Concept Selection Chaper 7

Akademin för Innovation, Design och Teknik Concept Selection Chaper 7 KPP306 Produkt och processutveckling Grupp 2 Johannes Carlem Daniel Nordin Tommie Olsson 2012 02 28 Handledare: Rolf Lövgren

Inledning Detta är ett PM för seminarium inom kursen KPP306 Produkt och processutveckling. Detta arbete är en sammanfattning samt en diskussion kring kapitel 7 i boken Product Design and Development [Ullrich. K, Eppinger. S, 2008]. Konceptval I konceptvalsfasen granskar man de koncept man har fått ifrån konceptgenereringsfasen. Genom att välja kriterier kan man i sin utvecklingsprocess sålla bort koncept som inte lämpar sig för tillverkning eller för marknaden. Vid granskning kommer vissa kriterier sättas upp, dessa kan vara kundkrav eller andra faktorer som tillverkningskostnad, hållfasthet. Detta för att minska antalet koncept till de koncept som är gångbara på marknaden och kan gå vidare i utvecklingsprocessen. Metoder vid konceptval Externt beslut: Man låter en kundgrupp eller en provgrupp bestämma vilka koncept som ska gå vidare Diktatorbeslut: En person t.ex. Vd:n eller projektledaren väljer själv ett koncept som ska vidareutvecklas Magkänsla: Man väljer koncepten på avseende om de känns bra eller inte Majoritetsbeslut: projektgruppens medlemmar röstar på koncept och sen väljer man de som fått flest röster För och nackdelar: Man gör en lista på för och nackdelar med konceptet och väljer därefter Prototyp och funktionstest: man skapar en prototyp av koncepten och testar därefter hur pass bra den uppfyller kraven i ett funktionstest Beslutsmatriser: Projektgruppen väger de olika koncepten mot en referens och väljer det eller de koncept som fått högst poäng.

Fördelarna med en beslutsmatris Det finns fördelar genom att ha en strukturerad beslutsmatris som metod för konceptval. Då många av de metoder som kan användas för konceptval är subjektiva kan en strukturerad beslutsmatris hjälpa till att behålla objektiviteten vid konceptval. Dessa är de fördelar som en objektiv process medför vid konceptval. Kundorienterade produkter: Då konceptvalet grundar sig på kundkraven kan man försäkra sig om att produkten kommer vara riktad mot kunden Konkurrenskraftig design: genom att jämföra och väga konceptet mot befintliga produkter kan man få en konkurrenskraftig produkt. Bättre samspel mellan produktion och process: Genom att designa konceptet efter tillverkning kommer tillverkningsvänligheten öka. Minskad tid till lansering: Att ha en standardiserad beslutsprocess kommer förbättra jargongen mellan konstruktörer och öka produktiviteten. Effektiva gruppbeslut Riktlinjer för beslutstagande underlättar i processen och genom öka objektiva kriterier och minska på de personliga kommer kommunikation mellan projektgruppens medlemmar bli bättre. Dokumentation av beslut :Genom att ha en strukturerar beslutsprocess kommer nya medlemmar i projektgruppen få det lättare att integreras i gruppen. Överblick av Metodologi De metodologier som presenteras är och Concept scoring. Båda är objektiva metoder för att utvärdera koncept genom att väga, värdera och välja det lämpligaste konceptet. Concept screening är en snabb metod där utvärderingens mål är att få fram ett par olika alternativ. Concept scoring är en mer utförlig analys av koncepten där målet är att få fram ett koncept ifrån utvärderingen. Båda metoderna utförs i sex steg. 1. Förberedelse av matrisen 2. Bedöm koncepten 3. Rangordna koncepten 4. Kombinera och förbättra koncepten 5. Välj en eller flera koncept 6. Reflektera över resultaten och processen

Concept screening är en metod som underlättar avsmalningen och val av koncept. Syftet med denna är att jämföra koncepten mot kravspecifikationen, som man gjort tidigare i projektet, och upptäcka svagheter på ett snabbt och enkelt sätt samt att förbättra dessa. Denna process är uppdelad i sex steg: Figur 1: 1 Steg 1: Förberedelse av matrisen Det första steget är att välja vilken praktisk metod man skall utföra matrisen med. Det kan vara enklare i vissa fall med mindre projekt att göra en matris för hand på ett papper för att spara tid. Sedan placeras inputdata från kravspecifikationen in i matrisen samt koncepten. Koncepten beskrivs snabbt samt att det kan vara smidigt att ha en visuell sketch på alla de koncept för att underlätta diskussionen. Har gruppen mer är tolv koncept kan röstning inom gruppen användas för att utesluta orealistiska förslag. Man kan använda en enkel metod där man radar upp alla koncept och alla får markera de koncept man tror mest på. De som har flest röster tar man in i matrisen. De krav man anser som mest väsentliga på produkten från kravspecifikationen ställs upp i den vänstra kolumnen. Det kan vara kundkrav eller krav från företaget, så som enkel att tillverka. De krav man har valt ut skall representera de egenskaper som koncepten har och är till för att särskilja dem från varandra. Det är även viktigt att inte ta med för många krav eftersom de är väger lika mycket mot varandra och det kan ge vinklade resultat. Ett referenskoncept väljs ut som sedan de andra koncepten skall jämföras med. Det kan vara t.ex. vara en industristandard produkt eller ett koncept som gruppen bestämt. Steg 2: Bedöm koncepten Koncepten bedöms sedan i jämförelse med referenskonceptet. Detta genomförs genom att man markerar (+) bättre än, (0) likvärdig, ( ) sämre än, referenskonceptet. Man gör denna simpla jämförelse eftersom koncepten inte är färdigutvecklade och med en mer avancerad metod skulle det vara svårt att spegla resultatet. Vissa krav kan vara mera komplicerade att bedöma men då kan det vara lämpligt att bryta ner kraven mindre delar. T.ex. så kan 1 Exhibit 7 5, sid. 130, Product and design Development [Ulrich. K, Eppinger.S, 2008]

tillverkningskostnaden brytas ner till hur många delar konceptet består av eller så kan kravet "lätt att använda" brytas ner till hur många moment som krävs för att använda produkten. Steg 3: Rangordna koncepten Efter bedömningen så sammanställer man och rangordnar resultaten. Man räknar ihop alla bedömningar man har gjort och för att få ett resultat så drar man bort antalet "sämre än" från "bättre än". Detta genererar en siffra som speglar resultatet. Sedan rangordnar man koncepten med den högsta siffran först. Steg 4: Kombinera och förbättra koncepten När man har gjort dessa steg skall man ta en överblick på resultaten och se hur pass realistiska de är. Man bör även ta en titt på och det är möjligt att kombinera eller förbättra koncept. Det finns då två kriterier man bör följa: Är det något koncept som har generellt många "bättre än" och sänks av endast någon "sämre än" som kan enkelt åtgärdas. Finns det några koncept som kan kombineras men behålla alla "bättre än" samt att eliminera några "sämre än". Dessa nya koncept läggs sedan in i matrisen och man genomför den en gång till. Steg 5: Välj en eller flera koncept Nu bör gruppen ha en klar överblick över koncepten och skall nu bestämma vilka man går vildare med. Man bör välja flera koncept och eliminera de som har lägst potential. Om gruppen är osäker på nått koncept så kan man gå vidare och undersöka denna mera noggrannare. Efter det bör gruppen överväga om man skall göra en till matris eller om resultatet från denna undersökning duger som underlag. Steg 6: Reflektera över resultaten och processen Alla i gruppen bör känna sig nöjda över valen. Finns det någon medlem som inte gör det bör man undersöka varför och se om det är något av kriterierna som saknas eller inte har varit tillräckligt förklarade. Det kan även bero på att man inte har gjort en rimlig bedömning i steg 2.

Man poängsätter koncepten för att på ett enklare sätt kunna differentiera dem mot varandra, man viktar de olika kraven mot varandra för att tillslut få ut en totalsumma som beskriver konceptets potential. Steg 1: Förberedelse av matrisen Precis som i koncept screeningen så förbereds en matris med ett referens objekt, man sätter sedan in de koncept som finns kvar efter oftast har de förfinats sedan dess och är beskrivna mer i detalj. Även kraven kan behöva brytas ner och beskrivas annorlunda för att möta de kundkrav som kommer att ställas på produkterna. Nu kan man börja vikta kraven och detta kan göras på olika sätt, exempel på detta kan vara en skala från 1 5 eller dela ut totalt 100 procent över de olika kraven. Man ska tänka på är att betygsbedömningen är subjektivt bestämt av gruppdeltagarna. Steg 2: Bedöm koncepten Betygsätt ett krav i taget för alla koncept som är med i matrisen, en skala från 1 till 5 rekommenderas, man kan använda finare skalor men det kan då bli onödigt tidskrävande. Man använder referenser i denna matris också precis som i Concept Selection matrisen, det man ska tänka på är att man bör använda hela skalan från 1 5 alltså kan det vara läge att ha ett referens objekt som ligger runt 3 för att hela skalan skall kunna utnyttjas, här kan krävas att man har olika referenser för olika krav. Steg 3: Rangordna koncepten När betygen är satta för alla koncept så multiplicerar man betyget med vikten sedan adderar man samtliga poäng för koncepten för att kunna jämföra och ranka dem. Steg 4: Kombinera och förbättra koncepten Kombinera och förbättra koncepten precis som i screening steget. Eftersom man förfinat kraven och mer kan se vad som genererar ett koncept som är framgångsrikt så är det oftast i detta steg som störst förändring sker. Man får helt enkelt en större förståelse i detta steg. Steg 5: Välj en eller flera koncept Välj ett eller flera koncept. Att välja koncept är inte alltid helt enkelt ibland kan det vara bra att genomför en känslighets analys, detta för att säkerställa att inte en felaktig viktning gör att man väljer ett koncept som inte har lika stor potential som något av de andra. Man kan använda flera matriser med olika viktning och betygssättning som underlag till det slutgiltiga valet av koncept. Steg 6: Reflektera över resultaten och processen Se till att alla i gruppen håller med och är nöjda över hur valet av koncept gick till, och om någon inte skulle vara nöjd så är det läge att gå tillbaks till matriserna å titta om det saknas något kriterium.

Diskussion och Analys Mellan de två metoderna som boken tar upp är Concept screening som är den metodologi som är lättast att greppa. När det gäller Concept scoring krävs det en viss erfarenhet av produktutvecklingsprocessen för att förstå vad författaren vill förmedla. Vi i gruppen diskuterade hur vi uppfattar boken nu i jämförelse hur vi uppfattade texten i boken när vi gick produktutveckling 1. Och detta känns som ett dåligt val av litteratur för nybörjare. De 6 stegen Vi valde att kolla på hur boken och författaren uppfattar varje steg i konceptvals processen ifrån båda metoderna och hur vi själva reagerar på det utifrån våra egna synpunkter och erfarenheter. Steg 1. Förberedelse av matrisen Vi tycker att majoritetsbeslut kan bli för subjektivt och favoriserat som en urvalsmetod det finns andra metoder att tillämpa som är mer objektiva för att undersöka om koncept är gångbara för tillverkning eller marknaden När det gäller viktning är det svårt att inte vara subjektiv och det kräver att gruppen är väl insatt i den referens man väljer som sätter ramen för vägningen. Beroende på vad man tillverkning kan det krävas att man använder flera eller olika referenser för olika kriterier. Det kan ibland vara svårt att täcka alla kriterier med endast en lösning som referens och för att man få en rättvis poängsättning mellan koncepten. Det är också bra att boken tar upp att kriterier kan brytas ned till mer specificerade kriterier, annars blir vägningen väldigt allmän och är svårt att analysera. Steg 2. Bedöm koncepten Detta tycker vi faller rätt självklart och det är lätt att greppa hur och vad man poängsätter och hur man ska tolka resultaten. Vi tycker det är intressant hur författaren beskriver vägnings skalor som hoppressade. Detta är något vi själv har upplevt fast inte reflekterat i större grad över. Det viktiga är att referensen ska hamna i mitten av skalan så det går att särskilja koncepten som man ska välja mellan. Inte att referensen kommer innebära att skalan blir mindre på grund av att referensen i sig självt är så överdrivet mycket bättre eller sämre än alla andra koncept som man ska utvärdera.

Steg 3. Rangordna koncepten Det är ett rätt simpelt steg, som bara innefattar att man ser om det är bättre, sämre eller lika bra som referensen. Detta innebär ju att man har gjort metoden mindre komplicerad och där av förminskar felmarginaler. Däremot kan det bli för simpelt där det kräver mer detaljerad analys. Enkelt matematiskt steg. Släng resultaten i en formel och få ut den totala summan av konceptvärderingen. Det är såklart beroende av tidigare steg och att bedömningarna och värderingarna är ordentligt utförda. Steg 4. Kombinera och förbättra koncepten Det är viktigt att göra förändringar tidigt i projektets skede för att inte kostnaderna ska dra iväg och det är en vettig poäng att kombinera starka attributer för att få bättre koncept. Däremot kan vi känna att det här är ett steg som är lätt att fastna i och att man sitter och petar för länge för att förbättra befintliga koncept istället för att göra om vägningen med nya koncept. Då concept screening är ett sådan pass grov utvärdering av koncept kan det ibland vara nödvändigt att vänta med att göra förändringar i concept scoring som kommer ge en mer detaljerad helhetsbild. Detta är på grund av att det kan komma fram ytterligare information under concept scoring processen. Steg 5. Välj en eller flera koncept Har man gjort ett bra förarbete med de tidigare stegen så kommer valet av koncepten vara väldigt simpelt. Här blir det väldigt uppenbart vilka koncept man ska gå vidare med och det är väldigt viktigt att alla i gruppen håller med. Det är här det kan uppstå en del konflikter om det förekommer att det finns en medlem som inte vill släppa taget om ett koncept som kommer att uteslutas. Vi tycker att det är viktigt att genomföra en känslighetsanalys för att säkerställa att konceptvalet stämmer. Genom att variera parametrarna så ska man i slutendan få liknande resultat oavsett viktning så att inte någon parameter kan vara felaktig från början. Vi tyckte att det var intressant att man kan använda olika viktningar beroende på marknadssegment eftersom det har olika krav. Då kan det komma fram att man får samma koncept till olika marknadssegment vilket säkerställer valet. Men man kan även komma fram till att det kommer vara olika koncept för olika marknader. Då måste man göra ett val vilken marknad som man anser kommer generera den främsta av försäljningen.

Steg 6. Reflektera över resultaten och processen. Boken missar att ta upp oavsett hur objektiv en grupp kan vara så kommer det alltid att finnas subjektiva känslor med i bilden som kommer att försvåra konceptvalsprocessen. Det kan även förekomma att det finns en individ som har en väldigt stark åsikt som kommer att färga andra personers åsikter. Är man osäker så kan gruppens åsikter påverka dina egna eftersom att vi alla i grunden är flockdjur som vill passa in. Det står i boken att om ett koncept som har bäst resultat inte stämmer överens med gruppens åsikt så skall man använda den subjektiva känslan eftersom den är den starkaste. Den kan tyckas vara motsägelsefullt eftersom hela denna process går ut på att försöka vara så objektiv som möjligt. Men det kan vara viktigt att tänka på att detta är bara ett verktyg som skall försöka förenkla valet. Man måste därför kunna gå på magkänsla om det kan tyckas att ett annat koncept är den rätta vägen att gå. Diskussionsfrågor Hur kan man se till att beslutsmatriserna inte blir för subjektiva? Vilka faktorer kan göra att beslutsmatriserna ger felaktiga resultat? Hur skall gruppen gå till väga om resultatet från matriserna tydligt pekar på ett koncept men gruppen subjektiv känsla väger mot ett annat? Skall man verkligen förkasta alla objektiva resultat? Passar magkänsla egentligen in i en effektiv produktutvecklingsprocess?