Ekonomiska bedömningar

Relevanta dokument
BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

Ekonomiska bedömningar

Tabell 2.1 BNP i utvalda länder och regioner

KORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION

Kortfattad ekonomisk information

Kortfattad ekonomisk information

KORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION

Kortfattad ekonomisk information

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2009, de som används för bedömningen Dia 1 BNP i 5 länder Källa: Reuters EcoWIn * 2 Brentolja Källa: Reuters

KORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION

Globala Arbetskraftskostnader

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2010, de som används för bedömningen

Diagram till Ekonomiska utsikter hösten 2009, de som används för bedömningen

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv Procent

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitisk rapport. April 2015

Bilaga 2. Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Mdr kr

Inledning om penningpolitiken

Växelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0, Brentolja USD / fat

1 Dia 1-8 Växelkurs EUR/USD 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1. Affärsvärldens generalindex och USA Dow Jones Industrial Average

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitisk rapport juli 2015

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Växelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Löneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%

Inledning om penningpolitiken

Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2008 och 2009 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent 7

ARBETSKRAFTSKOSTNADEN

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Det ekonomiska läget. KOMMEK augusti. Vice riksbankschef Svante Öberg

Avtalsrörelsen och lönebildningen 2017

Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2019

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport December 2016

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

April 2014 prel. uppgifter

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Arbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

PRODUKTIVITETEN. Diagram 1. Produktivitetsutveckling, tillverkningsindustrin, kv kv3 2011

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Välkommen till Medlingsinstitutet Onsdag 17 februari Stockholm

UPPDATERING 7 mars 2017

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Penningpolitisk rapport december Kapitel 1

Penningpolitisk rapport oktober 2017

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

BNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat)

Läget inom industrin November 2013

Den svenska industrins konkurrenskraft

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Penningpolitisk rapport februari 2017

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Penningpolitiskt beslut

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Analysavdelningen

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016

TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Global sourcing och makroekonomi

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Arbetsmarknadsutsikterna för år Bilder till rapport Ura 2005:5

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Penningpolitisk rapport oktober 2018

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Penningpolitisk rapport juli 2017

Penningpolitisk rapport Februari 2013

Penningpolitisk rapport september 2017

Penningpolitisk rapport April 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2013

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Business Region Göteborg

Penningpolitisk rapport Oktober 2013

Bilaga 1. Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser

Transkript:

Ekonomiska bedömningar Syftet med denna rapport är att ge förbunden i Facken inom industrin ett underlag som beskriver de ekonomiska förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2016 Hösten 2015 1

Kapitel 2 Omvärlden 2

Procent 2.1 BNP-utveckling 1998-2015 8 6 4 2 0-2 -4 Euroområdet Sverige USA Världen -6 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Källa: Konjunkturinstitutet, Lönebildningsrapporten 2015 3

Tabell 2.1 BNP i utvalda länder och regioner BNP 2014 2015 2016 Danmark 1,1 1,7 2,0 Euroområdet 0,8 1,5 1,8 Finland -0,4 0,1 1,1 Kina 7,4 6,7 6,4 Norge 2,2 1,3 1,5 Storbritannien 3,0 2,6 2,6 Sverige 2,5 2,9 2,9 Tyskland 1,6 1,7 2,0 USA 2,4 2,5 2,7 Världen 3,5 3,3 3,7 KIX-vägd 2,0 1,9 2,3 Källa: Konjunkturinstitutet, Lönebildningsrapporten oktober 2015 och Riksbanken 4

jan-97 nov-97 sep-98 jul-99 maj-00 mar-01 jan-02 nov-02 sep-03 jul-04 maj-05 mar-06 jan-07 nov-07 sep-08 jul-09 maj-10 mar-11 jan-12 nov-12 sep-13 jul-14 maj-15 Index Basår 2005=100 2.2 Prisutveckling för råvaror, metaller och olja 300 250 Alla råvaror Metaller Olja 200 150 100 50 0 Källa: IMF 5

Procent 2.3 Svensk varuexport jan-jun 2007, 2012 och 2015, andel till respektive område 70 Jan-jun 2007 60 50 Jan-jun 2012 Jan-jun 2015 40 30 20 10 0 EU-länder Övriga Europa Asien Amerika Afrika Övriga länder Källa: SCB 6

Kapitel 3 Industrins Konkurrenskraft 7

Index Basår 2012=100 3.1 Industriproduktionen i Sverige och EU 110 108 106 EU 28 Sverige 104 102 100 98 96 94 92 90 2012Q1 2013Q1 2014Q1 2015Q1 Källa: Eurostat, nationalräkenskaper, fasta priser 8

Index Basår 2012=100 3.2 Industriproduktionen i Tyskland, Storbritannien och Frankrike 110 108 106 Tyskland Frankrike Storbritannien Sverige 104 102 100 98 96 94 92 90 2012Q1 2012Q4 2013Q3 2014Q2 2015Q1 Källa: Eurostat, nationalräkenskaper, fasta priser 9

Index Basår 2012=100 3.3 Industriproduktionen i Danmark, Finland och Norge 110 108 106 104 102 100 98 96 94 92 90 Danmark Norge Finland Sverige 2012Q1 2012Q4 2013Q3 2014Q2 2015Q1 Källa: Eurostat, nationalräkenskaper, fasta priser 10

Fördjupning 3.1 Dags för ett vidgat industribegrepp? Tabell 3.1 Antal personer sysselsatta inom industrin*, 2008-2013 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Sysselsatta i industrin 637 600 567 000 560 900 560 100 542 600 522 300 Indirekt sysselsatta i industribransch 382 400 327 300 339 700 353 100 347 100 335 200 Varav varuprod. 71 300 67 100 70 900 75 900 75 100 73 200 Varav tjänsteprod. 311 000 260 200 268 800 277 100 272 100 262 000 Total sysselsättning 1020 000 894 300 900 600 913 200 889 700 857 500 Källa: SCB input-output-statistik och egna beräkningar, *avrundat till närmsta hundratal 11

Fördjupning 3.1 Dags för ett vidgat industribegrepp? Tabell 3.2 Utveckling av indirekta industrijobb*, 2009-2013 SNI-kod Bransch Förändring 2009-2013 N78-82 Bemanning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 6 600 M69-70 Verksamhet inom juridik, ekonomi och som utövas av huvudkontor samt konsulttjänster till företag 4 300 A02 Skogsbruk 3 600 H49 Landtransport och transport i rörsystem 2 000 A01 Jordbruk och jakt 1 300 F41-43 Byggverksamhet 1 300 E38-39 Avfallshantering och sanering 1 100 Källa: SCB input-output-statistik och egna beräkningar, *avrundat till närmsta hundratal 12

Fördjupning 3.1 Dags för ett vidgat industribegrepp? Tabell 3.2 Utveckling av indirekta industrijobb*, 2009-2013 SNI-kod Bransch Jobb som skapas i andra branscher för ett jobb i den egna branschen L68 Fastighetsverksamhet 4,3 C17 Papper och massa 2,4 J61 Telekommunikation 2,3 B05-09 Utvinning av mineral 2,1 C10-12 Livs och tobak 1,9 C16 Trävaruindustri 1,8 C24 Stål- och metallframställning 1,8 C19 Oljeraff 1,6 C29 Motorfordonsindustri 1,5 D35 Försörjning av el, gas, värme och kyla 1,3 Källa: SCB input-output-statistik och egna beräkningar, 13

Tabell 3.4 Ökning av arbetskraftskostnaderna i Sverige och Västeuropa olika perioder Arbetskraftskostnad 1998-2014 1998-2009 2010-2014 Sverige 3,5 3,8 2,8 Västeuropa 3,0 3,4 2,1 Källa: Eurostat Labour Cost Index, 14

Procent 3.4 Ökning av arbetskraftskostnaden, Västeuropa 2010-2014 4,0 3,7 3,0 2,0 1,0 0,4 0,9 1,2 1,7 1,8 1,9 2,0 2,1 2,1 2,4 2,4 2,5 2,8 0,0-1,0-2,0-1,2 Källa: Eurostat Labour Cost Index 15

3.5 Ökning av arbetskraftskostnad 2013-2014 3 2,8 2,5 2 2,2 2,0 1,5 1 0,5 0 Tyskland Västeuropa Sverige Källa: Eurostat Labour Cost Index 16

SEK 9,8 9,6 9,4 9,2 3.6 Den svenska kronans kurs gentemot euron, dagsdata 9 8,8 8,6 8,4 8,2 8 2012-01-02 2012-08-08 2013-03-13 2013-10-17 2014-05-28 2015-01-05 2015-08-11 Källa: Riksbanken 17

Index 1992-11-18=100 3.7 Nominellt och realt KIX-index, månadsdata 160 140 120 100 80 60 Nominellt KIX Realt KIX 40 20 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Källa: Konjunkturinstitutet 18

Index 160 3.8 Relativ arbetskraftskostnad, Norden 1998-2014 140 120 100 80 60 40 Finland Danmark Norge Sverige 20 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Källa: Conference Board, Riksbanken, Labour Cost Index och egna beräkningar 19

Index 140 120 100 3.9 Relativ arbetskraftskostnad, Västeuropa 1998-2014 80 60 40 20 0 Sverige Västeuropa 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Källa: Conference Board, Riksbanken, Labour Cost Index och egna beräkningar 20

Index 3.10 Relativ arbetskraftskostnad, Tyskland, Frankrike och Storbritannien 1998-2014 140 120 100 80 60 40 20 0 Frankrike Tyskland Storbritannien Sverige 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Källa: Conference Board, Riksbanken, Labour Cost Index och egna beräkningar 21

Procent 3.11 Produktivitetsutveckling inom gruv- och tillverkningsindustrin 22 17 Västeuropa Sverige 12 7 2-3 -8-13 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Nationalräkenskaperna från The Conference Board 22

Tabell 3.5 RULC inom gruv- och tillverkningsindustrin* 2013-2014 Arbetskraftskostnad Produktivitet ULC Växelkurs RULC Sverige 2,1 1,5 0,6 0,0 Västeuropa 2,4 1,2 1,2 2,5 Skillnad -0,3 0,3-0,6-2,5-3,2 Källa: Nationalräkenskaperna från The Conference Board och Konjunkturinstitutet och växelkurser från Riksbanken. *Data för Västeuropa innefattar endast tillverkningsindustrin 23

Procent 3.12 Industrins kapacitetsutnyttjande 90 88 86 84 82 80 Källa: SCB 24

Miljarder kronor 3.13 Industrins investeringar enligt investeringsenkäten, 2008 års priser 80 70 Summa Maskiner Byggnader 60 50 40 30 20 10 0 Källa: SCB Investeringsenkäten 25

Miljarder kronor 3.14 Industrins investeringar 1998-2014, löpande priser 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Källa: SCB Nationalräkenskaper och egna beräkningar 26

Index Basår 2010=100 3.15 Volymutvecklingen av fasta bruttoinvesteringar 2010-2013/2014, tillverkningsindustrin 130 120 Danmark Tyskland Finland 110 100 90 80 70 60 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Eurostat och egna beräkningar 27

Procent 3.16 Vinst och lönsamhet inom tillverkningsindustrin, 2000-2013 25 20 Avkastning på eget kapital Rörelsemarginal Nettomarginal 15 10 5 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Företagens ekonomi och egna beräkningar 28

Index Basår 100=2005 Procent 3.17 Utvecklingen för tillvekningsindustribolagen på Stockholmsbörsen 160 140 Omsättning, vänster axel 28 24 120 20 100 16 80 12 60 8 40 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 4 Källa: Thomson Reuters och egna beräkningar. Prognos för 20125-20216 29

Procent 3.18 Lönsamhet inom tillverkningsindustrin, nulägesomdöme, 1998K2-2015K2 40 30 Genomsnitt 1998K1-2015K2 20 10 0-10 -20-30 -40 1998K1 2000K1 2002K1 2004K1 2006K1 2008K1 2010K1 2012K1 2014K1 Källa: Konjunkturinstitutet, Konjunkturbarometern, augusti 2015 30

Procent 3.19 Bruttovinstandel i industrin 1998-2015 60 Genomsnitt 1998-2015 50 40 30 20 10 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Källa: Konjunkturinstitutet, Lönebildningsrapport 2015 och egna beräkningar 31

Procent 40 3.20 Nettovinstandelar i tillverkningsindustrin 30 Danmark Finland Tyskland Norge 20 10 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Källa: Konjunkturinstitutet, Lönebildningsrapport oktober 2015 32

3.21 Nettokapitalavkastning gruv- och tillverkningsindustrin, real statsobligationsränta 10 årig löptid och real reporänta Källa: Konjunkturinstitutet Lönebildningsrapport oktober 2015, Riksbanken och egna beräkningar 33

Fördjupning 3.2 Industriföretagens avkastningskrav Tabell 3.6 Avkastning sysselsatt kapital 2004 2007 2010 2014 Alfa Laval 20% 25 % 25 % 20 % Billerud Korsnäs 15 % > WACC > WACC 13% Boliden > 10 % > 10 % > 10 % > WACC Sandvik 20% 25% 25% 25% SCA 15% - 13% 13% SKF 18% 24% 27% 20% Stora Enso 13% 13% 13% 13% Trelleborg 15% 15% 15 % 34

Fördjupning 3.2 Industriföretagens avkastningskrav Tabell 3.7 Avkastning på eget kapital 2004 2007 2010 2014 Trelleborg 15% 15% 12% 15% Volvo 12-15 % 12-15 % 12-15 % 12-15 % Tabell 3.8 Rörelsemarginal 2004 2007 2010 2014 ABB 7,7% 16% 11-16 % 11-16 % Alfa Laval 10-13 % 15% 15% 15% Autoliv 8-9 % 8-9 % 8-9 % Billerud Korsnäs 10 % 10 % 10 % Husqvarna > 10 % > 10 % > 10 % SKF 10% 12% 15% 15% Trelleborg 12 % 12 % 12 % Volvo 5-7 % > 7 % > 7 % 35

Procent 3.22 Marknadstillväxt och svensk export 2012-2016, procentuell förändring 6 Export av varor och tjänster 5 Marknad för varor och tjänster 4 3 2 1 0-1 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Konjunkturinstitutet Lönebildningsrapporten 2015. Prognos för år 2015-2016 36

Procent 3.23 Utveckling av marknadsandelar för Sverige, Tyskland och Kina 7 6 5 Sverige Tyskland Kina 4 3 2 1 0-1 -2-3 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: OECD Economic Outlook 97 Database. Prognos för år 2015-2016 37

Tabell 3.9 Exportutveckling i internationell jämförelse, förändring mot föregående år Sverige Tyskland Finland USA OECD 2013 2014 2015 2016-0,8 3,5 4,2 4,5 1,7 3,7 3,9 5,2-0,7-0,4 1,2 3,9 3,0 3,2 1,7 4,9 2,7 3,7 3,8 5,3 Källa: OECD Economic Outlook 97 Database. Prognos för år 2015-2016. För Sverige: Konjunkturinstitutet Lönebildningsrapport oktober 2015, Konjunkturprognosen 38

Procent 3.24 Bytesbalansen i relation till BNP 10 8 Bytesbalans Handelsbalans Tjänstenetto Kapitalavkastning 6 4 2 0-2 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: SCB Betalningsbalansstatistik och nationalräkenskaper, egna beräkningar 39

3.25 Nettoexportutveckling i några varugrupper, 1998-2014 Källa: SCB och egna beräkningar 40

Tabell 3.10 Tjänstehandel uppdelad på olika kategorier, miljarder kronor, 2014 Export Import Netto Tele-, data- och informationstjänster 108,2 51,9 56,4 Nyttjande av immateriella rättigheter 62,4 26,6 35,8 Transporter 74,2 54,6 19,5 Finansiella tjänster 31,8 12,8 19,1 Försäkringar 6,5 1,7 4,7 Övriga offentliga varor och tjänster 2,6 1,3 1,3 Underhåll- och reparation av varor 2,9 1,7 1,2 Personliga tjänster, kultur mm. 3,1 2,7 0,2 Tillverkningstjänster 1,1 3,8-2,7 Byggtjänster 5,5 15,8-10,2 Övriga affärstjänster 129,9 152,1-22,2 Resor 87,1 127-39,9 Källa: SCB och egna beräkningar 41

Tabell 3.10 Tjänstehandel uppdelad på olika kategorier, miljarder kronor, 2014 Export Import Netto Tele-, data- och informationstjänster 108,2 51,9 56,4 Nyttjande av immateriella rättigheter 62,4 26,6 35,8 Transporter 74,2 54,6 19,5 Finansiella tjänster 31,8 12,8 19,1 Försäkringar 6,5 1,7 4,7 Övriga offentliga varor och tjänster 2,6 1,3 1,3 Underhåll- och reparation av varor 2,9 1,7 1,2 Personliga tjänster, kultur mm. 3,1 2,7 0,2 Tillverkningstjänster 1,1 3,8-2,7 Byggtjänster 5,5 15,8-10,2 Övriga affärstjänster 129,9 152,1-22,2 Resor 87,1 127-39,9 Källa: SCB och egna beräkningar 42

Kapitel 4 Sverige ekonomi 43

Procent 4.1 Den svenska tillväxten, 2008K1-2015K2 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 2008K1 2009K1 2010K1 2011K1 2012K1 2013K1 2014K1 2015K1 Källa: SCB Nationalräkenskaperna 44

4.2 Hushållens konsumtion, 2012K1-2015K2 Källa: Lönebildningsrapporten, oktober 2015 och Penningpolitisk uppföljning september 2015 45

Procent 4.3 Kommunernas och statens konsumtionsutveckling, 2012K1-2015K2 7 6 Statliga myndigheters konsumtionsutgifter 5 4 3 2 1 0-1 Källa: SCB Nationalräkenskaperna 46

Procent 4.4 Investeringsutveckling i årstakt, 2012K1-2015K2 20 15 10 Varuproducenter Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter 5 0-5 -10 Källa: SCB Nationalräkenskaperna 47

Procent 4.5 Utrikeshandeln för varor och tjänster, 2012K1-2015K2 20 15 10 Export av varor Export av tjänster Import av varor Import av tjänster 5 0-5 -10 Källa: SCB Nationalräkenskaperna 48

Procent 7 4.6 BNP, export och industriproduktionens tillväxt 6 5 1998-2008 2011-2015 6,0 4,9 4 3 3,1 2,7 2,8 2 1,9 1 0,9 0-1 BNP BNP/capita Export Industrin -0,4 Källa: SCB Nationalräkenskaperna 49

Procent 4.7 Produktionens utveckling 2011-2016 uppdelat på olika sektorer 15 10 Offentliga myndigheter Industri Byggbranschen Tjänstebranscher 5 0-5 -10 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: SCB och Konjunkturinstitutet, nationalräkenskaperna fasta priser 50

4.8 Industriproduktionens utveckling, miljarder kronor (linjer) Samt procentuell förändring (staplar) 700 25% 600 500 400 20% 15% 10% 5% 0% 300 200 100 0 Årlig fast priser fasta priser löpande priser 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014-5% -10% -15% -20% -25% Källa: SCB Nationalräkenskaper 51

4.9 Industrins produktion och orderingång, månadsvis, 2005=100 120 115 Industriproduktionsindex (IPI) Industrins orderingång 110 105 100 95 90 85 80 jan 13 sep 13 maj 14 jan 15 Källa: SCB Industriproduktionsindex och industrins orderläge 52

Tabell 4.2 Produktivitetsutveckling, genomsnittlig årlig procentuell förändring 1998-2014 1998-2008 2011-2014 Näringslivet 2,2 2,9 1,1 Industrin 4,4 5,5 0,4 Källa: Konjunkturinstitutet oktober 2015, egna beräkningar 53

Kapitel 5 Inflation 54

Procent 5.1 Inflationen enligt KPI och KPIF, 12-månadersförändring 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 KPI KPIF 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0 jan-10 jul-10 jan-11 jul-11 jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 Källa: SCB 55

Procent 5.2 Inflationen enligt KPI och KPIF och KPIF exl. energi, 12-månadersförändring 2,0 KPI 1,5 KPIF KPIF exkl. energi 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 Källa: SCB 56

Procent 2,5 2,0 5.3 HIKP för Sverige och EMU, 12-månadersförändring EU Euro Sweden 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 Källa: SCB 57

Procent 5.4 KPI i olika komponenter, utveckling i genomsnitt per år 6 4 2 0 0,4 0,2 2,1 1,8 0,8 1,8 4,4 4,5 5,1-2 -4-3,1-2,5-6 -8 1998-2012 2013-juli 2015-10 -12-14 -16-14,3 Kostnad räntesats Källa: Konjunkturinstitutet och egna beräkningar Varor Tjänster Bostad Energi Ränta kapitalstock 58

5.5 Utveckling av KIX, export- och importpriser. 12 mån förändringstal 15% KIX 10% Exportpriser Importpriser 5% 0% -5% -10% jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 Källa: SCB och Riksbanken 59

Procent 5.6 Riksbankens och ECB:s styrräntor 2,5 2,0 RB Reporänta ECB styrränta 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 jan-14 jan-15 Källa: Datastream och Riksbanken 60

SEK Procentenheter 5.7 Skillnad i styrräntor och eurokursen 10,50 10,25 10,00 9,75 Skillnad Reporänta ECB styrränta Eurokurs 1,00 0,80 0,60 0,40 9,50 0,20 9,25 9,00 8,75 8,50 8,25 8,00 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 jan-14 jan-15 Källa: Datastream, Riksbanken och egna beräkningar. 0,00-0,20-0,40-0,60-0,80-1,00 61

Tabell 5.1 Inflationsprognoser, årlig procentuell förändring 2015 2016 2017 Konjunkturinstitutet (okt) - KPI 0,0 0,9 2,2 - KPIF 0,9 1,5 1,7 - KPIF exkl energi 1,4 1,6 x Riksbanken (sep) - KPI 0,0 1,8 2,8 - KPIF 0,9 2,0 2,2 - KPIF exkl energi 1,4 2,0 2,1 Källa: Konjunkturinstitutet och Riksbanken. 62

Kapitel 6 Sysselsättning och arbetsmarknad 63

Personer, tusental 6.1 Antal sysselsatta i Sverige, 15-74 år 5 000 4 900 4 800 4 700 4 600 4 500 4 400 4 300 4 200 4 100 4 000 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Konjunkturinstitutet. 64

Index 2012=100 6.2 Sysselsättningsutveckling och sysselsättningsgrad 106 105 104 Sysselsättning Sysselsättningsgrad 103 102 101 100 99 98 97 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Konjunkturinstitutet. 65

Tusental personer 6.3 Industrisysselsättning 650 600 550 500 450 400 350 300 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Konjunkturinstitutet. 66

Procent 6.4 Arbetslöshet, 15-74 år, säsongsrensade och utjämnade data 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 Källa: SCB, AKU. 67

Procent 6.5 Arbetslöshet per a-kassa, september månad 16 14 12 10 Livs GS IF Metalls Pappers Unionens Akademikernas 8 6 4 2 0 * Aug 2015 2012 2013 2014 2015 Källa: Arbetsförmedlingen 68

Procent 6.6 Arbetslöshet per a-kassa, september 2015 10 9 8 I program med aktivitetsstöd Öppet arbetslösa 7 6 5 4 3 2 1 0 Akademikernas GS IF Metalls Livs Pappers Unionens Källa: Arbetsförmedlingen 69

Antal personer 6.7 Varselutvecklingen 80 000 70 000 60 000 Totalt Tillverkning Verkstadsindustri 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Källa: Arbetsförmedlingen 2012 2013 2014 70

Antal platser 6.8 Nyanmälda och kvarstående lediga platser 80 000 70 000 Kvarstående lediga platser Nyanmälda lediga platser 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2013v1 2013v27 2014v1 2014v27 2015v1 2015v27 Källa: Arbetsförmedlingen 71

Lediga jobb i relation till antalet i arbetskraften, procent 6.9 Beveridgekurvan 2007-2015 1,6 1,4 1,2 2008:1 2012:1 2015:1 2013:1 1,0 2007:1 2011:1 0,8 2009:1 2010:1 0,6 5,5 6,0 6,5 7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 9,5 Arbetslöshet, procent Källa: SCB, egna beräkningar 72

Antal personer 6.10 Antal arbetslösa med svag ställning på arbetsmarknaden 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 Förgymnasial utbildning Födda utanför europa Funktionsnedsatta 55-64 år 0 jan-10 jul-10 jan-11 jul-11 jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 Källa: Arbetsförmedelingen 73

Kapitel 1 Löner 74

Procent 7.1 Löneutveckling i gruv- och tillverkningsindustrin 3,0 2,5 2,6 2,6 2,0 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2013 2014 2015* Källa: Konjunkturinstitutet *År 2015 är en prognos 75

Procent 7.2 Total och real löneutveckling i gruvoch tillverkningsindustrin 4,0 3,5 3,0 3,5 3,2 3,8 3,1 3,7 3,1 Nominell lön Reallön 2,5 2,4 2,4 2,5 2,0 1,5 1,6 2,0 1,4 1,0 0,5 0,0 1998-2000 2001-2003 2004-2006 2007-2009 2010-2012 2013-2015* Källa: Konjunkturinstitutet *År 2015 är en prognos av Konjunkturinstitutet, konjunkturlönestatistiken 76

Procent 7.3 Reallöneutveckling i gruv- och tillverkningsindustrin 3,5 3,0 Reallön Reallön med fast ränta 3,0 2,9 2,8 2,6 2,5 2,0 2,1 2,0 1,7 1,6 1,5 1,1 1,1 1,0 0,8 0,5 0,0-0,5-1,0-0,5 2010 2011 2012 2013 2014 2015* Källa: Konjunkturinstitutet *År 2015 är en prognos av Konjunkturinstitutet, konjunkturlönestatistiken 77

negativ 0 0-1% 1-2% 2-3% 3-4% 4-5% 5-6% 6-7% 7-8% 8-9% 9-10% +10% 30% 7.4 Löneökningarnas storlek inom industrin* 2014 25% Arbetare Tjänstemän 20% 15% 10% 5% 0% Källa: Facken inom industrins lönedatabas *Med industrin menas de avtal som ingår i industriavtalet 78

Index 2004=100 7.5 Löneutvecklingen 2005-2014 för industrin*, totalt, arbetare respektive tjänstemän 140 135 130 125 120 115 110 105 100 95 Industrin totalt Arbetare Tjänstemän 90 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Facken inom industrins lönedatabas *Med industrin menas de avtal som ingår i industriavtalet 79

7.6 Lönespridningen för arbetare och tjänstemän, 1999-2014, 10/50 percentil respektive 90/50 percentil 1,8 1,6 Arbetare Tjänstemän 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Källa: Facken inom industrins lönedatabas *Med industrin menas de avtal som ingår i industriavtalet 80

Tabell 7.1 Lönegap Tjänstemän, procent 2004 2013 Skillnad Ojusterat -17,9-13,5 +4,4 Ålder -17,4-13,0 +4,4 Ålder, Län -17,8-13,2 +4,6 Ålder, Avtal -17,0-12,6 +4,4 Ålder, Yrke -10,7-8,9 +1,8 Ålder, Utbildning -15,1-12,4 +2,7 Alla variabler -11,6-10,2 +1,4 Tabell 7.2 Lönegap Arbetare, procent 2004 2013 Skillnad Ojusterat -6,5-6,5 0,0 Ålder -6,6-6,7-0,1 Ålder, Län -6,5-6,5 0,0 Ålder, Avtal -5,8-5,8 0,0 Ålder, Yrke -5,5-5,3 +0,2 Ålder, Utbildning -6,5-6,6-0,1 Alla variabler -4,9-4,8 +0,1 81

Procent 7.8 Löneutveckling i Sverige och Västeuropa, tillverkningsindustrin 5,0 4,5 4,3 Sverige 4,0 3,5 3,0 3,5 3,1 3,8 3,5 2,9 3,0 3,6 Västeuropa 3,0 2,5 2,0 2,3 2,1 2,1 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2000 2001-2003 2004-2006 2007-2009 2010-2012 2013-2014 Källa: Eurostat LCI 82

Procent 7.9 Löneutveckling Västeuropa, 1998-2009 och 2010-2014 6,0 5,0 4,0 2010-2014 1998-2009 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0 Källa: Eurostat LCI 83

Procent 7.10 Löneutveckling Sverige, Tyskland och Västeuropa, 2013-2014 3 2,5 2,4 2 2,1 2,1 1,5 1 0,5 0 Sverige Tyskland Västeuropa Källa: Eurostat LCI 84

Procent 3,0 7.11 Reallöneutveckling Västeuropa, 2010-2014 2,0 1,7 2,0 1,2 1,0 0,0-1,0-0,4-0,2-0,1 0,0 0,0 0,3 0,3 0,5 0,5 0,6-1,2-2,0-3,0-2,7 Källa: Eurostat LCI 85

Tabell 7.4 Löneutveckling sektorsvis 1998-2015 2013-2015 Totalt 3,3 2,6 Näringsliv 3,2 2,6 Industri 3,3 2,4 Bygg 3,3 2,7 Tjänstebranscher 3,2 2,6 Stat 3,3 2,4 Kommuner 3,4 2,8 Källa: Konjunkturinstitutet konjunkturlönestatistik 86