Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Rörflen som foder till dikor Anna Hessle Mikaela Jardstedt 24 mars 2015 Anders Elofsson s fond
Bakgrund Många dikor överutfodras under stallperioden Lågt näringsbehov Utfodring i fri tillgång Vanligt vallensilage för bra Överutfodring ger Hög foderkostnad Feta kor Onödig miljöbelastning Kan vi hitta ett grovfoder som är tillräckligt fiberrikt för att ge en lagom konsumtion?
Två utfodringsförsök Studie 1 Korttidsförsök Höst 2012 Två raser Tre foder Studie 2 Kontinuerligt försök Stallperiod 2013/14 En ras Fyra foder
Foder Tre sent skördade grovfoder, balar Blandvall, skördad i blomning Rörflen, skördad i blomning Helsäd av havre, skördad i sen degmognad Rörflen Ts, % 53 Oms. energi, MJ/kg ts 7,7 Råprotein, g/kg ts 120 AAT, g/kg ts 62 NDF, g/kg ts 651 Osmältbar NDF, g/kg NDF 340 Smältbarhet, % 63
Resultat studie 1 Samtliga foder ledde till överutfodring Rörflen gav ett energiintag nära behovet 300 250 % av behov (Spörndly, 2003) 200 150 100 50 Gräs Helsäd Rörflen 0 Energi AAT
Två utfodringsförsök Studie 1 Korttidsförsök Höst 2012 Två raser Tre foder Studie 2 Kontinuerligt försök Stallperiod 2013/14 En ras Fyra foder
Foder Tre gräsensilage skördade i blomning Hykor Blandvall Rörflen Kornhalm Komplettering med rapsmjöl Rörflen Ts, % 46 Oms. energi, MJ/kg ts 7,2 AAT, g/kg ts 60 Råprotein, g/kg ts 134 NDF, g/kg ts 639 Smältbarhet, % 51
Energiintag % av behov (Spörndly, 2003) 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Period 1 Period 2 16-3 veckor innan kalvning 3-0 veckor innan kalvning Hykor Blandvall Rörflen Halm
Ekonomisk kalkyl - antaganden 112 dagar före kalvning åt korna fyra olika grovfoder: hykorensilage, blandvallsensilage, rörflensensilage och kornhalm. Halmkorna fick också 0,65 kg rapsmjöl/dag. Efter kalvning samma ensilage i samtliga fyra försöksled och försumbara skillnader i konsumtion mellan försöksleden Viktförlust under stallperioden för rörflen- och halmkorna jämfört med hykoroch blandvallskorna antas bli helt kompenserade under efterföljande betesperiod Beteskonsumtionen mättes ej men betesarealen per ko antas vara densamma eller 10 % högre för kor som ätit rörflen eller halm. Kalvarnas avvänjningsvikter antas vara desamma i samtliga försöksled Alltså, det enda som skiljer mellan försöksleden är konsumtionen före kalvning och (eventuellt) arealen betesmark efterföljande sommar.
Räkneexempel: Betesnetto minus foderkostnad före kalvning, kr/ko vid 10% större betesareal för rörflen- och halmkorna Hykor Blandvall Rörflen Halm (1) Ensilage/halm 1520*1,18=1790 1440*1,18=1700 1030*0,92=950 930*1,18=1100 (2) Rapsmjöl 70*3,00=210 (3) Betesnetto vid samma kons. (4) Betesnetto vid 10% skillnad Resultat 1 (3) (1) (2) Resultat 2 (4) (1) (2) 1,04*1920=2000 1,04*1920=2000 1,04*1920=2000 1,04*1920=2000 1,0*1920=1920 1,0*1920=1920 1,1*1920=2110 1,1*1920=2110 130 300 1050 610 50 220 1160 720
Resultat studie 2 Överutfodring med energi på hykor och blandvall. Korna försågs med 80% av sitt energibehov när rörflen och halm utfodrades. Utfodring med rörflen under lågdräktighet gav i detta försök bäst ekonomiskt resultat.
Tack!
Datainsamling Smältbarhet Kväveutnyttjande Datainsamling Foderintag Idisslingstid
Foder Näringsinnehåll i försöksfodren Blandvall Helsäd Rörflen TS, % 46 44 53 Oms. Energi, MJ/kg ts 9,8 8,8 7,7 Råprotein, g/kg ts 83 45 120 AAT, g/kg ts 68 60 62 NDF, g/kg ts 585 546 651 Osmältbar NDF, g/kg NDF 220 310 340 Smältbarhet, % 77 50 63 Helsäd och rörflen verkar vara lämpliga foder
Foderintag Hereford vägde 702 kg och charolais 782 kg Charolais hade högre ts-intag jämfört med hereford Samma ts-intag per kg kroppsvikt för båda raserna Högst konsumtion av blandvall, följt av helsäd och rörflen 18 4 16 3,5 Ts-intag kg/dag 14 12 10 8 6 4 3 2,5 2 1,5 1 Ts-intag i % av kroppsvikt 2 0,5 0 Gräsvall Helsäd Rörflen 0 Charolais Hereford % av kroppsvikt C och H
Genomförande Smältbarhet Foderintag och idissling Kväveutnyttjande Födelsevikt och tillväxt Energistatus Vikt och hull
Foder Hykor Blandvall Rörflen Halm Ts, % 38 48 46 81 Oms. energi, MJ/kg ts 9,9 8,6 7,2 7,2 AAT, g/kg ts 68 65 60 52 Råprotein, g/kg ts 98 109 134 71 NDF, g/kg ts 540 571 639 772 Smältbarhet, % 68 61 51 55 Förväntar oss högst konsumtion av hykor och blandvall och lägst av halm och rörflen
D -112 D -109 D -106 D -103 D -100 D -97 D -94 D -91 D -88 D -85 D -82 D -79 D -76 D -73 D -70 D -67 D -64 D -61 D -58 D -55 D -52 D -49 D -46 D -43 D -40 D -37 D -34 D -31 D -28 D -25 D -22 D -19 D -16 D -13 D -10 D -7 D -4 D -1 TS-intag (kg/d) Foderintag Ts-intag under låg- och högdräktighet 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 Hykor Blandvall Rörflen Halm 2,0 0,0 Dag från kalvning Period 1 Period 2
-112-109 -106-103 -100-97 -94-91 -88-85 -82-79 -76-73 -70-67 -64-61 -58-55 -52-49 -46-43 -40-37 -34-31 -28-25 -22-19 -16-13 -10-7 -4-1 Viktförändring under dräktighet 950 Viktförändring under 16 veckor innan kalvning Vikt (kg) 900 850 800 Hykor Blandvall Rörflen 750 Halm 700 650 Dag innan kalvning Kalvning
Viktändring Grovfoder Period 1. Dag -112 till -21 Period 2. Dag -21 till -1 Total Medel kg Ändring kg Ändring kg/dag Medel kg Ändring kg Ändring kg/dag Ändring kg Hykor 841 +114 1,2 903 +10 0,5 +133 Blandvall 751 +74 0,8 797 +11 0,6 +101 Rörflen 731 +46 0,5 748-8 -0,4 +41 Halm 741 +35 0,4 752-13 -0,7 +32 Fostertillv. +65 0,7 +15 0,7 +80
Hullförändring 16 v innan kalvning Hullpoäng vid start och slut av försöksperioden, samt skillnaden i hull mellan start och slut 4,0 3,5 3,0 2,5 Hullpoäng (1-5) 2,0 1,5 1,0 Start (dag -112 före kalvning) Slut (dag -1) före kalvning Differens 0,5 0,0-0,5 Hykor Blandvall Rörflen Halm -1,0