Hjälpande relationer. Mötets förutsättningar och hjälpande relationer



Relevanta dokument
Omsorgskonferensen 2014

Återhämtning möjlighet eller önsketänkande?

Gode patientforløp i kommunene før brukare med psykiske problemer og/eller rusproblemer. Recoverybasert praksis hva innebærer det?

Brukarinflytande& arbetsallians hur kan de skapas?

Relasjonens betydning

Återhämtning - en introduktion

Att samverka eller? Samhandling om mennesker med alvorlige psykiske lidelser

Om allvarliga psykiska problem och hjälpande professionella

För att förstå och förklara psykiska problems uppkomst Utveckling och återhämtningsprocess

Vad hjälper? Återhämtning från psykisk funktionsnedsättning Göteborgsregionens Kommunförbund. Göteborg 20 januari 2017

Om återhämtning begrepp, förekomst och hjälpande faktorer Alain Topor

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Att komma sig. o Hvad er som hjelper mennesker med alvorlige psykiske problemer? o Dagsenterkonferansen Oslo

Den europeiska socialundersökningen

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Jordbruksverket. Bemötande vid kontroll. Thomas Krook

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum:

Mycket snack, men lite verkstad Brukarmedverkan inom psykiatrin

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Information om gruppsykoterapi

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Skriva berättande texter

Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv

Pusselbiten som saknades

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Vårt arbete med brukarna

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

******** (En soffa. ELLEN med espressokopp, slår ett nummer på en sladdlös telefon.)

Socialpsykiatriska enheten ger stöd i vardagen

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Reflexioner kring självbedömning

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Hur hantera två problem samtidigt - Psykiska och ekonomiska problem

UGGLEPOSTEN 2011:1 ANSVARIG UTGIVARE: DANIEL GAUSEL

Utvärdering efter deltagande i gruppvägledning vid Ungdomslotsen

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik

Patient-Centered Medicine

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Om barns och ungas rättigheter

Likabehandling och trygghet 2015

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Stresshantering en snabbkurs

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Jag har ju sagt hur det ska vara

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Extra allt. Tina Wiman

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Respekt och relationer

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA

Vem blir man i Vård och omsorgsutbildningen? En studie om vuxenstuderandes erfarenheter /Katarina Lagercrantz All 1

Prata om sex. Vi jobbar med PLISSIT. Det vill inte patienterna ALDRIG! Det går inte på min arbetsplats. Det gör nog nån. Gärna! Med vem?

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen

Medan ni väntar. Diskutera med din närmaste granne Ta reda på vem han/hon är Och varför grannen är här, och vad vill han/hon ha ut av föreläsningen?

Supportgrupper. Jessica Schmidt

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Pengar, vänner och psykiska problem

Individuell plan LSS

Dagverksamhet för äldre

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Har barn alltid rätt?

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Kryssa Leiph Kandidat till Landstinget i Stockholm Leiph Berggren

Bättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Friskbladet. Goda råd om tandblekning Möt två vinnare Tandvård ett lagspel

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Ramp svenska som andraspråk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Definition av våld och utsatthet

Modern krishantering:

"Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni.

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

NKI - Särskilt boende 2012

Bättre överblick, ännu bättre vård. Bättre helhet. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.

Stress & utmattningssyndrom

Transkript:

Hjälpande relationer Mötets förutsättningar Stockholm 2012 12 03 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se alain.topor@sll.se

Socialpsykiatri (alt socialpsykologi) A-socialpsykiatri

Möten som kunskapskälla

Risk för blindhet för livshistoria (uppväxtvillkor, trauma ) och aktuella levnadsomständigheter (fattigdom, stress ) som orsaker till allvarliga psykiska problem Och därmed som väg att ta hand om dessa problem

Möten som kunskapskälla

Resultatet av den här delen av den morbida processen blir emotionell tröghet, oförmåga till mental aktivitet, förlust av viljekraft och förlust av förmågan till ansträngning och förmågan till självständigt handlande. Därigenom förstörs personlighetens innersta väsen Kraepelin (1971/1919) s 75

Personen med allvarliga psykiska problem som obegriplig Enligt Socialstyrelsen (2010) personerna tenderar att försjunka i sig själva, leva i sin egen värld och te sig inaktiva med nedsatt drivkraft och förändrat känsloliv. Andra förekommande symtom är oförmåga att fatta beslut och tankestörningar. [ ] hallucinationer och vanföreställningar.

Inget jag Ingen individ Ingen relation Ingen arbetsallians; utan compliance (Följsamhet) Arbetsalliansens huvudsyfte är att uppnå compliance Individen som objekt som kan studeras objektivt, dvs utan att behöva ta hänsyn till kulturella och sociala förhållanden

Mer komplicerat

Möten som kunskapskälla

En ömsesidig bedömning L: Visst, men det beror vem du pratar med. Du pratar inte med någon som kan göra dig illa. Det beror på vem du pratar med. T: Man måste vara mycket försiktig med det man säger. L: Och vara försiktig med vem man pratar med! Normalt borde man inte behöva vara försiktig med det man säger i ett samtal, men jag jag har alltid varit försiktig med det jag har sagt. V: Jag med, trots allt. L: Så du måste kunna välja din psykiater eller psykoterapeut. Du måste välja dem. Topor & Di Girolamo 2010

En ömsesidig bedömning A: Man går fram till den som verkar vänligast, mest avspänd. L: Det handlar om en samhörighet. Ja; samhörighet. Man observerar sjuksköterskorna, läkarna och till och med patienterna när de kommer ut från ett läkarbesök! A: Man vet vem man kan be om en tjänst, vem man kan be om en kopp kaffe, en vid behovs medicin Vänskapsband knyts. Det går att hitta personal som har en kompetens och som respekterar dina önskemål, som engagerar dig i det som de gör. Topor & Di Girolamo 2010

Än mer komplicerat De som möts är personer med könsidentitet, livshistoria, erfarenheter och kunskap. De är outbytbara. Och deras möte hänger inte i luften, Utan är kringgärdad av platsens utformning regler rutiner

Möten som kunskapskälla

Om diagnosen och bedömningen är beroende av de som möts och det sammanhang de möts i Vad är diagnosen diagnos på? Vad är det som blir bedömt?

En hjälpande relation En arbetsallians Men hur utvecklas och stärks de? Frågar vi brukarna, ger de oss ett problematiskt svar De hänvisar till ramarna

Regelbrott Att göra mer än eller någonting helt annat än det brukaren har lärt sig kunna förvänta sig av personal.

Ett exempel Hon är trevlig och snäll Efter att jag hade arbetat en månad kom hon med en ros till mig. Den har jag torkat och har där-hemma. Sådana små grejer. Förra månaden fick jag låna en hundring av henne för att jag hade inga pengar till de sista dagarna på månaden. Den fick hon tillbaks i dag.

Regelbrottens beståndsdelar Vardagliga handlingar Inte för alla - En orättvisa (positiv särbehandling) Emotionellt laddat(man tycker om varandra) Ömsesidighet ett erkännande av varandra som personer bortom rollerna

Laugharne et al. (2011) Helping professionals go beyond expertise beyond their professional responsibilities beyond professional duties

Borg & Kristiansen (2004) Helping professionals: go beyond their professional role stretch the boundaries of what is considered the professional role on the edge of what is typically considered as professional conduct

Ware et al (2004) Helpful practitioners willingness to go out of their way to be helpful and who are suspending briefly, the constraints of formal client practitioner roles Denhov & Topor (2012) willing to bend the rules

Forskningen om hjälpande relationer sätter människorna åter i sitt sociala sammanhang där problemens uppkomst blir begriplig individerna förblir aktörer i sina liv och vägen till lindring går via sociala relationer och förändra levnadsomständigheterde

But to live outside the law, Bob Dylan you must be honest.