Förkunskaper Studenten skall för att kunna tillgodogöra sig kursen ha förkunskaper motsvarande Matematik A, B och C i gymnasieskolan.

Relevanta dokument
5B B1134 Matematik och modeller, 4 poäng, ht 2005 Kurs-PM

5B B1134 Matematik och modeller, 4 poäng, ht 2006 Kurs-PM

SF1620 Matematik och modeller, 6 högskolepoäng, ht 2007

SF1658 Trigonometri och funktioner, 7.5 högskolepoäng, ht Kurs-PM SF1658

SF1624 ALGEBRA OCH GEOMETRI FÖR CINTE OCH CMIEL KURS-PM HT09

Kursanalys - 5B1134 Matematik och modeller

Antal registrerade stud. Prestationsgrad efter 1:a examenstillfället, i % Examinationsgrad efter 1:a examenstillfället, i % 75

Matematik D (MA1204)

PRÖVNINGSANVISNINGAR

5B1147 Envariabelanalys, 5 poäng, för E1 ht 2006.

Kursinformation, TNIU19 Matematisk grundkurs fo r byggnadsingenjo rer, 6 hp

Matematik 4 för basår, 8 högskolepoäng Föreläsnings- och lektionsplanering

Betygskriterier Matematik D MA p. Respektive programmål gäller över kurskriterierna

Matematik 4 för basår, 8 högskolepoäng Föreläsnings- och lektionsplanering

KURSPROGRAM TILL KURSEN DIFFERENTIAL- OCH INTEGRALKALKYL II: 5B1106, DEL 1, FÖR F, HT 2001

HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT

5B1134 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den 29 augusti 2005

BML131, Matematik I för tekniskt/naturvetenskapligt basår

SF1646, Analys i era variabler, 6 hp, för I1, läsåret

5B1134 Matematik och modeller Uppgifter från kontrollskrivningar och tentamina under läsåren och

Matematik och statistik NV1, 10 poäng

5B1134 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den 13 januari T = 1 ab sin γ. b sin β = , 956 0, 695 0, 891

5B1134 Matematik och modeller Uppgifter från kontrollskrivningar och tentamina under läsåren , och

SF1620 (5B1134) Matematik och modeller Uppgifter från kontrollskrivningar och tentamina under tiden

5B1134 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den 11 oktober 2004

TATA79 Inledande matematisk analys (6hp)

SF1646, Analys i flera variabler, 6 hp, för CBIOT1 och CKEMV1, VT 2009.

Matematik 3C för basår

SKOLFS 2006:xx Skolverkets föreskrifter om kursplaner och betygskriterier i ämnet Matematik i gymnasieskolan den xx xxxxxx 2006

Planering för Matematik kurs D

ENVARIABELANALYS, ht 2003 (version 17 nov) Kursansvarig: tel ,

Endimensionell analys B2 BiLV

TATA79 Inledande matematisk analys (6hp)

Studiehandledning till. MMA121 Matematisk grundkurs. Version

Kursinformation och studiehandledning, M0038M Matematik I Differentialkalkyl, Lp I 2012.

TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2015

Ekvationer & Funktioner Ekvationer

Studiehandledning M0038M Matematik I Differentialkalkyl Lp 1, 2016

SF1626 Flervariabelanalys, 7.5 hp, för M1 vt 2009.

Lösning till tentamen i 5B1126 Matematik förberedande kurs för TIMEH1, , kl

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, hp, 30 högskolepoäng

Studieanvisning till Matematik 3000 kurs D

KURSPLANERING 5B1138 REELL ANALYS II, VT06

5B1134 Matematik och modeller

Ämne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i

Studiehandbok 1FE196 Introduktion till ekonomistyrning, 7,5

Kursinformation och studiehandledning, M0043M Matematik II Integralkalkyl och linjär algebra, Lp II 2016.

Lektioner Datum Lokal Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Avsnitt

Kursinformation, ETE499 8 hp MATEMATIK H Högskoleförberedande matematik

Kursbeskrivning för Statistisk teori med tillämpningar, Moment 1, 7,5 hp

SF 1625 Envariabelanalys, 7.5 hp, för M1 ht 2008.

TATA68 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2018

Matematisk grundkurs. Programkurs 6 hp Foundation Course in Mathematics TATA68 Gäller från: 2018 VT. Fastställd av. Fastställandedatum

ED1110 VEKTORANALYS 4,5 hp

TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2019

5B1134 Matematik och modeller

Planering Matematik II Period 3 VT Räkna själv! Gör detta före räkneövningen P1. 7, 17, 21, 37 P3. 29, 35, 39 P4. 1, 3, 7 P5.

NpMaD ht Anvisningar. Grafritande räknare och Formler till nationellt prov i matematik kurs C, D och E.

Övningsuppgifter. 9 Linjer i planet och rummet Plan i rummet : 32, 33 Övningar4(sida 142) exempel

Matematik. Programgruppens förslag till kursplan för Matematik (10) Dnr 2004:3064

Kursinformation och studiehandledning, M0038M Matematik I Differentialkalkyl, Lp I 2013.

Ämne - Matematik (Gymnasieskola före ht 2011)

Matematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra

SF 1625 Envariabelanalys, 7.5 hp, för M1 ht 2009.

Algebrans grunder ht15

Gymnasiets nationella prov och KTHs förkunskapskrav en matematisk kulturklyfta?

Kursbeskrivning för Statistisk teori med tillämpningar, 15 hp

PROTOKOLL LINKÖPINGS UNIVERSITET

Matematik 2 för media, hösten 2001

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Kursinformation och lektionsplanering BML402

SF1620 Matematik och modeller

Hållfasthetslära Z2, MME175 lp 3, 2005

IF1611 Ingenjörsmetodik (Engineering Fundamentals)

5B1134 Matematik och modeller

Kursmanual för SG1102 Mekanik, mindre kurs (6 hp)

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Datum Kursens benämning: Grundkurs Militärteknik, Naturvetenskapliga och fysikaliska grunder

Analys i en variabel. Fristående och programkurs 6 hp Calculus, one variable NMAA06 Gäller från: 2019 VT. Fastställd av. Fastställandedatum

LMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål

Andelar och procent Fractions and Percentage

TEN2, ( 3 hp), betygsskala A/B/C/D/E/Fx/F. TEN2 omfattar Laplace-, Fourier- och z-transformer samt Fourierserier

SG1107 Mekanik Vårterminen 2013

Modelling of Biological Systems

Matematisk kommunikation

5B1134 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den 12 januari 2005

Kursbeskrivning för Statistisk teori med tillämpningar, 15 hp

Teknisk kommunikation på tyska I, del 2

TNSL08, Produktion och distribution 6 hp, VT1-2013

Kursinformation och lektionsplanering BML402

SF1513 (tidigare DN1212) Numeriska metoder och grundläggande programmering. för Bio3, 9 hp (högskolepoäng)

Flervariabelanalys. Undervisning Undervisning sker i form av föreläsningar (39 st) och lektioner (20 st).

EP1100, Matematik och informationssystem, 7,5 högskolepoäng Mathematics and Information Systems, 7.5 higher education credits

Planering Analys 1, höstterminen 2011

Faktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter

Förord. Stockholm i juni Luciano Triguero

Teorifrå gor kåp

Envariabelanalys II. Programkurs 6 hp Calculus in One Variable II TNIU23 Gäller från: 2019 VT. Fastställd av. Fastställandedatum

Kursbeskrivning för statistisk teori med tillämpningar I + II, 15 hp

TNSL05, Optimering, Modellering och Planering 6 hp, HT2-2011

Transkript:

5B1134 Matematik och modeller, 4 poäng, ht 2004 Kurs-PM 2004-08-28 Kursens syfte Att överbrygga mellan gymnasiekursen Matematik C till de första kurser i matematik som ges på KTHs civilingenjörsprogram, men också att visa hur matematiken kommer till användning genom matematiska modeller. Kursens mål Efter kursen ska studenten kunna använda trigonometriska funktioner för att ställa upp och lösa geometriska problem, exempelvis beräkna sidor och vinklar i trianglar använda enhetscirkeln för att härleda trigonometriska samband använda och härleda deriveringsregler för sammansättning, produkt och kvot av funktioner använda integraler och derivator för att lösa rena och tillämpade problem förklara begreppen integral och primitiv funktion och sambandet mellan integral och derivata ställa upp matematiska modeller som innefattar trigonometriska funktioner, derivator och integraler kritiskt granska matematiska modellers och beräkningars korrekthet och relevans 5B1134 Poäng: 4 ECTS poäng: 6 Nivå: AB Betyg: 3, 4, 5 ECTS betyg: A-F Språk: Svenska / Swedish Obligatorisk för S1 Kursuppläggning Period 1 Föreläsningar 12h Lektioner 48h Räknestugor 48 h Kursens hemsida Kursansvarig Lektor Mats Boij boij@math.kth.se tel. +46 8 790 6648 fax +46 8 723 1788 presentera sina beräkningar och resonemang på ett sådant sätt att de är lätta att följa. Dessutom ska studenten ha tagit till sig en studieteknik som underlättar de fortsatta matematikstudierna. Kursinnehåll Geometriska tillämpningar av trigonometri, trigonometriska funktioner, trigonometriska samband, deriveringsregler och derivator av trigonometriska funktioner, integralbegreppet och primitiva funktioner, matematiska modeller och kopplingar till verkligheten. Förkunskaper Studenten skall för att kunna tillgodogöra sig kursen ha förkunskaper motsvarande Matematik A, B och C i gymnasieskolan. Kursfordringar En skriftlig tentamen (TENA 3p) som helt eller delvis kan ersättas med alternativ löpande examination och en inlämningsuppgift (INL1; 1p). Kungliga Tekniska högskolan Matematik 1 (7)

Kurslitteratur av Lars-Eric Björk och Hans Brolin (ISBN 91-27-51002-6). Rekommenderat komplement är av Andrejs Dunkels mfl. (ISBN 91-44-01919) som användes i introduktionskursen samt Calculus, A Complete Course av Robert A. Adams (ISBN 0-201- 79131-5) som kommer att användas i nästa matematikkurs. Pedagogiska tankar Egen aktivitet, inklusive eget tänkande, är grunden för lärande. För att dra lärdom av vad andra redan har tänkt behöver vi kommunikation. I den här kursen sker det genom föreläsningar, lektioner och kursmaterial. Kommunikation och samarbete behövs också för att effektivisera det egna tänkandet och därför kommer vi att använda grupparbete i viss utsträckning. Matematisk kunskap hos en individ kan vara av ringa värde om den inte kan användas eller kommuniceras. Vi kommer därför att vara uppmärksamma på båda dessa aspekter. Den första genom att modelleringsdelen, och den andra genom att lägga vikt vid presentationen av en lösning och inte bara svaret. Aktiviteter Kursen pågår under sex veckor och är schemalagd med heldagsundervisning på tisdagar och torsdagar och halvdag på måndagar. Föreläsningar. Varje vecka inleds med en föreläsning på måndag kl 13-15. Under föreläsningarna, som är relativt få i den här kursen, ska vi fokusera på det som är bra att göra i en stor grupp. Det betyder att det är de saker som är viktigt att alla har en gemensam bild av. Det är också de tillfällen jag som kursansvarig har möjlighet att kommunicera dirkekt med studenterna. Här kommer de stora dragen att dras upp inför varje vecka och frågor från föregående vecka kommer att besvaras. Lektioner. På tisdagar och torsdagar är det lektioner 8-10 och 13-15. I det här upplägget kommer lektionerna att utgöra kärnan av undervisningen. Lektionsgruppernas storlek är c:a 30 studenter och en av grupperna kommer att vara speciellt avsedd för studenter med samhällsvetenskaplig bakgrund. Det är lektionsläraren som ansvarar för vad som tas upp på lektionerna och vilken pedagogik som används. Det är viktigt att lektionsläraren känner att den har frihet att lägga upp undervisningen enligt sina egna tankar. Räknestugor. Det egna arbetet är mycket viktigt och för att kunna ställa frågor och få hjälp under tiden har vi räknestugor efter varje lektionspass där en mer erfaren student finns tillgänglig som assistent. På minst ett av räknestugepassen varje vecka kommer det att vara grupparbete. Räknestugeassistentens roll är dels att svara på frågor och hjälpa studenterna när de fastnat i sitt arbete, dels att stimulera studenterna till ett effektivt arbetssätt. Matematikjour. Utöver den undervisning som hör till kursen finns möjlighet att besöka KTHs matamatikjour måndag till torsdag kl 15-18 i anslutning till ljusgården på Lindstedtsvägen 5. På kvällstid kommer det också att finnas en webbjour i Bilda (http://www.bilda.kth.se). Examination Kontrollskrivningar. Under kursen hålls fyra kontrollskrivningar på måndagförmiddagar, kl 10-12. Skrivtiden är 60 minuter, 10.15-11.15, och därefter följer en egenbedömning där studenterna med hjälp av lösningsförslag, bedömningskriterier och rödpenna bedömer sina egna skrivningar. Sedan eftergranskas och poängsätts skrivningarna av examinator. Tanken är att kontrollskrivningarna därmed skall bli ett lärtillfälle då studenterna övar på att kritiskt bedöma sitt eget arbete. KS Datum 1 6 september 2 13 september 3 27 september 4 4 oktober Kungliga Tekniska högskolan Matematik 2 (7)

Anmälan till kontrollskrivning sker på lektionen på torsdag eftermiddag veckan före aktuell kontrollskrivning. Inlämningsuppgifter. Kursen är uppdelad i två moment, en tentamen på 3 poäng och en inlämningsuppgift på 1 poäng. Inlämningsuppgiften delas ut i början av kursen och skall redovisas skriftligt och muntligt i sista veckan. Arbetet med inlämningsuppgifterna kan ske individuellt eller i par. Om man väljer att arbeta i par måste man meddela detta till kursansvarig senast den 13 september, 2004. Tanken med inlämningsuppgifterna är att de ska examinera modelleringsdelen av kursen som är svår att examinera vid kontrollskrivningar eller tentamen. Sammanlagt 30 timmar är det tänkt att inlämningsuppgifterna ska ta, inklusive undervisningstid. Eftersom all tänkt arbetstid är schemalagd är det meningen att huvuddelen av arbetet med inlämningsuppgifterna skall ske på räknestugetid. Redovisningarna sker torsdagen den 7 oktober. Tentamen. Kursen avslutas med en skriftlig tentamen måndagen den 11 oktober för dem som inte blivit godkända genom kontrollskrivningarna eller vill höja sin poäng på någon av delarna för att få ett högre slutbetyg. Skrivtiden är 13.00-16.00 och tentamen består av fyra uppgifter som var och en motsvarar en av kontrollskrivningarna. Vid tentamen används egenbedömning på samma sätt som vid kontrollskrivningarna. Varje del poängsätts med högst 12 poäng där 6 poäng är gränsen för godkänt. Betyget på tentamen ges av summan av poängen från de fyra delarna under förutsättning att alla är godkända enligt följande: Betyg Poäng 3 24-29 4 30-41 5 42-48 Betyg Poäng A 42-48 B 35-41 C 30-35 D 27-29 E 24-26 Slutbetyget på kursen ges av betyget på tentamen under förusättning att inlämningsuppgiften också är godkänd. Anmälan till tentamen sker i samband med redovisningen av inlämningsuppgiften torsdagen den 7 oktober. Kompletteringstentamen. Lördagen den 30 oktober kommer ett tillfälle att komplettera de delar som eventuellt fortfarande inte är godkända. Formen kommer att vara densamma som vid den ordinarie tentamen, men här får även uppgifter från den ordinarie tentamen tillgodoräknas. Anmälan till kompletteringstentamen sker via Mina sidor senast måndagen den 18 oktober, 2004. Omtentamina. Två gånger under läsåret kommer att anordnas omtentamina, i julperioden och augustiperioden Vid dessa två tentamina kommer kontrollskrivningsresultateten att kunna tillgodoräknas, men inte uppgifter från tidigare tentamina. Tillåtna hjälpmedel. Vid kontrollskrivningar och samtliga tentamina är utdelat formelblad och miniräknare med sifferdisplay tillåtna hjälpmedel. Observera att detta innebär att grafritande och symbolhanterande miniräknare inte är tillåtna. Regler vid tentamen och kontrollskrivninsar. Vid all examination tillämpas KTHs regler för tentamen som finns att läsa i KTH-handboken (http://www.kth.se/info/kth-handboken/ii/11/3.html ). Skriftlig presentation. Vid bedömningen av samtliga skriftliga redovisningar kontrollskrivningar, inlämningsuppgifter och tentamina - kommer vikt att läggas vid hur väl lösningarna är presenterade, speciellt med avseende på motiverande text. Under den första veckan kommer vi att ha speciella övningar på räknestugorna för att träna på detta. Kungliga Tekniska högskolan Matematik 3 (7)

Administration Kursansvarig Mats Boij, boij@math.kth.se, 08-790 66 48 Lektionslärare Räknestugeassistenter Kurssekreterare Kurswebbsida Schema Göran Hulth, hulth@math.kth.se Börje Leander, bebbe@math.kth.se Mikael Cronhjort, mikaelc@math.kth.se Niklas Eriksen, niklase@math.kth.se Joanna Nilsson, joannan@math.kth.se Meddelas senare Kerstin Engstrand, kerstin@math.kth.se, 08-790 61 49 (Obs! Kurssekreteraren har enbart hand om registrering och rapportering.) http://www.math.kth.se/math/student/courses/5b1134/s/200405 På denna sida kommer all aktuell information om kursen att finnas. http://www.kth.se/utbildning/schema Kursutvärdering För att kursen skall kunna bli så bra så möjligt krävs studenternas medverkan i en formativ kursutvärdering. Kurnämnden kommer att ha möten med kursanvarig lärare flera gånger under kursen och det kommer att läggas ut webbenkäter för att samla in övriga studenters synpunkter så att nödvändiga åtgärder och förändringar skall kunna vidtas under kursers gång och inte bara inför nästa kursomgång. Efter kursens slut kommer kursansvarig att skriva en kursanalys som samanfattar erfarenheterna från kursen och föreslår eventuella förändringar inför nästa år. (Förra årets kursanalys finns att läsa på kurswebbsidan.). Tidsbudget Eftersom kursen är på fyra poäng och ska läsas på sex veckor på halvfart borde studenternas totala arbetstid i kursen vara 128 timmar. Vi har schemalagt 12+48+48=108 timmar undervisning redan utan kontrollskrivningar och tentamen. Dessa examinationsmoment ger 8+4=12 timmar och vi har dämed tecknat in all tid som studenterna förväntas ägna åt kursen. Kungliga Tekniska högskolan Matematik 4 (7)

Veckoplanering Vecka 1, Geometri 5.1. Från rätvinkliga till godtyckliga trianglar 5.2. Triangelsatserna 6.2. Radianer Vecka 2 Trigonometri 5.3. Trigonometriska formler 5.4. Trigonometriska ekvationer 6.1. Trigonometriska kurvor Vecka 3 Deriveringsregler 2.1. Förändringshastigheter 2.2. Begreppet derivata 2.3 Deriveringsregler 6.3. De trigonometriska funktionernas derivator 7.1. Derivator och deriveringsregler Vecka 4 Derivator med tillämpningar 7.2. Derivator och grafer 7.5. Numeriska metoder för ekvationslösning 7. 3 Från derivata till funktion Vecka 5 Integraler med tillämpningar 7.4. Integraler 7.5. Numeriska metoder för integration 4.1. Grader och radianer 4.2. Cosinus och sinus 4.6. Rätvinkliga trianglar 4.10. Några övningar med miniräknare 4.10 Några blandade trigonometriuppgifter 4.3. Några grundläggande trigonometriska funktioner 4.4. Några tigonometriska kurvor 4.5. Tangens och cotangens 4.6. Några trigonometriska formler 4.7. Trigonometriska ekvationer 4.9. Ekvationen a sin x + b cos x = c 6.1. Inledning 6.2. Geometrisk tolkning av begreppet derivata 6.3. Deriveringsregler 6.4. Derivering av sammansatta funktioner 6.6. Högre derivator och differentialekvationer 6.7. Lokala extrempunkter och lodräta asymptoter. 6.8. Blandade uppgifter 7.1. Primitiva funktioner 7.2. Integraler och areor 7.3. Variabelbyte 7.5. Partiell integration 7.6. Blandade övningar Vecka 6 Tillämpningar och repetition Kungliga Tekniska högskolan Matematik 5 (7)

Beskrivning av de olika delarna Eftersom den löpande examinationen är uppdelad på fyra kontrollskrivningar är det nödvändigt att avgöra vad som ingår i de olika delarna som motsvarar kontrollskrivningarna. Kontrollskrivning 1 Geometri med trigonometri Geometri med trianglar och cirklar. Definitioner av sinus, cosinus och tangens med hjälp av rätvinkliga trianglar. Triangelsatserna, dvs Sinussatsen, Cosinussatsen och Areasatsen. Kontrollskrivning 2 Trigonometriska funktioner, ekvationer och formler De trigonometriska funktionerna och enhetscirkeln. Lösning av trigonometriska ekvationer. Additionssatserna. Kontrollskrivning 3 Derivator med tillämpningar Derivator av de trigonometriska funktionerna, exponentialfunktionen och logaritmfunktionen. Deriveringsregler; kedjeregeln, produktregeln och kvotregeln. Extremvärdesproblem på intervall. Numerisk ekvationslösning med Newton-Raphsons metod. Kontrollskrivning 4 Integraler med tillämpningar Beräkning av bestämda integraler med hjälp av primitiva funktioner. Partiell integration. Variabelbyte i integraler. Rotationsvolymer Numerisk integration med trapetsmetoden I varje del förutsätts dessutom de tidigare delarna samt förkunkaper till kursen. Kungliga Tekniska högskolan Matematik 6 (7)

5B1134 Matematik och modeller, Bilaga till KursPM Koppling mellan mål, aktiviteter och examination Mål Aktivitet Examination använda trigonometriska funktioner för att F, L och RS TENA (KS1) ställa upp och lösa geometriska problem, exempelvis beräkna sidor och vinklar i trianglar använda enhetscirkeln för att härleda F, L och RS TENA(KS2) trigonometriska samband använda och härleda deriveringsregler för sammansättning, produkt och kvot av funktioner F, L och RS TENA(KS3) använda integraler och derivator för att lösa rena och tillämpade problem förklara begreppen integral och primitiv funktion och sambandet mellan integral och derivata ställa upp matematiska modeller som innefattar trigonometriska funktioner, derivator och integraler kritiskt granska matematiska modellers och beräkningars korrekthet och relevans presentera sina beräkningar och resonemang på ett sådant sätt att de är lätta att följa. Dessutom ska studenten ha tagit till sig en studieteknik som underlättar de fortsatta matematikstudierna. F, L och RS TENA (KS3och KS4) och INL1 F, L och RS TENA (KS4) Inlämningsuppgift Egenbedömning av kontrollskrivningar och tentamen. Opposition och egenbedömning av inlämningsuppgift. Grupparbeten, inlämningsuppgift, kontrollskrivningar, tentamen, Kursupplägget i stort INL1 INL1 TENA och INL1 Kungliga Tekniska högskolan Matematik 7 (7)