Promemoria 2013-03-25 Samordningsrådet för smarta elnät N 2012:03 Kommittésekreterare Ilka von Dalwigk Telefon 08-405 19 79 Mobil 072-219 88 19 E-post ilka.dalwigk@regeringskansliet.se Referat från dialogforum: Hur kan interoperabilitet och standardisering bidra till att främja innovationer inom smarta elnät? Lina Bertling Tjernberg, ledamot i samordningsrådet och dagens moderator, presenterar sig och hälsar deltagarna välkomna. Hon lyfter fram dialogforum som ett viktigt verktyg för rådets arbete som ska verka för öppen dialog med externa deltagare och ökat transparens av rådets arbete. Samordningsrådet har bjudit in till detta dialogforum för att diskutera hur innovation och utveckling av nya tjänster påverkas av standardisering och interoperabilitet. Lina presenterar programmet för dagen och påpekar att allt material från dagens möte kommer att offentliggöras. Därefter presenteras rådets organisation, vision och mål samt rådets fokusområden (OHpresentationen redovisas separat). Avslutningsvis presenterar Lina närvarande rådsmedlemmar, samt deltagare från rådets referensgrupper. Deltagande medlemmar från rådet är förutom Lina, rådets biträdande ordförande Bo Normark, Powercircle, Anne-Marie Fransson, IT & Telekomföretagen, Ulf Wahlberg, Ericsson och Hedvig Landahl, Utrikesdepartement som är medlem i rådets expertgrupp. Lina introducerar Hedvig Landahl som talar om hur det arbetas med standardiseringsfrågor i Regeringskansliet (OH-presentationen redovisas separat). Hedvig inleder med att standardisering är ett brett område som löper genom många ansvarsområden. Det övergripande ansvaret för standardiseringsfrågor sorterar idag under Handelsministern och UD. Standardiseringsfrågor är nära kopplade till exportfrågor, både på EU s inre marknad men har även konsekvenser på en global marknad där fri rörlighet är en viktig förutsättning för ökat konkurrenskraft och tillväxt. Regeringen avser att fördubbla den svenska exporten; standardisering spelar en viktig roll här, det dock svårt att kvantifiera. Regeringskansliet satsar därför på tre fokusområden. 1) Man vill främja ett aktivt och effektivt svensk deltagande i den internationella standardiseringsverksamheten. 2) Man har lanserat ett
2 standardiseringsprojekt som syftar till att höja kompetens i regeringskansliet, samtidigt som man skapar ett nätverk över departementsgränserna. Hedvig Landahl är sammankallande i detta projekt. 3) man ska identifiera fokusområden som Sverige ska satsa mest på. Detta sker i samarbete med Sveriges Standardiseringsförbund. Hedvig kunde berätta att Smarta Elnät är utpekade av handelsministern som nyckelområde för Sverige att ta konkurrensfördelar. Hedvig presenterade sedan den nya standardiseringsförordningen som har trätt i kraft sedan 1 januari 2013. Huvudsakliga nyheter omfattar tjänster, transparens och tillgänglighet, IT-specifikationer och utpekande av nationella standardiseringsorgan I Sverige är detta SEK, SIS och ITS som ska ha som uppgift att tillhandhålla standarder för småföretag, information om standardiseringsarbete, etc. Avslutningsvis berättar Hedvig vad som är på gång i regeringskansliet. Hedvig jobbar med en uppföljning av regeringskansliets seminariet som hölls med brett deltagande av den 10 december 2012, och som hade en liknande deltagarsammansättning som dagens möte. Slutsatser från detta seminarium var att man ansåg ett behov av att öka kunskapsnivån om standardisering och bättre samordning. Det behövs en tydlig svensk strategi- och arbetet att ta fram det pågår. Från regeringssidan ser man bland annat över fördelningen av det statliga bidraget på 31 Mio SEK. Här pågår analysarbetet och resultatet ska vara kopplat till den nationella strategin. Hedvig avslutade sin presentation med att betona att en tydligare myndighetsstyrning är viktigt för att uppnå bättre samarbete och koordination. Lars Nordström, KTH frågar om det är korrekt att kunna dra slutsatsen att standardisering är viktigt för främjandet av den svenska exportindustrin. Hedvig replikerar att standardisering är en viktig förutsättning för fri rörlighet på EU s inre marknad- men även på ett globalt spelplan. Lina introducerar nästa talare som är Claudio Marchetti, ABB som också är svensk representant i den internationella standardiseringsgruppen IEC SG 3. Claudio vill lyfta fram den internationella aspekten av standardiseringsarbetet med sin presentation. (OH-presentationen redovisas separat). Claudio inleder sin presentation med en översikt över organisationen av standardiseringsarbeten internationellt. Han betonar vikten av att vara med och påverka i dessa olika organ- men påminner även om att standardisering inte är ett självändamål utan behovsdriven och att det måste finns en marknad för standarden som utvecklas. Claudio övergår sedan att presenterar SGCG- Smart Grid Coordination Group och dess medlemmar. Gruppen är ett europeiskt initiativ som påbörjade sitt arbete i juni 2011. Gruppens uppdrag lutar sig mot Mandate M/490 som syftar till att ta fram en referens arkitektur, hållbara standardiseringsprocesser och enas om ett en uppsättning av konsistenta standarder. Arbetet bedrivs i olika undergrupper genom ett systematiskt arbete - där man bland annat tar fram olika användningsfall och mappar
olika standarder till en arkitekturmodell. Gruppen identifierar standarder av vikt för smarta elnät. Man ser över existerande standarder, vilka av dessa som behöver modifieras men även pekar på vilka standarder som saknas. Gruppen själv skriver dock inte själva standarderna. Claudio ger en kort introduktion till gruppens arkitekturmodell SGAM (Smart Grid Architecture Model) och beskriver dess olika domäner och zoner. Modellen omfattar även interoperabilitet som en tredje komponent. Arkitekturmodellen är ett sätt att beskriva Smart Elnät och dess komplexitet. Claudio uppmuntrar deltagarna att titta på vad som publicerats hittills av SGCG- en lista över länkar finns i den bifogade presentationen men påminner samtidigt om at SGCG är ett rent europeiskt initiativ. Nästa steg i gruppens arbete fram till 2014 är bildandet av fyra nya arbetsgrupper som ska arbeta med Smart Grid Set of Standards- där Claudio är svensk representant men även nya användningsområden, interoperabilitet och informationssäkerhet. Claudio rekommenderar SGCG arbete som mer snabbfotad än IEC och rekommenderar deltagarna att anmäla sig vid Call for experts. Sedan övergår Claudio att presenterar IEC SG3, som idag består av 16 medlemsländer. IEC SG3 har fram till idag tagit fram en vision om standardisering och Smarta Elnät, en webbaserat kunskapsplattform, publicerat en handlingsplan för standardisering av Smarta Elnät som kom ut i en första version 2010, samt håller på att utveckla ett webbaserat verktyg (mapping chart tool) som dock inte har publicerats än. Alla länkar till IEC SG3 publikationer finns i presentationen. Claudio påpekar att arbetet inom IEC generellt går lite trögare än det europeiska arbete, men uppmanar ändå att aktivt bidra till detta arbete - han betonar att det är viktigt med nationellt input. Claudio nämner Japan, Australien och USA (NIST) som exempel vars input ska inkorporeras i den uppdaterade handlingsplanen av IEC. Ambitionen är att IECs arbete ska harmoniseras med CEN/CENELEC/ETSI arbete. Inga direkta frågor ställs och Lina presenterar nästa talare som är Peter Nõu från Vinnova. Peter fokuserar på interoperabilitet och innovationsmöjligheter inom smarta elnät och smarta hem i sin presentation. (OH-presentationen redovisas separat). Peter ser mycket fram emot att man tittar mer på vilka möjligheter som uppstår i skärningspunkten mellan El- och IT- sfären. Han inleder sin presentation att med att ge lite bakgrund om Vinnova och hur man försöka främja utveckling och innovation. Peter arbetar själv med ett program om utvecklingsdriven innovation, ett projekt han nämner är Norra Djurgårdsstaden. Detta demonstrationsprojekt är viktigt då man kan se vad som funkar och inte funkar i verkligheten. Peter har uppmärksammat Smarta Elnät oftast slutar precis vid den Smarta Mätaren. Kunden/Slutkonsumenten ingår faktiskt inte i Smarta Elnät - Peter tycker att det även blev tydligt i Claudio presentation. Peter framhåller att konsumenten måste placeras mer i centrum och citerar Svante Axelsson som redan 2010 frågade: När ska det bli kul att vara elkund. Peter konstaterar att det inte är kul att betala elräkningen, då 3
4 det idag är förbjuden att göra något åt sin elräkning. Man kan bara påverka den genom att konsumera mindre eller mera el. Peter jämför detta med utvecklingen av telekomregleringen- ett område där kunder faktiskt investerade mycket pengar sedan avregleringen. Här tillät man investering, d.v.s. kunder satsade egna pengarna, istället för att satsa på en tung investering i en infrastruktur som inte går att räkna hem. Peter hänvisar till bkoen Interop- the promise and perils of highly interconnected systems och lyfter fram att det viktigt att vi tanker på vad vi kan vinna på och vad vi förlorar i det långa loppet om vi inte inkludera konsumenterna vid införandet av det Smarta Elnät. NIST (USA s standardiseringsmyndighet) nämner t.ex. alltid konsumenterna. I Europa står konsumenten alltid på slutet av värdekedjan. Peter ställer frågan om det inte vore bra att ta fram en standard om hur man modellerar en kund i ett faktureringssystem. Görs det i Sverige eller på EU-nivå? Peter framför att han gärna vill ha en diskussion gärna tillsammans med Energimyndigheten- kring detta. Peter avslutar sin presentation med att visa en bild på en Smart Termostat - en uppfinning som inte funkar i Skandinavien. I Skandinavien har vi för välisolerade hus, och termostaten fungerar bara vid stora temperaturskillnader. Termostaten blir utgångspunkt i en kort resumé huruvida vi i Skandinavien ska bygga våra egna system eller hänga rygg på befintliga uppfinningar. Det största hindret för en introduktion på den svenska marknaden är dock att själva innovationen inte sitter i mätaren- utan i molnet. Smarta mätare är idag slutna system- som inte går att jacka in. Något som Peter gärna vill se en ändring på. Efter Peter introducerar Lina dagens sista presentatör Joachim Lindborg från SUST, Sustainable Innovation. Joachim presenterar sitt företag i korthet och betonar att man gärna jobbar branschöverskridande - interoperabilitet är en grundförutsättning för det. Joachim går igenom olika exempel för utvecklingen av smarta nät, smarta hem och smarta affärer. I flera områden har man gått från hårda styrningar via tariffer till mer kundanpassade produkter och tjänster. Joachim efterlyser dock mer interoperabilitet på affärsnivå. För att göra Smarta Affärer inom Smarta Elnät krävs mer branschöverskridande projekt, så att man inte fastnar i dagens affärsmodellsilon. Joachim berättar om ett pilotprojekt som genomfördes av ett antal olika aktörer som alla hade olika system i hus som dock idag är oftast slutna och inte kommunicerar med varandra. Projektet syftade till att optimera bergvärmepumpar med hjälp av olika styrsystem och input från tex väderrapporten. Projektet framhölls som ett bra exempel av hur man kan uppnå interoperabilitet på affärsnivå och Joachim avslutade sin presentation med en uppmaning att man behöva öppna systemgränser för att ha möjlighet till nya tjänster och produktutveckling. Detta konkluderar presentationsdelen och efter en kort paus möts man igen för en gemensam diskussion. Innan den allmänna diskussionen
5 presenteras två föranmälda inlägg. Anders Kjellström, VD Electrotest Sweden AB gör ett inlägg om IPSO-Alliance och vad dem gör när det gäller standardisering och interoptester. (OH-presentationen redovisas separat). Bror Lundbergh, har blivit inbjuden till Samordningsrådet för smarta elnät genom sin kommande arbetsgivare WSP Systems Elkraft (idag SL tom 30/4) och presenterade två inlägg, dels om nättariffer och deras konstruktioner och dels om behov av nät som klarar av kraftiga effektfluktuationer. Det jag har funderat på är nätbolagens tariffer och mätning som kan ge upphov till såväl tekniska men också ekonomiska problem om man inte försöker anpassa dessa till en ny verklighet. Tarifferna kan ju straffa än mindre småskalig elproduktion då effekttopparna kan bli mycket dyrbara att hantera. Frågan är om effekttoppen utgör ett tekniskt problem (= faktiska kostnader för att hantera) eller om näten utan nämnvärda problem klarar av dessa (= inga kostnader för nätbolagen att hantera men kan kosta elproducenten). Det jag också tänkt på är laddinfrastruktur för elbussar (men också för bilar) som ger upphov till motsvarande effektmässiga problem fast då som konsumenter. Problematiken för matande elnät är dock ganska likartad då dessa ger upphov till fluktuerande spänningsnivåer och måste kunna hanteras. Starkt nät och/eller reglering. Man kan också tänka sig parallella elnät där vissa nät har mindre krav och tillåter större spänningsvariationer och orenare spänning ( industrinät ), dessa nät skulle då användas mer för småskalig produktion och för intermittenta belastningar. Bror påpekar att höga effektuttag är ett problem och hur tas det om hand i framtidens Smarta Elnät? Dagens system är byggt för statisk, man behöver bygga om skyddssystem för att klara fluktuerande effekt. Peter Nõu replikerar att man ser en liknande trend inom IT där man går mot mer självförsörjande på el och vill bygga egna nät- inkluderar framtiden privata nät i ödrift? Elkvalité är dock också en viktig fråga. Vad är det? Hur definierar vi det? Är det spänningsvariation eller långa avbrott? Har vi idag ett för säkert nät dimensionerat för de högsta belastningstopparna. Peter Nõu ställer frågan: Varför måste elnätet vara så bra? Bror Lundbergh svarar att det idag inte är tillåtet att bygga egna nät. Carl Öhlen, STRI, påtalar att det idag är mycket fokus på Sverige när vi pratar Smarta Elnät, förhållanden globalt är dock annorlunda- men bra möjligheter till export finns. Här får vi inte glömma bor elkraftstekniken. Näten, och utvecklingen av HVDC, WAM är viktiga för en fortsatt elektrifiering och man behöver teknisk utveckling på bägge sidor mätaren. Reine Karlsson är osäker om det verkligen är en svensk styrka att ta fram innovationer. Ulf Wahlberg, Ericsson svarar att mycket av tekniken redan är utvecklat - det är inte där flaskhalsen ligger utan i avsaknaden av bra affärsmodeller. Han efterlyser mer stimulans från myndigheter
6 och undrar om pre-kommersiell upphandling kan vara innovationsfrämjande. Reine replikerar att problemet oftast bottnar i att stora bolag skyddar sina intellektuella rättigheter med många patent. Ulf replikerar att bolagen behöver säkra sitt arbete i patent - men att detta inte ska hindra nya aktörer, detta tillgodoses genom låga licensavgifter. Mikael Börjesson efterlyser en nationell strategi för gagn av Sverige. Systembyggande och standarder är bra- och standarder är också dynamiska. Interoperabilitet är dock ingen svensk styrka. Istället borde man kanske satsa på systemfunktionalitet - och en vidareutveckling genom standardisering. Han frågar om det går att göra affärer på att vara ett globalt samvete - och ha det som drivkraft. Lars Norström, KTH, knyter an på temat svenska styrkor och svagheter och drivkrafter för utveckling. Smarta hem är en konsumentdriven och stark marknad. Tittar man dock globalt har Korea och Japan tagit spets på konsumentmarknaden - ska man konkurrera med det eller tittar på svenska styrkor- där vi har elkrafttekniken. Lars påpekar att vi borde använda oss mer av standardisering som exportfrämjande inom detta område. Peter Bleckert, Elsäkerhet, vill påminna om att Sverige är duktigt på IKT-standardisering det är dock ingen svensk angelägenhet- utan en internationellt. Han uppfattar det dock svårt att få en överblick över alla standardiseringsorganisationer. Hur ska man genomskåda denna komplexitet - där många organisationer dessutom har svårt att enas och dessutom är mycket av arbetet regionsberoende. Claudio replikerar att det är viktigt att bidra i det nationella och internationella standardiseringsarbetet- det måste födas nerifrån och upp. Bo inflikar att det inte finns EN standard. Det finns flera olika sätt att kommunicerarvilka standarder kommer att vinna i slutändan? Han nämner exemplet kring utvecklingen av videosystem- här lanserades två standardlösningaroch bara en överlevde. Peter Nõu vill återkoppla till lars Nordströms inspel om svenska styrkor och svagheter- han påpekar att en av Sveriges styrkor är att vi har många power users och en bra testmarknad för användare. Just nu utvecklar man ett samarbete med Kalifornien kring Smarta Elnät. Ulf Wahlberg anser att man måste ha samma kravställning för framtidens smarta elnät - robusthet, säkerhet och integritet. Man ska inte skap en flora av nya standarder. Mikael Börjeson vill att man tar fasta på energiperspektivet när man jobbar på nya produkter globalt. Det finns mycket överförbar mellan energi och internet molnet. Markus Thörnqvist anser att vi måste få tag på prissignaler. Vi kanske inte säljer prissignaler i framtiden, men förutsättningar måste finnas för att få fram nya produkter. Reine Karlsson inflikar att vi måste satsa på systemnivå och hjälpa kunden att koppla ihop rätt saker på rätt sätt. Joachim Lindborg, SUST, hävdar att vi redan är rätt duktiga på alla enskilda delar av det smarta elnät- men inte hur vi får saker att
kommunicera med varandra. Signal av olika nätsystem måste gå att kombinera och interagera. Anders Kjellström påpekar att det redan idag finns att hämta Nordpools priser på nätet- vilket är en bra början. Claudio Marchetti uppger att en gedigen systemkompetens är en svensk styrka, samt att vi har bästa IT-infrastruktur i världen. Det som saknas är dock prissignal som stimulerar kundincitament. Karl Öhlen, STRI, undrar om varför man begränsar samarbetet med USA till Kalifornien. Många bra exempel finns att hämta i Texas, där en av drivkrafterna är introduktion av vindkraft som tvingar fram nätinvesteringar med smart elnätsteknologi (FACTS flexibla växelströmssystem). Ett stort hinder för samarbete med USA är dock att de oftast driver genom egna standarder. Martin Eriksson. MSB, påminner om att man måste tänka på konsekvenserna ur ett säkerhetsperspektiv vid införandet av smarta elnät och när man öppnar upp system och ha en tätare koppling av El- och IT infrastrukturen. Bror Lundberg instämmer och undrar vad som händer när t.ex. servern som mäter spänning och frekvens går ner. Systemet måste vara robust och inte bara lita på en signal från servern. Reine betonar att Smarta Elnät måste ha ett högre värde för kunden för att kunna utvecklas- kunden måste känner sig rikare- kanske renat av bli rikare. Energieffektivisering ger en ökad medvetenhet som gör att saker händer. Thomas Korssell, VD SEK och värd för dagens arrangemang, summera att dagens nyckelord standardisering och interoperabilitet är väsentliga för en framgångsrik utveckling av Smarta Elnät. Systemtänk är viktig när många saker ska fungera ihop- och öppenhet krävs för att nå framgång. Standardisering är till för alla och öppen att delta för alla. Alla kan påverka och många påverkas. Thomas anser också att vi bör ta fasta på att Sverige har ett gott renommé inom standardiseringsarbetet och uppmanar att utnyttja denna strategiska fördel inom områdena IT och Smarta Elnät. Lina avslutar med att tacka alla deltagare och framför att nu kommer rådet bearbeta all input och det som framförts vi mötet kommer också att återkopplas till deltagarna. 7