1 (7) Läs igenom artikeln och svara på frågorna enskilt. 1. Distortion of disposable plastic stock trays when used with putty vinyl polysiloxane impression materials Cho och Chee J Prosthet Dent 2004; 92: 354-8 Stock trays = standardskedar som finns i lager=stock; Vinyl polysiloxane = a- silikon 1. Vilka är de ideala egenskaperna som en standardsked bör ha? Svar. 1) god vidhäftning till avtrycksmaterialet 2) dimensionell stabilitet 3) tillåta jämn tjocklek på avtrycksmaterialet 4) tillräcklig styvhet för att motstå deformation 2. Vilka typer av skedar har man testat och vilken typ av avtrycksmaterial har man använt i skedarna? Fanns någon kontroll? Svar. Man har testat 6 stycken olika standardplast skedar av engångstyp, samt 1 metall standardsked som tjänstgjorde som kontroll. Avtrycksmaterialet var Reprosil Putty a- silikon. 3. Vad var syftet med den här undersökningen (the object of the study)? Svar. Syftet med undersökningen var att jämföra sex plastskedar och en metallsked med avseende på dimensionella förändringar i tvärsnitt och dimensionella förändringar i käkvidden mätt före avtryckstagningen, när avtrycksmaterialet stelnar och vid avlägsnandet av avtrycket från käken. 4. Hur många provkroppar har man haft i varje grupp och vilken typ av undersökning var det (in vitro = på laboratorium) eller klinisk studie? Svar. Tio avtryck togs i varje sked. Det var en in vitro studie. 5. Vilka tester har man utfört? Svar. Man mätte skeden tvärs över 46, först den tomma skeden, sedan när avtrycket var taget, men inte avlägsnat från käken, och sedan när avtrycket var avlägsnat. Man mätte också från 46 till 36 när avtrycket satt på modell och sedan när avtrycket avlägsnats Svar. Plastskedarna var inte styva nog för att motstå deformation när de användes tillsammans med ett högvisköst avtrycksmaterial. Metallskeden visade signifikant mindre deformation både vad gäller hela käken och vad gäller tvärsnittet över 46. Svar. Att plastskedarna deformerades
2 (7) Svar. Att avtryck tagna i plastskedar med ett högvisköst avtrycksmaterial kan ge deformerade avtryck 2. The effect of impression volume and double- arch trays on the registration of maximum intercuspidation. Hahn et al. J Prosthet Dent 2009; 102: 362-367 Dubbel- arch tray = sektionsskedar där man tar avtryck av både ÖK och UK samtidigt köttbulle ; gauze = trådväv; cross- hatch = man har lagt två vävlager i kors; vinyl- polysiloxane = a- silikon 1. Vilka typer av skedar har man testat och vilket avtrycksmaterial har man haft? Svar. Tre olika typer av plastskedar av jämförbar storlek. En med tunn nylonväv mellan käkarna, en med dubbel cross- hatch, och en med enkel cross- hatch. Man har använt ett a- silikon ultra- rigid som avtrycksmaterial. 2. Vad var syftet med den här undersökningen och hade man någon hypotes = tanke om vilket resultat man skulle få? (the purpose of the study) Svar. Syftet med den här undersökningen var att jämföra tre olika typer av dubbelkäks- avtryck (köttbulle) och att undersöka om slutningen av käken påverkas av volymen av avtrycksmaterial samt typ av skedstöd. Nollhypotsen var att det inte var någon skillnad mellan grupperna. 3. Vilka försöksgrupper har man haft och ange om någon av grupperna varit en kontrollgrupp? Svar. I varje typ av sked togs 10 avtryck med 5,4 ml silikon och 10 avtryck med 8,3 ml. Man gjorde och tio avtryck direkt på modellerna vilka tjänade som kontrollgrupp. 4. Hur många provkroppar har man haft i varje grupp och vilken typ av undersökning var det (in vitro = på laboratorium) eller klinisk studie? Svar. 10 avtryck togs i varje grupp. Det var en in vitro studie. 5. Vilka tester har man utfört? Svar. Man satte provkropparna i en ljuslåda efter polymeriseringen och satte en kamera på ett fixerat avstånd. Kameran fångade in det ljus som gick igenom silikonet och behandlade sedan bilderna i ett analysprogram. Detta system tillät de olika mängderna ljus som gick igenom avtrycken att omvandlas till gråskalevärden som visade tjockleken i mm av ett speciellt ocklusalt kontaktområde. Svar. Man fick ingen signifikant effekt av mängden avtrycksmaterial, men däremot var det signifikanta skillnader mellan de olika skedarna. Avtrycken tagna i skeden med dubbel cross- hatch blev signifikant mindre tillförlitliga än de som togs med enkel väv eller de med enkel cross- hatch.
3 (7) Svar. Att vissa skedar hindrar patienten att sluta käkarna i ett IP läge, något som kan påverka noggrannheten i registreringen negativt. Svar. Att dubbel cross- hatch är sämre och att volymen inte spelade någon roll. 3. Clinical trial investigating success rates for polyether and vinyl polysilixane impressions made with full- arch and dual- arch plastic trays. Johnson et al. J Prosthet Dent 2010; 103: 13-22 Vinyl polysiloxane = a- silikon; full- arch = hela käken; dual- arch = sektionsskedar där man tar avtryck av både ÖK och UK samtidigt köttbulle ; Fixed partial denture = fastsittande kron- och broterapi 1. Vilka typer av skedar har man testat och vilket avtrycksmaterial har man haft? Svar. Avtrycksmaterialen var: Polyeter- Impregum heavy body + lightbody, och a- silikon Aquasil Monophase och A. Ultra XLV. Skedarna var styva, perforerade plastskedar och Tri- bite dubbelkäksavtryck 2. Vad var syftet med den här undersökningen och hade man någon hypotes = tanke om vilket resultat man skulle få? (the purpose of the study) Svar. Syftet med den här undersökningen var att dokumentera lyckandegraden av avtryck med polyeter och a- silikon och att vidare analysera lyckandegraden av helkäkes och köttbulle avtryck i plastskedar. Hypotesen var att det inte skulle vara någon skillnad mellan de två avtrycksmaterialen och ej heller mellan de två materialen i de två skedarna. 3. Vilka försöksgrupper har man haft och ange om någon av grupperna varit en kontrollgrupp? Svar. Man har kombinerat de olika skedarna med de olika materialen. Ingen grupp har varit kontrollgrupp. 4. Hur många provkroppar har man haft i varje grupp och vilken typ av undersökning var det (in vitro = på laboratorium) eller klinisk studie? Svar. Detta var en kontrollerad klinisk studie. Det var 44 st helkäksavtryck med a- silikon och 31 helkäksavtryck med polyeter, 59 köttbullar med a- silikon och 57 köttbullar med polyeter 5. Hur har man undersökt de avtryck som tagits? Svar. När avtrycken hade tagits kontrollerades dessa av kalibrerade kliniker enligt ett protokoll. Svar. 61% av silikon- och 54% av polyeteravtrycken lyckades. I helkäksavtrycken var skillnaden mindre 50% mot 49%, medan den största skillnaden fanns i
4 (7) köttbulleavtrycken 70% mot 58%. Den vanligaste defekten var vid preparationsgränsen och det vanligaste operatörsfelet låg i friläggningen av preparationen. Svar. Att det var liten skillnad mellan materialen i helkäkesskeden och att silikon var bättre i sektionsskedarna. Dessutom var Polyeter bättre om man skulle ta avtryck på flera preparationer samtidigt. Svar. Att silikon var bäst att använda i sektionsavtryck och att Polyeter bäst återgav flera preparationer i samma avtryck. 4. A preliminary survey of impression trays used in the fabrication of fixed indirect restorations. Mitchell et al. J Prosthodont 2009; 18: 582-588 Fixed indirect restorations = faststittande laboratorieframställda ersättningar = kron- och broarbeten; tray = sked; Full arch = hel käke; single = en käke; dual; båda käkarna i ett avtryck. 1. Ett partiellt avtryck av över- och underkäke ( köttbulle ) kan, enligt de här författarna ge en missvisande ocklusion. Vilken förklaring till det ger de? (Se sista stycket på första sidan). Svar. Tekniken återger inte andra sidans tänder och oönskade laterala interferenser kan bakas in i ersättningen. 2. Vad var syftet med den här undersökningen och hade man någon hypotes = tanke om vilket resultat man skulle få? (Sista meningen före material och metod) Svar. Ingen hypotes. Denna undersökning undersökte avtryck som skulle användas för fastsittande indirekta ersättningar, med hänseende på sked, hur de använts och övergripande avtryckskvalitet. 3. Hur beskriver man det laboratorium där man utförde undersökningen? Svar. En certifierad tandtekniker ägde labbet som hade 10 anställda. Labbet servade ca 50 tandläkare spridda över ett flertal stater. Labbet utförde enbart kron- och bro arbeten och avgifterna låg över snittet i området. 4. Hur klassificerade (delade man in) skedarna? Svar. a) en helkäke plast b) anterior en käke plast c) posterior en käke plast d) båda hela käkarna plast e) anterior båda käkarna plast f) posterior båda käkarna plast g) anterior båda käkarna metall h) posterior båda käkarna metall i) blandade metallskedar j) blandade plastskedar
5 (7) 5. Vilka bedömningskriterier hade man för avtrycken? Svar. Utmärkt: inga defekter och perfekt återgivning av prepgränsen; Bra: smärre defekter ( 2mm) men inga defekter på prepgränsen; Dålig: större defekter (> 2mm) eller defekter på prepgränsen. 6. Hur har man utfört granskningarna och över hur lång tid? Svar. Under en 3 månadersperiod utvärderades avtrycken. Man var fyra kalibrerade bedömare, men det var en enda som bedömde avtryckens kvalitet. 7. Vilka resultat fick man? S. 61,6% av skedarna var av plast. Dubbelkäksskedar var 73,1%, de flesta av dessa var posteriora i metall (n=499) eller plast posteriora (n=280). 11% av dubbelkäksavtrycken i plastsked registrerade inte hörntänderna. 85,3% av avtrycken var av utmärkt eller bra kvalitet. Lägsta mängd utmärkt kvalitet hittade man i anteriora enkäksavtryck i plastsked (44,8%), medan den största mängden utmärkt kvalitet återfanns hos de posteriora dubbelkäksavtrycken (82,4%). 8. Vilken slutsats drog man? Svar. Att dubbelkäksavtrycken var de mest vanliga, samt att de rekommendationer som finns för användandet av dylika skedar inte följdes i ett substantiellt antal av de undersökta avtrycken 9. Kan man lita på att avtrycken visar rätt, bara för att de är fria från synbara defekter? Svar. Nej 5. A clinical evaluation of fixed partial denture impressions. Samet et al. J Prosthet Dent 2005; 94: 112-7 fixed partial denture = bro arbeten; wash material = lighbody material (tänk på det silikonavtryck som demonstrerades. Först ett tungt heavybody material i skeden och ett mer lättflytande lightbody material som sprutades runt preppen); Retraction cord = friläggningstråd (när prepgränsen ligger under gingivan lägger man en tråd i tandköttsfickan som ska hålla ut gingivan från preppen så att avtrycksmaterialet kan återge hela preparationen. Den ska avlägsnas innan avtrycket tas); finish line = preparationsgräns 1. Vad var syftet med den här undersökningen och hade man någon hypotes = tanke om vilket resultat man skulle få? (the aim of the study) Svar. Syftet med den här studien var att utvärdera kvalitén hos avtryck skickade till kommersiella laboratorier för framställning av broar, att beskriva frekvensen av kliniskt upptäckbara avtrycksfel, och att bestämma möjliga korrelationer mellan olika faktorer. 2. Visste de som granskade avtrycken varifrån de kom? Svar. Nej
6 (7) 3. Har det någon betydelse för resultatet om man skulle ha vetat vilka som tagit avtrycken? Svar. Självklart 4. Vilka bedömningspunkter hade man för avtrycken? Svar. käke, teknik, skedtyp, material och antalet preparerade tänder. Man skrev också ner fel och synliga defekter inklusive defekter i materialflödet, otillräcklig retention till skeden, vävnadskontakt med skeden, viktiga områden utanför skedkanten, heavy- body material som dyker upp genom light- body materialet, otillräcklig förening av materialen, friläggningstrådar inbakat i materialen, och luftbubblor, tomrum eller rivskador längs prepgränsen. 5. Hur undersökte man den insamlade datan? Svar. Man undersökte data utifrån hur ofta något inträffade för varje observation och korrelationerna beräknades med statistik Svar. 89,1% av avtrycken hade 1 eller flera synliga fel. Signifikanta korrelationer fanns mellan materialtyp och tomrum eller rivskador vid prepgränsen, samt mellan materialtyp och polymeriseringsproblem. Svar. Polyeteravtryck hade de flesta upptäckbara problemen, följt av k- silikoner. Den höga frekvensen av upptäckbara fel funna i avtryck för broarbeten är ett bekymmer. Se också tabell 1 på sida 113. Svar. Tandläkaren behöver göra en mer noggrann och kritisk granskning av de avtryck som ska skickas iväg för kron- och broarbeten. 9. Kan man lita på att avtrycken visar rätt, bara för att de är fria från synbara defekter? Svar. Nej 10. Bland de fel som man antecknat för avtrycken man granskat har man tagit upp att skeden har haft mjukvävnadskontakt (det syns i ett avtryck som genomslag av skeden genom avtrycksmassan). Hur påverkas modellen om avtrycket har fått ett sådant fel? Svar. Man får buktande approximalytor se bilden sist i dokumentet. Börja med att berätta, kortfattat, om era artiklar för de andra i gruppen. Besvara sedan de gemensamma frågorna. Sista timmen av seminariet diskuterar vi sedan svaren på de gemensamma frågorna.
7 (7) Gemensamma frågor för alla fem artiklarna 1. Kan man lita på att avtrycken visar rätt bara för att de är fria från synbara defekter? 2. Vilken av artiklarna tycker ni har gjort den bästa undersökningen och varför? Titta på sådana saker som vad man jämfört med (kontroller), antal provkroppar och hur välgrundade slutsatserna är. 3. Om man tittar på de krav som man bör ställa på en avtryckssked som anges i artikel 1, vilken typ av sked har då störst chans att uppfylla de kraven? 4. Vilken typ av sked och vilket avtrycksmaterial bör man använda för att få ett så bra avtryck som möjligt? 5. Artikel 3 förordar Polyeter om man ska ta avtryck av flera preparerade tänder i samma avtryck, men artikel 5 säger att det var flest fel på avtryck tagna med polyeter, vilken artikel har rätt? Diskutera och ange skälen för varför ni väljer den artikel ni väljer. 6. I artikel 5 har man, bland de fel som man antecknat för avtrycken man granskat, tagit upp att skeden har haft mjukvävnadskontakt (det syns i ett avtryck som genomslag av skeden genom avtrycksmassan). Hur påverkas modellen om avtrycket har fått ett sådant fel? 7. När man granskar avtryck, som t. ex i artiklarna 3-5, tror ni att det spelar någon roll för hur man bedömer avtrycken om man vet vilka som tagit avtrycken?