NOMINERAT TILL VÅRDBYGGNADSPRISET 2013 BRINKÅSEN NY VÅRDANLÄGGNING FÖR PSYKIATRI I VÄNERSBORG

NOMINERAT TILL VÅRDBYGGNADSPRISET 2013 BRINKÅSEN NY VÅRDANLÄGGNING FÖR PSYKIATRI I VÄNERSBORG

BRINKÅSEN Vid Restad Gård utanför Vänersborg har Västfastigheter låtit uppföra en ny anläggning för sluten psykiatrisk vård. NU-sjukvården är huvudman och ansvarar för verksamheten med uppgift att vårda och hysa drygt 80 allvarligt psykiskt störda människor. FAKTA NAMN ADRESS Brinkåsen Fyrspannsvägen 2, 462 54 VÄNERSBORG BYGGNADSÅR 2008-2011 BRUTTOAREA, BTA 18 600 KVM VÅRDPLATSER 84 PERSONAL CA 190 BYGGHERRE BRUKARE ARKITEKT ANSVARIG INREDNING LANDSKAP PROJEKTLEDNING BYGGNADSKONSTR. VVS, BRANDSKYDD EL BELYSNINGSRÅD SÄKERHET, AKUSTIK GLAS MARKTEKNIK/ GEO KONSTNÄRLIG UTSMYCKN. Västfastigheter, Västra Götalandsregionen NU- Sjukvården, Västra Götalandsregionen SJÖGREN ARKITEKTER AB Sven Magnus Sjögren SJÖGREN ARKITEKTER AB Algren & Bruun Landskabsarkitekter AS Ramböll ELU BDAB SWECO White WSP ACC Ramböll Åke Nordström (konstkonsult) Ann Carsson Korneev, Britt Ignell Karlbrand, Cecilia Hjelm, Daniel Grizelj, Eva Fornåå, Gudrun Åsling, Leo Pettersson, Maria Kristofersson, Peder Josefsson, Peter Hahne, Rolf Gustafsson BYGGNADSENTREPRENÖR ENTREPRENADFORM Peab Utförandeentreprenad med partnering som kontraktsform BYGGNADSKOSTNAD INREDNING/ UTRUSTNING KONSTNÄRLIG UTSMYCKN. 522 Mkr 45 Mkr 6 Mkr 2

PROJEKTETS MÅL OCH VÄRDEGRUND Inom rättspsykiatrin är ett av de övergripande målen att så många patienter som möjligt till slut ska kunna fungera ute i samhället. Anläggningens koncept har vuxit fram med detta mål som utgångspunkt och med samhället i sig som förebild. Verksamheten uttryckte tidigt starka önskemål om att den nya anläggningen inte skulle se ut som en institution. Det fanns en klar uppfattning om att äldre tiders vårdinrättningar genom sin uppbyggnad faktiskt försvårar vården. Stora avdelningar, många patienter med olika diagnoser i samma lokaler och långa korridorer är några faktorer som bedömts påverka förutsättningarna negativt. Vi har i gestaltningsarbetet försökt undvika varje yttre likhet med de gamla byggnader man lämnat. Vi har under arbetets gång mött alla sorters reaktioner på hur människor tycker att vårt samhälle skall förhålla sig till fenomenet allvarligt psykiskt störda lagöverträdare alltifrån att låsa in och kasta bort nyckeln till det mer humanistiska perspektiv som innebär att tålmodigt och konsekvent i behandlingsinsatser och medicinering söka rehabilitera och successivt slussa ut i samhället. Det är dock nödvändigt att låsa in vissa patienter samtidigt som arbetet med att rehabilitera dem pågår. Vi har också sett att en enkel och distinkt diagnosindelning av psykisk ohälsa inte låter sig göras. Många är klienter hos kriminalvården, en del är patienter i sluten psykiatri eller inom rättspsykiatrin andra åter är patienter inom öppenvården med någon form av eget boende. Många har dubbeldiagnos och de allra flesta har problem som accentueras av eller startar i ett drogberoende. För att ytterligare komplicera bilden är det dessutom ofta så att gränsen mellan patienter som behöver rättspsykiatrisk vård och klienter som behöver kriminalvård är oskarp och inte sällan till och med flytande över tiden. Vem får vård - skall någon straffas? Brinkåsen uppfyller Socialstyrelsens kriterier för hög säkerhetsklass. Beslutet att utgå ifrån och förhålla sig till denna klassificering har gjort det möjligt att undvika ett fängelselikt utseende, något som redan i ett tidigt skede betraktades som ett hinder för att skapa en god vårdmiljö. Verksamhetens övergripande mål: - Utveckla behandlingsmetoder / vårdinnehåll. - Åstadkomma en god vårdmiljö. - Skapa en bra arbetsmiljö. - Optimera säkerheten (inre och yttre). - Optimera driftskostnader. De viktigaste fastighetsmålen: - Gestalta en läkande miljö med hög säkerhet. - Maximera energianvändning till 80 kwh/m2 BRA, år. - Bygga med generalitet och flexibilitet för en verksamhet i ständig utveckling. - Prioritera system och material med lång livslängd och litet underhållsbehov. - Undvika material som innehåller ämnen som klassas som farligt avfall. 3

ARKITEKTONISKT KONCEPT Gestaltningsarbetet har utgått från idén att försöka förena en säker funktion, en läkande miljö och en tilltalande gestalt med tekniskt väl fungerande byggnader inom givna ekonomiska ramar för såväl investering som drift. Verksamhetens förstudie var mycket tydlig när det gällde betydelsen av anläggningens utformning för den psykiatriska vården. I den jämställdes själva byggnaderna och deras utformning med den somatiska vårdens tekniska utrustning. Behovet av arkitektonisk kvalitet var uttalat. Målsättningen att förena en säker miljö med nödvändigheten av en läkande miljö prioriterades högt. Element som endast hade till uppgift att göra anläggningen säker undveks, och istället fick byggnaderna själva utgöra det skydd som krävdes. Vi konstaterade att när miljön är säker och samtidigt läkande blir den ändamålsenlig. KONCEPTETS ÖVERENSSTÄMMELSE MED PROJEKTETS MÅL Anläggningens organisation refererar till situationer som är vanligt förekommande ute i samhället. Byggnaderna med sina tydliga funktioner skapar en för patienten omedveten och automatisk träningssituation en skola inför ett möjligt eget boende ute i samhället. Samhällets mönster har varit en förebild för en slags pedagogisk anläggning som gestaltar ett samhälle i samhället. För de boende innebär detta, enligt verksamheten själva, en snabbare återhämtning och kortare vårdtider. ARKITEKTONISK FORM OCH GESTALTNING Anläggningen består av 14 lika breda byggnadskroppar grupperade i en cirkel runt en inre park. Stora delar av verksamheten erbjuds fasad direkt ut mot det fria. Glasade länkar förbinder de enskilda husen som tillsammans utgör den nödvändiga gränsen mot omvärlden. Avsikten har varit att undvika stängsel och taggtråd med sina alltför uppenbara funktioner. Murade med massivt, slaget tegel från Sönderborg i flera lerblandningar har byggnaderna fått olika identiteter om än helt lika i plan. Varje hus har en unikt gestaltad entré med en dörromfattning av klinker eller betong. Den konstnärliga utsmyckningen har spelat en central roll i anläggningen där 10 konstnärer integrerat sina verk i natur och arkitektur. Byggnadsmaterial har valts noggrant och de olika delarna har formats med en omsorg som är tydligt avläsbar. Anläggningens entré är placerad i en byggnad som vänder en formell och kraftfull sida in mot parken. Den föreställer ordning och reda. Entrébyggnaden har givits en grafisk tydlighet i allt från inredning till fasad. Här ligger personalens kontor med gemensamma utrymmen på de övre planen. Bottenvåningen rymmer reception, sluss- och entréfunktioner. I ett undre plan med en särskild fordonsentré ligger lokaler för teknik och försörjning. Detta plan har förbindelse med alla byggnader genom en försörjningsgång. De tekniska installationerna matas konsekvent från detta undre plan för att medge drift och underhåll utan risk för konflikter med de boende. Husen avsedda för boende är parvis indelade i 6 avdelningar. Varje byggnad hyser 6-7 personer och har generösa utrymmen för måltider och samvaro ordnade runt en liten atriumgård. Antalet patienter per enhet har likheter med storleken på en familj. Tillsammans med vårdpersonalen kan härigenom sociala 4

strukturer byggas med större lätthet än med fler vårdtagare. Vården är organiserad så att patienter med likartad diagnos kan förläggas tillsammans. Det är en viktig kvalitet för den enskilde patienten att när som helst kunna gå ut i friska luften utan att be om lov. Atriumgården har en viktig funktion och fungerar dessutom som rökruta. En strävan efter att undvika institutionslika korridorer ledde oss till en lösning med glas runt hela atriumgården. Samtliga boenderum står i direkt kontakt med de gemensamma utrymmena och har egen utsikt mot den fria naturen. Aktivitetshuset, i två våningar rymmer förutom café även bibliotek, multifunktionshall, snickeri mm. Här har fasaden mot parken fått en rikare detaljering och en gestalt med referenser till antikens karyatider. De dominerande inslagen i inredningens färgskala är gröna. Det står för liv, hälsa och växtkraft. Detta är en gest mot en ursprunglig tanke om ett gemensamt orangeri som inte förverkligades. HÅLLBARHET Projektet har en stark miljöprofil, där en miljösamordnare har funnits med under hela resan. Från högt ställda miljö- och energikrav har ett miljöprogram utarbetats. Hållbarhetsfrågorna har bl.a. handlat om minimerad energianvändning, systemval ur livscykelperspektiv, miljöanpassade byggmaterial samt medvetna val. Samtliga materialval har präglats av ett medvetet långsiktigt förhållningssätt med tanke på verksamheten men även avseende hållbarhet. Redan tidigt fanns en tanke om utbyggnadsmöjlighet, så att anläggningen kan förändras och vara hållbar över lång tid. Ytterligare ett par avdelningar kan i en framtid kopplas via aktivitetshuset i nordöst. Anläggningen är även utformad för att kunna konverteras till ett traditionellt äldreboende om vårdbehovet förändras. PATIENTVÄNLIGHET OCH HÄLSOFRÄMJANDE EGENSKAPER En bra vårdmiljö är avgörande även för arbetsmiljön. Känslan av trygghet och säkerhet är här viktiga delar. En säker och god arbetsmiljö innebär ökad trygghet och därmed en god psykosocial arbetsmiljö. Storleken på de olika boendedelarna är en viktig faktor som ger förutsättningar för en läkande miljö och god vård. Det är viktigt för både patienter och personal. En viktig kvalitet för anläggningen är kopplingen till naturen. Patientrummens utblickar mot den fria naturen, avdelningarnas enheter grupperade kring atriumträdgårdar och anläggningens samtliga byggnader som relaterar till den generösa centrala parken skapar lugn och harmoni. De boende kan, efter särskilt tillstånd, röra sig fritt i den gemensamma parken. En del av den befintliga terrängen och vegetationen har sparats kring de olika utomhusaktiviteter som ordnats här. Vistelsen i parken kan för många patienter vara den enda naturupplevelsen i det fria under mycket lång tid. Parken har därför gestaltats med stor omsorg. För att ta sig till lokaler för lektioner, tester eller fritidsaktiviteter och den särskilda aktivitetsbyggnaden måste man sätta på sig skor och ytterkläder och promenera utomhus. Det har varit vår avsikt att på så vis efterlikna en tänkbar tillvaro utanför institutionen. I parken finns en liten amfiteater och i aktivitetshuset ligger ett café. Det är bland annat detta vi rymt i begreppet en pedagogisk anläggning. 5

PLANERING OCH GENOMFÖRANDE Upphandlingen av konsulter och entreprenörer har skett inom ramen för LoU där djupintervjuer av anbudsgivarnas nyckelpersoner varit en viktig del i bedömningen av anbuden. Samtliga skulle vara besjälade av en humanistisk människosyn och ha grundläggande förståelse för verksamheten och patienternas behov. För att alla skulle beredas möjlighet att förstå gruppdynamiken har beteendeanalyser genomförts enligt Myers-Briggs testmetod. Vidare har workshops genomförts regelbundet genom hela processen. Inledningsvis utarbetades projektanvisningar som omfattade: - Verksamhetsprogram - Bemanningsstrategi med fokus på LCC drift - Gestaltningsprogram - Övergripande mål - Fastighetsmål. Projektledare och arkitekt fick praktisera på en befintlig vårdavdelning för att få insikt och förståelse för verksamheten. Behovet av personal i anläggningen har kunnat minskas som en direkt följd av utformningen. Grundregeln vid utformningen har varit att verksamhetens mål skulle råda över fastighetens mål. Som arbetsform har partneringtanken varit central under hela processen. Med detta avses att Västfastigheter tillsammans med konsulter och entreprenörer i en fördjupad relation bidragit med sina resurser, erfarenheter och sitt kunnande i ett effektivt och förtroendefullt samarbete för projektets bästa. Samarbetet har byggt på ömsesidigt förtroende och respekt, där stor vikt har lagts vid att skapa ett kreativt och öppet samarbetsklimat. EKONOMI När anläggning överlämnades till verksamheten och Västfastigheter kunde projektet redovisa en slutkostnad 34 Mkr under budget. Det var många gynnsamma faktorer som bidrog till detta. En viktig omständighet var kontraktsformen. I en sk partnering utan några incitament kunde projektet drivas som ett gemensamt bolag där alla samverkade för projektets bästa. Vänersborg i maj 2013 / Paul Nordholm 6