Praktikrapport Women s International League for Peace and Freedom

Malmö Högskola Praktikkurs Global Political Studies VT 2010 Freds- och konfliktvetenskap Examinator: Ane Kirkegaard Praktikrapport Women s International League for Peace and Freedom Hadil Zainal Kamil

Akronymer WILPF IKFF CEDAW ECOSOC IWRAW SIPRI UNDP UNESCO UNCTAD Women s International League For Peace and Freedom Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Committee of the Elimination on Discrimination against Women United Nations Economic and Social Council International Women's Rights Action Watch Stockholm International Peace Research Institute United Nations Development Programme United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization United Nations Conference on Trade and Development

Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Praktikplatsen... 1 2 Min praktik... 3 2.1 Praktik i IKFF... 3 2.2 Praktik i WILPF... 4 3 Omdefiniering av säkerhet?... 7 3.1 Syfte och frågeställning... 7 3.2 Vad är säkerhet?... 7 3.3 Omdefiniering av säkerhet med stöd av FN?... 9 4 Egna reflektioner... 12

1 Introduktion Hösten 2009 fick jag möjligheten att påbörja en praktik på Women s International League for Peace and Freedom. Jag inledde min praktik på organisationens svenska sektion i Stockholm från och med augusti fram till oktober, därefter fortsatte praktiken på organisationens internationella kontor i Genève, vilket slutfördes mars 2010. Praktikrapporten kommer att beskriva WILPF: s verksamhet, mina arbetsuppgifter och erfarenheter samt ett utvalt ämne som jag anser är väsentligt och anknytbar med mina erfarenheter i praktiken och med mina studier inom Fred och konfliktvetenskap. Avslutningsvis, kommer jag att kort reflektera över min tid som praktikant i fredsorganisationen. 1.1 Praktikplatsen Women s International League for Peace and Freedom är en internationell icke statlig organisation framförallt erkänd som den äldsta fredsorganisationen med kvinnor i ledningen. WILPF etablerades under Första Världskriget, 1915 i Haag. Tusentals kvinnor samlades i Haagkongressen för att gemensamt hindra kriget att fortskrida. En international kvinnokommitté bildades under kongressen som kom att bli underlaget för WILPF. Organisationens första ordförande blev den ambitiösa Jane Adams, som 1931 fick Nobels fredspris för sina utmärkta insatser för den kvinnliga kampen inom fredskapande. Under kongressen skapades tjugo resolutioner som tydligt framförde att kriget inte var lösningen utan nyckeln låg i medling och ickevåldaktioner. Dessa resolutioner kom att få väldiga effekter och blev värderade av den dåvarande amerikanska presidenten Woodrow Wilson som betydelsefulla handlingar för krigets utveckling. Som den äldsta kvinnoorganisationen arbetar WILPF med att stärka och uppmärksamma kvinnors roller inom alla positioner. Organisationens verksamhet uppvisar ett tydligt genusperspektiv inom alla sina huvudmål som är att uppnå fred genom icke-våld, statlig nedskärning av militära resurser och respekt för mänskliga rättigheter. WILPF är en feministisk organisation med många radikala idéer som har 1

många gånger verkställts i praktiken. Ett viktigt arbete som WILPF har åstadkommit i modern tid är deras insats vid antagandet av resolution 1325 (om kvinnor, säkerhet och fred) år 2000 i FN: s säkerhetsråd. Resolution 1325 är den första resolutionen som tagit upp kvinnors roller vid fredskapande och även den första resolutionen som fått genomslag i säkerhetsrådet tack vare insatser av det civila samhället. WILPF: s har som ledande syfte att stärka säkerheten i världen och medverka i skapandet av en fredligare värld. WILPF har en rådgivande status i FN inom ECOSOC, UNESCO, UNCTAD, av kategori B vilket innebär att organisationen betraktas ha en utmärkande kunskap och är kompetent nog för att bli företrätt vid FN:s högkvarter. WILPF har dessutom speciella relationer med övriga organ i FN. 1 I nuläget har fredsorganisationen 37 sektioner utspridda världen över och antalet medlemmar är stigande. WILPF: s centrala arbetsplats det internationella sekretariatet är placerad i Genève. Generalsekreteraren är organisationens ansikte utåt men mycket av arbetet går ut på att koordinera det internationella kontoret med sektionernas planer och idéer. WILPF är konstruerad med en internationell styrelse (ca 15 medlemmar) där varje post är utvald av sektionerna, till följd blir det många idéer som flödar och som måste tas hänsyn till men med hjälp av sina sektioner verkar WILPF genom att förena lokala med internationella sammanhang. Organisationen utvecklar sina idéer och mål genom att nätverka och samarbeta med andra internationella institutioner och organisationer. WILPF arbetar genom att publicera, presentera och aktivera människor via diverse hemsidor, konferenser, publikationer och projekt. Det internationella sekretariatet i Genève och även kontoret i New York kan genom sin placering vid FN och sin behörighet i byggnaden få övervaka och ta emot aktuell information, vilket de använder till att överföra informationen till sektioner, medlemmar och resterande publik. Den svenska sektionen Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet etablerades 1919. Huvudkontoret finns i Stockholm och det finns även 10 lokalgrupper runt om landet. IKFF eftersträvar självfallet efter samma mål som det internationella kontoret, men deras projekt utgår från ett nationellt perspektiv. 2 Stockholmkansliet är bland de mest aktiva sektionerna inom organisationen som har kontinuerligt projekt på gång. Det är genom de man söker en praktik för att få plats i WILPF vare sig det är Genève, New York eller Stockholm. 1 Highlights from WILPF s History, 2009 2

2 Min praktik 2.1 Praktik i IKFF Jag började som praktikant hos IKFF i slutet av augusti, praktikperioden inleddes med en djupgranskning av organisationens historia och verksamhet. Jag blev presenterad för mina arbetsuppgifter och för min plats på kontoret. Eftersom praktikperioden varade endast en kort period fick jag inte påbörja större uppgifter/projekt, istället fungerade jag som en assistent till de resterande anställda och projekt på kontoret. Under min praktikperiod hade IKFF tre pågående projekt: Peace Yes Please är ett årligt informationsprojekt som går ut på att utbilda och engagera gymnasieelever om fred, konflikter och media. På grund av det svenska ordförandeskapet i EU, 2009 berörde forna årets tema politik och säkerhet inom EU: s gränser. Ändamålet var att genom en kreativ metod undervisa elever om Europas säkerhetspolitik. Min uppgift var att tillsammans med projektansvarige planera en temadag som skulle äga rum på utvalda gymnasieskolor. Jag fick lägga fram idéer om aktiviteter och även hjälpa till med att välja och skriva lämpliga material för temadagen. Paying the price inriktar sig på betydelsen av nedrustning, vilket är en del av WILPF: s centrala målsättning. Projektet omfattade en beräkning av Sveriges militära och sociala utgifter. Målet med projektet är att tydligt visa att den alltför höga investeringen på militär istället för sociala resurser påverkar befolkningens livskvalitet. Min uppgift var att bl.a. att undersöka Sveriges nationella budget för att konkret visa vart nationen väljer att investera pengar i. Förutom statliga 2 Om IKFF, 2009 3

dokument fick jag även granska dokument som gjorts av icke statliga organisationer med särskild kunskap om vapenimport -och- export. Peking En okänd Tonåring? behandlar regeringens uppföljning av Pekingdeklarationen. Deklarationen och dess handlingsprogram kom tillrätta under FN: s fjärde Kvinnokonferens i Peking, 1995 och behandlar stärkandet av kvinnor i alla delar av världen 3. Eftersom projektet var endast i planeringsfas var min uppgift att söka finansiering för kostnaderna. Jag fick skriva en projektansökan till Olof Palme stipendiet, vilket var en utmaning men troligtvis en användbar erfarenhet inför framtida sysslor. Stockholmskansliet bestod av två praktikanter och fyra projektanställda. Utöver arbetet med de nämnda projekten fick jag även ta ansvar för uppdatering av hemsidan och för inströmmande e-post, telefonsamtal och faxmeddelanden. Jag fick även bistå med informationssökning till diverse event utformade av IKFF. Varje månad hölls det ett styrelsemöte och arbetsutskottsmöte som behandlade utvecklingen av och utmaningarna i organisationens verksamhetsplan. Jag fick möjlighet att delta, vilket upplevdes väl till pass då jag fick ytterligare förståelse för hur och med vad IKFF arbetar med, även för hur en NGO i allmänhet verkar. Min tid i IKFF gav mig en inblick över hur en NGO verkar men det förberedde mig även inför det internationella arbetet som skulle komma inom WILFP: s internationella sekretariat i Genève. 2.2 Praktik i WILPF Efter två månader i Stockholm reste jag vidare till Genève för att fortsätta praktiken hos WILPF: s internationella kontor. Jag blev den nya Fundraising and Economic Justice intern och liksom i Stockholm fick jag börja med att läsa om organisationens historia och verksamhet. Jag mottog en personlig välkomstpärm som innehöll detaljerad information om mina ansvarsområden. Välkomstpärmen blev mitt viktigaste hjälpmedel 3 Beijing Declaration, 1995 4

under praktikperioden, den var alltid något jag gick tillbaka till för att få svar på mina frågor. Redan under första veckan insåg jag att ansvaret låg i mina egna händer, vilket kan tyckas vara en självklarhet men samtidigt inväntar många en order. Inväntande av order var något som jag snabbt gick ifrån eftersom jag tidigt insåg att min personliga utveckling skulle komma genom att ta egna initiativ. WILPF: s kontor låg inte långt ifrån FN:s huvudbyggnad så redan under de första dagarna fick jag en rundtur i området även min FN bricka så jag kunde komma och gå som jag ville. Kontoret i Genève var inte mycket större än Stockholmkansliet som bestod av organisationens generalsekreterare och sju praktikanter. Dock som det internationella kontoret var det självfallet mycket mer arbete som skulle göras. Som Fundraising and Economic Justice intern hade jag uppgiften att hålla ordning på och uppdatera WIPLF: s kontaktlista på bidragsgivare. Jag hade även ansvaret för att utveckla kontaktlistan med nya passande bidragsgivare. En viktig del i WILPF: s hemsida är granskningen av militära resurser runt om i världen. Som Economic Justice praktikant hade jag ansvaret att uppdatera granskningen kring länders miltära utgifter samt deras stöd till FN. Undersökningen avsåg de stater som har WILPF sektioner, vilket jag utförde genom att använda mig av data tillförda av SIPRI. Det var många siffror och tabeller på en gång men uppgiften ökade min känsla för forskning och organisering. FN: s Kvinnokommitté (CEDAW) höll sitt 45:e sammanträde under januari 2010. Det årliga sammanträdet behandlar uppföljningen av staters implementering av avskaffande av diskriminering hos kvinnor. Jag fick före och under sammanträdet organisera CEDAW utbildningshelger vilket jag gjorde tillsammans med en samarbetsorganisation, IWRAW Asia Pacific som har sitt säte i Malaysia. Programmet som WILPF håller årligen med IWRAW benämns som det globala till lokala programmet (the Global to Local Programme). Syftet med programmet är att involvera och utbilda kvinnor från diverse organisationer och länder om FN-kommitténs arbete. Min främsta uppgift var att informera deltagarna och underlätta deras deltagande till utbildningen i Genève. Mycket av min tid gick åt att utföra det som IWRAW inte kunde göra på distans. Till exempel fick jag ordna med boende, FN gästpass och översättare till deltagarna. Tack vare detta arbete fick jag erfarenhet i interkulturell samordning, mer förståelse för partnerskap mellan icke-statliga organisationer och för FN: s arbete kring de mänskliga rättigheterna. 5

Den mest utmanande uppgiften under praktiken i WILPF fick jag genom min roll i utvecklingen av WILPF: s nyaste projekt CENTS : Changing Every Nations Thinking on Security. CENTS är ett långisktig projekt och har som huvudmål att påvisa en minskning av världens militära utgifter till 2015. Syftet är att få individer att inse konsekvenserna med en ökning av militära medel, i synnerhet hur ökningen påverkar kvinnor. Under projektets gång ska en omdefiniering av termen "säkerhet verkställas: när man hör termen säkerhet bör tankarna gå till utbildning och hälsovård istället för bilder om militära medel. Internationella lagar som hävdar att miltära resurser måste minskas, ska under projektets gång användas som argument för minskning av den nuvarande nivån av militära medel i världen. Genom att undervisa och aktivera individer om dessa lagar och avtal kan de pressa sina regeringar till förändring. Målen ska därmed uppnås med hjälp av utbildning, internationella juridiska avtal och aktivism. För att bistå i utvecklingen av projektet fick jag arbeta tillsammans med personalen i Genève och New York. Jag var ansvarig för att stärka det nybildade projektet genom att förbereda och samordna information och dokument för personalen i New York. Jag hann utveckla en del material på egen hand som visat sig vara mycket användbara för CENTS utveckling. Under tiden projektet CENTS förbereddes hölls The Commission on the Status of Women sitt 53:e sammanträde i New York. Då projektet var i inledningsfasen valde projektledaren att utnyttja CSW som försöksscen för CENTS. Bland annat fick jag utveckla ett program för hur stödet och förståelsen kring FN: s åtta Kommittéer för Mänskliga Rättigheter (Human Rights Treaty Bodies) kan stärkas. Programmet presenterades av mina kollegor i New York. I likhet med i IKFF var det mycket kontorsarbete i det internationella kontoret, mycket sitta framför datorn för att ha koll på hemsidan och e-posten. Men tack vare min FNbricka kunde jag smita iväg från WILPF kontoret för att medverka på diverse FNmöten. Det blev många intressanta möten, somliga rapporterade jag vidare till kontoret, andra gick jag till enbart för att lyssna. Jag fick även möjlighet att få hålla ett uttalande åt WILPF: s vägnar i Human rights Council, under ett special möte om jordbävningskatastrofen i Haiti. Det var en oförglömlig erfarenhet. Tack vare min period i Genève fick jag många oförglömliga erfarenheter genom alla arbetsuppgifter och alla nya kontakter. Jag fick ta del av hur en internationell NGO arbetar och jag fick även en djupare förståelse för FN- systemet. 6

3 Omdefiniering av säkerhet? Arbetet med projektet CENTS inspirerade mig till att fortsätta utforska projektets mål. Målet med CENTS är som redan benämnd att minska världens militära resurser till 2015 och få individer att tänka om vid termen säkerhet. När man hör ordet säkerhet skall bilder av skolor och sjukhus framhävas istället för bilder av vapen och stridsvagnar. Den globala definitionen av säkerhet skall omdefinieras. För att uppnå målen använder projektet internationella juridiska avtal och dess bestämmelser. FN, framförallt dess åtta Kommittéer för Mänskliga Rättigheter (Human Rights Treaty Bodies) kommer att vara i fokus. Dessa internationella avtal ska under projektets gång användas som motangrepp för både köpare och säljare av vapen i världen. 3.1 Syfte och frågeställning Under perioden som jag arbetade med projektet CENTS upplevde jag att det inte förekom en tydlig definition av säkerhet som projektet skulle arbeta efter. Säkerhet refererades enbart till sociala resurser istället för militära medel, vilket erbjöd en något otydlig beskrivning av vad säkerhet är och vad det kan innebära. Jag har därmed som fördjupningsämne valt att fokusera mig på definitionen av säkerhet, och även om säkerhetstermen kan omdefinieras med internationella avtal tillskrivna inom FN. Mina frågeställningar är: I enlighet med CENTS mål: Vad är definition av global säkerhet? o Kan global säkerhet omdefinieras med hjälp av FN och dess mekanismer? 3.2 Vad är säkerhet? Säkerhet på individuell nivå upplevs på olika vis, vilket är självfallet då känslan av säkerhet bland individer är beroende av deras tycke och omständigheter. Säkerhet kan 7

exempelvis innebära möjligheten att få äga ett hem, en utbildning, en inkomst, vara vid god hälsa eller till och med bära ett vapen. Säkerhet kan självfallet innebära möjligheten att förfoga över alla de ovan nämnda. Mycket av individers uppfattning av säkerhet kan tyckas bero på deras omständigheter. Lever man i ett konflikthärjat land utan möjlighet till utbildning eller arbete är chansen större att man väljer att beväpna sig än något annat. Även på nationell nivå är säkerhet skilt beroende på statsmakten, mycket av staternas säkerhetssystem beror på den politik staten utövar. Det talas oftast om kollektiv säkerhet och maktbalanspolitik. Kollektiv säkerhet innebär att säkerhet inträder när stater allierar sig och tillsammans eliminerar potentiella hot. 4 Stater som utövar maktbalanspolitik anser att om den egna staten ökar sin makt minskar en annan stat sin makt, därför tar staten till alla vägar för att stärka sin makt."hegemonic Stability theory" inom maktbalanspolitik menar att fred uppstår om staternas makt i världen är ojämnt fördelat. 5 Dessa säkerhetssystem tillhör det nationella säkerhetsperspektivet. Den nationella säkerhetssynen utgår från statens försvar mot utomstående hot. Genom åren har ett nytt säkerhetsperspektiv utvecklats, mänsklig säkerhet. Den nya synen på säkerhet utgår istället från individuell säkerhet, som argumenterar att det är människans säkerhet som ska stå i fokus och inte staternas. Termen mänsklig säkerhet (Human security) blev framstående första gången i en rapport av FN: s utvecklingsprogram (UNDP) år 1994 som resonerade att global säkerhet kan endast uppnås om människor runt om i världen är försäkrade om freedom from want och freedom from fear. Det är genom mänsklig säkerhet som en nationell och internationell stabilitet kan frambringas. Säkerhetskonceptet som UNDP har presenterat, inkluderar hot som bör försäkras, dessa är hot vid: föda, vård, miljö, politik, ekonomi, kriminalitet och ursprung. Utvecklingsorganet menar att tillräckliga resurser bör tillsättas för att underminera hoten så att den mänskliga säkerheten inte hotas. 6 CENTS mål; omdefiniering av säkerhet, vilar mellan dessa koncept; nationell säkerhet och mänsklig säkerhet. En omdefiniering av säkerhet från nationell säkerhet till mänsklig säkerhet skall äga rum. Den största skillnaden mellan säkerhetskoncepten säkerhet är deras utgångspunkt, nationell säkerhet sätter staten i fokus medan mänsklig 4 Joseph S. Nye 2006 s. 83 5 Joseph S. Nye 2006 s.58-59; Gustavsson, 2006 s.39 6 Human Development Report, 1994 8

säkerhet utgår från människors behov. Vid nationell säkerhet värderas militära medel medan vid mänsklig säkerhet bedömas stärkande av individen som ett medel för säkerhet. Aktörer för skapandet av nationell säkerhet är statshuvudena medan inom skapandet av mänsklig säkerhet är både regeringsfolk och det civila samhället. 7 Begreppsbestämningen av säkerhet som CENTS arbetar med är därmed omvandlingen från nationell säkerhet till mänsklig säkerhet. CENTS definiering av säkerhetstermen är därmed mänsklig säkerhet. Det är mänsklig säkerhet som individer ska pressa sina stater att värdesätta. Följdaktien för att en global säkerhet ska skapas bör mänsklig säkerhet prioriteras. 3.3 Omdefiniering av säkerhet med stöd av FN? CENTS innefattar internationella lagar och avtal som underlag för individer att pressa stater till att omvärdera sin definition av säkerhet. Genom att betona på relevanta internationella avtal och fall menas ökningen av militära utgifter förhindras och som alternativ ska stater uppskatta sociala och ekonomiska resurser eller som det har konstaterats i forna avsnitt; värdering av mänsklig säkerhet. I det här avsnittet ska jag försöka ge mig på huruvida det går att omdefiniera säkerhet med hjälp av FN och dess mekanismer. I enlighet med FN-stadgan har säkerhetsrådet som uppgift att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Art 26 i Kap 5 i FN stadgan framför att säkerhetsrådet är ansvarig för att upprätthålla strategier för internationell fred och säkerhet med så lite användning av militära resurser som möjligt. Säkerhetsrådet skall även ansvara för reglering av militära medel runt om i världen. 8 Nedrustning bör verkställas så att art. 26 förföljs men så är tyvärr inte fallet i verkligheten. Militära resurser runt om i världen uppgår till 1226 miljarder 9 medan staternas stöd till FN: s budget är ca 3 miljarder 10. SIPRI: s undersökningar har presenterat att staternas miltära utgifter ökar årligen 11. 7 Human Development Report, 1994 8 Chapter V: The Security Council 9 SIPRI Military Expenditure Database, 2009 10 Contributions by Member States to the United Nations regular budget for year 2009 11 SIPRI Military Expenditure Database, 2009 9

FN:s Säkerhetsråd har dock upprepade gånger visat stöd för handlingar och avtal om minskinig av militära resurser av regeringar. Under ett möte i Säkerhetsrådet uttalade ordförandet om att stater måste satsa på bekämpning av fattigdomen och uppnå Millennium målen. FN- rådet uttryckte en oro över ökningen av militära medel och framförde att det är av största vikt att militära utgifter justeras så att säkerhet kan uppnås med minst användning av vapen som möjligt. 12 Säkerhetsrådet har därmed definierat sin form av säkerhet, genom sin yttrande indikerar FN rådet att säkerhet inte innebär en satsning på militära medel istället bör staterna investera i sociala och ekonomiska resurser. Art. 26 är därmed ett viktigt verktyg som kan användas som motangrepp för världens allt ökade militära medel. Ett annat användbart verktyg är FN: s åtta mänskliga rättigheter kommittéer. Dessa kommittéer har som uppgift att fortfölja deras respektive konventioner som prioriterar mänskliga rättigheter och människors säkerhet. FN: s medlemsländer bör lyda de bestämmelser som finns i varje ratificerad konvention. Till följd bör regeringar anpassa sina författningar efter ratificerat internationella fördrag. 13 Dessa konventioner och dess bestämmelser är därmed lämpliga att involvera för CENTS utveckling. Så, vid frågan om FN kan stödja en omdefiniering av säkerhet från nationell säkerhet till mänsklig säkerhet, så riktas svaret till stor del åt ett ja! FN har redan valt sin form av säkerhet de vill arbeta efter, synligt genom säkerhetsrådet art. 26, MR kommittéerna och UNDP. Det är den formen av säkerhet som prioriteras i dessa FN mekanismer. Problemet är att internationella avtal ratificerade av stater förutsätter inte att avtalet är implementerade i staterna. Världens stater efterföljer inte de lagar formulerade i FN. Dock, är 192 stater medlemmar av den internationella organisationen och tack vare sin grundläggande stadga kan FN vidta åtgärder i en rad olika frågor, däribland mänsklig säkerhet. Det är därmed av största vikt att säkerhetsfrågan påbörjas och bearbetats inom FN: s ramar. Verka för mänsklig säkerhet kan komma att bli en prioritet bland medlemstaterna. Målet med CENTS kan i första anblick verka överambitiöst men med hjälp av WILPF som upplyser om FN och dess arbete, finns det stora möjligheter att nå ut till människor, genom rekrytering och publiciteten de skapar via hemsidor, e-post, nyhetsartiklar, broschyrer etc. 12 Säkerhetsrådet 6017:e sammankomst, 2008 13 Human Rights Treaty Bodies 10

Världens staters ovillighet att implementera internationella avtal kan problematisera utvecklingen av omdefinieringen av säkerhet, men genom aktiva individer som tar hjälp av FN och dess mekanismer finns det hopp för en omdefiniering. Det gäller för individer att dra nytta av de lagar och föreskrifter som redan finns i FN, sedan gäller det för statsmakter att beakta och följa de avtal som redan skrivits på i den internationella organisationen. En omdefiniering av säkerhet sker inte över en natt, men med FN och dess mekanismer äger man ett betydelsefullt instrument. 11

4 Egna reflektioner Jag anser att styrkan hos en NGO är dess obundenhet, dess kapacitet att kritisera och verkligen få ifrågasätta lagar och normer formade av staten och av samhället. WILPF har framvisat dessa faktorer som fredsorganisation. Dock har en icke-statlig organisation sällan en säker och oproblematisk utvecklig. För NGO: s är det viktigt att vara strategiska för att kunna utvecklas och för att få finansiering. Det gäller att nätverka med rätt tjänstmän och organisationer, och att vara vid rätt plats vid rätt tillfälle. Nätverka är grundläggande, det överlämnar nya idéer, bredare medlemskara, finansieringar etc. Dock, är nätverkning inte det enda grundläggande mekanismen inom en NGO, det behövs även tillräcklig med finansiering. Ett utmärkande dilemma som icke-statliga organisationer får uthärda är att anställningar på icke-statligorganisationer oftast innebär lågavlönade jobb. Det blev särskilt synligt när jag kom till Genève, som redan benämnd bestod kontoret av sju praktikanter, majoriteten obetalda. Dock var arbetsinsatsen väldig hög, mina kollegor visade stor passion för sina uppgifter och organisationens mål. De var alla medvetna om att organisationen inte hade mycket pengar och att dess framtid såg oviss ut men det hindrade inte de från att fortsätta arbeta hårt. Tyvärr är så fallet hos många icke-statliga organisationer som kämpar för lika viktiga frågor som WILPF. En ljusglimt är dock att det finns eldsjälar som mot alla odds fortsätter att kämpa för mänskliga rättigheter och för en bättre värld, några av dem hade jag möjligheten att träffa under min praktikperiod. Det är viktigt att individer som arbetar inom dessa fält får en form av erkännande och ersättning så att arbetet kan fortgå, men det inger hopp när människor oavsett vad fortsätter att arbeta för viktiga frågor. Jag är oerhörd tacksam för min praktikperiod i WILPF som gav mig en inblick både i en nationell och i en internationell icke-statlig organisation. Följdaktien, tack vare min praktikperiod i Genève fick jag även en närmare inblick i FN-systemet och nya intressanta kontakter. Min praktik i fredsorganisationen skänkte en massa nya erfarenheter och upplevelser som tillsammans med mina studier kommer att komma väl till hands inför framtida yrken. 12

5 Referenser Gustavsson, Jakob och Jonas Tallberg, 2006. Internationella relationer. Sverige: Studentlitteratur. Joseph S. Nye, 2006. Understanding international conflicts: An introduction to Theory and History. Longman. Beijing Declaration. 1995. United Nations: http://www.un.org/womenwatch/daw/beijing/platform/declar.htm. [2010-05-20] Chapter V: the Security Council. Security Council: http://www.un.org/en/documents/charter/chapter5.shtml. [2010-05-31] Contributions by Member States to the United Nations regular budget for year 2009. 2009 United Nations: http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=st/adm/ser.b/755. [2010-05- 20] Highlights from WILPF s History. 2009. WILPF: http://www.wilpfinternational.org/aboutus/index.htm#briefhistory. [2010-04-29] Human Development Report. New dimensions of human security. 1994. UNDP: http://hdr.undp.org/en/reports/global/hdr1994/. [2010-05-20] Human Rights Treaty Bodies. OHCHR: http://www2.ohchr.org/english/bodies/treaty/index.htm. [2010-05-31] Om IKFF. IKFF: http://www.ikff.se/om-ikff/. [2010-05-20] SIPRI Military Expenditure Database. 2009. SIPRI: http://milexdata.sipri.org/result.php4. [2010-05-20] Säkerhetsrådet 6017:e sammankomsten. 19 november 2008. Security Council: http://www.securitycouncilreport.org/atf/cf/%7b65bfcf9b-6d27-4e9c-8cd3- CF6E4FF96FF9%7D/Disarm%20SPRST200843.pdf. [2010-05-20] 13