Diskussionsfrågor till Att sätta betyg

Relevanta dokument
TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

Tummen upp! Matte ÅK 6

Att arbeta med elever i svårigheter. Belinda Norinder, specialpedagog Linnéuniversitetet

Lönekriterier för lärare

Leda i utveckling och mot satta mål!

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

Nationella prov i NO årskurs 6

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)


Formativ bedömning i matematikklassrummet

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

Skolans arbete med extra anpassningar. Ulf Pantzare Utredare/projektledare

Lärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd

Det lärande samtalet. Vad är ett lärande samtal?

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

Att arbeta språkutvecklande

Handledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur

LIMP34, Betygsättning, didaktik och VFU, 15 högskolepoäng Grading, Didactics and Internship, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Övergripande planering

KOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Lärardagen Örebro

Stöd för genomförandet

Lärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5

Referera inte plagiera

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

Intervjuer i granskning av undervisning

Lärarhandledning Rosa och orden

Lärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström

Lärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström

Broskolans röda tråd i Svenska

Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen

Förskoleklassens rikskonferens

Kursplanen i svenska som andraspråk

Studiehandledning En likvärdig förskola. En likvärdig förskola

@rystads #framtidenslaromedel. Michael Rystad. Kvalitet och utveckling

Din lön Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet?

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL

Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling.

PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng

Uppenbar risk för felaktiga betyg

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

Skolinspektionens verksamhet

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Titel: Själv eller tillsammans? Författare: Fehmi Duraku Nyckelord: studieplaner, eget arbete, grupparbete, barnperspektiv, pedagogperspektiv.

Personnummer. Som VFU-lärare lämnar jag detta dokument som underlag för bedömning av VFU.

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

Tummen upp! Svenska ÅK 3

Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument

Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.

Det yttre Det inre Interaktion. Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell. Skinner Piaget Vygotskij

Tips till dig som UTBILDARE

Ett nytt betygsystem. Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Kamratbedömning. Fokusera på följande:

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

Skolplan Med blick för lärande

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg

Beskrivande och resonerande text. Uppgift i SV/SO inom Novus Ordo Mundi

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap

KOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Gy träff Örebro

bjuder in till Lärstämma

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

Övergripande planering

Anna Karlefjärd Bedömning & betygssättning i särskolan

Språkbruk Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

LÄRARHANDLEDNING. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40. Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Rätten att få vara privat på nätet

Lärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström

Elever i behov av särskilt stöd

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Lärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström

Övergripande planering

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

Pia Thornberg Handledarutbildning Matematiklyftet 13 februari Modulkunskap - Bedömning

Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog

Tummen upp! Teknik åk 3

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Från förmedling till förståelse

Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9

Transkript:

Diskussionsfrågor till Att sätta betyg Syftet med denna studieguide är att sätta igång diskussioner som vidgar och fördjupar perspektiven och som stöttar en kollegial samsyn kring bedömning och betygssättning. Diskussionsfrågorna berör specifika kapitel i boken. Vill du istället diskutera utifrån öppnare frågeställningar som kan tillämpas oavsett vilket kapitel ni utgår från kan du gå till slutet av detta dokument. Där finns förslag på öppna frågor som sätter igång diskussionerna. Skriv gärna ner gruppens tankar i en gemensam reflektionslogg. Börja med att notera hur alla definierar bedömning och betygssättning samt likvärdig bedömning. Återkom till dessa definitioner under läsningen och resonera om huruvida definitionerna förändras genom era diskussioner. Vårterminen årskurs åtta sidorna 20 25 På vilket eller vilka sätt knyter kapitlet an till dina egna erfarenheter? Augusti dags att dra igång förbättringsarbetet sidorna 26 47 Läraren ska sidan 30: hur gör ni i kollegiet, enskilt och tillsammans, för att leva upp till läroplanens krav på läraren? Ge så många konkreta exempel som möjligt! Fem faktorer som leder till utmärkt undervisning, sidan 28: vilken eller vilka punkter skulle kunna utvecklas på skolan? Hur vet ni det? Vilket första steg kan tas för att utveckla någon av punkterna? Förklara skillnaden mellan kriterier och kunskapskrav! Vilka är målen egentligen? Kollegiet beslutar sig för att sidan 47: vad tänker du om vad kollegiet beslutar? September dags för en första avstämning sidorna 49 70 Hur analyserar kollegiet Jockes skolsituation på sidorna 49 51 för att komma fram till vad han behöver? Resonera på liknande sätt kring en elev ni känner på skolan. PLUMS hur skulle det kunna användas i din planering? Eller föredrar du TASS? Vad är budskapet med PLUMS? Resonera kring din senaste planering eller uppgift utifrån begreppen allsidighet och likvärdighet.

Hur allsidigt får eleven pröva sig fram i sitt lärande? Hur likvärdiga är förutsättningarna att lära sig utifrån elevers olikheter i klassen? Hur allsidigt är det underlag för bedömning du får om elevens kunnande genom uppgiften? Vad betyder belägg och underlag? Vilken betydelse har det om man använder det ena eller det andra ordet? Oktober djupdykningar i kursplanen sidorna 71 93 Ta fram kursplanen i ditt ämne och härma Mies djupdykning i verb och substantiv i kunskapskraven på sidorna 74 77. Vilka verb hittar du? Vilka substantiv? Hur skulle en sammanställning se ut över året/kursen? Vad fastnade du mest för i Mies planering? Vad skulle Mies sätt att planera innebära för dina elever? Vad vinner Mie och Anders på att göra en struktur i tabellform på sidan 85? Förklara vad Anders menar med att belägg är ett slags kriterier men inte betygskriterier. Hur skulle du lösa några av de situationer som Mie vill vara förberedd på i tabellen på sidorna 87 89? Vilka beteenden hos eleverna förstärker Mie genom sina förslag på vad hon ska göra? Vad vet du om Blooms taxonomi? Hur kan taxonomin användas i klassrummet? Vilka kunskapsmål, kunnandemål och produktmål hade din senaste uppgift? Hur kan du utveckla dessa mål i nästa uppgift? Vad skulle du och eleverna vinna på det? November fokus på kunskapskraven sidorna 97 116 Hur ser eleverna på din skola på anpassningar? Är det skämmigt? Fuskigt? Naturligt? Hur vet du det? Vad kan skolan göra för att uppmuntra eleverna att se olikheter som en tillgång? Vad menar Mie på sidan 100 med att hon i vissa uppgifter har kastat ut barnet med badvattnet? Vad är en kvalitetsaspekt (sidan 101)? Varför kan det vara bra att ha klart för sig vilka kvalitetsaspekter som behövs i en uppgift eller ett ämne? Vilka fördelar ger det för läraren? För eleverna? Vad menar Peter i sin reflektion på sidan 103?

Hur ser du på det Anders säger om relativa zoner på sidan 107? Vad innebär likvärdig bedömning? Är ni överens om definitionen i kollegiet? Vad tänker du om frågan på sidan 109 om att sätta betyg på text som skrivits på datorn? Hur många kunskapskrav finns det? Hur utnyttjar ni på er skola den digitala dokumentationsplattformen så att den stödjer en likvärdighet och en insamling av belägg snarare än bara värdering av uppgifter? December jullovet nalkas sidorna 117 135 Vilka utmaningar står Shirin för när det gäller matten på sidan 118? Hur löser hon dem? Vilka råd skulle du vilja ge Shirin? Kontroll kontra frihet känner du igen dilemmat? Beskriv ett tillfälle då du kände samma dilemma. Hur hittade du balansen i ditt dilemma? Vilka andra dilemman hamnar du i? Hur brukar du göra för att hitta balansen? Hannah berättar på sidan 133 att hon har både arbeten och dokumenterade värderade resultat som dokumentationsunderlag. Det är exempel på hur primär och sekundär dokumentation samspelar. Primär dokumentation = elevens arbeten och noteringar under lektionstid, jämför primärkällor. Sekundär dokumentation = värdering eller resultat som dokumenteras. Hur gör du för att ha både primär och sekundär dokumentation? Kan man sätta A i terminsbetyg till jul eller innebär det att eleven är klar? Hur skulle du förklara det för eleverna? Januari nya tag och nya idéer sidorna 136 166 Vad tänker du om ankaruppgifter? Har du erfarenheter av att jobba med ankaruppgifter (även om du kanske kallat det något annat)? Vad var syftet och hur fungerade det? Vad säger eleverna på din skola om betyg? Hur vet du det? Vad tänker du om Peters lektion om betyg med klassen på sidan 141? Hur fungerar till exempel hans vattenglas-metafor? Vad vet du om growth mindset? På vilket eller vilka sätt kan lektionen om betyg kopplas till growth mindset?

Hur förklarar du UDL? På vilket vilka sätt tillämpar du UDL i din undervisning (medvetet eller omedvetet)? Hur kan din nästa uppgift bli ännu mer engagerande för att fånga elevernas uppmärksamhet? (Kom ihåg att det du tycker är intressant inte nödvändigtvis är vad elever går igång på.) Hur kan uppgiften erbjuda fler ingångar, fler sätt att bearbeta kunskaperna och fler sätt att visa kunskap? Vilka belägg är du ute efter? Anders och Peter skapar ett träd med olika sätt att dokumentera elevers kunnande på sidan 164. Vilka sätt använder du dig av? Hur kan en dokumentation på Peters vis stärka allsidigheten och likvärdigheten? Hur kan all dokumentation samlas ihop så att Peter inte drunknar i anteckningar, foton, inspelningar med mera? Februari oxveckor och sportlov sidorna 167 185 Sammanställ alla de metodiska knep och tips som Shirin använder sig av på sidorna 168 171. Vilka av dessa knep vill du lägga till i din egen metodiska verktygslåda och vad vill du åstadkomma med dem? Vad har Barbapapamodellen gemensamt med anpassningar och extra anpassningar? Varför tillåter inte de nationella proven anpassningar av själva proven, utan bara provsituationen? Förklara Hannahs reflektion på sidan 184! Mars dagsmeja, ansträngningarna börjar synas sidorna 186 209 Hannah tycker att det är lite jobbigt med alla bloggar och böcker som visar hur man ska göra för att vara en bra lärare. Hur kan du bidra till ett kollegialt lärande som stöttar och synliggör de framgångar som görs just hos er? Vad är skillnaden mellan samvärdering och sambedömning? Hur skulle ni kunna göra i kollegiet för att härma den sambedömningsmodell som Peter, Mie och de andra provar? Vad skulle ni vinna på att göra som de? Både Peter och Kim funderar på sidan 206 över hur tiden används när de jobbar i moment. Hur tänker du kring det?

Vad lägger ni tiden för kollegiala sammankomster på? Vilka delar är vettiga att lägga tiden på och vilka delar kan lika gärna göras på annat sätt, till exempel genom kommunikation digitalt? Har ni provat att flippa kollegiala möten så att informationen kommer som förförståelse och tar inte upp tid under själva mötet? Vad tänker du om Mies och Peter tidsbesparingsmodell på sidan 207? April bergochdalbana i känslor och prestationer sidorna 210 225 Skolan beslutar att ha en gemensam plan för att kommunicera samma sak om nationella proven till elever och hemmen. Hur gör ni på skolan för att hitta balansen i att lugna inför de nationella proven utan att förta vikten av att göra sitt bästa på proven? Vilka nya insikter fick du av att läsa om kollegiets arbete med att förbereda de nationella proven? Hur skulle du förklara undantagsbestämmelsen för någon som inte förstår den? Vad har Stephen Hawking med undantagsbestämmelsen att göra? Varför kan man inte låta datorn räkna ut om betyget blir D eller B? Hur ska man göra istället? Maj dags att väga samman all information sidorna 226 235 Vilka belägg finner du i detta kapitel för att kollegiet i boken har fördjupat ett professionellt språk kring bedömning och betygssättning? Varför gör Peter skillnad på fem olika sorters bedömningar? Hur kan kollegiets resonemang om dokumentation användas på din skola för att förtydliga syftet med denna viktiga del av det pedagogiska arbetet? Vad innebär en sammanvägning inför betygssättning? Juni syrener, sammanfattningar och slutord sidorna 236 252 På sidorna 237 241 får kollegiet resonera kring de påståenden som de gav ett år innan, när klassen gick vårterminen i åttan. Hur skiljer sig deras resonemang åt nu i juni jämfört med hur de tänkte då? Hur tänker du själv kring påståendena efter att ha följt kollegiets diskussioner och utveckling?

Tänk dig nu ett år framåt i tiden. På din skola har stora framsteg gjorts inom ett område som uppfattas som en utmaning nu. Hur ser det ut om ett år? Vad har hänt med eleverna? Med alla som jobbar på skolan? Med skolan och skolans rykte? Vilka var nycklarna till framgång för er? Vilken nyckel ska ni börja jobba med? Efterord sidorna 253 255 Vad tänker du när du läser mina ord om kollegialt lärande som kulturbygge? Hur ser du på balansen mellan verktyg för hantverk och analys i yrket? Öppna frågor att använda oavsett kapitel Vad fastnade du för? Vad i resonemangen är svårt för dig? Vad i resonemangen är lätt för dig? Vad undrar du över i texten? Vad vill du fråga texten eller författaren om? Vad i texten vill du prata med andra om? På vilket sätt knyter texten an till dina egna erfarenheter av undervisning eller annat som är skolrelaterat? Vilka citat vill du uppmärksamma? Vilka tankar väckte dessa citat hos dig? Vilken betydelse har dessa tankar för hur du fortsätter din professionella utveckling?