MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 56/2004/3 Dnr LSY-2002-Y-360 Helsingfors Givet efter anslag

VÄSTRA FINLANDS TILLSTÅNDSBESLUT MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 56/2004/3 Dnr LSY-2002-Y-360 Helsingfors Givet efter anslag 21.10.2004 ÄRENDE Ansökan om miljötillstånd för odling av fisk i nätkassar i havet söder om holmen Södra Altarskär och vinterförvaring av fisk samt förvaring av bassängernas konstruktioner på norra sidan av holmen Södra Altarskär i Pernå kommun. TILLSTÅNDSSÖKANDE Handelsbolaget Altarskär Forell ANSÖKAN Handelsbolaget Altarskär Forell har 23.12.2002 anhängiggjort sin ansökan vid miljötillståndsverket och sedermera kompletterat ansökan. VERKSAMHETEN OCH DESS PLACERING Ansökan avser odling av fisk i nätkassar i havet på södra sidan och vinterförvaring av fisk på norra sidan av holmen Södra Altarskär samt förvaring av bassängernas konstruktioner mellan holmarna Lilla Röskär och Stora Röskär på ett vattenområde som hör till fastigheten Södra Altarskär RNr 1:348 i Sarvlax by i Pernå kommun. GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Ansökan om miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen, 1 1 mom. 11 c) punkten och 5 1 mom. 6) punkten miljöskyddsförordningen. Ansökan om tillstånd till byggande i vattendrag enligt 2 kap. 2 vattenlagen. BAKGRUND OCH AVTAL SOM BERÖR VERKSAMHETEN SAMT PLANLÄGGNINGS- LÄGET I OMRÅDET Tillstånd Handelsbolaget Helgoland och Handelsbolaget Altarskär Forell har med ett av vattendomstolen 7.12.1995 givet beslut nr 60/1995/2 tillstånd att i anläggningen odla fisk sålunda att det årligen använda fodret har fått innehålla högst 1 400 kg fosfor och högst 10 000 kg kväve. Nätkassarnas sammanlagda volym har fått vara högst 10 000 m 3. Tillståndshavarna skulle senast 31.12.2002 inlämna en ny ansökan om tillstånd ifall verksamheten skulle fortsättas efter år 2003.

2 Genom arrendeavtal av 28.7.2003 har Pehr Holmström och Altarskär Forell avtalat med Margareta Holmström och Anna-Greta Holmström om rätten att nyttja de till fastigheten Södra Altarskär RNr 1:348 hörande vattenområdena för fiskodling. Arrendeavtalet gäller tills vidare. Planläggning Över området, där fiskodlingen är belägen har uppgjorts Pernå delgeneralplan för kust och skärgård. Den nordligaste udden av holmen Södra Altarskär, samma som Norra Altarskärs sydostliga strand är planerade som som byggnadsområde för fritidsbostad (RA-1). Storkobban och Österkobban är i planen utmärkta som SL-områden Norra och södra delen av holmen Södra Altarskär, vilken är närmast fiskodlingen, är utmärkt som ett jord- och skogsbruksdominerat område (MU) med behov av att styra friluftsliv. Stränderna invid Altarskärssundet, nära vilka vinterförvaringen finns, är utmärkta som fritidsbostadsområden och bostadsområde. Lilla Röskär och Stora Röskär är i planen utmärkta som byggnadsområde för fritidsbostad och som MU-område. Sikören norr om Stora Röskär är i planen utmärkta som SL-områden. Anläggningen är belägen på det i Natura 2000-nätverket införlivade området Pernåviken och Pernå skärgård (FI0100078). VERKSAMHETENS OMGIVNING OCH DESS TILLSTÅND Verksamhetens omgivning Utsläppen och vattenkvaliteten Vattendjupet vid odlingsplatsen är ca 16 m. Det har inte gjorts strömningsmätningar på området, men vattenströmningen är enligt sökanden god söder om Södra Altarskär. På Kejvsalö havsområde verkade enligt rapporten från samkonrtollen år 2002 fem fiskodlingsanläggningar, vars sammanlagda produktion under det ifrågavarande året var ca 125 000 kg, vilket var 23 000 kg mindre än året innan och ca hälften av den tillåtna mängden enligt tillstånden. Utsläppen från fiskodlingen på Kejvsalö havsområde var år 2002 ca 1 300 kg fosfor och 8 200 kg kväve. Utsläppen var lite mindre än året innan. Vattenkvaliteten i närheten av den ifrågavarande fiskodlingsanläggningen har kontrollerats som en del av samkontrollen av fiskodlingsanläggningarna i vattenområdet i Pernå Loviisa omgivningen. Enligt kontrollresultaten var havets syrehalt huvudsakligen gott eller nöjaktigt och näringshalterna är karakteristiska för området. Klorofyllhalten var rätt låg, hygieniskt var vattnet av god kvalitet. I den inre skärgården i djupfickorna på norra sidan av Altarskär och östra sidan av Granö hade syretillståndet försämrats och bottnen var död. Utgåen-

3 de från de utförda undersökningarna har områdets fiskodlingsanläggningar inte haft någon inverkan på vattenkvaliteten i området. Bottenfauna Bottendjursundersökningar har utförts på det ifrågavarande området år 2000. I den inre skärgården i djupfickorna på Bästö västra sida var bottnen totalt död. Detta berodde, enligt Vesihydro Oy som utfört bottendjursundersökningarna, delvis på fiskodlingsanläggningarna och det dåliga vattenombytet. I närheten av ifrågavarande fiskodlingsanläggning och i den yttre skärgården fanns inga döda bottnar. Fiskbestånd och fiske Områdets fiskbestånd består av arter såsom gös, strömming, gädda och abborre. I området utövas yrkesfiske av åtta yrkesfiskare. Övrig användning av havs- och markområdena FISKODLINGSVERKSAMHETEN Nuvarande verksamhet Odlingens närområde består huvudsakligen av skog och berg. I närområdet till vinterförvaringen finns även fritidsbostäder. Inom fiskodlingsanläggningens verkningsområde finns inga vattentäkter eller badstränder, som skulle påverkas av fiskodlingsverksamheten. I följande tabell anges de centrala parametrarna, som har använts i gällande tillstånd samt uppgifter om den förverkligade fiskodlingsverksamheten under åren 1999-2003 enligt miljöskyddets datasystem: Tillstånd 1999 2000 2001 2002 2003 Medelvärde 1999-2003 Fodrets fosforinnehåll kg/a 1 400 561 663 489 494 395 520 kväveinnehåll kg/a 10 000 3 404 4 188 3 202 2 330 2 560 3 100 Fiskens tillväxt ca kg 110 000 34 700 43 676 33 953 32 650 26 760 34 000 Fiskodlingsanläggningens konstruktioner Fiskodlingsanläggningens verksamhet Anläggningen består av nätkassar, vilkas totala volym är ca 10 000 m 3 och arealen ca 2 000 m 2. Nätkassarnas djup under vattenytan är 3-5 m. Nätkassarna är förankrade på sina platser och utmärkta i enlighet med sjöfartsverkets anvisningar. Sökanden har för avsikt att odla 110 000 kg regnbåge, öring eller sik per år räknat enligt fiskens tillväxt. Fisken utfodras både manuellt och med automater. Foderförbrukningen har uppskattats till ca 66 000 kg torrfoder per år samt

4 250 000 kg strömming per år. Det till odlingen årligen använda fodret skulle få innehålla högst 2 085 kg fosfor och 13 570 kg kväve. Fiskodlingen sker under tiden 15.6-31.8 på platsen söder om Södra Altarskär. Fiskodlingens utsläpp I följande tabell anges de förverkligade fosfor- och kväveutsläppen under åren 1999-2003 enligt miljöskyddets datasystem samt de uppskattade fosfor- och kväveutsläppen enligt ansökan: 1999 2000 2001 2002 2003 Medelvärde 1999-2003 Fosforutsläpp kg/a 422 488 354 364 286 380 Kväveutsläpp kg/a 2 449 2 987 2 268 2 332 1 820 2 400 VERKNINGAR PÅ MILJÖN Utsläppen i havet är enligt ansökan 310 kg fosfor och 2 500 kg kväve när näringsinnehållet från den strömming som används till utfodringen inte tas med i beräkningen. Döda fiskar (ca 600 kg/a) transporteras till en kommunal avfallshanteringsanläggning. Stickning och rensning av fisken sker vid Semilax Ab:s renseri i Lovisa. Fiskodlingen förorsakar enligt ansökan inga andra utsläpp. Sökanden har konstaterat att fiskodlingsverksamheten vid den ifrågavarande anläggningen inte befunnits orsaka men för vattenkvaliteten. Fiskodlingen medför inga olägenheter för användningen av vattendraget, eftersom den inte påverkar förhållandena i vattendraget, vattenströmningarna eller vattenståndet. Avstånden till fiskodlingsanläggningen är tillräckliga i förhållande till omgivande rekreation och verksamheten medför därmed inte heller i detta avseende särskilda olägenheter. KONTROLL AV VERKSAMHETENS VERKNINGAR Sökandena har föreslagit att anläggningens bruks- och utsläppskontroll fortsätts på nuvarande sätt. Brukskontrollen baserar sig nuförtiden på förande av dagbok. Kontrollerna av anläggningens inverkan på vattendraget utförs som en del av samkontrollen av vattenområdet i Pernå-Lovisa omgivningen. Över kontrollerna avfattas årligen en rapport. Sökanden deltar i den av Nylands arbetskrafts- och näringscentral organiserade gemensamma uppföljningen av fiskodlingsverksamhetens inverkan på fisket och fiskbestånden.

5 HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och i Pernå kommun och berett tillfälle att under tiden 5.11.-5.12.2003 anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Påminnelser och yrkanden Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Nylands miljöcentral har konstaterat att den ansökta utvidgningen av verksamheten är beaktansvärd i jämförelse med den nuvarande produktionen och belastningen. I tillståndsprövningen bör det beaktas att vinterförvaringstiden är lång och av den orsaken bör båda platsernas uppgifter redogöras skilt. Miljöcentralen har därtill ansett att det bör utredas om det i anläggningens närhet finns naturtyper som har legat till grund för områdets införlivande i Natura 2000-nätverket. Av denna orsaken bör det noggrannare specificeras hur belastningen sprider sig och därtill bör det utredas om det finns ifrågavarande naturtyper på de områden som belastningen sprider sig till. Ifall ifrågavarande naturtyper finns inom området bör dessas situation utredas. Därtill bör det utredas om fiskodlingen betydligt försvagar dessa naturvärden. Ifall sådana inverkningar uppstår bör en naturabedömning i enlighet med 65 naturvårdslagen utföras. I beräkningen av belastningen bör anläggningarnas samverkan särskilt vid odlingsplatsen vid Södra Altarskär beaktas. Enligt miljöcentralen medför fiskodlingen ett årligt utsläpp i havet om 1 213 kg fosfor och 6 250 kg kväve, vilket betyder en specifik belastning om 11 g fosfor och 66 g kväve per kg fisk. Enligt ansökan skulle belastningen öka kraftigt. I ansökningen borde den sammanlagda verkningen av fiskodlingsanläggningarna vid Södra Altarskär beaktas. Vid anläggningen bör man uppnå de av statsrådet fastställda målet för den specifika belastningen. En dagbok bör föras på ett av Nylands miljöcentral godkänt sätt. I dagboken bör det tas in uppgifter om den till anläggningen förda och därifrån tagna fiskmängden, samt uppgifter om dessas medelvikt och medicinering samt fiskdöd och den använda fodermängden och dess näringsinnehåll. Dagboken bör bevaras vid anläggningen och den bör vid behov förevisas för myndigheterna. Andra uppgifter som behövs för att granska dagbokens tillförlitlighet bör också uppges för miljöcentralen vid behov. Tillståndet borde beviljas så att det är ikraft till utgången av år 2010. Miljöcentralen har ansett att anläggningen skall förordnas att delta i fiskodlingsanläggningarnas samkontroll. I kontrollplanen bör innefat-

6 tas bottenundersökningar samt inverkningar på Natura-värdena ifall sådana förekommer. Miljöcentralen har föreslagit att en granskad kontrollplan skall tillställas miljöcentralen för godkännande. Ifall det misstänks någon fisksjukdom hos fiskarna i anläggningen bör det meddelas om detta till Södra Finlands läns länsstyrelses social- och hälsoavdelning. Vid svåra fall bör även miljöcentralen och Nylands TE-centrals fiskerienhet meddelas. Överskridningar av tillståndsbestämmelserna bör alltid meddelas till miljövårdsmyndigheterna samt miljöcentralen. Anläggningen bör ha en ikraftvarande miljöförsäkring. Fiskarna skall avlägsnas från kassarna när tillståndets giltighet upphör. Konstruktioner och anläggningar skall avlägsnas inom en månad från att tillståndets giltighet har upphört. 2) Nylands arbetskrafts- och näringscentral har framfört att tillstånd kan beviljas, eftersom man inom området producerar en tämligen liten mängd odlad fisk och belastningen från en enskild fiskodlingasnläggning är mycket liten. Vattenkvaliteten inom området är rätt så god och endast i närheten av nätkassarna har eutrofieringsgraden höjts en aning. Enligt TE-centralen finns det rikligt med platser med döda bottnar även där det inte finns fiskodlingar. I undersökningarna har det inte kunnat konstateras någon klar och säker effekt på fiskebeståndet eller fisket. Anläggningens verkningar på fisket och fiskbeståndet bör fortsättningsvis undersökas enligt en plan som godkänts av Nylands arbetskrafts- och näringscentral. 3) Byggnads och miljönämnden i Pernå kommun har framfört att strömmingen bör medräknas i belastningen från fiskodlingen eftersom den innebär en ökad belastning på området vid fiskodlingen. Byggnads- och miljönämnden har ansett att odlingarna har haft en negativ inverkan på området. Bottnen är helt död på vissa punkter och grusbottnarna har ersatts av sulfidhaltig gyttja. Enligt Vesihydro Oy beror detta på fiskodlingarna. Åren innan bottenunderökningarna utfördes år 2000 och 2002 har tillväxten och mängden fosfor och kväve i fodret underskridit den tillåtna mängden samtidigt som en negativ verkan på bottnarna påvisats. Om fiskens tillväxt ökar till 100 000 kg /a innebär det att de döda och av fiskodlingen påverkade bottnarna ökar. En bedömning av anläggningarnas sammanlagda verkning på Natura 2000-nätverket bör också utföras. Byggnadsoch miljönämnden har ansett att den odlade fiskens mängd inte bör ökas från det nu tillåtna. 4) Pernå fiskeområde har i sin påminnelse nämnt att uppgifterna om möjligheten att minska belastningen per tillväxt är radikal och stöds inte av den uppföljning som hittills gjorts. Möjligheterna att verkligen uppnå de förbättringar som anges bör därför verifieras i detalj. Ifall uppgifterna för Bästö Forell Ab:s framtida produktion och belastning stämmer överens med verkligheten bör motsvarande krav ställas på Altarskär Forell i enlighet med principen om bästa tillgängliga teknik (BAT) som ingår i miljöskyddslagen. Den nuvarande odlingen förorsakar lokala olägenheter. Den faktiska produktionen har varit mindre än den tillåtna vid bägge anläggningarna. Pernå Fiske-

7 område anser att belastningen inte under några omständigheter bör tillåtas öka från den nuvarande och den bör helst vara lägre än den nuvarande faktiska belastningen. Uppföljningen av verksamheten bör vara sådan att belastningen går att kontrollera. Sökandens förklaring och komplettering av ansökan Sökanden har inlämnat sin förklaring och komplettering av ansökan med anledning av påminnelserna och yrkandena 11.2.2004. Odlingsbassängerna är till antalet 4 st. runda vars diameter är 20 m och 4 st. fyrkantiga, vars sidor är 13 x 13 m. Den sammanlagda arealen på dessa är således ca. 1 930 m 2 och volymen är ca 9 700 m 3. Vid vinterförvaringsplatsen är avsikten inte att odla fisk utan att skydda kassarna mot dåligt väder. Tiden har ansökts från början av september till mitten på juni beroende av att vädret kan variera mycket från år till år. Foderanvändningen vid vinterförvaringen kan komma att variera från 500 5 000 kg/a och tillväxten skulle således komma att bli under detta. Belastningen vid vinterförvaringen blir således inte betydande. Från och med år 2005 eller efter det kommer torrfoder uteslutande att användas vid anläggningen. Den beräknade belastningen för en tillväxt om 110 000 kg kommer således att vara följande: Foderkoeffecient 1,1 och fodermängd 121 000 kg/a Fodrets fosforinnehåll 0,8 % och kväveinnehåll 6,1 % Fodrets fosforinnehåll 968 kg och kväveinnehåll 7 381 kg Fosfor som binds i tillväxten 440 kg och kväve 3 025 kg Fosforbelastning 528 kg och kväve 4 356 kg Specifik fosforbelastning 4,8 g/kg och kväve 40 g/kg Mellan åren 1996 2002 har fosforbelastningen varit 354-609 kg/a och kvävebelastningen 3 202-5 189 kg/a. Belastningsnivån kommer således inte att väsentligt ändra från 1996-2002 års nivå. En fiskodling har närmast en eutrofierande effekt på vattenområdet. Verkningsområdet begränsar sig till området närmast kassarna. Vid kontrollen år 1999 kunde en förhöjd eutrofiering märkas vid Altarskärs norra-, östra- och sydöstra sida. Eutrofieringen beror delvis på den allmänna eutrofieringen av Finska vikens östra del. Inom det ifrågavarande området har det bedrivits fiskodlingsverksamhet från medlet av 1980-talet. Handelsbolaget Altarskär Forells belastningsnivå kommer att hållas på den tidigare nivån och inom området väntas det inte heller att belastningen skulle komma att öka för fiskodlingens del. Troligtvis har naturen i omgivningen anpassat sig till den av fiskodlingen förorsakade belastningen och ett fortsatt tillstånd kommer således inte att betydande öka belastningen i området. Av den orsaken

8 har sökanden ansett att en naturabedömning i enlighet med naturvårdslagens 65 är obehövlig. Utlåtande Nylands miljöcentral har 3.3.2003 på miljötillståndsverkets begäran tillställt sitt utlåtande på basis av den av sökanden inlämnade kompletteringen. MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd Tillståndsbestämmelser Enligt miljöcentralen är den ansökta belastningen betydlig i förhållande till den nuvarande produktionen och belastningen. Anläggningen har också samverkningar med de andra fiskodlingsanläggningarna, speciellt odlingsplatsen söder om Södra Altarskär. På basis av detta har miljöcentralen ansett att de av sökanden inlämnade kompletteringarna inte är tillräckliga. Varje odlingsplats belastning bör granskas skilt för sig, dock så att de andra odlingsplatsernas belastningsuppgifter beaktas. Miljötillståndsverket beviljar Handelsbolaget Altarskär Forell tillstånd för anläggande av nätbassänger i havet och miljötillstånd för odling av fisk i dem samt vinterförvaring av fisk och förvaring av bassängernas konstruktioner på vattenområdet tillhörande fastigheten Södra Altarskär RNr 1:348 i Sarvlax by i Pernå kommun på de platser som framgår av bilaga 1 till detta beslut. Fiskodlingsverksamheten och vinterförvaringen, då den bedrivs enligt nedan givna tillståndsbestämmelser orsakar inte på förhand sett sådan skada genom förorening av vattendrag, som enligt miljöskyddslagen och lagen om ersättning för miljöskador skall ersättas. Anläggandet av konstruktionerna i havet orsakar inte sådan skada som enligt vattenlagen skall ersättas. När fiskodlingsverksamheten utövas i enlighet med tillståndsbestämmelserna nedan uppstår det ej på förhand bedömt sådan förorening av vatten som enligt miljöskyddslagen eller lagen om ersättning av miljöskador skall ersättas. Tillståndshavaren skall följa tillståndsbestämmelserna nedan. Anläggningen 1) Tillståndshavaren skall hålla nätbassängerna i sådant skick och förankra dem så att de hålls på de avsedda platserna och inte stör vattentrafiken eller förorsakar det övriga nyttjandet av havsområdet sådan skada som kan undvikas.

9 För att trygga vattentrafiken i nätbassängernas närhet skall de utmärkas på ett av Finska vikens sjöfartsdistrikt godkänt sätt. Till sjöfartsdistriktet skall sändas en anmälan jämte kartbilaga om nätbassängernas placering. 2) Nätbassängernas sammanlagda volym får vara högst 9 000 m 3. Nätbassängerna får behandlas endast med sådana antifoulingämnen som är tillåtna för användning vid fiskodling. 3) Nätbassängerna får flyttas till vinterförvaringen tidigast 15.9 och bör avlägsnas därifrån senast 15.5. Odling av fisk och vinterförvaring samt förvaring av tomma bassänger 4) Det foder som årligen används vid anläggningen får innehålla fosfor högst ca 930 kg och kväve högst ca 6 700 kg. Den i havet utsläppta specifika belastningen får inte överskrida 7 g fosfor och 50 g kväve per kilogram producerad fisk. De specifika belastningsvärdena beräknas genom att från näringsmängden av det årligen använda fodret subtrahera den mängd näring som bundits i fiskens tillväxt och genom att dividera den på detta sätt erhållna differensen med fiskens årliga tillväxt. Den odlade fisken innehåller 0,4 % fosfor och 2,75 % kväve. 5) Anläggningen bör skötas sakenligt och med beaktande av miljöskyddssynpunkter. Fodret får inte överdoseras och dammet skall avlägsnas från det före utfodringen. Tillståndshavaren skall sträva till att minska foderkoefficienten och använda foder med minsta möjliga kväve- och fosforprocent. 6) Fisken skall stickas och rensas vid ett renseri med behörigt miljötillstånd. Avfallshantering 7) Döda fiskar skall i första hand komposteras. Komposteringen skall ske i en för detta ändamål avsedd saklig anläggning. Komposten skall skötas så att den förorsakar minsta möjliga luktolägenhet. I övrigt skall vid behandlingen av ovan sagda avfall iakttas gällande stadganden om behandling av animaliskt avfall. 8) Tomma fodersäckar och annat avfall skall i första hand transporteras till återvinning och i andra hand till en avstjälpningsplats med behörigt tillstånd.

10 Kontroll av verksamheten samt rapportering 9) Tillståndshavaren skall meddela Nylands miljöcentral kontaktuppgifterna för anläggningens ansvariga skötare. 10) Tillståndshavaren skall utföra en driftskontroll och en belastningskontroll av fiskodlingsanläggningen. Tillståndshavaren skall därför föra en skötseljournal över anläggningens verksamhet. I journalen skall skilt antecknas uppgifter om odlings- och vinterförvaringsplatsen - det vid anläggningen använda fodrets mängd och kvalitet, - mängden fisk som placerats i och som avlägsnats ur anläggningen, - de ibrukvarande bassängernas volym, - blodet som uppstår vid stickningen av fisken, mängden döda fiskar och annat avfall som uppstår vid anläggningen och behandlingen av det samt dess leveransplats, - eventuella fisksjukdomar och fiskdöd samt medicinering av fisken och använda kemikalier samt - övriga omständigheter, som inverkar på uppföljning och styrning av belastningen. Kontrollen skall utföras på ett sådant sätt som möjliggör en tillförlitlig bestämning av den belastning som fiskodlingsverksamheten förorsakar havsområdet. Nylands miljöcentral kan vid behov ge närmare anvisningar om utförandet av kontrollen. Tillståndshavaren skall på begäran ge miljöcentralen sådana uppgifter och utredningar som behövs för granskning av belastningskontrollens tillförlitlighet. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på miljöcentralens tystnadsplikt, då den utför uppgifter som avses i miljöskyddslagen. Verksamhetsrelaterade utsläpps- och kontrolluppgifter samt miljökvalitetsuppgifter är dock inte sekretessbelagda. Skötseljournalerna skall bevaras fem år och på uppmaning företes myndigheterna. 11) Nylands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Pernå kommun skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående årets verksamhet på en för detta ändamål uppgjord blankett. 12) Tillståndshavaren skall utföra kontroller av fiskodlingens inverkan på havsområdet på ett av Nylands miljöcentral godkänt sätt. I kontrollen bör innefattas en årlig kontroll av vattenkvaliteten och eutrofieringen samt en uppföljning av bottnens och bottenfaunans tillstånd som skall utföras under vissa år. Kontroll av verksamhetens inverkan på fisket och fiskbestånden skall utföras på ett av Nylands arbetskrafts- och näringscentral godkänt sätt. Kontrollerna kan ske som samkontroll tillsammans med de andra kontrollskyldiga på området.

11 Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndigheter för godkännande inom två månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Om resultaten av kontrollerna ger anledning därtill, kan vederbörande myndighet senare ändra kontrollprogrammen trots att tillståndet är i kraft. Kontrollresultaten skall tillställas ovannämnda myndigheter och miljövårdsmyndigheten i Pernå kommun inom de tidsperioder som utsätts i respektive kontrollprogram. Uppgifterna skall dessutom vid behov ges sakägarna till påseende. 13) Tillståndshavaren skall underrätta antingen kommunalveterinären eller länsveterinären och vidta nödvändiga åtgärder, ifall fisken i anläggningen konstateras eller misstänks ha en sådan sjukdom som skall bekämpas enligt lagen om djursjukdomar eller någon annan smittosam sjukdom som inte allmänt förekommer i Finland. I svåra sjukdomsfall skall anmälan även göras till Nylands miljöcentral och Nylands arbetskrafts- och näringscentral. Tillståndets giltighet Detta tillstånd är i kraft till 31.12.2010. Om Handelsbolaget Altarskär Forell avser att fortsätta fiskodlingen ännu efter år 2010, skall bolaget senast 30.11.2009 hos miljötillståndsverket anhängiggöra en ansökan om nytt tillstånd. I så fall är detta tillstånd i kraft tills ett lagakraftvunnet beslut erhållits med anledning av ansökan. Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än tillståndsbestämmelserna i detta beslut, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. MOTIVERING Vid överläggningen av beslutet och tillståndsbestämmelserna har inverkan av och utsläppen från Bästö Forell Ab:s planerade fiskodling på södra sidan av holmen Södra Altarskär beaktats. Utsläpp som fiskodlingen har förorsakat De årliga fosforutsläppen från Handelsbolaget Altarskär Forells fiskodlingsanläggning har under tiden 1999-2003 varit i medeltal 380 kg och kväveutsläppen 2 380 kg. Bästö Forell Ab:s fiskodlingsanläggning har under de senaste åren funnits på västra och sydvästra sidan av holmen Bästö, utsläppen från Bästö Forell Ab:s fiskodlingsanläggning har under tiden 1999 2003 i medeltal varit 570 kg/a fosfor och 3 740 kg/a kväve. Tillståndshavarens och Bästö Forell Ab:s sammanlagda utsläpp har

Utsläppens inverkan på miljön Havsområdets lämplighet för fiskodling 12 under tiden 1999 2003 varit i medeltal 950 kg/a fosfor och 6 120 kg/a kväve. Fosforutsläppen i havet från fiskodlingsanläggningarna i Kejvsalö havsområde har enligt miljöskyddets datasystem minskat med 30 40 % från slutet av 1990-talet till början av 2000-talet. Enligt resultaten från vattenkvalitetsundersökningen år 2001 har det ifrågavarande vattenområdet klassificerats som relativt gott. Vid bottendjursundersökningen år 2000 kunde det iakttas att bottnen i den inre skärgården på västra sidan av Bästö var död. Minskningen av fiskodlingen i den inte skärgården vid Bästö området förbättrar miljöns tillstånd i området. Inverkningen av fiskodlingen i närheten av den yttre skärgården på gränsen till det öppna havet framträder inte betydande i havsvatten- och bottenkvaliteten. Utsläppen inverkar ej heller betydande på Natura-områdets tillstånd. Enligt de uppgifter som lämnats till miljötillståndsverket är vattendjupet vid fiskodlingsplatsen ca 15 m. På havsområdet söder om Södra Altarskär är vattnets strömningsförhållande gott och på området har inte uppstått någon syrebrist trots att Handelsbolaget Altarskär Forell har odlat fisk på det ifrågavarande havsområdet under många år. Storkobban och Österkobban är i delgeneralplanen utmärkta som SL-områden. Området har dock ingen detaljplan. Fiskodling har bedrivits på området länge och verksamheten försvårar inte användningen av området på sådant sätt som avses i delgeneralplanen. Området på vilket fiskodlingen är belägen är ett område som intagits i natura 2000-nätverket på basis av fågel- och naturdirektivet. Eftersom den fiskodling som ansökan avser har verkat i området från medlet av 1980-talet dvs. långt före området införlivades i Natura 2000-nätverket kommer verksamheten inte betydligt att förändra utsläppen i området. Det faktum att en annan odling kommer att vara verksam i denna anläggnings närområde kommer inte att inverka på denna anläggnings eventuella inverkan på de naturvärden, till skydd för vilka området intagits i Natura 2000-nätverket eftersom de ifrågavarande anläggningarna redan tidigare har verkat inom samma område. Utsläppen från denna anläggningen får dock inte ökas från den nivå som fastställts med Västra Finlands vattendomstols beslut nr 60/1995/2 och 52/1996/1. Tiden för fiskodlingen söder om Södra Altarskär har förlängts från det ansökta eftersom förhållandena på den platsen lämpar sig bättre för fiskodling.

13 Tillåtna utsläpp Handelsbolaget Altarskär Forells enligt vattendomstolens beslut 60/1995/2 av 7.12.1995 fått odla 110 000 kg fisk uttryckt som årlig fisktillväxt på det ifrågavarande havsområdet. Det till fiskodlingen årligen använda fodret har fått innehålla högst 1 400 kg fosfor och 10 000 kg kväve. En fiskodling i enlighet med tillståndet skulle ha kunnat förorsaka årliga fosforutsläpp om ca 960 kg och årliga kväveutsläpp om ca 7 000 kg. Enligt Västra Finlands vattendomstols beslut nr 52/1996/1 har det vid Bästö anläggningen årligen använda torrfodret och strömmingen fått innehålla högst 1 000 kg fosfor och 7 600 kg kväve och tillväxten har fått vara 80 000 kg per år. Bästö Forell Ab:s årliga fosforutsläpp har kunnat vara ca 680 kg och kväveutsläpp ca 5 400 kg. Utsläppen i havet från Bästö Forell Ab:s och Handelsbolaget Altarskär Forells fiskodlingar skulle ha kunnat vara sammanlagt ca 1 600 kg fosfor och 12 000 kg kväve per år. De förverkligade utsläppen har under de senaste åren varit ca 1 000 kg fosfor och drygt 6 000 kg kväve. I miljötillståndsverket är Bästö Forell Ab:s miljötillståndsansökan för fiskodling ca 100 meter från Handelsbolaget Altarskär Forells odlingsplats söder om holmen Södra Altarskär samtidigt anhängig. Handelsbolaget Altarskär Forells ansökan avser en fisktillväxt om 110 000 kg och ett näringsinnehåll i fodret om 970 kg/a fosfor och 7 400 kg/a kväve, vilket skulle innebära ett årligt utsläpp om 530 kg fosfor och 4 400 kg kväve. Bästö Forell Ab:s miljötillståndsansökan om en fiskodling vars fisktillväxt skulle vara 100 000 kg/a skulle betyda, ifall det förutom torrfodrets näringsinnehåll (P 640 kg/a och N 4 880 kg/a) skulle användas 120 000 kg/a strömmingen vars näringsinnehåll vore (P 540 kg/a och N 3 000 kg/a), att det till området skulle koncentreras ett årligt utsläpp om 780 kg fosfor och 5 100 kg kväve. Tillsammans med tillståndshavarens ansökan skulle detta innebära en fisktillväxt om nästan 210 000 kg/a söder om Södra Altarskär, vilket skulle medföra ett utsläpp om ca 1 310 kg/a fosfor och 9 500 kg/a kväve, vilket skulle betyda 30 % större fosforutsläpp och 50 % större kväveutsläpp än under de senaste åren. Fiskodling i enlighet med ansökningarna skulle försvaga miljöns tillstånd och användbarhet i den utsträckning att förutsättningarna för beviljande av tillstånd ej föreligger. Eftersom det inte finns någon yttre reningsanläggning som kunde användas för nätbassängsanläggningen, kan tillstånd beviljas enbart genom att begränsa utsläppen till en sådan nivå som miljön beräknas tåla. På ovan sagda grunder kan anläggningarnas årliga fosforutsläpp tillsammans vara högst 1 200 kg och kväveutsläpp högst 8 600 kg.

14 Vid beräkningen av torrfodret har miljötillståndsverket använt följande parametrar: fosforhalt i torrfodret 0,9 %, kvävehalt i fodret 6,5 %, foderkoefficient 1,15 och mängden fosfor och kväve som binds i fisken 4 g/kg respektive 27,5 g/kg. Det vid anläggningarna årligen använda fodret får således innehålla högst 1 860 fosfor och 13 500 kg kväve, vilket möjliggör en tillväxt tillsammans om ca 180 000 kg fisk per år när torrfoder används. Eftersom fiskodlingsanläggningarna är belägna intill varandra och ingen av platserna är bättre än den andra för miljön får deras utsläpp vara av samma storlek, dvs. ca hälften av det ovannämnda. Jämfört med de ikraftvarande tillstånden skulle utsläppen minska med 25-30 % och jämfört med de senaste årens utsläpp skulle de öka i motsvarande omfattning. Odlingen koncentreras dock närmare det öppna havet än i nuläget. Motståndsförmågan mot utsläpp är i motsvarande omfattning också bättre närmare det öppna havet. Tillståndsprövning Miljöskyddslagen På de grunder som framförts ovan medför tillståndshavarens fiskodling tillsammans med Bästö Forell Ab:s fiskodling, då de bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna, inte olägenhet för hälsan eller betydande förorening av miljön eller risk för sådan, inte heller försämring av speciella naturförhållanden eller att en från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten skulle äventyras och medför inte sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten står inte i strid med delgeneralplanen för området. Vattenlagen Den nytta som fiskodlingsanläggningen, vinterförvaringen och förvaringen av bassängkonstruktioner medför är betydlig i förhållande till de skador och med som upprätthållandet av anläggningen i havet orsakar. Handelsbolaget Altarskär Forell besitter genom arrendeavtal de för anläggningen erforderliga vattenområdena. UTLÅTANDE OM PÅMINNELSER OCH YRKANDEN Odling av fisk Med hänvisning till motiveringen till avgörandet av tillstånd ovan föreligger det förutsättningar för beviljande av tillstånd på så sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan. Bedömning av verkningar Miljötillståndsverket har ovan under rubriken havsområdets lämplighet för fiskodling konstaterat att fiskodlingen inte sannolikt betydligt

15 försämrar de naturvärden till skydd för vilka området införlivats i Natura 2000-nätverket. En bedömning av verksamhetens inverkningar utöver den som uppgjorts av sökanden är således obehövlig. Foder Sökanden har i sin komplettering av ansökan av 11.2.2004 ändrat foderuppgifterna så, att det endast kommer att användas torrfoder vid anläggningen. Vinterförvaringstid Miljötillståndsverket har förkortat tiden för hållandet av nätbassängerna på vinterförvaringsplatsen på så sätt som framgår ur tillståndsbestämmelse 4) ovan eftersom tiden enligt miljötillståndsverket är tillräcklig. Under den tiden får fisken inte utfodras mera än vad som behövs för att dess livsbetingelser skall uppehållas. Verksamheten vid vinterförvaringsplatsen behöver av den orsaken inte specificeras utöver det i tillståndsbestämmelserna sagda. Övriga påminnelser och yrkanden Miljötillståndsverket har i övrigt beaktat de framförda påminnelserna och yrkandena på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan. LAGRUM 42, 43, 45, 46 och 56 miljöskyddslagen 2 kap. 6 2 mom. vattenlagen HANDLÄGGNINGSAVGIFT 2 295 euro 2 miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1416/2001). Avgiften har förhöjts med 35 % från det som nämns i tabellen eftersom den arbetsinsats som handläggningen av ärendet krävt har varit större än det som avses i tabellen.

16 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol Besvärstiden utgår 22.11.2004. Besvärsundervisning bifogas. Birgitta Vauhkonen Lea Siivola Hannu Kokko Kim Särs I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Lea Siivola (granskande ledamot) och Hannu Kokko. Ärendet har föredragits av föredragande Kim Särs. KS/mk Ärendet har avgjorts genom omröstning. Votum har bifogats beslutet.

BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Bilaga Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsskriften med bilagor skall tillställas Västra Finlands miljötillståndsverk. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Om den sista dagen då besvär får anföras är en helgdag, lördag, självständighetsdagen, första maj, julafton eller midsommarafton, fortsätter besvärstiden ännu den därpå följande vardagen. Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln inom det område som påverkas, av de kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter som saken gäller, och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut av miljötillståndsverket i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e-postadress vaasa.hao@om.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i miljötillståndsverkets beslut - vilka ändringar som yrkas i miljötillståndsverkets beslut - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) Till besvärsskriften skall fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. - en avskrift av besvärsskriften (ifall besvärsskriften tillställs per post) Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, 00580 Helsingfors postadress: PB 115, 00231 Helsingfors telefon: växel (09) 173 461 telefax (09) 726 0233 e-post kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl. 8-16.15 Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 80 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.

Votum Miljörådet Lea Siivola Tillståndet gäller för viss tid. Bestämmelser som gäller avslutandet av verksamheten är nödvändiga för övervakningen ifall verksamheten vid fiskodlingsanläggningen eventuellt avslutas. Av denna orsak lägger jag till slutet av tillståndsbestämmelserna följande bestämmelse: Bestämmelser om verksamhetens avslutande Tillståndshavaren bör meddela om verksamhetens avslutande till Nylands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Pernå kommun senast 3 månader före verksamheten avslutas. De anläggningar som hör till verksamheten skall avlägsnas från havsområdet inom en månad från verksamhetens avslutande. In fidem Kim Särs