognos för Lappland Goldminers Lappland Goldminers Vi räknar med att Lappland Goldminers kommer att producera totalt 1000 kg guld under år 2009. Av detta är ca 600 kg hänförlig till Pahtavaara medan Blaiken väntas bidra med 400 kg. Vi har även gjort en beräkning för Fäbolidenprojektet med produktionsstart år 2012. Redeye räknar med att Lappland Goldminers producerar ca 1600 kg guld under år 2009 varav ca 700 kg kommer från Pahtavaara Pahtavaara Scanmining räknade år 2006 med att Pahtavaara skulle generera ett rörelseresultat kring 30 miljoner kronor per år. Lappland Goldminers har uppgett att cashcost för gruvan väntas uppgå till 480 dollar per uns. Detta vid en dollarkurs på 8,1 SEK/USD. Räknat per ton väntas kostnaderna uppgå till ca 5 euro per ton för anrikning och ca 25 euro per ton för brytning. Med den malmreserv och mineraltillgång som presenterats hittills kan produktion ske i tre år i Pahtavaaragruvan. Med en investering på runt 25 miljoner kronor bör dock malmreserven kunna utökas och skapa förutsättningar för en rullande framförhållning på ca fem år. I våra prognoser räknar vid med att bolaget under 2009 och 2010 investerar 15 respektive 10 miljoner kronor som leder till att gruvan kan drivas fram till år 2013. Vi ser dock inte detta som något tak på hur lång driftiden för gruvan kan bli då något slut på mineraliseringen ännu inte setts. Tabellen nedan visar Redeyes prognos för Pahtavaaragruvan mellan år 2009 till 2013. Pahtavaara prognos 2009 2010 2011 2012 2013 Bruten malm, mton 0,4 0,5 0,5 0,5 0,5 Guld halt g/t 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Utbyte (%) 85 90 90 90 90 Producerat guld (kg) 595 900 900 900 900 Avgår till smätverk (%) 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 Sålt guld (ounce) 18 842 28 501 28 501 28 501 28 501 Guldpris $ / ounce 964 983 937 1 015 900 Intäkter (MSEK) 169 261 248 269 239 Cash Cost $ / Ounce 618 552 552 662 662 Operativa kostnader -108-146 -146-176 -176 Kassaflöde från rörelsen 61 114 102 94 63 Capex -15-10 -2-2 -1 Avskrivningar -10-13 -15-5 -6 Skatt (28%) -14-28 -24-25 -16 NOPLAT 37 73 63 63 41 FCF 32 76 76 67 46 Källa: Redeye Research Som tabellen visar blir gruvan mycket lönsam vid rådande dollarkurs och guldpris. Även efter investeringar för utökning av malmreserven kan bolaget visa ett positivt kassaflöde. Vi har i tabellen räknat med en 13

schablonskatt på 28 procent. Det finns dock upparbetade förlustavdrag och någon skatt kommer troligen inte att betalas under år 2009. Blaiken kommer startas upp under 2009 och vi räknar med en guldproduktion på 550 kg under året Blaiken Lappland Goldminers har inte släppt någon detaljerad information för Blaikenverket och gruvan vid Ersmarksberget. Bolaget räknar med en årlig produktion på 900 kg guld per år till en cash cost på 400 450 dollar per uns. Detta skall generera en årlig nettovinst på 40 miljoner kronor enligt bolaget. Baserat på den positiva utvecklingen för guldpris och dollar räknar vi med att resultatet kan bli något bättre än detta. Redeye räknar med att gruvan ger ett nettoresultat på ca 70 miljoner kronor per år med rådande guldpris och dollarkurs. Därutöver har bolaget skattemässiga underskottsavdrag på ca 75 miljoner kronor vilket ökar vinsten ytterligare. Vi räknar med tre års drift och ett investeringsbehov på totalt 25 miljoner kronor under perioden. Detta är sannolikt försiktigt räknat på antal år i drift då bolaget uppger att det finns goda prospekteringsmöjligheter samt eftersom vissa av bolagets befintliga prospekteringsobjekt bör kunna utnyttja verket för framtida anrikning. Tabellen nedan visar våra beräkningar för Blaiken under kommande treårsperiod. Blaiken prognos 2009 2010 2011 Producerat guld (kg) 402 900 900 Avgår till smätverk (msek) 10,1 22,5 22,5 Sålt guld (ounce) 12 926 28 936 28 936 Guldpris $ / ounce 964 983 937 Intäkter (MSEK) 106 242 230 Cash Cost $ / Ounce 450 450 450 Operativa kostnader -54-121 -121 Kassaflöde från rörelsen 52 121 109 Capex -15-5 -5 Avskrivningar -13-18 -20 Skatt (28%) -11-29 -25 NOPLAT 28 74 64 FCF 26 87 79 Källa: Redeye Research Vinsten väntas bli knappt 90 miljoner kronor år 2010 då full kapacitet utnyttjas vid ett guldpris på 983 dollar per uns och en USD/SEK kurs på 9,3 kronor. 14

Fäboliden är Lappland Goldminers största projekt och investeringen för projektet uppgår till ca 1,7 miljarder kronor Fäboliden Investeringen för att anlägga en gruva vid Fäboliden beräknades i den feasabilitystudie som presenterades i april 2008 att uppgå till ca 1,5 miljarder kronor för anrikningsverket och ca 240 miljoner kronor för utrustning till dagbrottsgruvan. Kostnaderna för brytning och anrikning vid Fäboliden beräknades i feasabilitystudien uppgå till 41 kronor per ton för anrikning och 10,5 kronor per ton för brytning i dagbrott. Vid brytning i underjordsgruvan väntas kostnaden uppgå till 50 kronor per ton. Metoden som kommer användas kallas skivrasbrytning och är lämplig eftersom fyndigheten är bred och regelbunden. Tekniken används framgångsrikt av LKAB i kiruna. Tekniken ger låga kostnader vilket är lämpligt eftersom halterna i Fäbolidens fyndighet är av relativt låg halt. Tabellen nedan visar vår prognos för Fäboliden som baseras på de kostnader som beräknades i feasabilitystudien men har uppdaterats med våra guldpriser och en högre dollarkurs. Fäboliden prognos SEKm 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2023 Bruten malm, mton 0,0 0,0 4,6 4,6 4,6 4,6 4,6 4,6 4,6 2,9 Guld halt g/t 1,1 1,4 1,2 1,1 1,3 1,3 1,3 0,7 Silverhalt g/t 2,5 2,5 2,3 2,5 2,7 2,4 3,3 3,3 Utbyte (%) 84,0 89,0 84,0 84,0 84,0 84,0 84,0 84,0 Producerat guld (kg) 4 250 5 732 4 444 4 328 4 869 4 830 4 830 1 608 Avgår till smätverk (%) 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Sålt guld (ounce) 135 694 182 981 141 862 138 161 155 431 154 198 154 198 51 328 Guldpris $ / ounce 1 015,0 900,0 900,0 900,0 900,0 900,0 900,0 900,0 Sålt silver ounce 184 303 182 100 171 820 186 506 196 785 172 554 243 779 152 761 Silverpris $ / ounce 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 Intäkter (MSEK) 1 305 1 555 1 210 1 181 1 327 1 313 1 322 450 Cash Cost $ / Ounce -293-257 -307-322 -270-292 -292-553 Operativa kostnader -370-437 -405-414 -390-419 -419-264 Kassaflöde från rörelsen 935 1 118 805 767 937 894 904 186 Capex -800-950 0 0 0-45 -106-30 -28 0 Avskrivningar 0 0-117 -117-117 -117-117 -117-117 -117 Skatt (28%) 0 0-229 -280-193 -182-230 -218-220 -19 NOPLAT 0 0 589 721 496 468 590 560 567 50 FCF -800-950 706 838 612 540 601 647 655 166 Källa: Redeye Research Med ett årligt kassaflöde på ca 700 miljoner kronor kan dock investeringen återbetalas snabbt De investeringskostnader som används i kalkylen ovan har sannolikt minskat något då efterfrågan på gruvutrustning har minskat i och med det rådande ekonomiska läget. Driftskostnaderna har sannolikt fallit något likaså, pga av nedgången i oljepris som utgör en del av brytningskostnaderna. I kalkylen räknar vid med 28 procents skatt vilken dock kommer bli lägre under de första åren pga de förlustavdrag som finns och de investeringar som gjorts och kommer att göras. 15

Värdering Vi värderar Lappland Goldminers med dels DCF-värdering samt gör en jämförande värdering med andra guldproducenter Vi värderar Lappland Goldminers dels genom en diskonterad kassaflödesberäkning av gruvorna vid Pahtavaara och Blaiken samt för Fäbolidenprojektet. Övriga områden har vi ej tillsatt något värde då de endast är i tidig prospekteringsfas. Vi tar dock upp Haveriprojektet till anskaffningsvärde eftersom fyndigheten utvecklats positivt sedan den köptes samt pga att guldpriset stigit sedan förvärvet gjordes. Tabellen nedan visar en sammanställning över DCF-värderingen av Lappland Goldminers. Värderingssammanställning Tillgång Värderingsmetod Värde, MSEK Värde per aktie Fäboliden DCF 1 464 20,8 Pahtavaara DCF 218 3,1 Blaiken DCF 153 2,2 Haveri Anskaffningsvärde 63 0,9 Räntebärande skulder -48-0,7 Kassa 8 0,1 SUMMA 1 858 26,4 Källa: Redeye Research Den största delen av bolagets värde finns i Fäbolidenprojektet Värderingen indikerar ett motiverat värde på 21 kronor per aktie. En större del (70 procent) utgörs av Fäboliden som ännu inte nått produktion, vilket ökar risken i värdet. Innan något investeringsbeslut tas kommer aktien också sannolikt handlas med en rabatt mot det motiverade värdet. Värderingen av Pahtavaara och Blaiken är säkrare även om en osäkerhet finns då några resultat av produktionen ännu inte publicerats. Utifrån de värden vi beräknar betyder ovanstående att marknaden sätter ett mycket lågt värde på Fäboliden. Därutöver finns möjligheter till vidare utökning av malmreserven i både Ersmarksberget (Blaiken) och Pahtavaara. Skulle livslängden på de två gruvorna dubblas till sex respektive tio år ger indikerar DCF-modellen värde på 5,2 kronor för Blaiken och 4,8 kronor för Pahtavaara. Tabellen nedan visar hur värdet varierar beroende på guldpris och dollar. Känslighetsanalys DCF värdering Guldpris 1000 900 800 700 Dollarkurs 9,0 35,7 26,8 17,8 8,9 8,5 30,9 22,5 14,0 5,6 8,0 26,1 18,1 10,2 2,3 7,0 16,4 9,5 2,6-4,4 Källa: Redeye Research 16

Som tabellen visar är värdet mycket känsligt för förändringar i guldpris och dollar. Vid ett pris under 700 dollar i kombination med en dollarkurs vid 7 kronor blir värdet negativt. Detta beror dock till störst del pga att investeringen i Fäboliden inte blir lönsam vid nivåerna. Både Pahtavaara och Blaiken är lönsamma vid en dollarkurs på 7 och ett guldpris på 700 dollar per uns. Relativvärdering I och med att Lappland Goldminers blir ett producerande guldbolag i år och därutöver ett lönsamt sådan, är det relevant att göra en jämförande värdering med andra producerade guldbolag. På Stockholmsbörsen finns inga renodlade guldbolag som har produktion varför vi valt att titta på några större globala guldproducenter. Eftersom Fäboliden ännu ej producerar visar tabellen nedan endast en jämförelse utifrån de producerande tillgångarna. Relativvärdering Bolag EV/EBITDA 2009 2010 Barrick Gold 10,7 10,3 Agnico Eagle 40,5 14,2 IAMGOLD 9,9 10,5 Gold Fields 6,1 6,7 Lappland Goldminers 3,4 3,3 Källa: Bloomberg, Redeye Research Lappland Goldminers värderas lägre än större globala guldproducenter Rabatten jämfört med stora bolag är omotiverat hög anser Redeye. Gruvor i Finland anses av Fraser Institute ha den lägsta investeringsrisken i hela världen, vilket talar för en premievärdering framöver. Vid driftstart av Fäboliden skulle Lappland Goldminers tillsammans med befintliga gruvor visa ett EBITDA-resultat på ca 1 miljard kronor. Räknat på att investeringen uppgår till 1,5 miljarder ger det en framtida EV/EBITDA multipel på 2x vilket med andra ord betyder att bolagsvärdet är återbetalt efter två års drift. Ett annat sätt att värdera Fäboliden är att titta på marknadsvärde i förhållande till antal uns guld i mineraltillgången. I en nyligen genomförd analys av Bank of Montreal värderas prospekteringsbolag i snitt till 59 dollar per uns guld. Detta indikerar ett värde på ca 1,4 miljarder kronor för enbart Fäboliden. Det skall också påpekas att en större del (ca 1,7 miljoner uns eller 70 procent av mineraltillgångarna) har klassats som malmreserver. Värdet på dessa är flera gånger högre än mineraltillgångar vilket talar för en högre värdering. 17

Investeringssammanfattning Lappland Goldminers Sammantaget anser vi att Lappland Goldminers är intressant ur ett risk/reward perspektiv. De två producerande tillgångarna ger en stabilitet i verksamheten medan en stark tillväxt kan nås genom uppbyggnad av Fäboliden, samt vidareutveckling och framtida brytning av fyndigheter i närhet till något av bolagets anrikningsverk. För uppbyggnaden av Fäboliden krävs visserligen en stor investering och tillgången på kapital är i dag begränsad. Med dagens guldpris och rådande dollarkurs kan dock investeringen räknas hem på väldigt kort tid. Detta bör öka chanserna väsentligt för att kunna erhålla det kapital som behövs för uppbyggnad av Fäboliden. Därutöver har guldgruvprojekt kategoriserats som infrastrukturprojekt i Finland vilket innebär att Lappland Goldminers projekt i Finland kan få möjlighet till bidrag från finska staten. Detta är främst intressant för Haveriprojektet som i dag är i prospekteringsfas. Det stora beroendet av guldpriset gör samtidigt investeringen långt ifrån riskfri. Å andra sidan har guldpriset generellt inte någon positiv korrelation med börsen varför aktien är intressant som ett hedgningsalternativ i oroliga tider. Med en förväntad nettovinst på omkring 65 miljoner kronor och ett börsvärde på ca 500 miljoner är också värderingen låg. Det är dock först i år som vi faktiskt får se hur de två omstartade guldgruvorna i Pahtvaara och Blaiken presterar. Det finns därmed risk för besvikelse gällande hur mycket guld som faktiskt kommer att produceras och till vilken lönsamhet. De två första kvartalen under året utgör därmed intressanta triggers för Lappland Goldminers-aktien. Visar bolaget på en guldproduktion enligt prognos ser vid tydlig potential för en högre värdering av aktien i år. 18

Sammanfattning Redeye Rating Redeyes Rating utgörs av fem värderingsnycklar. Varje värderingsnyckel består av en sammanvägning av ett antal faktorer som värderas på en betygskala från 0 till 2p. Maxpoängen för en värderingsnyckel är 10 poäng. Ratingförändringar i denna rapport: Detta är första gången som Redeye sätter rating på Lappland Goldminers Ledning 6,0p Kommentar: Utvecklingen av projektet vid Fäboliden har utfallit väl men investeringsbeslutet har skjutits framåt pga finanskris och förvärv av producerade tillgångar. Ledning och nyckelpersoner har lång erfarenhet från branschen. Tillväxtpotential 5,0p Kommentar: Lappland Goldminers besitter ett flertal områden där prospekteringen ännu bara är i sin linda. Projekt i produktion eller nära produktion har också potential för utökning av malmbasen. Lönsamhet 6,0p Kommentar: Bolaget har först under år 2009 blivit producerande. Lönsamheten bör bli hög med ett högt guldpris och låga investeringar i tillgångar. Trygg placering 5,0p Kommentar: Guldpris och dollarkurs är avgörande för bolagets lönsamhet. Efter en nyligen genomförd private placement är den finansiella ställningen godkänd samt bör förbättras ytterligare under året genom bolagets producerande guldgruvor. Investeringsläge 7,0p Kommentar: Lappland Goldminers värderas lågt i förhållande till den vinst som väntas genereras under de närmaste åren. Ett ökat intresse har också synts för aktien och trenden är stigande. Positiva triggers utgörs av kvartalsrapporter år 2009. 19

Resultaträkning, MSEK 2006 2007 2008 2009e 2010e Omsättning 2 9 15 275 503 Summa rörelsekostnader -16-18 -45-162 -267 EBITDA -14-9 -30 112 235 Avskrivningar -3-4 0-23 -31 EBIT -17-13 -30 89 204 Resultatandelar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella intäkter 1 2 0 0 0 Finansiella kostnader 0 0-1 -2-2 Resultat före skatt -16-11 -31 87 202 Skatt 0 0 0-14 -28 Nettoresultat -16-11 -31 73 174 Resultaträkning just, MSEK 2006 2007 2008 2009e 2010e Jämförelsestörande poster 0 0 0 0 0 EBITDA just -14-9 -30 112 235 EBIT just -17-13 -30 89 204 PTP just -16-11 -31 87 202 Nettoresultat just -16-11 -31 73 174 Balansräkning, MSEK 2006 2007 2008 2009e 2010e Tillgångar Omsättningstillgångar Kassa och bank 50 37 8 77-573 Kundfodringar 2 2 4 25 50 Lager 0 0 7 15 20 Andra fordringar 0 0 0 0 0 Summa omsättningstillg. 52 40 19 117-503 Anläggningstillgångar Inventarier 14 23 134 141 925 Finansiella anl.tillg. 2 3 0 0 0 Goodwill 0 0 0 0 0 Balans. utv. kostn. 94 200 261 261 261 Övr. imateriella tillg. 0 0 0 0 0 Summa anläggningstillg. 110 226 395 402 1 186 Summa tillgångar 161 266 414 519 683 Skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 13 5 0 25 25 Övriga icke ränteb skulder 2 2 57 25 25 Summa kortfristiga skulder 15 7 57 50 50 Långa icke ränteb.skulder 2 2 15 22 12 Räntebärande skulder 0 0 48 30 30 Summa skulder 17 9 120 102 92 Avsättningar 6 0 35 35 35 Eget kapital 139 256 259 382 556 Minoritet 0 0 0 0 0 Minoritet & Eget Kapital 139 256 259 382 556 Summa skulder och eget kapital161 266 414 519 683 Fritt kassaflöde, MSEK 2006 2007 2008 2009e 2010e Omsättning 2 9 15 275 503 Summa rörelsekostnader -16-18 -45-162 -267 Avskrivningar -3-4 0-23 -31 EBIT -17-13 -30 89 204 Skatt på EBIT (Justerad skatt) 0 0 0-14 -28 NOPLAT -17-13 -30 75 176 Avskrivningar 3 4 0 23 31 Bruttokassaflöde -14-9 -30 98 207 Förändring i rörelsekapital 11-8 41-36 -30 Investeringar -45-120 -170-30 -815 Fritt kassaflöde -49-137 -158 32-638 Kapitalstruktur 2006 2007 2008 2009e 2010e Soliditet 86% 97% 63% 74% 81% Skuldsättningsgrad 0% 0% 18% 8% 5% Nettoskuld -50-37 40-47 603 Sysselsatt kapital 139 256 307 412 586 Kapitalets oms. hastighet 0,0 0,0 0,1 0,8 1,0 DCF värdering Kassaflöden, MSEK Riskpremie (%) 6,2 NV FCF (2009-17) 1 033,0 Betavärde 1,4 NV FCF (2018-24) 832,4 Riskfri ränta (%) 3,0 NV FCF (2024-) 50,2 Räntepremie (%) 0,0 Rörelsefrämmade tillgångar 8,0 WACC (%) 11,6 Räntebärande skulder 47,6 Motiverat värde 1 876,1 Antaganden 2018-24 (%) Genomsn. förs. tillv. -13,6 Motiverat värde per aktie, SEK 26,3 EBIT-marginal 45,4 Börskurs, SEK 8,0 Lönsamhet 2006 2007 2008 2009e 2010e Avk. på eget kapital (ROE) -15% -5% -12% 23% 37% ROCE -16% -6% -11% 25% 41% ROIC -16% -6% -11% 21% 35% EBITDA just-marginal -752% -93% -198% 41% 47% EBIT just-marginal -895% -134% -198% 32% 41% Netto just-marginal -839% -114% -206% 27% 35% Data per aktie, SEK 2006 2007 2008 2009e 2010e VPA n.m. -0,19 n.m. 1,02 2,44 VPA just n.m. -0,19 n.m. 1,02 2,44 Utdelning n.m. 0,0 n.m. 0,0 0,0 Nettoskuld n.m. -0,6 n.m. -0,7 8,4 Antal aktier 0,0 57,7 0,0 71,4 71,4 Värdering 2006 2007 2008 2009e 2010e Enterprise value 521 534 611 571 571 P/E n.m. -43,1 n.m. 7,8 3,3 P/E just n.m. -43,1 n.m. 7,8 3,3 P/S 299,9 60,6 37,9 2,1 1,1 EV/S 273,8 56,7 40,6 2,1 1,1 EV/EBITDA just -36,4-61,2-20,5 5,1 2,4 EV/EBIT just -30,6-42,4-20,5 6,4 2,8 P/BV 4,1 2,2 2,2 1,5 1,0 Aktiens utveckling Tillväxt/år 06/08P 1 mån 19,4% Omsättning 82,7% 3 mån 66,7% Rörelseresultat, just -4,0% 12 mån -42,0% V/A, just -17,8% Årets Början 25,0% EK 92,5% Aktiestruktur % Röster Kapital Ponderus Invest 9,7 9,7 Tomas Björklund 7,1 7,1 Jan-Åke Unée 6,4 6,4 Eric Sjölund 6,4 6,4 Consepio 3,3 3,3 Länsförsäkringar 3,3 3,3 Kent Grahn 2,8 2,8 Ingvar Kamprad 2,2 2,2 Torbjörn Grahn 2,1 2,1 Övriga aktieägare 56,7 56,7 Aktien Reuterskod GOLD.ST Lista First north Kurs, SEK 8,0 Antal aktier, milj 71,4 Börsvärde, MSEK 571 Börspost 1 Bolagsledning & styrelse VD CFO IR Ordf Kjell Larsson Torbjörn Hansson Ulf Ericsson Nästkommande rapportdatum Årsstämma 2009-05-28 Q1 2009 2009-05-28 Q2 2009 2009-08-31 Tillväxt 2006 2007 2008 2009e 2010e Försäljningstillväxt -33% 395% 60% 1 725% 83% VPA-tillväxt (just) n.m. % n.m. % n.m. % n.m. % 139% Tillväxt eget kapital 101% 84% 1% 47% 46% Analytiker Hjalmar Ahlberg hjalmar.ahlberg@redeye.se Erik Kramming erik.kramming@redeye.se Redeye AB Mäster Samuelsgatan 42, 10tr 114 35 Stockholm 20

Omsättning & Tillväxt (%) EBIT (justerad) & Marginal (%) 600 500 400 300 200 100 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009e 2010e 2000% 1800% 1600% 1400% 1200% 1000% 800% 600% 400% 200% 0% -200% 250 200 150 100 50 0-50 2004 2005 2006 2007 2008 2009e 2010e 200% 0% -200% -400% -600% -800% -1000% Omsättning Försäljningstillväxt EB IT just EBIT just-marginal Vinst Per Aktie Soliditet & Skuldsättningsgrad (%) 3 20% 12 0 % 2,5 2 1,5 1 0,5 0-0,5 2004 2005 2006 2007 2008 2009e 2010e 15% 10 % 5% 0% -5% 2004 2005 2006 2007 2008 2009e 2010e 10 0 % 80% 60% 40% 20% 0% VPA VPA just Skuldsätt ningsgrad Soliditet Intressekonflikter Hjalmar Ahlberg äger aktier i bolaget Lappland Goldminers: Nej Erik Krammingäger aktier i bolaget Lappland Goldminers: Nej Redeye har deltagit i rådgivning eller corporate finance relaterade tjänster de sista 12 månaderna i Lappland Goldminers: Nej Verksamhetsbeskrivning Lappland Goldminers AB är ett prospekteringsbolag med målsättningen att bli ett producerande gruvföretag och som ur miljösynpunkt söker " gröna lösningar ". Bolaget är listat på handelsplatsen First North med benämningen GOLD, med Mangold Fondkommission AB som Certified Adviser och på Oslobörsens OTC-lista. Analysen är baserad på Redeyes Analysgarantikoncept. 21

DISCLAIMER Viktig information Redeye AB("Redeye" eller "Bolaget") är ett fristående analysföretag som står under Finansinspektionens (FI) tillsyn sedan juli 2007. Bolaget producerar och säljer aktieanalys samt har tillstånd att mottaga och vidarebefordra finansiella instrument, att lämna investeringsrådgivning avseende finansiella instrument samt att utarbeta och sprida investerings- och finansanalyser samt andra former av allmänna rekommendationer rörande handel med finansiella instrument, enligt 2 kap. 1-2 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Redeye har ingen egen corporate finance avdelning och bedriver ej handel för egen räkning. Vi kan dock samarbeta med externa corporate finance aktörer, fondbolag och fondkommissionärer. Ansvarsbegränsning Detta dokument är framställt i informationssyfte för allmän spridning och är inte avsett att vara rådgivande. Informationen i analysen är baserad på källor som Redeye bedömer som tillförlitliga. Redeye kan dock ej garantera riktigheten i informationen. Den framåtblickande informationen i analysen baseras på subjektiva bedömningar om framtiden, vilka innehåller en osäkerhet. Redeye kan inte garantera att prognoser och framåtblickande estimat kommer att bli uppfyllda. Varje investeringsbeslut fattas självständigt av investeraren. Denna analys är avsedd att vara ett av flera redskap vid ett investeringsbeslut. Varje investerare uppmanas att komplettera med ytterligare relevant material samt konsultera en finansiell rådgivare inför ett investeringsbeslut. Redeye frånsäger sig därmed allt ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analysen. Potentiella intressekonflikter Redeyes analysavdelning regleras av organisatoriska och administrativa regelverk som inrättats i syfte att undvika intressekonflikter och att säkerställa analytikernas objektivitet och oberoende. Bland annat gäller följande: För bolag som är föremål för Redeyes analys gäller bl.a. de regler som Finansinspektionens har uppställt avseende investeringsrekommendationer och hantering av intressekonflikter. Vidare gäller för bolagets anställda handelsstopp i finansiella instrument för bolaget från och med den dag beslut tagits att en analys ska produceras på bolaget samt två bankdagar därefter. En analytiker får inte utan särskilt tillstånd från ledningen medverka i corporate finance verksamhet och får inte erhålla ersättning som är direkt kopplad till sådan verksamhet. Analysgaranti (AG) och Uppdragsanalys är analyskoncept som är framtagna av Redeye AB. Redeye är dessutom officiell Research Provider, ett koncept framtaget av NasdaqOMX, vilket betyder att Redeye tillhandahåller aktie- och bolags analys på bolag noterade på NasdaqOMX börslistor. Dessa typer av analyskoncept genomförs på uppdrag av, och mot en ersättning från, det aktuella bolaget som belyses i analysen alternativt ett emissionsinstitut i samband M&A, nyemission eller en notering. Redeye AB kan utföra finansiell rådgivningsverksamhet mot onoterade och noterade bolag. Läsaren av dessa rapporter bör anta att Redeye kan ha erhållit eller kommer att erhålla betalning för utförandet av finansiella rådgivningstjänster från bolaget/bolag nämnt i rapporten. Ersättningen är ett på förhand överenskommet belopp och är ej beroende av innehållet i analysen. Angående Redeyes analysbevakning Redeyes analys präglas av case-baserad analys vilket innebär att frekvensen av analysrapporter kan variera över tiden. Ett case uppdateras dock med hög frekvens och minst vid varje kvartalsrapport och större händelse (<4 ggr/år). Bolagen som följs via AG-konceptet, uppdateras minst 2 gånger per år. Rekommendationsstruktur Redeyes rekommendationer för fundamental analys är: Köp (Buy), Avvakta (No Case), Sälj (Sell). Rekommendationer baserade på fundamental analys har en placeringshorisont på 6 månader, om inte annat kommuniceras. Den tekniska analysen har en avsevärt kortare horisont. I analyserna presenteras även en bedömning av den bolagsspecifika risken i aktien. De olika risknivåerna är; Låg, Medel, Hög och Spekulativ. Risknivån är en sammanvägd och subjektiv bedömning av; branschen, bolagets finansiella situation, förväntat nyhetsflöde och andra företagsspecifika faktorer. För analyser enligt AG-konceptet utfärdas ej några investeringsrekommendationer. Däremot så har Redeye utarbetat en proprietär analys och ratingmodell, Redeye Rating, där det enskilda bolaget analyseras, utvärderas och belyses. Analysen ska ge en oberoende bedömning av bolaget, dess möjligheter, risker mm. Syften är att ge ett objektivt och professionellt beslutsunderlag för ägare och investerare samt långsiktigt stödja likviditeten i aktien. Rekommendationsspridning (2009-03-05) Rekommendation Antal % av alla % ex. AG Köp 17 19% 37% Avvakta 19 21% 41% Sälj 10 11% 22% AG/Analysgaranti 43 48% 0% Totalt 89 100% 100% Mångfaldigande och spridning Detta dokument får inte mångfaldigas för annat än personligt bruk. Dokumentet får inte spridas till fysiska eller juridiska personer som är medborgare eller har hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller annan bestämmelse. Copyright Redeye AB. 22