Seminarium PM. Kapitel 7: Konceptval. Produkt och processutveckling KPP306. Grupp 5 Helena Bäckström Anna Ericsson Emma Lindgren

Transkript

1 Akademin för Innovation, Design och Teknik Seminarium PM Kapitel 7: Konceptval Produkt och processutveckling KPP306 Grupp 5 Helena Bäckström Anna Ericsson Emma Lindgren

2 Innehållsförteckning Sammanfattning av kapitel 7: Konceptval... 4 Konceptvalet... 4 Metoder... 4 Två steg i konceptvalet... 5 Konceptsållning... 5 Steg 1: Förbered konceptvalsmatrisen... 5 Steg 2: Betygsätt koncepten... 6 Steg 3: Rangordna koncepten... 6 Steg 4: Kombinera och förbättra koncepten... 6 Steg 5: Väl ett eller flera koncept... 6 Steg 6: Reflektera över resultatet och processen... 6 Konceptviktning... 7 Steg 1: Förbered konceptvalsmatrisen... 7 Steg 2: Betygsätt koncepten... 7 Steg 3: Rangordna koncepten... 7 Steg 4: Kombinera och förbättra koncepten... 7 Steg 5: Väl ett eller flera koncept... 7 Steg 6: Reflektera över resultatet och processen... 8 Att tänka på... 8 Diskussion och kritisk analys... 8 Konceptval... 8 Urvalskriterier... 8 Att tänka på... 9 Pughs matris... 9 Likvärdiga verktyg... 9 Summering av betyg... 9 Multiröstning Referenskoncept Sållning vs. Viktning Två matriser eller en sammansatt? Steg 6 får en guldstjärna Diskussionsfrågor Litteraturförteckning

3 Bilagor Konceptval Konceptsållningsmatris Konceptviktningsmatris Hierarkisk nedbrytning av urvalskriterier

4 Sammanfattning av kapitel 7: Konceptval För att på ett metodiskt sätt sålla bland de framtagna koncepten finns det flera kriterier att ta hänsyn till. Dessa kriterier tas fram utefter vilken typ av produkt som ska tas fram. Exempel på kriterier är (beroende på koncept): Underlätta hantering Användarvänlighet Hållbarhet Tillverkning Beroende på hur väl produkten överensstämmer med kriterierna desto större värde i konceptet. En del frågeställningar dyker upp under den första delen av konceptvalet, vilka bland annat är: Hur ska gruppen på bästa sätt välja koncept när designen fortfarande är abstrakt? Hur ska beslut tas för att tillfredställa hela gruppen? Hur ska de positiva funktionerna i ett annars mindre bra koncept utnyttjas? Hur ska beslutsprocessen dokumenteras? Konceptvalet När koncepten ska börja sållas är det bra att börja med att identifiera kundernas behov. Genom att använda olika metoder för att ta fram de bästa koncepten får man till slut fram den optimala produkten. Konceptvalet är alltså en process där man utefter kundernas behov jämfört med produktens styrkor och svagheter tar fram ett antal koncept för fortsatta kontroller och utveckling. Konceptvalsprocessen innebär att det dominanta och slutliga konceptet utvecklats från ett flertal tidigare koncept. Dessa tidigare koncept har tagits fram utefter olika idégenereringsmetoder som sedan genom olika sammanslagningar och förbättringar utvecklats till nya koncept. Metoder Oavsett om konceptvalsprocessen är tydligt uttalad eller inte använder sig alla projektgrupper av olika metoder för att välja bland de existerande koncepten: Externa beslut: Konceptvalet läggs på kunden eller en annan utomstående enhet. Egna preferenser: Konceptet väljs av en del av projektgruppen utefter personliga preferenser. Intuition: Konceptet väljs på känsla. Röstning: Projektgruppen betygssätter varje koncept med en siffra. Konceptet med högst sammanlagda poäng väljs. För och nackdelar: Projektgruppen listar upp för och nackdelar och väljer koncept därefter. Prototyper och test: Prototyper byggs upp av alla koncepten och testas. Beslutsmatris: Projektgruppen betygssätter varje koncept utefter preciserade kriterier som vägs mot varandra (Denna metod kommer förklaras vidare i detta kapitel). Vid konceptvalet kan man lägga fokus på olika faktorer för att lyckas med konceptvalet: Kundfokuserad produkt: Produkten ska användas av kunden och bör därför till stor del läggas på att kunder lockas av produkten. Konkurrenskraftig design: Jämföra koncepten med konkurrenter (benchmarking). 4

5 Bättre produktprocesskoordination: Genom att ta hänsyn till tillverkningen av produkten. Minska tiden för produktintroduceringen: En strukturerad metod och gott samarbete mellan iblandade parter ökar effektiviteten. Effektiva beslutmetoder: En strukturerad metod för att ta beslut baserad på objektiva kriterier är till stor hjälp när beslut ska tas. Dokumentation av beslutsprocessen: En noggrann och strukturerad dokumentation förenklar för nya gruppmedlemmar att ta sig in i projektgruppen, samt för en snabb förändring av produkten vid ändrade kundbehov. Två steg i konceptvalet Det finns två uttalade steg i konceptvalet, konceptsållning och konceptviktning. Båda stegen går ut på att använda sig av en viss matris, vilken används av projektgruppen för att betygssätta, ranka och sedan välja vinnande koncept. Konceptsållning är en snabb och ungefärlig metod för att få fram ett antal koncept för vidare bearbetning. Konceptviktning är en mer noggrann analys av dessa relativt få kvarvarande koncept med mål att välja slutligt vinnande koncept. Både konceptsållningen och konceptviktningen följer en sexstegsprocess som leder projektgruppen genom konceptvalet. Dessa steg är: 1. Förbered konceptvalsmatrisen 2. Betygsätt koncepten 3. Rangordna koncepten 4. Kombinera och förbättra koncepten 5. Välj ett eller flera koncept 6. Reflektera över resultatet och processen Konceptsållning En metod som används vid konceptsållning är Pughs konceptval. Syftet med konceptsållning är att snabbt begränsa och förbättra antalet koncept. Steg 1: Förbered konceptvalsmatrisen Koncept förs in längs den övre raden av matrisen, se bilaga 2. Konceptsållningsmatris s.12. Dessa redovisas på samma detaljnivå för att underlätta en objektiv jämförelse. Koncepten presenteras genom en skriftlig och en illustrativ beskrivning. En enkel skiss av varje koncept förenklar förmedlingen av specifika kännetecken hos koncepten. Om en grupp har mer än tolv koncept bör en multiröstning äga rum för att snabbt ta fram de koncept som ska utvärderas i sållningsmatrisen. Multiröstning innebär att gruppmedlemmarna samtidigt röstar för tre till fem koncept genom att tilldela prickar. Koncepten med flest prickar väljs ut till konceptsållning. Urvalskriterier listas upp i matrisens vänstra spalt, se bilaga 2. Konceptsållningsmatris s.12. Urvalskriterierna är baserade på identifierade kundkrav och affärskrav liksom låg tillverkningskostnad. Urvalskriterierna ska väljas ut för att särskilja mellan koncepten. Gruppen ska vara försiktig med att lista allt för många relativt oviktiga kriterier eftersom alla kriterier har tilldelats samma vikt i matrisen. Gruppen riskerar annars att förlora skillnaderna bland koncepten med avseende på de viktigare kriterierna och på så sätt få ett missvisande resultat. 5

6 Gruppen ska efter noggrant övervägande välja referenskoncept, dvs. ett koncept som ska fungera som en referenspunkt som alla andra koncept kommer jämföras med. Referenskonceptet är i vanliga fall antingen en industriell standard eller ett okomplicerat koncept som alla gruppmedlemmar är välbekanta med. Det är viktigt att referenspunkten för varje kriterium är väl förstått för att underlätta jämförelse. Steg 2: Betygsätt koncepten Betygen bättre än (+), lika som (0) eller sämre än ( ) placeras i varje matriscell för att visa hur varje koncept förhåller sig till referenskonceptet ur olika urvalskriterier, se bilaga 2. Konceptsållningsmatris s.12. Det rekommenderas att alla koncept betygsätts efter ett urvalskriterium i taget innan gruppen går vidare med nästa. Vid ett stort antal koncept bör man göra tvärtom, dvs. att ta ett koncept åtgången och gå igenom alla urvalskriterier innan man fortsätter med nästa koncept. Steg 3: Rangordna koncepten Efter att ha gett betyg åt alla koncept summeras alla bättre än, lika som och sämre än och summan av varje betygkategori förs in i matrisens nedre rader. Ett slutresultat kan redovisas genom att subtrahera antalet sämre än från antalet bättre än. Koncepten rangordnas efter summeringen genom att ge koncepten med mer plus och mindre minus en högre rankning. Gruppen kan nu identifiera de kriterier som särskiljt koncepten. Steg 4: Kombinera och förbättra koncepten Gruppen ska kontrollera att resultatet verkar rimligt för att sedan överväga sätt att kombinera och förbättra vissa av koncepten. Det finns frågor som måste övervägas: Finns det något generellt bra koncept som avslås på grund av ett dåligt kännetecken? Kan en mindre förändring förbättra konceptet i sin helhet och ändå särskilja sig från de andra koncepten? Kan man kombinera två koncept för att bevara bättre än kvalitéerna och tillintetgöra de sämre än kvalitéerna? Kombinerade och förbättrade koncept läggs till i matrisen för att betygsättas och rangordnas med original koncepten. Steg 5: Välj ett eller flera koncept Baserat på tidigare steg kan gruppen se vilka koncept som är de mest lovande. Antalet koncept som plockas ut för vidareutveckling och analysering grundas på gruppens resurser. Gruppen måste klargöra vilka detaljer som måste undersökas ytterligare innan det slutgiltiga valet genomförs. Om inte sållningsmatrisen är tillräcklig för att gruppen ska kunna göra det slutgiltiga valet bör en konceptviktningsmatris användas för att väga urvalskriterierna och ge en mer detaljerad rangordning. Steg 6: Reflektera över resultatet och processen Alla gruppmedlemmar ska känna sig väl tillmods då det gäller resultatet. Om någon i gruppen misstycker kan kanske något viktigt kriterium saknas eller något annat fel inträffat vid betygsättningen. En utvärdering över om resultatet verkar rimligt ger gruppen möjligheten att undvika misstag och försäkra sig om att hela gruppen kommer att vara engagerad under följande steg i PU processen. 6

7 Konceptviktning En metod som används vid utvärdering av koncept med mer detaljerade kriterier för att avgöra det bästa konceptet. Steg 1: Förbered konceptvalsmatrisen I detta steg förbereder projektgruppen en matris och identifierar ett referenskoncept. Som bilaga 3. Konceptviktningsmatris s.13 visar skrivs valda koncept för utvärdering in på den övre raden av matrisen. I jämförelse med konceptsållningen beskrivs koncepten i detta steg mer i detalj, därför är det även vanligt att kriterievalen i denna matris är mer detaljerade. Ett sätt att gå till väga ifall första förklaringen av kriteriet inte räcker till för att utvärdera koncepten i matrisen är att använda sig av hierarkiska relationer, ett exempel visas i bilaga 4. Hierarkisk nedbrytning av urvalskriterier s.13. Ett kriterium bryts ned i tre mindre delar. När projektgruppen satt kriterierna utvärderas dessa genom att bestämma en vikt (ett värde) mellan 1 till 5, alternativt fördela 100 procentandelar mellan dem. Steg 2: Betygsätt koncepten I detta steg är det oftast enklast att betygsätta alla koncept med avseende på ett kriterium i taget med en rekommenderad skala från 1 till 5, där en gemensam referenspunkt används för att jämföra bedömningarna. Steg 3: Rangordna koncepten När värderingen av varje koncept utförts, beräknas viktad summa genom att multiplicera rankningen med viktat kriterium, se Tabell 1: Beräkning av viktning s.7. De totala poängen för varje koncept, som listas i nedre delen Tabell 1: Beräkning av viktning av matrisen, är summan av dess viktade summa. Varje koncept ges tillsist en rang beroende på dess totala poäng, denna rang listas under totala poäng. I matrisens nedersta rad visas om konceptet går vidare eller inte. Steg 4: Kombinera och förbättra koncepten I arbetet med konceptsvalsprocessen upptäcker projektgruppen produktkonceptens styrkor och svagheter, därmed kan kreativa justeringarna och kombinationer utvecklas för att förbättra koncepten. Steg 5: Välj ett eller flera koncept Det slutliga urvalet handlar inte bara om att välja det koncept med högsta rankningen utan projektgruppen bör kontrollera denna första utvärdering. Projektgruppen kan variera vikter och betyg för att bestämma påverkan på rangordningen, dvs. projektgruppen ska bedöma osäkerheten om ett visst betyg har en stor inverkan på deras val. I vissa fall kan de välja ett koncept med lägre poängresultat och liten ovisshet istället för ett koncept med högt poängresultat som visas vara omöjligt eller mindre önskvärt desto mer de fördjupar sig i konceptet. Baserat på urvalsmatrisen beslutar projektgruppen att välja två eller flera koncept. Dessa koncept kan utvecklas vidare, genom prototyper och tester för att få återkoppling från kunden. Projektgruppen kan också skapa två eller fler viktningsmatriser med olika vikter för att rangordna koncept för olika marknadssegment med olika kunders preferenser. Det kan vara så att ett koncept är dominerande i flera segment. Gruppen bör också noga överväga betydelsen av skillnader i konceptens betyg. 7

8 Steg 6: Reflektera över resultatet och processen Projektgruppen ska slutligen reflektera över det valda konceptet och konceptvalsprocessen. När alla relevanta faktorer diskuterats i projektgruppen, så att samtliga är nöjda med resultatet och anser att det valda konceptet har störst potential att tillfredställa kunden samt vara ekonomiskt framgångsrikt, så är denna del av processen avslutad. Att tänka på Slutligen bör det uppmärksammas att vissa saker ska tas i beaktning då dessa kan besvära konceptvalet: Nedbrytning av konceptkvalitet: Alla kriterier för de olika koncepten är inte lika enkla att bryta ner och kan då försvåra att få en god översikt av samtliga koncepts respektive kvalitetsgrad. Subjektiva kriterier: Det kan vara svårt att bedöma t.ex. estetiken hos ett koncept, vilket ofta blir väldigt subjektivt. Det är alltså svårt att låta projektgruppen vara de som bedömer detta och istället ta in representativa kunder från den marknaden att göra detta val. Underlätta förbättringar av koncept: Tänk på att utnyttja de positiva funktionerna hos ett koncept i andra koncept och vice versa med de negativa aspekterna. Inkludera kostnader: Det ligger mycket fokus på kundens behov men även tillverkningskostnaderna bör beaktas. I längden påverkar tillverkningskostnaden slutpriset till kund och kan påverka försäljningen, därför är denna aspekt väldigt viktig. Utnyttja ursprungsmaterial: Även ett redan utvecklat koncept kan ta åt sig ursprungsidéer från tidigare koncept som blivit bortsållade. Det är mycket viktigt att inte glömma dessa värdefulla idéer. Tillämpa konceptsvalsproceduren under hela processen: Konceptval är något som kan göras under hela projektet. Redan vid uppstart kan det vara ett nödvändigt verktyg, liksom vid slutet av projektet. Det kan även gälla den mest enkla funktionen liksom den mest detaljerade. Diskussion och kritisk analys Konceptval Konceptvalet är en integrerad process med sållning och viktning, se bilaga 1. Konceptval s.12. Målet med konceptvalsprocessen är att få fram ett slutligt dominerande koncept med goda chanser att bli konkurrenskraftig på marknaden. För att lyckas är det viktigt att ha en strategi att följa. Vi har i själva konceptvalet hittat några områden att hålla vår diskussion kring; urvalskriterierna och de saker man bör ha i åtanke när man arbetar i denna konceptvalsprocess. Urvalskriterier Under konceptutvärderingen är det flera områden man bör ta hänsyn till. Viktigt att ha i åtanke är bl.a. tillverkning, kostnad och kundkrav (Ulrich T. Karl, 2003, s. 131). Här har våra diskussioner kretsar kring andra möjliga aspekter att ta hänsyn till, t.ex. hur marknaden ser ut om fem eller tio år; Vad kan vi göra med den här produkten för att den ska vara attraktiv på marknaden under en längre tid?. Att ha en tanke kring hur marknaden kommer se ut om fem till tio år kan medföra små förändringar i produkten som kan komma att vara avgörande för dess konkurrenskraftighet. 8

9 Att tänka på Konceptvalet är en process under förhållandevis lång tid. Det finns en hel del att tänka på under den här processen som ganska enkelt kan gå snett. Ulrich och Eppinger tar bl.a. upp att det är lätt att konceptvalet blir alltför subjektivt om man inte använder ett konkret verktyg som t.ex. Pughen. Det är också lätt hänt att man glömmer bort att ta hänsyn till tillverkningskostnader, samt att man inte ska förkasta bortsållade koncept alltför snabbt då dessa kan används senare genom att kombinera koncept. (Ulrich T. Karl, 2003, ss ). Under projektens utvärderingar finner man alltid händelser som kunnat skötas på ett bättre sätt. Vi anser i gruppen att det är viktigt att redan från början sätta sig ner och fundera kring vad som kan gå snett i projektet. När man vet det kan en förberedande plan tas fram för hur problemen ska lösa eller kanske helt undvikas. Pughs matris Likvärdiga verktyg Under konceptvalsprocessen finns det ett flertal olika metoder att använda sig av. Vissa av dem är väldigt subjektiva i sin bedömning medan andra är mer objektiva i sitt sätt att sålla bort koncept. Ulrich och Eppinger tar upp Pughen som ett bra exempel på hur man metodiskt kommer fram till det starkaste konceptet. (Ulrich T. Karl, 2003, s. 125) I gruppen började vi fundera om det inte finns andra verktyg än Pughs matris. Frågor som dök upp var bl.a. Varför är det just Pughen som blivit det allmänt etablerade verktyget (enkelheten/popularitet/effektivitet)? Finns det liknande verktyg? Vi började undersöka om det fanns några motsvarande verktyg och hittade ett vid namn Kepner Tregoe 1. Verktyget liknar Pughen på många sätt, men ser lite annorlunda ut till utseende och är en förenklad variant av Pugh. I övrigt när man letar efter alternativa verktyg är det väldigt sparsamt och som slutsats kan sägas att Pughs matris är det mest utvecklade och komplexa verktyget för konceptval. Summering av betyg I Pughs matris får man fram summeringen av värdena sämre än ( ), bättre än (+) och lika som (0) som visar konceptens styrkor i förhållande till varandra. I vårt fall Tabell 2: Summeringstabell s.10 har koncepten fått samma totalsumma och enligt Pughen är dessa likvärdiga. Vår diskussion har handlat om att summering av betygen i sållingsmatrisen blir missvisande. Då summan i koncept 1 består av fler 0:or än plustecken jämfört med koncept 2 som består av flera minustecken och plustecken men ändå har samma totalsumma

10 Tabell 2: Summeringstabell Referenskoncept Koncept 1 Koncept Tot. Summa: 0 Tot. summa: 1 + Tot. summa: 1 + Vi anser att koncept 1 är mindre innovativt då det liknar referenskonceptet i stor utsträckning. Jämför man koncept 1 med koncept 2 kan man se att koncept 2 skiljer sig på fler punkter och har färre antal lika som (0), vilket vi anser vara ett mer innovativt koncept. Multiröstning Då gruppen har genererat fler än tolv koncept bör ett urval av dessa göras för att optimera sållningsmatrisens funktion. Ulrich och Eppinger rekommenderar multiröstning som urvalsmetod för att snabbt få fram de aktuella koncepten (Ulrich T. Karl, 2003, s. 131). Multiröstning innebär som vi tidigare nämnde i ovanstående text att varje gruppmedlem röstar på tre till fem koncept och koncepten med flest röster välj ut. Vi i seminariegruppen har drivit en diskussion kring vad en sådan multiröstning kan innebära. Sållningsmatrisen används för att genomföra ett objektivt urval. En multiröstning däremot är i högsta grad subjektiv då varje gruppmedlem väljer koncept efter eget tycke. Detta innebär att en objektiv urvalsmetod inleds med en subjektiv urvalsmetod (Ulrich T. Karl, 2003, s. 131). Vi anser att detta kan komma att påverka slutresultatet och att sållningsmatrisen tappar lite av sin objektivitet redan innan den genomförts. Vi ser hellre att alla koncept som genererats av gruppen utvärderas i sållningsmatrisen för att bevara objektiviteten. Referenskoncept Ulrich och Eppinger föreslår att de referenskoncept som gruppen väljer är ett enkelt koncept som känns välbekant eller är en industriell standard. Det kan vara allt ifrån en benchmarkingprodukt till något av koncepten som övervägs (Ulrich T. Karl, 2003, s. 131). Vi i seminariegruppen har diskuterat vad som gör ett referenskoncept till en bra referens. Det vi kommit fram till i stora drag är att en framgångsrik snarlik produkt är det optimala men att även delar utav produkter kan vara aktuella referenskoncept. Sållning vs. Viktning De båda matriserna har samma upplägg då det gäller de sex stegen men bidrar på olika sätt till produktutvecklingsprocessen. Vi har nedan diskuterat ett par utav de underliggande funderingar som dykt upp när dessa två studerats. Två matriser eller en sammansatt? Vi har alla under ett flertal kurser använda Pughmatrisen som en utvärderingsmetod till konceptvalet. Ulrich och Eppinger använder som sagt två olika matriser, en för sållning och en för viktningsmatris. I skolvärlden har vi kombinerat dessa i en matris med kravviktning, summering och 10

11 betygsättning med bättre än (+), sämre än ( ) och lika som (0). Däremot har Ulrich och Eppingers två olika betygskalor för det båda matriserna. Vi anser att den sammanslagna matrisen som vi använt under produktutvecklingsarbeten i skolmiljön kan leda till att utvärderingen bara genomförs en gång utan att prova kombinerade och förbättrade koncept mer än en gång. Om gruppen däremot genomför Ulrich och Eppingers två matriser kommer utövaren genomföra utvärderingen av minst två gånger, först i sållningen och sedan i viktningen. Detta betyder två reflektionstillfällen istället för ett samt en mer detaljerad betygskala vid viktningen vilket kan ge ett mer specifikt slutresultat. Steg 6 får en guldstjärna Sållningsmatrisen och viktningsmatrisen har båda sex stycken likadana processteg. Där det sjätte steget innebär att gruppen ska reflektera över resultatet av metoden och dess process (Ulrich T. Karl, 2003, s. 129). Vi anser att det är detta steg som ger metoden ett mervärde då gruppen ges tid för diskussion och analysering av resultatet. Detta innebär att gruppen inte väljer ut de koncept som får bäst betyg i utvärderingen utan att beslutet övervägs och kontrolleras. Resultatet kan förändras dels beroende på betygsättningen men även på kriteriernas utformning och vikt. Finns det koncept som är i överlag bra men dras ner av någon av dess egenskaper så bör dessa kombineras och förbättras för att sedan appliceras i matrisen för ännu en sållning eller utvärdering. Tid för reflektion och diskussion kan alltså rädda värdefulla koncept och produktegenskaper att gå förlorade. Diskussionsfrågor Vad anser ni är viktigast att diskutera innan man startar ett projekt med syfte att förhindra diverse problem som ofta återkommer vid varje projektuppstart? Ulrich och Eppinger tar upp Pughen som ett bra verktyg att använda när man metodiskt tar fram det strakaste konceptet. Vi fann i vår undersökning att det finns ett liknande verktyg vid namn Kepner Tregoe. Finns det fler användbara verktyg än dessa två? Vad är bra/dåligt med respektive verktyg? Under konceptutvärderingen är det flera områden man bör ta hänsyn till. Viktigt att ha i åtanke är bl.a. tillverkning, kostnad och kundkrav. Vi i gruppen tog upp en aspekt såsom att ta hänsyn till framtiden. Kan det finnas andra aspekter än dessa? Sållningsmatrisen kan hjälpa projektgruppen att identifiera förbättringar och kombineringar av koncept, varför kan det vara svårt för projektgruppen att upptäcka dessa möjligheter utan verktyget? Ulrich och Eppinger rekommenderar multiröstning inför sållningsmatrisen. Finns det någon bättre objektiv metod för att för att minska ner antalet koncept? Vad anser ni om den sammanslagna Pughmatrisen som vi använder och den uppdelade med sållning respektive viktning som Ulrich och Eppinger förespråkar? Vilken föredrar ni och när passar de olika varianterna? Finns det något tillägg/förändringar att göra i Pughmatrisen? Är det mindre innovativt att ett koncept består av flera 0:or (lika bra som) jämfört med att ha många plus och minustecken? Vad anser ni om det sjätte steget (reflektionsmöjligheten) under sållning och viktning? Är det något som lätt förbises i det verkliga livet? Varför? 11

12 Litteraturförteckning Ulrich T. Karl, E. D. (2003). Productdesign and development 3rd ed. New york: The McGraw Hill Companies Inc. ( ) Bilagor 1. Konceptval (Ulrich T. Karl, 2003, s. 128) 2. Konceptsållningsmatris (Ulrich T. Karl, 2003, s. 130) 12

13 3. Konceptviktningsmatris (Ulrich T. Karl, 2003, s. 134) 4. Hierarkisk nedbrytning av urvalskriterier Ease of Injection EASE OF USE Ease of Cleaning Ease of Loading (Ulrich T. Karl, 2003, s. 135) 13