Vad tycker man om sin vårdcentral?

Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3

Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet 551 85 JÖNKÖPING Tel: 036-32 52 02 kjell.lindström@lj.se Sofia Eriksson, assistent Primärvårdens FoU-enhet 551 85 JÖNKÖPING Tel: 036-32 52 00

Sammanfattning Jönköpings sjukvårdsområde har som mål att minst 55 % av befolkningens läkarbesök ska göras på vårdcentralerna. Målet innebär att 25 000 läkarbesök behöver flyttas från sjukhus till vårdcentralerna. För att detta skall kunna genomföras måste vårdcentralernas resurser öka och bli mer kända för befolkningen. Syftet med denna enkätundersökning var dels att kartlägga befolkningens attityder till vårdcentraler och förtroendet för olika läkarkategorier och dels att göra jämförelser mellan centrala Jönköping och mindre tätorter samt mellan olika åldersgrupper. Enkäter utsändes våren 2001 i åtta vårdcentralsområden till tre åldersgrupper i befolkningen som anses ha störst erfarenhet av hälso- och sjukvård. Till varje grupp utsändes 140 enkäter, sammanlagt 3315 enkäter. Svarsfrekvensen var efter en påminnelse 79% vilket är relativt högt. Åldersgruppen 56-75 år hade den högsta svarsfrekvensen. En stor del av de som svarade hade erfarenhet av läkarbesök senaste året. I bortfallsgruppen fanns något fler män. Denna enkätundersökning visar att man har stort förtroende för sjukvården i Jönköpings sjukvårdsområde. Detta överensstämmer med andra aktuella undersökningar som visar att befolkningen i landstinget i Jönköpings län har större förtroende för sjukvården jämfört med invånare i andra landsting (1,2). Förtroendet i befolkningen är stort både för sjukhus, vårdcentraler och privata mottagningar. Förtroendet är lika stort i alla studerade åldersgrupper. Förtroendet för vårdcentralerna och distriktsläkare är stort både i mindre tätorter och i centrala staden. Äldre har något större förtroende för distriktsläkare än yngre. Småbarn (via sina föräldrar) är den grupp som i störst utsträckning önskar kontakt med sjukhusläkare. Invånarna i de mindre tätorterna söker läkare på vårdcentral oftare än de som är bosatta i centrala staden även vid allvarligare sjukdomstillstånd. Att befolkningen i staden söker på vårdcentralerna i mindre omfattning beror alltså inte på att man har mindre förtroende för sin vårdcentral utan beror istället på sämre telefontillgänglighet och sämre tillgång till läkartider. God telefontillgänglighet anses mycket viktigt liksom att ha en "egen läkare". Många önskar tillgång till läkarbesök tidigt på morgonen eller sent på dagen. Bland övriga verksamheter vid vårdcentralerna värderas sköterskebaserade mottagningar (diabetes, astma) högt, något högre än paramedicinska mottagningar (sjukgymnastik, arbetsterapi). Distriktsköterskornas verksamhet är mindre känd i staden. Cirka av de äldre i staden har ingen uppfattning om distriktssköterskan jämfört med cirka i mindre tätorter. Det finns sammanfattningsvis goda förutsättningar att omfördela läkarbesök från sjukhus till vårdcentraler. Förtroendet för vårdcentralerna och distriktsläkarna är mycket högt i befolkningen och vårdcentralerna skulle, vid förbättrad bemanning, ha goda möjligheter att kunna erbjuda det som i första hand efterfrågas nämligen kontinuitet och bättre tillgänglighet.

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING BAKGRUND 1 SYFTE MED UNDERSÖKNINGEN 1 MATERIAL OCH METOD 1 RESULTAT 3 Vårdkonsumtion 3 Läkarbesök senaste året 3 Beteende vid sjukdom 4 Uppfattning om läkarens kompetens 4 Attityder till hälso- och sjukvård 5 Förtroende för sjukvården som helhet 5 Förändring av sjukvårdens resurser 7 Förtroende för olika läkarkategorier 8 Förtroende för läkare på vårdcentral 10 Läkarkontinuitet 12 Förtroende för distriktssköterskan 14 Vad är viktigt på vårdcentralen? 16 Vilka resurser är viktigast? 16 Vilka öppettider önskas? 17 Hur fungerar vårdcentralen? 17 Telefontillgängligheten 17 Möjlighet att få läkartider 18 Vårdcentralens öppettider 18 Skrivna kommentarer 19 DISKUSSION 20 REFERENSER 21 Bilaga: Enkät

Bakgrund Under de senaste åren har förbättringsarbetet i Jönköpings sjukvårdsområde allt mera tagit sin utgångspunkt i befolkningens behov och önskemål. Ansträngningar görs därför att med olika metoder kartlägga aktuella behov och önskemål. Enkätundersökningar är en viktig del i detta arbete. I Jönköpings sjukvårdsområde pågår en omstrukturering av hälso- och sjukvården som syftar till att omfördela sjukvård från Länssjukhuset Ryhov till vårdcentralerna. Sjukvårdsledningen har fastlagt det strategiska målet: "Minst 55% av befolkningens läkarbesök ska göras på vårdcentralerna". Om detta mål ska kunna infrias behöver cirka 25 000 läkarbesök överföras från sjukhuset till vårdcentralerna. Primärvården har låg läkarbemanning på vårdcentralerna i centrala Jönköping och där finns en tradition i befolkningen att i högre grad söka sjukhusläkare och privatläkare. Vårdcentralerna och vårdcentralernas resurser är därför troligen mindre kända i befolkningen. Om 25 000 läkarbesök ska kunna överföras från sjukhus till vårdcentraler krävs att vårdcentralerna upplevs som ett bättre alternativ av invånarna. Det har därför ansetts viktigt att kartlägga hur invånarna ser på sin vårdcentral, vilka önskemål man har om förändringar och vilka brister man upplever. Denna kunskap är angelägen att ha tillgång till i förbättringsarbetet och i marknadsföringen av vårdcentralerna. Syfte med undersökningen Syftet med denna enkätundersökning var att belysa hur invånare i centrala Jönköping och invånare i mindre tätorter skiljer sig åt vad gäller vårdkonsumtion och attityder till framför allt olika läkare i hälso- och sjukvården, men också kartlägga vad man tycker är viktiga funktioner på vårdcentralen och hur man upplever att vårdcentralerna fungerar i dagsläget. Jämförelser skulle göras dels mellan centrala Jönköping och mindre tätorter men också mellan olika åldersgrupper och med andra aktuella enkätundersökningar. Material och metod Som målgrupp valdes medvetet de grupper i befolkningen som bedömdes ha störst erfarenhet av hälso- och sjukvård. De äldsta invånarnas åsikter inhämtades även genom ett samarbetsprojekt med PRO och SPF. Enkäterna utsändes till föräldrar till barn i åldern 0-4 år och personer i åldrarna 45-55 år respektive 56-75 år boende i fyra centrala vårdcentralsområden och i fyra mindre tätorter. Landsbygdsbefolkning ingick ej i urvalet. Till varje grupp utsändes 140 enkäter utom till åldersgruppen 0-4 år boende i där det endast fanns 95 personer i åldersgruppen. Sammanlagt utsändes 3 315 enkäter. Enkäterna utsändes via post med frankerat svarskuvert i slutet av mars 2001. En påminnelse utsändes till de som ej svarat efter 3-4 veckor. 1

Enkätens utformning framgår av bilaga. Huvuddelen av frågorna hämtades från andra aktuella svenska enkätundersökningar. En del av frågorna omformulerades för att bättre passa sitt syfte. Några av enkätfrågorna är helt nya. Enkäterna utsändes och insamlades via Primärvårdens FoU-enhet men ett följebrev undertecknat av respektive primärvårdschef åtföljde enkäterna. Enkäterna databearbetades under sommaren och hösten 2001. Kontroller har genomförts vad beträffar inmatningsfel. Sammanställning och databearbetning gjordes i SPSS och Excel. Svarsfrekvens efter en påminnelse uppgick till 79% med vissa variationer mellan olika åldersgrupper och vårdcentralsområden enligt tabell I. Tabell I. Antal och andel som besvarade enkäten efter en påminnelse. Ålder 0-4 45-55 56-75 VåC n % n % n % n % 97 69 115 82 119 85 333 79 112 80 109 78 110 79 331 79 I 100 71 106 76 125 89 333 79 116 83 107 76 124 89 348 83 69 73 118 84 114 81 301 80 103 74 107 76 110 79 320 76 100 71 97 69 109 78 306 73 104 74 114 81 117 84 336 80 801 75 873 78 928 83 2608 79 En bortfallsanalys visade att den grupp som ej svarat i åldrarna 45-55 år och 56-75 år innehåller något fler (c:a 1) män jämfört med de som svarat. I övrigt noteras inga skillnader. De som svarat har troligen sökt sjukvård senaste året i större utsträckning än bortfallsgruppen och befolkningen som helhet eftersom en hög andel av de som svarat angett att de haft läkarkontakt under det senaste året. Det interna bortfallet var genomgående mycket lågt. Inmatningsfel vid databearbetning uppgick till cirka ett fel per fyra enkäter (c:a 0,5%). Inmatningsfelen var således minimala och bedöms inte påverka resultaten. 2

Resultat I denna rapport presenteras datasammanställningar och resultat huvudsakligen i figurer där enkätfråga och svarsalternativ framgår. Det är viktigt att studera figurerna och göra en egen tolkning. Man kan ha hjälp av att titta på enkäten (bilaga). Under figurerna finns enstaka korta kommentarer till resultat som framgår av figurerna men också av resultat som inte framgår av aktuell figur. Vårdkonsumtion Läkarbesök senaste året Figur 1. Hos vilken läkare har Du sökt hjälp? ( åldersgrupper) Distriktsläkare Läkare på sjukhus Privatläkare I Invånarna i mindre tätorter söker oftast distriktsläkare på vårdcentralen. Privata läkare och läkare på sjukhus söks oftast av de som är bosatta i centrala staden. Figur 2. Hos vilken läkare har Du sökt hjälp? ( vårdcentraler) Distriksläkare Läkare på sjukhus Privatläkare 0-4 år 45-55 år 56-75 år 0-4 år är den åldersgrupp som gör störst andel av besöken hos läkare på sjukhus. Åldrarna 56-75 år är den grupp som söker mest hos distriktsläkare på vårdcentralen. 3

Beteende vid sjukdom På frågan Vart skulle Du i första hand vända Dig i följande situationer? gavs följande svar: Figur 3. Du har haft ont i magen i en vecka. Vart vänder Du Dig? ( åldersgrupper) Min vårdcentral Sjukhusets akutmottagning Privat läkarmottagning I Invånare i mindre tätorter söker i högre grad på vårdcentral även för allvarliga Figur 4. Du får tryckkänslor över bröstet. Vart vänder Du Dig? ( åldersgrupper) Min vårdcentral Sjukhusets akutmottagning Privat läkarmottagning I symtom. Uppfattning om läkarens kompetens Figur 5. Vilken läkare tror Du att Du får träffa när Du söker akut hjälp på vårdcentral? ( åldersgrupper) Oerfaren läkare Underläkare med några års erfarenhet Distriktsläkare med lång erfarenhet I 4

Figur 6. Vilken läkare tror Du att Du får träffa när Du söker akut på sjukhus? ( åldersgrupper) Oerfaren läkare Underläkare med några års erfarenhet Spec. läkare med lång erfarenhet I Invånare i alla åldrar och från alla vårdcentralsområden inser att de sannolikt får träffa en underläkare på sjukhusets akutmottagning. Attityder till hälso- och sjukvård Förtroende för sjukvården som helhet Figur 7. Hur stort är Ditt förtroende för sjukvården som helhet? () Har ingen uppfatning Mycket litet Ganska litet Ganska stort Mycket stort Hälsan 2 I alla områden anser sig de allra flesta ha mycket stort eller ganska stort förtroende för sjukvården som helhet. 5

Figur 8. Hur stort är Ditt förtroende för sjukvården som helhet? (Föräldrar till barn 0-4 år) Har ingen uppfatning Mycket litet Ganska litet Ganska stort Mycket stort Hälsan 2 Som helhet finns inga skillnader i förtroende för sjukvården i olika åldrar. Småbarnsföräldrarnas förtroende (mycket stort eller ganska stort) för sjukvården varierar en hel del ( 67% - 86%) mellan olika vårdcentralsområden. Figur 9. Hur stort är Ditt förtroende för sjukvården som helhet? (56-75 år) Har ingen uppfatning Mycket litet Ganska litet Ganska stort Mycket stort Hälsan 2 Andelen som har valt alternativet mycket stort förtroende, är störst i åldersgruppen 56-75 år. Skillnaderna är mycket små mellan olika vårdcentralsområden i åldersgruppen 56-75 år. Av de som har en uppfattning har 84% ganska stort eller mycket stort förtroende för sjukvården. 6

Förändring av sjukvårdens resurser Figur 10. I vilken utsträckning tycker Du att man bör förändra sjukvårdens resurser? ( vårdcentraler, alla åldersgrupper) Vårdcentralens resurser borde; Sjukhusets resurser borde; De privata alternativen borde; Öka betydligt Öka något Minska något Minska betydligt En stor majoritet anser att resurserna borde öka betydligt eller öka något. Det är ingen skillnad mellan svaren från mindre tätorter och svaren från centrala staden. Småbarnsföräldrarna är den grupp där störst andel tycker att resurserna bör öka betydligt. Mycket få tycker att resurserna bör minska något eller minska betydligt. I åldern 56-75 år finns störst andel som inte har någon uppfattning. Av de som har en uppfattning om privata läkare anser att resurserna till privata alternativ borde öka och att resurserna borde minska. Motsvarande siffror för vårdcentralernas resurser är 98% respektive 2% och för sjukhusets resurser också 98% respektive 2%. 7

Förtroende för olika läkarkategorier Figur 11. Hur stort är Ditt förtroende för läkare på vårdcentralen, läkare på sjukhus resp. privatpraktiserande läkare? ( vårdcentraler, alla åldersgrupper) Mycket litet Ganska litet Ganska stort Mycket stort Vårdcentral Sjukhus Privat Det är många som inte har någon uppfattning om privatläkare. De som är 56-75 år och de som bor i mindre tätorter anger i störst utsträckning att de inte har någon uppfattning. Bland de som har en uppfattning är förtroendet något större för sjukhusläkare (92%) än för läkare på vårdcentral (84%) och privatläkare (89%). Figur 12. Om Du fick välja helt fritt, vilken typ av läkarkontakt skulle Du helst vilja ha vid en "vanlig åkomma"? ( åldrar) Annan läkare Privat läkare Läkare på sjukhus Distriktsläkare I 8

Figur 13. Om Du fick välja helt fritt, vilken typ av läkarkontakt skulle Du helst vilja ha vid en "vanlig åkomma"? (Föräldrar till barn 0-4 år) Annan läkare Privatläkare Läkare på sjukhus Distriktsläkare I Figur 14. Om Du fick välja helt fritt, vilken typ av läkarkontakt skulle Du helst vilja ha vid en "vanlig åkomma"? (45-55 år) Annan läkare Privatläkare Läkare på sjukhus Distriktsläkare I Figur 15. Om Du fick välja helt fritt, vilken typ av läkarkontakt skulle Du helst vilja ha vid en "vanlig åkomma"? (56-75 år) Annan läkare Privatläkare Läkare på sjukhus Distriktsläkare I En majoritet i alla åldrar önskar i första hand kontakt med distriktsläkare. Småbarnsföräldrar föredrar sjukhusläkare i större utsträckning än äldre. Andelen som skulle välja privatläkare är något mindre än andelen som anger att de sökt privatläkare senaste året. Andelen som skulle välja distriktsläkare är något högre än andelen som anger att de sökt distriktsläkare senaste året. 9

Förtroende för läkare på vårdcentral Figur 16. Hur stort är Ditt förtroende för läkare på VC? ( åldersgrupper) Mycket litet Ganska litet Ganska stort Mycket stort I En större andel på de centrala vårdcentralerna anger svarsalternativet Har ingen uppfattning. Bland de som har en uppfattning finns det ingen påtaglig skillnad i förtroende för läkare på vårdcentral mellan befolkningen i staden och i mindre tätorter. Figur 17. Hur stort är Ditt förtroende för läkare på VC? (Föräldrar till barn 0-4 år) Mycket litet Ganska litet Ganska stort Mycket stort I 10

Figur 18. Hur stort är ditt förtroende för läkare på VC? (45-55 år) Mycket litet Ganska litet Ganska stort Mycket stort I Figur 19. Hur stort är Ditt förtroende för läkare på VC? (56-75 år) Mycket litet Ganska litet Ganska stort Mycket stort I De äldsta är de som oftast valt alternativet mycket stort. Alternativet mycket stort väljs minst av dem i åldersgruppen 0-4 år. En stor majoritet i alla åldrar har ett "mycket stort" eller ganska stort förtroende för läkare på vårdcentralen. Få har svarat att de inte har någon uppfattning, detta svar är vanligare i staden än på landsbygden. Äldre har något större förtroende för distriktsläkare än yngre. 11

Läkarkontinuitet Betydelsen av läkarkontinuitet och möjligheten att själv kunna välja läkare belystes med en fråga om hur betydelsefullt det är att ha en egen läkare att vända sig till i olika situationer. Figur 20. Är det viktigt att ha "sin egen" läkare att fråga då behov uppstår? ( åldersgrupper) Oviktigt Varken eller Viktigt Mycket viktigt I Figur 21. Är det betydelsefullt att ha "sin egen" läkare att fråga då behov uppstår? (Föräldrar till barn 0-4 år) Oviktigt Varken eller Viktigt Mycket viktigt I 12

Figur 22. Är det betydelsefullt att ha "sin egen" läkare att fråga då behov uppstår? (45-55 år) Oviktigt Varken eller Viktigt Mycket viktigt I Figur 23. Är det betydelsefullt att ha "sin egen" läkare att fråga då behov uppstår? (56-75 år) Oviktigt Varken eller Viktigt Mycket viktigt I I alla åldrar anser man att det är viktigt att ha en egen läkare och äldre anser detta i högre grad än småbarnsföräldrar. 13

Figur 24. Är det viktigt för Dig att få träffa "Din läkare" också vid enklare åkommor som halsfluss eller en stukad fot? ( åldersgrupper) Oviktigt Varken eller Viktigt Mycket viktigt I En majoritet anser att det är mycket viktigt eller viktigt att träffa sin läkare" även vid enklare åkommor. Det finns inga större skillnader mellan de olika åldersgrupperna. Förtroende för distriktssköterskan Figur 25. Hur stort är Ditt förtroende för distriktssköterskan? ( åldersgrupper) Mycket litet Ganska litet Ganska stort Mycket stort I Det finns skillnader mellan stad och mindre tätorter framför allt uttryckt i svarsalternativet har ingen uppfattning. 14

Figur 26. Hur stort är Ditt förtroende för disktriktssköterskan? (Föräldrar till barn 0-4 år) Mycket litet Ganska litet Ganska stort Mycket stort I Figur 27. Är det viktigt för Dig att träffa "Din läkare" också vid enklare åkommor? (56-75 år) (56-75 år) Oviktigt Varken eller Viktigt Mycket viktigt I Det är framförallt de äldre som anser att de har ett mycket stort förtroende för distriktssköterskan. Ganska många i alla åldersgrupper "har ingen uppfattning". 15

Vad är viktigt på vårdcentralen? Vilka resurser är viktigast? Genom frågan "Här kommer ett antal frågor om olika former av vård och service som primärvården skulle kunna erbjuda. Vilka av dessa anser Du vara viktiga på Din vårdcentral?" gavs möjlighet att prioritera mellan olika tänkbara verksamheter på vårdcentralen. Tabell II. Andel som svarat "mycket viktigt" för respektive alternativ. Siffran inom parantes anger hur man prioriterat mellan olika verksamheter i de olika åldersgrupperna 0-4 år 45-55 år 56-75 år Att det finns tider för akuta 80, (1) 86,7% (1) 77,5% (1) 76,6% (1) läkarbesök dagtid. Att det är lätt att komma 78,4% (2) 84,7% (2) 76,6% (2) 74,4% (2) fram på telefonen. Att det finns 58,5% (3) 77,6% (3) 52,5% (4) 47,3% (5) barnhälsovårdsmottagning. Att det finns tider för 56,8% (4) 57,9% (6) 54,6% (3) 58, (3) planerade läkarbesök dagtid. Att det finns tider för besök 53,3% (5) 58,9% (5) 49,4% (5) 52, (4) till sjukhusläkare, som barnläkare, gynekolog. Att det finns 47,7% (6) 66,3% (4) 43,1% (6) 35,4% (9) barnmorskemottagning. Att det finns kurator eller 34,5% (7) 36,3% (7) 36,4% (7) 31,3% (10) psykolog för vuxna. Att det finns 33,8% (8) 27,7% (10) 32,4% (10) 40,5% (6) diabetessköterska. Att det finns astmasköterska. 33,7% (9) 30,1% (8) 32,9% (9) 37,8% (7) Att det finns sjukgymnastik. 33,1% (10) 28,1% (9) 34,4% (8) 36,4% (8) Att det finns arbetsterapi. 23, (11) 20,1% (11) 24,5% (11) 21,4% (11) Att det finns möjlighet till resevaccination. Att det finns personal för hälsoinformation och stöd för att ändra vanor. 19,4% (12) 16,9% (12) 18,5% (12) 22,5% (12) 17,4% (13) 12,3% (13) 17,9% (13) 21,4% (13) Tillgång till läkartid och god telefontillgänglighet anses vara de viktigaste funktionerna i alla åldersgrupper. BVC och MVC anses vara viktiga verksamheter på vårdcentralerna även bland de som är 56-75 år. Sköterskebaserade mottagningar (diabetes, astma) bedöms vara minst lika viktiga som paramedicinska mottagningar (sjukgymnastik, arbetsterapi). 16

Vilka öppettider önskas? Figur 28. När på dagen vill Du helst kunna besöka läkare på Din vårdcentral? ( vårdcentraler) 07:00-08:00 08:00-12:00 08:00-16:00 13:00-16:00 16:00-18:00 18:00-20:00 0-4 år 45-55 år 56-75 år Många föredrar tidig morgontid eller tid efter klockan 16.00. Hur fungerar vårdcentralen? Telefontillgängligheten Figur 29. Är det lätt att nå vårdcentralens mottagning per telefon? ( åldersgrupper) Ja, helt eller delvis I Det är stora variationer i hur telefontillgängligheten upplevs mellan olika vårdcentralsområden. Telefontillgängligheten upplevs mindre bra i flera av vårdcentralsområdena. 17

Möjlighet att få läkartider Figur 30. Är Du nöjd med hur fort Du får läkartid på vårdcentralen? ( åldersgrupper) Ja, helt eller delvis I Man är mer nöjd med möjligheten att komma fram på telefon och att kunna få tid för läkarbesök på de bättre bemannade vårdcentralerna i de mindre tätorterna. Vårdcentralens öppettider Figur 31. Har Din vårdcentral öppettider som passar Dig? ( åldersgrupper) Ja, helt eller delvis I De flesta är nöjda med vårdcentralernas öppettider trots önskemålen i figur 28 (sid20). 18

Skrivna kommentarer I slutet av enkäten fanns möjlighet att skriva egna kommentarer om positiva och negativa upplevelser och om synpunkter på vårdcentralernas arbetssätt samt att framföra förslag till förbättringar. Denna möjlighet utnyttjades av 911 personer (35%). Många konkreta förslag framkom. Det fanns kommentarer på några rader men också på mer än en sida. I nedanstående tabell finns en grov uppdelning av innehållet i kommentarerna i åldersgrupper och vårdcentralsområden. Tabell III. Antal och typ av fria kommentarer. Vårdcentral Ålder Antal kommentarer med: förslag beröm kritik totalt 0-4 7 18 38 49 45-55 6 16 25 37 56-75 5 17 17 41 totalt 18 51 80 127 0-4 6 16 30 43 45-55 5 7 15 24 56-75 3 33 31 56 totalt 14 56 76 123 0-4 3 16 30 38 I 45-55 10 9 25 35 56-75 10 17 12 37 totalt 23 42 67 110 0-4 7 17 25 41 45-55 8 11 21 32 56-75 7 21 26 51 totalt 22 49 72 124 0-4 10 9 23 34 45-55 5 12 21 30 56-75 10 29 13 44 totalt 25 50 57 108 0-4 6 13 28 37 45-55 10 16 20 34 56-75 5 15 17 35 totalt 21 44 65 106 0-4 7 22 24 40 45-55 3 7 24 32 56-75 9 17 22 45 totalt 19 46 70 117 0-4 9 13 15 29 45-55 8 10 13 29 56-75 8 27 6 38 totalt 25 50 34 96 19

Diskussion Svarsfrekvensen var genomgående hög, nära, trots att endast en påminnelse gavs. De som svarat har ofta stor egen erfarenhet av hälso- och sjukvård. 7 hade sökt distriktsläkare, hade sökt sjukhusläkare och 15% hade sökt privatläkare senaste året. Den grupp som svarat är alltså inte representativ för befolkningen som helhet utan är en grupp med stor erfarenhet av sjukvården. Detta var också det urval som eftersträvades. Många skrev både positiva och kritiska kommentarer i den avslutande öppna frågan. Dessa kommentarer har sammanställts men har också förmedlats till respektive vårdcentral för kännedom. Många bra synpunkter framkom på vårdcentralernas verksamhet. Denna enkätundersökning visar att man har stort förtroende för sjukvården i Jönköpings sjukvårdsområde. Detta överensstämmer med andra aktuella undersökningar. Befolkningen i landstinget i Jönköpings län har större förtroende för sjukvården jämfört med invånare i andra landsting (1,2). Förtroendet är stort både för sjukhus, vårdcentraler och privata mottagningar. Förtroendet för sjukvården är lika stort i alla studerade åldersgrupper. Det finns ett stort förtroende för vårdcentralerna och distriktsläkare både i mindre tätorter och i centrala staden. Att befolkningen i staden söker på vårdcentralerna i mindre omfattning beror alltså inte på att man har mindre förtroende för sin vårdcentral. De centrala vårdcentralerna har i dagsläget sämre telefontillgänglighet och sämre tillgång till läkartider vilket leder till att befolkningen söker andra alternativ. Äldre har något större förtroende för distriktsläkare än yngre. Småbarn (via sina föräldrar) är den grupp som i störst utsträckning önskar kontakt med sjukhusläkare. Att ha en egen läkare, d v s kontinuitet, efterfrågas av en stor majoritet i alla åldersgrupper. God telefontillgänglighet och god tillgång på läkartider är de funktioner på vårdcentralerna som anses vara de mest viktiga i alla åldersgrupper. Bland övriga verksamheter vid vårdcentralerna värderas sköterskebaserade mottagningar (diabetes, astma) oväntat högt, något högre än paramedicinska mottagningar (sjukgymnastik, arbetsterapi). Förvånande många anger att de önskar läkartid 07.00-08.00 eller 16.00-18.00. Vid jämförelse med andra enkäter tycks andelen som önskar tidig eller sen läkartid ha ökat betydligt senare år. Distriktsköterskornas verksamhet är mindre känd i staden. Cirka av de äldre i staden har ingen uppfattning om distriktssköterskan jämfört med cirka i mindre tätorter. Det finns sammanfattningsvis goda förutsättningar att omfördela läkarbesök från sjukhus till vårdcentraler. Förtroendet för vårdcentralerna och distriktsläkarna är mycket högt i befolkningen i alla studerade områden och de centrala vårdcentralerna skulle, vid förbättrad bemanning, ha goda möjligheter att kunna erbjuda det som i första hand efterfrågas nämligen kontinuitet och bättre tillgänglighet. 20

Referenser 1. Landstingsförbundet. Vårdbarometern. Stockholm: Landstingsförbundet, 2001. (Stencil) 2. Morin A, Widell H. Öppen sjukvård. Mätning av patientupplevd kvalitet på landstingsnivå m.m. Stockholm: Svenskt Näringsliv, 2002. (Rapport) 21

Förteckning över Qulturum-rapporter utgivna av Apoteket AB - Barnhälsovårdsenheten - GUID-gruppen - Primärvårdens FoU-enhet - Qulturum - Vetenskapliga rådet 2001: 1 Bensårsbehandling - Resultat av praktiskt kvalitetsarbete Författare: Gerd Skogar Primärvårdens FoU-enhet 2001: 2 Utvecklingsguide Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Karl-Henrik Lundell och Kjell Lindström GUID-gruppen Primärvårdens FoU-enhet 2001: 3 Fånga stunden Utvärdering av demensteamens arbete inom distrikt söder och väster, Jönköpings kommun Författare: Gunnel Folke och Linda Frank Primärvårdens FoU-enhet 2002: 1 Barn och ungdomars hälsa i Jönköpings län Författare: Håkan Elmén och Ragnar Jonsell Barnhälsovårdsenheten 2002: 2 Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Författare: Birgitta Karlsved och Mona Mattson Primärvårdens FoU-enhet 2002: 3 Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Författare: Kjell Lindström och Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002: 4 Överviktsbehandling vid Eksjö vårdcentral Vilken effekt har det och vad tycker patienterna Författare: Susanne Djurstedt Primärvårdens FoU-enhet 2002: 5 Barnhälsovårdens 3-årsundersökning Vad anser föräldrar om valet av mötesplats och hälsoinformationen? Författare: Gunvor Runesson Barnhälsovårdsenheten 22

Apoteket AB Kontaktperson: Carin Svensson Apoteket Qulturum Box 702 551 20 JÖNKÖPING Tfn: 036-32 51 82 carin.svensson@apoteket.se Barnhälsovårdsenheten Kontaktperson: Annette Yxne Qulturum 551 85 JÖNKÖPING Tfn: 036-32 51 95 annette.yxne@lj.se GUID-gruppen Kontaktperson: Britt-Louise Suneson Qulturum 551 85 JÖNKÖPING Tfn: 036-32 10 22 britt-louise.suneson@lj.se Primärvårdens FoU-enhet Kontaktperson: Lisbeth Nyman Qulturum 551 85 JÖNKÖPING Tfn: 036-32 52 00 lisbeth.nyman@lj.se Qulturum Kontaktperson: Rolf Bardon Box 702 551 20 JÖNKÖPING Tfn: 036-32 12 86 rolf.bardon@lj.se Vetenskapliga rådet Qulturum Box 702 551 20 JÖNKÖPING Tfn: 036-32 10 28 www.qulturum.se www.lj.se/fouenheten 23