VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING 2013-03-04 DNR KS 2013.021 MARLENE SJÖDIN SID 1/2 TRAFIKPLANERARE 0858785141 MARLENE.SJODIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Yttrande gällande förfrågan om brister och behov samt avgränsningssamråd för miljöbedömning av länsplan för Stockholms län 2014-2025 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner yttrandet angående svar på förfrågan om brister och behov av åtgärder i transportinfrastrukturen under planperioden 2014-2025, samt avgränsningssamråd för miljöbedömning av länsplan, daterat 2013-01-11, och översänder yttrandet till Länsstyrelsen i Stockholms län. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna det gemensamma yttrandet för Stockholm Nordost. Ärendet i korthet Länsstyrelsen i Stockholms län har regeringens uppdrag att ta fram en länsplan för regional transportinfrastruktur för åren 2014-2025. Den 14 januari 2013 inkom en förfrågan till Samhällsbyggnadsförvaltningen i anknytning till uppdraget. Som en del av processen, och i enlighet med förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur, har Länsstyrelsen sänt ut en behovsförfrågan om synpunkter på brister i transportsystemet samt efterfrågar underlag för statlig medfinansiering. Gemensamt med alla kommuner i Stockholms län, berörda myndigheter samt den regionala kollektivtrafikmyndigheten, kommer de inkomna synpunkterna att ligga till grund för den kommande Länsplanen 2014-2025 och underlag för åtgärder berättigade till statlig medfinansiering. Samhällsbyggnadsförvaltningen har föreslagit ett antal åtgärdspaket enligt nedan: - Följdinvesteringar av Roslagsbanans dubbelspårsutbyggnad - Väg 268, Grana E4 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNIGEN TUNA TORG 2 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 SBF@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING 2013-03-04 DNR KS 2013.021 SID 2/2 - Gillinge (ramper) - Åtgärder för cykel - Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Handlingar 1. Yttrande Stockholm Nordost, Brister och behov 2025 2. Tjänsteskrivelse, 2013-03-04 3. Svar på behovsförfrågan Sthlm län 2014_2025 Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Mats Eriksson Planeringschef Ska expedieras till: Akt Handläggare
2013-02-22 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Enheten för samhällsplanering Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Inventering av brister och behov av åtgärder i transportinfrastrukturen under planperioden 2014-2025 samt avgränsningssamråd för miljöbedömning av länsplan. Svar på förfrågan Stockholm Nordost gemensam vision och handlingsplan för regional stadskärna i Täby De sex kommunfullmäktige inom Stockholm Nordost antog under våren 2012 en ny vision avseende åren 2010-2040 med en utblick till 2050. Visionen visar hur kommunerna i Stockholm Nordost - gemensamt och var och en för sig - tar sitt ansvar för tillväxten i Stockholmsregionen. (www.stockholmnordost.se) Vidare har Täby kommun, i samarbete med övriga nordostkommuner och TMR, utarbetat en handlingsplan för att utveckla den regionala stadskärnan Täby centrum - Arninge. Handlingsplanen, som är samordnad med nordostvisionen, antogs våren 2012 av Täbys kommunfullmäktige. (www.taby.se/sv/stockholm-nordost/en-stark-vision/) En hållbar tillväxt av bostäder, befolkning, stadsstruktur, regional stadskärna och näringsliv förutsätter effektiva transporter. Kommunerna inom Stockholm Nordost har som målsättning att nordostsektorns växande arbets- och bostadsmarknader ska knytas samman med övriga Stockholmsregionen genom en kraftigt förbättrad transportinfrastruktur, där ett regionalt kapacitetsstarkt spårsystem ökar förutsättningarna för en hållbar utveckling av resandet. Kommunerna i Stockholm Nordost verkar därför gemensamt för ökad tillgänglighet i Nordostsektorns transportsystem. ökad kapacitet i Nordostsektorns transportsystem en ökad kollektivtrafikandel och minskad belastning på vägtrafiknätet för att begränsa klimatpåverkande utsläpp och reducera buller och partiklar i belastade stråk, främst E18 genom Danderyd och Täby. Enligt visionen för Stockholm Nordost avser nordostsektorn att till år 2040 ge förutsättningar för ett bostadsbyggande för ytterligare 100 000 invånare och 50 000 arbetstillfällen i en utvecklad stadsstruktur samt för tillskapandet av en regional stadskärna. Nordostsektorns strategi är bl.a. att stimulera täthet och flerkärnighet och att samordna utbyggnaden av bebyggelsen med transportsystemet. Stockholm Nordost har sedan Stockholmsförhandlingen 2007 haft en gemensam prioritering för utvecklingen av trafikinfrastrukturen till och inom Nordostsektorn. Nordostkommunerna har också ställt sig bakom Stockholmsregionens strategier och priorite- 1
ringar för utvecklingen av trafiksystemet som anges i RUFS 2010 och de som anges i Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2010-2021. Med anledning av att länet nu har en snabbare befolkningsökning och ett större behov av bostäder än vad som tidigare redovisats, ser Stockholm Nordost att behovet av att genomföra satsningar på Stockholmsregionens trafiksystem ökar ytterligare. Nordostsektorn med sina drygt 230 000 invånare saknar idag en regionalt kopplad, spårburen kollektivtrafik som på ett långsiktigt och hållbart sätt knyter samman nordostsektorn med övriga Stockholmsregionen: Roslagspilen - som tunnelbana, Roslagsbana eller järnväg - för att lösa resandebehoven på lång sikt. Roslagsbanan byggs, i ett första steg, ut mellan centrala Stockholm och Arlanda - Märsta som ett sammanhållet spårsystem. Den regionala stadskärnan Täby centrum - Arninge som ett nav i kollektivtrafiknätet med tvärförbindelser mellan Stockholm Nordost och övriga regiondelar. Regional inriktning för transportsystemets utveckling i Stockholms län. Stockholm Nordost stödjer inriktningen i det dokument som har utarbetats som underlag för kommande revideringar och prioriteringar av nationell plan och länsplan för den förlängda planperioden till år 2025. I kommande planering måste frågor som säkerhet i vägnätet, tillväxtaspekter som framkomlighet för näringslivets transporter, tvärförbindelser mellan de regionala stadskärnorna och klimat- och miljöaspekter prioriteras. Den regionala inriktningen anger som en av fyra huvudprinciper behovet av aktiv prioritering av vägutrymmet för att trafiken ska rulla effektivt utan allvarligare köer. En nödvändig åtgärd anges vara att begränsa antalet flaskhalsar i vägsystemet, vilket Stockholm Nordost visar flera exempel på i detta yttrande. I den regionala inriktningen anges också behov av att begränsa personbilstrafiken ( efterfrågan ) genom styrmedel istället för genom omfattande köbildning. Detta genom att succesivt se över trängselskattens nivå och utformning med målet att minska bilköerna och öka den regionala tillgängligheten på vägnätet. I regeringens uppdrag till förhandlingsperson om utbyggnad av tunnelbanan och ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län anges att höjda och bredare intäkter från trängselskatterna kan användas för finansiering av i första hand utbyggnad av tunnelbanenätet till Nacka. Stockholm Nordost menar att en utökning av trängselskatterna förstärker behovet av att kollektivtrafiken byggs ut inom flera av länets sektorer. För Stockholm Nordost, som är den ena av två sektorer inom Stockholmsregionen som idag saknar en regionalt kopplad spårtrafik, är det ytterst viktigt att en sådan trafiklösning prioriteras även till nordostsektorn. Finansieringen av spårutbyggnader i länet genom framtida intäkter från utökade trängselskatter måste förhandlas också med Stockholm Nordost och måste också här utgå från nuvarande och kommande behov utifrån bostadsbyggande och näringslivsutveckling. Kommunerna inom Stockholm Nordost vill särskilt understryka nödvändigheten av att staten tar ett ökat och sammanvägt ansvar för kapacitetsförstärkning och utbyggnad av kollektivtrafiken inom Stockholms län. För Stockholm Nordost är det av stor vikt att främst den spårburna kollektivtrafiken inom och till sektorn både förstärks och byggs 2
ut. På kort sikt är det också viktigt att säkra framkomligheten för busstrafiken, skapa ett regionalt cykelsystem och att ge möjlighet till båtpendling. Stärkt kapacitet till den växande nordostsektorn. Stockholm Nordost är en starkt växande regiondel där endast Danderyds kommun ligger utmed tunnelbane- eller pendeltågsnätet. I enlighet med Stockholm Nordosts remissvar om regeringens bostadsuppdrag så innebär nordostkommunernas samlade planering till år 2030 en beredskap för 42 000 nya bostäder. Trafikverkets kapacitetsutredning visar på kraftigt ökad trängsel främst på E18/Roslagsvägen och på Norrortsleden. Nordostsektorn har länets lägsta kollektivtrafikandel. Det medför bland annat att gränsvärden redan idag överskrids, framför allt i Danderyd, för koldioxid och partiklar. För att komma till rätta med dessa problem krävs främst en regionalt kopplad, spårburen kollektivtrafik, vilken även skulle bidra till att avlasta vägnätet i regionens centrala delar. Statlig medfinansiering till trafikhuvudmannen SLL och/eller de för länet planerade utökade trängselskatterna måste prioriteras för att också bygga ut en sammanhållen spårlösning för nordostsektorn. Stadsbyggande för hög tillgänglighet och fler bostäder I RUFS 2010 anges att de regionala stadskärnorna måste få bättre tillgänglighet och tydligare koppling till järnvägsnät, regionalt vägnät, till tunnelbana och spårväg samt att de länkas samman via spårväg. Kärnorna behöver ha goda förbindelser till den centrala stadskärnan och bli knutpunkter för kollektiva tvärförbindelser och stombussar. En utbyggnad av Roslagsbanan till Arlanda skulle skapa en konkurrenskraftig kollektivtrafik och god tillgänglighet främst mellan de regionala stadskärnorna Arlanda - Märsta och Täby centrum - Arninge. Den planerade utbyggnaden av Arninge resecentrum är ett annat exempel på hur kollektivtrafiksystemet kan utnyttjas smartare och samtidigt stödja utvecklingen av en regional stadskärna. En lokalisering av bebyggelsen till bra kollektivtrafiklägen bidrar till en ökad kollektivtrafikandel. Detta är en viktig förutsättning för att minska belastningen på vägtrafiknätet, för att begränsa klimatpåverkande utsläpp och för att reducera buller och partiklar i belastade stråk, främst E18 genom Danderyd och Täby. A. Synpunkter och brister i transportsystemet Stockholm Nordost bifogar i bilaga A1 och A2 de objekt som nordostkommunerna gemensamt prioriterar. Prioriteringen bygger i första hand på den gemensamma visionen för Stockholm Nordost och på Regional inriktning för transportsystemets utveckling i Stockholms län. Till detta gemensamma yttrande, med objektsbilaga A, kommer nordostkommunerna även att komplettera med egna yttranden och lokala objekt, vilka också de kommer att vara i linje med den gemensamma NO-visionen. Spårsystem för nordostsektorn SL har under 2012 genomfört en förstudie i samverkan med Stockholm Nordost, Sigtuna kommun, SWEDAVIA, Trafikverket, Länsstyrelsen och TMR om en tvärförbindelse 3
mellan Nordostsektorn och Arlanda. Av de studerade alternativen så ger en avgrening av Roslagsbanan från Vallentuna till Arlanda den största resenärsnyttan samtidigt som den kan knyta samman nord och nordostsektorn, Vetenskapsstaden med de regionala stadskärnorna Täby centrum - Arninge, Arlanda - Märsta samt Uppsala. En spårförbindelse från Stockholm Nordost till Arlanda skulle också förstärka Arlandas roll som ett Stockholm Nord samtidigt som spårförbindelsen skulle kunna utgöra ett omledningsspårnät för Ostkustbanan mot Arlanda. I enlighet med Stockholm Nordosts antagna vision är första prioritet, vad gäller utbyggnaden av kollektivtrafiken i nordostsektorn, att staten medfinansierar investeringskostnaden om ca 2 250 Mkr, plus fordon, i Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 för en avgrening av Roslagsbanan till Arlanda. Utbyggnaden bör färdigställas under kommande planeringsperiod. Trafikförvaltningen, Trafikverket och Stockholm Nordost har nu återupptagit arbetet med att i en gemensam, fördjupad idéstudie utreda en långsiktigt hållbar lösning för ett regionalt och kapacitetsstark spårsystem till nordostsektorn. Resultatet av studien ska ge underlag till kommande paketlösning för Stockholmsregionen, där en regional spårförbindelse till nordost måste ingå med mycket hög prioritet. Idéstudien finansieras i huvudsak genom att de sex nordostkommunerna förskotterar det anslag som anvisats i gällande Länsplan för fortsatt utredning av Roslagspilen. I avvaktan på resultatet från den nu påbörjade åtgärdsvals- och idéstudien av regional kapacitetsstark kollektivtrafik till Nordostsektorn, är det också av högsta prioritet att det i kommande nationell plan/länsplan anges resurser för järnvägsutredning och därefter en utbyggnad av Roslagspilen - som tunnelbana, Roslagsbana eller järnväg. Sammanfattning av prioritering Stockholm Nordost framhåller vikten av att de objekt som finns angivna i Länsplan 2010-2021 fullföljs inom planperioden. I Länsplan 2010-2021 anges i enlighet med Stockholmsöverenskommelsen en inriktning för åtgärdsplaneringen efter 2021. För Stockholm Nordost är det angeläget att nedanstående objekt, i enlighet med inriktningen i Länsplan, genomförs inom den nya planeringsperioden. Utveckling av kollektivtrafiksystemet: Roslagspilen - som tunnelbana, Roslagsbana eller järnväg - för att lösa resandebehoven på lång sikt. Utveckling av vägsystemet: Väg 76/283 Norrtälje - Grisslehamn. Behov av ytterligare infrastrukturåtgärder Utveckling av kollektivtrafiksystemet: Roslagsbanan, behov av statlig medfinansiering av kommunala följdinvesteringar, med anledning av tidigare beslutade åtgärder som skall fullföljas under planperioden 2010-2021 för trafiksäkerhets- och bullerskyddsåtgärder för plankorsningar mm. 4
Roslagsbanan, avgrening till Arlanda. Regional kapacitetsstark spårburen kollektivtrafik Roslagspilen. o Utökad statlig finansiering för järnvägsutredning efter pågående idéstudie mm. o Statlig medfinansiering inom planperioden för byggstart av spårlösning för nordostsektorn. Roslagsbanan, Knutpunkt Danderyd och ny bytespunkt i Roslags -Näsby och Såsta-Karby med infartsparkeringar. Vattenburen kollektivtrafik. Utveckling av vägsystemet: Tunnel/överdäckning delar av E18; utredning. Utökad kapacitet E18 med breddning med ökad framkomlighet för buss, förbättrade trafikplatser Arninge och Rosenkälla och 2+2 körfält Rosenkälla - Söderhall. (Förbättrade miljöåtgärder). Kapacitetsförstärkning Norrortsleden med 2+2 körfält samt planskild korsning Mossens trafikplats och förbättrad trafikplats Täby Kyrkby. Väg 274. Trafiksäkerhets- och framkomlighetsåtgärder kopplade till bebyggelseutveckling och viktiga kollektivtrafikpunkter inklusive kopplingen till färjetrafik. Väg 276 Åkersberga, etapp 2 och 3. B. Åtgärder berättigade till statlig medfinansiering Denna fråga från Länsstyrelsen gäller i första hand statlig medfinansiering till anläggningar för regional kollektivtrafik och för åtgärder av förbättrad miljö och trafiksäkerhet på kommunala vägar och gator. För fysiska åtgärder för förbättrad miljö, trafiksäkerhet mm på kommunala vägar och gator lämnar respektive kommun underlag till Länsstyrelsen i Stockholms län. C. Avgränsningssamråd miljöbedömning Stockholm Nordost är positiv till Länsstyrelsens förslag till avgränsning av miljöbedömningen och stödjer att det i den slutliga MKB kommer att tas upp en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om länsplanen inte genomförs. Med tanke på den långsiktiga miljöpåverkan som satsningar, eller uteblivna satsningar, på t ex kollektivtrafik medför så bör effekter år 2030 (målår för flera miljömål) betraktas som medellång sikt. Detta eftersom den fulla nyttan av främst spårsatsningar uppnås på längre sikt. Både miljöbedömningen och den slutliga MKB för länsplanen bör därmed också omfatta en mer långsiktig utblick. För kommunerna inom Stockholm Nordost Kjell Jansson Ordförande Stockholm Nordost 2013 Kommunstyrelsens ordförande i Norrtälje 5
Datum: 2013-02-22 BILAGA Tabell A1 Stockholm Nordosts gemensamt prioriterade objekt, 2014-2025, med brister i transportsystemet Regionala spårobjekt Roslagsbanan: Kommunala följdinvesteringar i samband med trafiksäkerhetsåtgär der och kapacitetsförstärkning. Roslagsbanan: Avgrening till Arlanda Brist i förutsättningarna i transportsystemet Statlig medfinansiering är otillräcklig i nuvarande länsplan för kommunala följdåtgärder som anslutande gator och vägar m.m. En kraftig kostnadsökning har skett sedan förra planperioden för de trafiksäkerhetsåtgärder som krävs främst för plankorsningar. Koppla ihop nord- och nordostsektorn arbetsoch bostadsmarknader, den regionala stadskärnan Täby centrum Arninge med Arlanda Märsta och vidare mot Uppsala. Stöd Arlanda - Märstas funktion som bytes- Plats/stäcka Önskad åtgärd Ev. vägnr. Roslagsbanan Molnby i Vallentuna till Arlanda Statlig medfinansiering: Ombyggnad av kommunala gator och vägar för att åstadkomma trafiksäkra korsningspunkter med Roslagsbanan (se underlag från SLL) Utbyggnad av dubbelspår från Molnby till Arlanda med möjlig förlängning till Märsta. Fördjupade studier bör genomföras. Kn priori tering Finansiering 1 Statlig medfinansiering otillräcklig i nuvarande länsplan 1 Statlig medfinansiering av utbyggd kollektivtrafik. Uppskattad investeringskost nad enligt förstudie 2,3-2,7 mdr. Investeringen 1(10)
Datum: 2013-02-22 BILAGA Tabell A1 Regional kapacitetsstark spårburen kollektivtrafik Roslagspil punkt mellan lokal-, regional och fjärrtågstrafik samt flyg. Idéstudie genomförd och förstudie är på remiss. Stockholm Nordost är, förutom Nacka-Värmdö, den enda sektorn inom Stockholmsregionen som saknar en regional kapacitetsstark, spårtrafik. Objektet benämns i nuvarande länsplan som Roslagspilen med inriktningen att genomförande ska möjliggöras tidigt i ny planperiod. En fördjupad idéstudie genomförs under 2013, genom Nordostkommunernas förskottering av i Länsplanen anvisade medel, för att belysa förutsättningarna för och nyttan av olika utredningsalternativ. Regioncentrum till Nordostsektorn Fullfölja utredningar och planprocess för en långsiktig spårlösning för nordostsektorn. Påbörja utbyggnaden inom planperioden. bör genomföras som en tredje etapp av Roslagsbanans utveckling. 1 Utökat statlig finansiering fr o m år 2015 för fördjupade utredningar Inom planperioden statlig medfinansiering för byggstart av spårlösning för nordostsektorn. 2(10)
Datum: 2013-02-22 BILAGA Tabell A1 E18 Knutpunkt Danderyd Utveckling av bytespunkter vid stationer längs Roslagsbanan Alternativen är tunnelbana, förlängd Roslagsbana, tvärspårväg, pendeltåg och utbyggd busstrafik. En utvecklad bytespunkt mellan olika trafikslag; tunnelbana, buss och Roslagsbana, samt nordostsektorns största arbetsplats (Danderyds sjukhus). Behov finns av att bygga ut bytesmöjligheter mellan buss och Roslagsbanan vid stationer med strategiskt läge. Se vidare ytterligare behov i respektive kommun. Området kring Danderyds sjukhus Roslags Näsby station Ny station vid Såsta Karby/ Norrortsleden där Roslagsbanan korsar Norrortsleden. Bytespunkten byggs om för att uppnå bättre koppling mellan Roslagsbana, bussar och tunnelbanan och med anslutningar till gångoch cykelvägnät och infartsparkeringar. Roslags Näsby flytt av perrongläge samt anslutning för resenärer till ny bytespunkt på Centralvägens bro över järnvägen. Ny bytespunk med station, busshållplats och infartsparkeringar. I anslutning till E18 1 2 3(10)
Datum: 2013-02-22 BILAGA Tabell A1 Vägobjekt nationella E18 genom Danderyd och Täby E18 Trafikplats Arninge E18/265 Rosenkälla trafikplats och ramper för väg 975 E18 utgör idag en barriär främst genom Danderyd och Täby. Omkringliggande bebyggelse och verksamheter är påverkade av buller samt otillåtet höga halter av partiklar. Barriären innebär ett stort hinder för framtida bostadsbyggande. Ombyggnad/nybyggnad av trafikplatsen för att klara den prognostiserade trafikmängden i samband med utbyggnaden av Arninge resecentrum samt den planerade exploateringen i Arninge handels- och bostadsområde. Behov av ökad kapacitet för trafikplatsen. E18 genom del av Danderyds kommun respektive del av Täby kommun. Tunnelförläggning/överdäckning del av E18 i Danderyd och del av E18 i Täby kommun. Utredning pågår. Behovet av nya anslutningar mellan Vaxholmsvägen (Väg 274) och Arningevägen. Utbyggnad av kapaciteten vid Rosenkälla trafikplats E18 2 E18 2 E18, 265, 975 2 4(10)
Datum: 2013-02-22 BILAGA Tabell A1 E18 Rosenkälla Söderhall Belastningen och kapacitetsbristen på sträckan kommer att öka kraftigt med ökat antal bussresor, mer gods från Kapellskär, en ökande befolkning både i Norrtälje och östra Vallentuna samt ett ökat fritids- och deltidsboende i Norrtälje. Olyckor och fordonshaverier besvärliga stopp i trafikflödena pga av otillräckliga möjligheter att passera stillastående fordon. mellan E18/ Norrortsleden 265 och nya ramper till v 975 Rosenkälla - Söderhall Ombyggnad från 2+1 väg till motorvägsstandard E18 3 5(10)
Datum: 2013-02-22 BILAGA Tabell A1 Vägobjekt länsvägar 265 Norrortsleden Kapacitetsförstärkning Trafikverkets kapacitetsutredning visar att Norrortsleden kommer få stora problem med trängsel då Förbifart Stockholm öppnas. Norrortsleden, sträckan från trafikplats Täby kyrkby till Rosenkälla, Mossens trafikplats, Trafikplats Täby kyrkby 2+2 körfält hela sträckan, även genom tunneln, samt en fullt utbyggd planskild korsning Mossens trafikplats och utbyggd trafikplats Täby kyrkby 265 264/265 265/Bergtorps vägen 2 Trafikprognoser visar att vägen behöver få motorvägsstandard med fyra körfält. Mossens trafikplats, behöver ökad kapacitet genom att byggas ut till en helt planskild korsning. Väg 274 genom Vaxholm En starkt trafikerad väg. Primär transportled för farligt gods (E 18 - Vaxholms kaj) och omledningsväg för Essingeleden. Medför restriktioner vid planering och nybyggnation intill vägen samt genererar genomfartstrafik i Väg 274 genom hela Vaxholm inklusive allmänna färjeleder och delar av Österåkers kommun Vägen breddas, och ett cykelstråk anordnas i anslutning till vägen. Viltskydd anordnas. Ombyggnation av viktiga korsningspunkter och knutpunkter för kollektivtrafik. Säkerställande av färjekapacitet och Väg 274 2 6(10)
Datum: 2013-02-22 BILAGA Tabell A1 tätorten. Sträckan Ladvik-Resarö är smal, mörk och saknar viltstängsel och cykelväg. dupliceringsfärjeläge för Vaxholmsleden och Oxdjupsleden. Väg 276 etapp 2 Väg 276 etapp 3 Trafiksäkerhets- och framkomlighetsproblem vid flertalet korsningspunkter. Färjelederna saknar dupliceringsfärjeläge. Bristfällig trafiksituation för samtliga trafikanter vid färjelägena. Dålig trafiksäkerhet, plankorsningar, bullerstörningar samt saknar utrymme för långsamtgående fordon inklusive GC. Dålig trafiksäkerhet, plankorsningar, bullerstörningar samt saknar utrymme för långsamtgående fordon inklusive GC. Detaljplan pågår vid Rosenkälla Sjöbergsvägen - Stava Stärkt trafiksäkerhet, planskilda korsningar och separat område för långsamtgående fordon Stärkt trafiksäkerhet, planskilda korsningar och separat område för långsamtgående fordon 276 2 276 2 7(10)
Datum: 2013-02-22 BILAGA Tabell A1 Vägar 76/283 Norrtälje Älmsta Grisslehamn Infartsparkeringar Vägarna har mycket hög belastning i förhållande till vägutrymme med bristfällig framkomlighet och trafiksäkerhet (speciellt för oskyddade trafikanter). Behovet av fler infartsparkeringar ökar inom hela Stockholm Nordost. Norrtälje stad via Älmsta till Grisslehamn Arninge resecentrum, Roslags Näsby station Vid nytt stationsläge Såsta Karby Trafikverket ska ta fram en åtgärdsvalsstudie under 2013. Denna får visa på vilka åtgärder som krävs för att ge vägarna en god standard. Rv 76 Lv 283 2 Statlig medfinansiering 1 Se vidare respektive kommuns yttrande 8(10)
Datum: 2013-02-22 BILAGA Tabell A1 REGIONALA CYKELVÄGAR Cykelstrada - Arninge - Regionala cykelstråk nordost till Målstandard för de regionala cykelstråken enligt SATSA II projektet är inte uppfylld. Stråket Arninge - Roslagstull har otillräcklig bred, är till stor del inte separerat från bil- och gångtrafik. Vissa sträckor utgörs av lokalgator. Sträckan har många korsningspunkter med andra trafikslag. Cykelstrada från Arninge via Danderyd till Roslagstull, cirka 18 km långt. I huvudsak längs E18 Ett arbetspendlingsstråk på snabbcykelväg från Arninge till Roslagstull längs E18 med god bredd och separation från gående och bilar. I huvudsak längs E18 2 Regionala cykelstråk saknas för bl.a. arbetspendling via blivande knutpunkt /bytespunkten för kollektivtrafik och cykel i Arninge resecentrum. Koppling mot Täby centrum och tvärförbindelse till Upplands Väsby. Regionala cykelstråk: * Väg 274 från Vaxholm - Arninge *Åkersberga - Rydbo- Arninge *Väg 264 från Vallentuna - Arninge *Vallentuna station Täby centrum *Väg 268 Vallentuna station (Grana) - Utbyggnad av stråken, med standard enligt den regionala cykelplanen. Prioriterat att utbyggnadsordningen sker utifrån största effekt (antal nyttjare) och behov av ökad 274,936 264,268 9(10)
Datum: 2013-02-22 BILAGA Tabell A1 Regional gång- och cykelväg längs väg 262 Vattenburen sjötrafik Kajanläggningar för regional kollektivtrafik på vatten Vägarnas utformning innebär dålig trafiksäkerhet för cykling. Stråken (undantaget v 268) är utpekade i den regionala cykelplanen. Avsaknad av regionalt cykelstråk som möjliggör cykelarbetspendling mellan Danderyd Sollentuna Kista. Kollektivtrafiken bör byggas ut för båtpendling till och från kommunerna Österåker, Vaxholm, Täby och Danderyd till grannkommuner och regioncentrum. Hög potential för bl a arbetspendling till och från Norra Djurgårdsstadens 60 000 arbetsplatser år 2030 Upplands Väsby station. Utmed väg 262 Danderyd: Stocksund. Täby: Näsbypark, Viggbyholm och Hägernäs Vaxholm: Rindö m.fl. Österåker: Kanalstaden trafiksäkerhet. En gång- och cykelväg anläggs utmed Edsbergsvägen. Statlig medfinansiering för kajanläggning för fartyg i regional kollektivtrafik samt för anslutande busstrafik/ gång- och cykelstråk. Utmed väg 262 3 Värtan 3 10(10)
GÄLLANDE PLAN 2010-2021 Datum: 2013-02-22 BILAGA Tabell A2 Tabell A2. Befintliga objekt i Länsplan 2010-2021 med brister i transportsystemet Brist i förutsättningarna i transportsystemet Plats/stäcka Önskad åtgärd Ev. vägnr. Kn priori tering Finansiering Regionala spårobjekt Roslagsbanan: Fortsatt kapacitetsförstärkning (I Länsplan 2010-2021 benämnd etapp 2 ) Behov av utökad kapacitet på Roslagsbanan för att möta den starka befolkningstillväxten och för att öka kollektivtrafikens attraktivitet. Behov av trafiksäkerhets-, bullerskyddsåtgärder och tillgänglighetsanpassning samtidigt som utökade barriäreffekter behöver undvikas. Ökad kapacitet är en grundförutsättning för ökat bostadsbyggande och förbättrad koppling till regionala stadskärnan Täby Fullfölja kapacitetsförstärkning längs hela banan från Roslags-Näsby station till Molnby i Vallentuna och Åkersberga i Österåker inklusive åtgärder för planskilda korsningar. Statlig medfinansiering för kollektivtrafikåtgärd. Kapacitetsförstärkning inklusive omläggning via Arninge, trafiksäkerhetsåtgärder som planskilda korsningar, bullerskyddsåtgärder, fler vagnar, ny depå i Molnby och tillgänglighetsanpassning. Se ansökan om medfinansiering från SLL 1 Statlig medfinansiering ingår i nuvarande länsplan 1(4)
GÄLLANDE PLAN 2010-2021 Datum: 2013-02-22 BILAGA Tabell A2 Arninge Resecentrum (hållplats) Vägobjekt nationella E 18 Trafikplats Roslags-Näsby E18 Norrtälje- Kapellskär centrum - Arninge En tydlig och tillgänglig knutpunkt för kollektivresor inom Stockholm Nordost och Stockholm city har länge saknats i Nordostsektorn. Viktigt med snabba och gena byten för stombuss eftersom det är den enda kollektivtrafiknoden för Vaxholm. Trafikplatsen är underdimensionerad för dagens trafiksituation. Trafikplatsen är ursprungligen utformad för vänstertrafik. hamnen i Kapellskär som utgör riksintresse för kommunikationer. Arninge/ E18 Roslags-Näsby E18 Centralvägen Grindtorpsvägen, Ytterbyvägen, Näsby allé. Herkulesvägen Sträckan Norrtälje stad(görla) till och med hamnen i Utbyggnad av en knutpunkt för nordostsektorns kollektivtrafik vid ny station för Roslagsbanan och i anslutning till Arninge handelsområde, nya busshållplatser på E18 samt även angöring för lokal kollektivtrafik. Nybyggnad av trafikplats med utformning dimensionerad för prognostiserad trafikmängd år 2030. Kommunens vägnät ansluts till den nya trafikplatsen. Ombyggnad i befintlig sträckning till 2+1 väg. Nya säkrare korsningar E18/Vaxholms vägen274 /Arningevägen 264 1 Befintligt objekt i Länsplanen. Utökad statlig finansiering önskas E18 1 Befintligt objekt i Länsplanen E18 2 Befintligt objekt i Länsplanen 2(4)
GÄLLANDE PLAN 2010-2021 Datum: 2013-02-22 BILAGA Tabell A2 Vägobjekt länsvägar E4/Väg 268 Grana- Hammarby Väg 276 etapp 1 Väg 77 (Rösa trp vid E18- Länsgränsen) Idag en mycket olycksdrabbad väg. Ingår i nuvarande Länsplan. Stora brister i framkomlighet och trafiksäkerhet. Arbetsplan pågår. Tidplan och finansiering kan behöva revideras. Trafikverket uppdaterar. Sträckan kräver åtgärder för ökad trafiksäkerheten samt framkomligheten. Sträckan är olycksdrabbad. Viktig länk mellan E4 och E18 som binder ihop Norrtälje och Kapellskär Ny väg från Garanakurvan till Hammarby med ny trafikplats på E4 samt ny cykelväg Grana till Vallentuna C. Svinningevägen till Sjöberg Länsgränsen Uppsala/Stockholm t.o.m. E18. och eventuellt stängda korsningar, förbud mot vänstersvängar men istället med nya vändplatser. Cykelväg längs hela sträckan på nya och befintliga vägar. Utbyggnad av ny väg och cykelväg. Objektet bör kompletteras med saknad länk för regional cykelväg Grana Upplands Väsby - Arbetsplan från 2006. Förbättrad trafiksäkerhet, förbättrad kapacitet korsning 276/Sockenvägen. GCbro. Skydds- och bullerskyddsåtgärder. En förstudie (ej ännu beslutad av Trafikverket 2013-02-13) har 1 3 Befintligt objekt i Länsplanen 276 1 Etapp 1 ingår i länsplan Riksväg 77 (även länsväg 280 kan 1 Befintligt objekt i Länsplanen 3(4)
GÄLLANDE PLAN 2010-2021 Datum: 2013-02-22 BILAGA Tabell A2 Tulkavägen, Hallstavik hamnen i Kapellskär med Arlanda, Uppsala och vidare till Mälardalsregionen. Fungerar idag otillräckligt med för låga hastigheter, framkomlighetsproblem och trafiksäkerhetsproblem Flytt av väg österut för att ge möjlighet för utbyggnad av Hallsta pappersbruk. Vägavsnitt som passerar Hallsta pappersbruk i Hallstavik genomförts. Olika alternativ föreslås och kan innebära ombyggnad och/eller upprustning av väg 77 inklusive förbifart Rimbo samt ny korsning med Lv 280 Detaljplan är framtagen och ett genomförande är föreslaget till 2010-2012 med finansiering via trängselskattar samt annan medfinansiering. komma att beröras) Lv 1103 3 Befintligt objekt i Länsplanen 4(4)
KS 2013.021 2013-02-01 BETECKNING 342-484-2013 SID 1/26 MARLENE SJÖDIN LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN TRAFIKPLANERARE ENHETEN FÖR SAMHÄLLSPLANERING 08-587 851 41 BOX 22067 MARLELNE.SJODIN@VALLENTUNA.SE 104 22 STOCKHOLM Svar på förfrågan om brister och behov samt avgränsningssamråd för miljöbedömning av länsplan för Stockholms län 2014-2025 Länsstyrelsen i Stockholms län har regeringens uppdrag att ta fram en länsplan för regional transportinfrastruktur för åren 2014-2025. Den 14 januari 2013 inkom en förfrågan till Samhällsbyggnadsförvaltningen i anknytning till uppdraget. Som en del av processen, och i enlighet med förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur, har Länsstyrelsen sänt ut en behovsförfrågan om synpunkter på brister i transportsystemet samt efterfrågar underlag för statlig medfinansiering. Gemensamt med alla kommuner i Stockholms län, berörda myndigheter samt den regionala kollektivtrafikmyndigheten, kommer de inkomna synpunkterna att ligga till grund för den kommande Länsplanen 2014-2025 och underlag för åtgärder berättigade till statlig medfinansiering.
SID 2/26 B1. Förfrågan om åtgärder berättigade till statlig medfinansiering Avsändare, diarienummer/beteckning och kontaktuppgifter kan ses på första sidan. 1. Följdinvesteringar av Roslagsbanans dubbelspårsutbyggnad Planskilda korsningar Vallentuna station Karta över Vallentuna centrum och Vallentuna station. n 1:159 1:168 1:215 1:475 1:471 1:149 1:206 1:45 33 1:88 1:472 1:7 1:37 1:49 1:46 1:38 1:50 1:45 1:39 1:44 1:51 1:130 1:40 en 1:41 1:62 Allévägen 1:78 2:1 Väsbyvägen 1:52 1:43 1:53 1:42 1:54 Sommarvägen Sommarvägen Sommarvägen Sommarvägen Sommarvägen Centralvägen 3:1 Sommarvägen Sommarvägen Sommarvägen Sommarvägen Sommarvägen Allévägen 1:221 1:87 1:69 1:129 Gärdesvägen Gärdesvägen Gärdesvägen Gärdesvägen Gärdesvägen 1:70 6:1 Kyrkvägen Kyrkvägen Kyrkvägen Kyrkvägen Kyrkvägen Kyrkvägen 1:172 Mörbyvägen Mörbyvägen Mörbyvägen Mörbyvägen Mörbyvägen Skördevägen Mörbyvägen Mörbyvägen Mörbyvägen Mörbyvägen Mörbyvägen Väsbyvägen Centrumpassagen 1:474 1:99 1:991:436 1:58 1:132 1:190 Centralvägen Centralvägen Centralvägen Centralvägen Centralvägen Banvägen Banvägen Banvägen Banvägen Banvägen Torggatan Torggatan Torggatan Torggatan Torggatan Skola Banvägen Banvägen Banvägen Banvägen Banvägen 1:5 Tuna Torg Banvägen Banvägen Banvägen Banvägen Banvägen Vikingavägen Vikingavägen Vikingavägen Vikingavägen Vikingavägen 1:2 1:3 Banv Gymnasievägen Industrivägen Industrivägen Industrivägen Industrivägen Industrivägen 1:147 1:146 Åby gat 1:204 Tellusvägen Tellusvägen Tellusvägen Tellusvägen Tellusvägen 1:73 Gymnasievägen Gymnasievägen Gymnasievägen Gymnasievägen 1:153 Angarnsvägen Tellusvägen 1:99 Tellusvägen 1:152 Smidesvägen 1:149 Olsborgsvägen 1:74 vägen Olsborgsvägen Olsborg Olsborgs Problem som avses lösas I Vallentuna utgör Roslagsbanan idag en barriär tvärs genom den centrala kärnan och de två delarna öster och väster om spåren upplevs som åtskilda. Vallentuna centrum är i dag synonymt med den västra sidan. Samtidigt har det tidigare industriområdet på östra sidan successivt omvandlats och fått gemensamma funktioner som gymnasium, simhall och gym men även inslag av butiker och andra kommersiella lokaler. Roslagsbanan och centrumstråket längs Banvägen markerar båda en nord-sydlig 23 1:102
SID 3/26 riktning inom centrala Vallentuna. Behovet av tvärförbindelser i öst västlig riktning är uppenbar. En stark struktur kan skapas genom att Roslagsbanan och Allévägen, med en förlängning österut genom Tellusområdet, skapar ett centralt kors, vilket kommunen pekar ut i pågående planer. Ur ett mer regionalt perspektiv ligger denna brolösning också som en förutsättning för en förlängning av Roslagsbanan till Arlanda, samt för att klara den utveckling som sker i Stockholmsregionen. I centrala Vallentuna planeras för att skapa 2500 nya bostäder, med förutsättning att kopplingen mellan östra och västra sidan av spåret förstärks. I Strukturplanen för centrala Vallentuna pekar kommunen på behovet av tvärkopplingar mellan den östra och västra sidan, för att kunna skapa en god och attraktiv stadsmiljö. Idag finns kopplingar över spåret i form av Åby gata, samt två gång- och cykelstråk i anslutning till stationen. Korsningar i plan utgör en trafikfara, och därav kan bron skapa fler kopplingar i trafiksäkra miljöer. Det är viktigt att samverkan mellan alla parter bidrar till att skapa en hållbar stadskärna för att Vallentuna och kollektivtrafiken ska kunna utvecklas. Åtgärdens omfattning och utförande Senast när Roslagsbanan förlängs till Arlanda bör stationen placeras i ett planskilt läge. De broar som leder Roslagsbanan över Väsbyvägen, väg 268, förlängs norrut. De centrala stråken kan då passera fritt under broarna. Broarna ska minst ha sådan höjd över marken att det i hela dess längd går att gå under broarna. Biltrafik bör kunna passera under broarna vid Gymnasievägen och Centrumpassagen. Korsningen med Åby gata stängs. Åby gata leds söderut, över befintlig infartsparkering under bro vid korsningen Centrumpassagen Banvägen, enligt Trafikförvaltningens förslag i pågående projekt. Väntade effekter En hållbar stadsutveckling i centrala Vallentuna är beroende av kollektivtrafiken och dess attraktivitet. Vallentuna station med Roslagsbanan, regional och lokal busstrafik är en central utgångspunkt för utvecklingen. Det ska vara enkelt, snabbt, bekvämt och tryggt att ta sig till och från stationen samt att byta trafikslag. Åtgärden ger förutsättningar för fler bostäder genom att koppla samman kärnan med bra kommunikationsmöjligheter till kollektivtrafiken. Detta skulle bidra till en minskad belastning av vägnätet. Det upphöjda läget knyter ihop den östra och västra stadskärnan vilket ger stora möjligheter att skapa en effektiv omstigningspunkt mellan gång- och cykeltrafik och kollektivtrafik. Trafiksäkerheten skulle förbättras avsevärt. En förändrad stationslösning möjliggör även för utvecklad helhet för kollektivtrafiken i de centrala delarna, då öst- och väst kopplas samman. En järnvägsbro med stationsläge skulle innebära att de transportpolitiska målen delvis kan uppnås. Exempelvis skulle en brolösning förbättra medborgarnas resor genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Även näringslivets transporter förbättras.
SID 4/26 Då plankorsningar tas bort, ökar trafiksäkerheten och kan därmed bidra till nollvisionen. I kommunens vision; Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad naturoch kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion (ÖP 2010), uttrycks en stark vilja att bidra till Stockholm regionens tillväxt. I Översiktsplanen 2010, påtalas även att en kärna ska utvecklas kring stationen, med starka småstadskvaliteter. Bebyggelsen på båda sidor om Roslagsbanan ska kopplas samman och stärker helheten. Genomförande Åtgärden bör genomföras som en etapp av Roslagsbanans kapacitetsförstärkning där Trafikförvaltningen är projektansvariga. Årtal då åtgärden bör genomföras 2021. Skattad kostnad Kostnaden för projektet har uppskattats till mellan 320 740 miljoner kronor (trolig kostnad 450 miljoner kronor) av SLL (Trafikförvaltningen). Ansvarig för projektet bör vara SLL, som en del av trafiksäkerhetsarbetet utmed Roslagsbanan och bygga bort plankorsningar. Andel statlig medfinansiering 50 %. Avsett bidragsändamål 2, 3, 6 Teknikvägen Banvägen Karta över gång- och cykelpassage vid Teknikvägen Banvägen och Roslagsbanan.
SID 5/26 Problem som avses lösas I Vallentuna utgör Roslagsbanan idag en barriär tvärs genom de två delarna öster och väster om spåret. Det har sedan länge funnits en naturlig passage i detta läge och därmed fanns behov av en mer trafiksäker övergång. Vid korsningen Teknikvägen Banvägen, finns idag en anlagd passage över spåret. Passagen kan bara användas av gång- och cykeltrafik och den är utformad som en gångfålla med signalstöd. Cyklister måste kliva av och leda cykeln, vilket ger låg standard för en cykelväg. Passagen är olycksdrabbad och har vid ett flertal tillfällen förstärkts med ytterligare trafiksäkerhetsåtgärder. Då Vallentuna växer blir behovet av denna passage större, vilket medför att passagen bör anläggas planskilt. Passagen utgör en viktig koppling för många barn till och från skolan. Åtgärdens omfattning och utförande I arbetet med dubbelspårsutbyggnad på Roslagsbanan har en gång- och cykelbro föreslagits, med ramp ut på Teknikvägen. Objektet tas upp som en följdinvestering inom projektet. Väntade effekter Ett ökat antal gång- och cykeltrafikanter, eftersom bron leder till ökad tillgänglighet och kortad restid. Gång- och cykelbron skulle även leda till en säkrare skolväg, samt en säkrare passage till lokala och regionala busshållplatser. En trafiksäker planskild korsning. Starkare koppling mellan östra och västra sidan. Passagens utformning skulle förbättra tillgängligheten. Genomförande Enligt SLL:s tidplan för dubbelspårsutbyggnad av Roslagsbanan etapp 2. Skattad kostnad De kommunala följdinvesteringarna för projektet har uppskattats till mellan 7-14 miljoner kronor av SLL (Trafiknämnden). Åtgärden ingår i etapp 2 Roslagsbanan. Ansvarig för projektet bör vara SLL, som en del av trafiksäkerhetsarbetet utmed Roslagsbanan att bygga bort plankorsningar. Andel statlig medfinansiering 50 % av de kommunala följdinvesteringarna. Avsett bidragsändamål 2,3, 5, 6
SID 6/26 Ormstastation Karta över Ormsta station. 4:88 4:89 4:26 4:27 4:28 4:29 Vallmovägen Snapptuna 4:25 4:24 4:23 4:90 4:22 4:304:314:32 4:33 4:21 4:50 4:514:524:534:54:554:56 4:34 4:49 4:57 4:20 4:354:364:37 4:48 4:1 4:58 4:19 4:47 4:59 4:60 4:384:39 4:404:41 4:46 4:624:61 4:63 4:64 4:65 4:77 4:424:434:44 4:45 4:72 4:76 4:71 4:66 4:70 4:73 4:9 4:67 4:754:74 4:68 4:10 4:8 4:69 4:18 4:11 4:7 4:6 4:78 4:17 4:12 4:5 4:79 4:13 4:80 4:16 4:4 4:81 4:14 4:3 4:82 4:15 4:83 4:2 4:84 4:85 Vallmovägen Vallmovägen Vallmovägen Vallmovägen Vallmovägen Vallmovägen Hästhovsvägen Hammarbacken 2:5 2:4 2:3 2:2 Snapptunavägen Vallmovägen Vallmovägen Vallmovägen Vallmovägen Vallmovägen 2:39 2:40 2:41 2:42 4:86 4:87 SNAPPTUNA Ljungvägen Ljungvägen Ljungvägen Ljungvägen Ljungvägen Vallmovägen 1:359 1:347 1:458 1:343 1:352 1 1:360 1:346 1:459 1:337 1:342 1:351 1 1:361 1:412 1:336 1:341 1:338 1:41 1:350 1:7 1:335 1:340 1: 1:477 1:5 1:333 1:198 1:320 1:334 1:339 1:199 1:203 1:478 1:319 1:332 1:331 1:330 1:717 1:318 1:183 1:68 1:327 1:620 1:314 1:315 1:328 1:716 1:317 1:329 1:7 1:213 1:88 1:316 1:326 1:181 1:325 1:324 1:179 1:1 1:275 1:293 1:321 1:322 1:196 1:273 1:323 1:144 1:161 2:9 1:276 1:292 1:294 1:1761:1009 1:137 1 1:272 1:291 1:310 1:415 1:895 1:61 4:91 1:855 1:277 1:295 1:271 1:309 1:158 1:856 1:197 1:296 1:308 1:290 1:278 1:138 1:270 1:297 1:307 1:2 1:289 1:165 1:306 1: 1:269 1:279 1:298 1:288 1:299 1:305 1:17 1:268 1:280 1:287 1:300 1:304 1:267 1:286 1:301 1:446 1:281 1:285 1:2821:283 1:302 1:191 1:284 1:303 Banvägen Banvägen Banvägen Banvägen Banvägen Ru Ormstavägen Björkhagsvägen Björkhagsvägen Björkhagsvägen Björkhagsvägen Björkhagsvägen Norrängsvägen Norrängsvägen Norrängsvägen Norrängsvägen Norrängsvägen Norrängsvägen 1:396 1:405 1:406 1:397 1:407 1:398 1:403 1:399 1:404 1:400 1:401 1:402 Björkhagsvägen Björkhagsvägen Björkhagsvägen Björkhagsvägen Björkhagsvägen Västgötavägen Västgötavägen Västgötavägen Västgötavägen Västgötavägen Ölandsvägen Ormstavägen Ormstavägen Enbacksvägen Enbacksvägen Enbacksvägen Enbacksvägen Enbacksvägen Värmlandsvägen Värmlandsvägen Värmlandsvägen Värmlandsvägen Värmlandsvägen Skånevägen Skånevägen Ormstavägen Ormstavägen Ormstavägen Ormstavägen Ormstavägen Hasselvägen 1:311 1:312 1:313 1:19 1:1 1:1 1:9501:2 1:432 1:441 1:433 1:440 1:439 1:434 Granitvägen Ormstavägen Ormstavägen Ormstavägen en en en en en Ormstavägen Ormstavägen Jäm Jäm Östgötaväg Östgötaväge H Enbacksvägen Problem som avses lösas Idag korsar Ormstavägen de två spåren på Roslagsbanan. Vägen har ett relativt stort trafikflöde, samt är ett viktigt kollektivtrafikstråk i Vallentuna. Trots den säkerhetsutrustning som finns på stationen, är den trafikfarlig. Då Vallentuna växer blir behovet av passagen större, vilket medför att den bör anläggas planskilt. Åtgärdens omfattning och utförande I arbetet med dubbelspårsutbyggnad på Roslagsbanan har en vägbro föreslagits, med ramp ut på Banvägen. På bron ska gång-, cykel, bil och kollektivtrafik samsas. Väntade effekter En trafiksäker planskild korsning. En bibehållen koppling mellan östra och västra sidan. Bättre framkomlighet för kollektivtrafiken och övrig trafik. Förbättrad tillgänglighet. Genomförande Enligt SLL:s tidplan för dubbelspårsutbyggnad av Roslagsbanan etapp 2.
SID 7/26 Skattad kostnad De kommunala följdinvesteringarna för projektet har uppskattats till mellan 42-78 miljoner kronor av SLL (Trafiknämnden). Åtgärden ingår i etapp 2 Roslagsbanan. Ansvarig för projektet bör vara SLL, som en del av trafiksäkerhetsarbetet utmed Roslagsbanan att bygga bort plankorsningar. Andel statlig medfinansiering 50 % av de kommunala följdinvesteringarna. Avsett bidragsändamål 1, 2, 3, 5, 6 Ny vägsträckning, väg 268 mellan E4-Grana Kartan nedan visar vägutredningsområdet i gul-skaffering. Problem som avses lösas Trafikverket leder en utredning av ny vägsträckning för väg 268 mellan E4 och Grana samt ny gång- och cykelväg mellan Grana och Vallentuna tätort (läs om gång- och cykelvägen under cykelpaketet). Dessa åtgärder är finansierade i nuvarande Länsplan. Väg 268 sträcker sig idag från Trafikplats Glädjen i Upplands Väsby till Vallentuna centrum. Den brister i framkomlighet och trafiksäkerhet, vilket gör att Trafikverket nu utreder vart den nya vägen ska dras. I framtiden kommer den nya vägen avlasta befintlig väg 268 från trafik. Åtgärdens omfattning och utförande För väg 268 kommer Trafikverket att ta fram en vägplan. Den visar var vägen ska gå och hur utformningen blir, samt vilken mark eller annat utrymme som behövs.
SID 8/26 Vägplanen kommer också att redovisa de skyddsåtgärder som är nödvändiga för att kunna anlägga vägen på ett acceptabelt sätt för omgivningarna. Väntade effekter Förbättrad framkomlighet och ökad trafiksäkerhet. Trafikplats Glädjen i Upplands Väsby kommun blir avlastad, samt gamla vägsträckningen för väg 268. Några av de transportpolitiska målen förväntas uppnås. Genomförande Åtgärden bör genomföras enligt Trafikverkets tidsplan för projektet. Skattad kostnad Väg 268 E4-Grana ingår i Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2010-2021 och medfinansieras av kommunerna Vallentuna och Upplands Väsby. Kostnad för ny sträckning väg 268, E4 Grana, kommer att beräknas av Trafikverket i en sk. successiv kalkyl i mars. Andel statlig medfinansiering 50 % av de kommunala följdinvesteringarna. Avsett bidragsändamål 1 Ramper för väg 975 (E18) Kartbilden nedan visar schematiskt den avsiktsförklaring som finns mellan Trafikverket, Vallentuna kommun och Österåkers kommun. Problem som avses lösas Trafikverket leder projektet för Rosenkälla trafikplats. I detta arbete diskuteras en ramplösning för väg 975 ut på E18, för att leda trafiken i ett så gent stråk som möjligt.
SID 9/26 Det finns ett behov av ökad kapacitet för väg 975, samt en genare sträckning ut på E18. I kommunens översiktsplan 2010, pekas Gillinge ut som en ny kommundel som byggs ut med verksamheter, handel med skrymmande varor och närservice. Området ska även innefatta ca 1400 nya bostäder. Åtgärdens omfattning och utförande Utbyggnad av kapaciteten vid Rosenkälla trafikplats, medför ett behov av nya ramper från väg 975 ut mot E18, från befintlig bro. Väntade effekter Bättre trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet. Mindre miljöpåverkan från transporter. Genomförande Bör genomföras i samband med utbyggnad av Rosenkälla trafikplats, enligt Trafikverkets tidplan. Skattad kostnad Kostnad för ramper till befintlig bro, samt eventuellt tillkommande gång- och cykelbro, kommer att beräknas av Trafikverket i en sk. successiv kalkyl under våren 2013. En tidig uppskattning av hela projektkostnaden har visat ca 12-18 miljoner kronor. Andel statlig medfinansiering 50 % av de kommunala följdinvesteringarna. Avsett bidragsändamål 1
SID 10/26 B1. Förfrågan om åtgärder berättigade till statlig medfinansiering Cykelpaket - Regionala och mellankommunala cykelstråk Karta över de utpekade och önskade regionala cykelstråken i nordostsektorn. Stockholm Nordost: De regionala cykelstråken inom Stockholm Nordost ska ansluta till den regionala stadskärnan Täby centrum-arninge med bytespunkterna Roslags- Näsby och Arninge resecentrum. Arninge resecentrum planeras bli knutpunkten för kollektivtrafik i Stockholm Nordost med förbindelser i nord-sydlig och öst-västlig riktning, med möjlighet att bl.a byta trafikslag till buss mot övriga nordost kommuner. Hela den regionala stadskärnan är med sin attraktionskraft i handel, arbetsplatser, kollektivtrafiknoder samt koppling mot övriga regionala stadskärnor och centrala Stockholm en självklar målpunkt för de regionala cykelstråken i Nordost. Viktigt är även att knyta samman Stockholm Nordost med tvärförbindelser som skapar nya pendlingsmöjligheter inom Nordost såväl som till närliggande kommuner och arbetsplatsområden mm. Vallentuna Kommun: I Översiktsplanen för Vallentuna Kommun står det skrivet att: Mark reserveras utmed Arninge-, Angarns-, och Väsbyvägen för utbyggnad av regionala cykelvägar som också kommer att bli viktiga för det inomkommunala resandet och kopplingarna mellan kommunens olika delar. (s. 30)
SID 11/26 År 2030 räknar kommunen med att ha 10 000 arbetsplatser, samt en befolkningsmängd på 45000 invånare. Vallentuna kommun anser att tre cykelstråk är viktiga för de regionala kopplingarna; Vallentuna centrum/station, via Angarnsvägen och Arningevägen till Arninge, Vallentuna centrum/station Täby centrum samt Vallentuna centrum/station Upplands Väsby centrum/station. Här nedan beskrivs de olika objekten. Vallentuna centrum/station via Angarnsvägen och Arningevägen - Arninge Stråket finns angivet i översiktsplanen för Vallentuna Kommun. Stråket är även utpekat av Trafikverket i SATSA II-projektet. (Se kartbild nedan) Problem som avses lösas Det är mycket viktigt att koppla samman ett stråk mellan Vallentuna Centrum och den regionala stadskärnan Täby centrum-arninge. Arninge resecentrum planeras få en central roll för förbindelserna dels mellan kommunerna i nordost och dels till en framtida regional kapacitetsstark spårförbindelse. Platsen planeras att utvecklas som nav i kollektivtrafiknätet med bytesmöjlighet mellan de olika trafikslagen, vilket ger en naturlig knytpunkt även för de regionala cykelstråken. Att knyta samman Vallentuna med Arninge resecentrum ger också en starkare och bättre tvärförbindelse för cykel mellan Vallentuna, Österåker, Vaxholm samt Täby kommun. Det ger också
SID 12/26 möjlighet till byte till buss och Roslagsbanans Österskärsgren till samtliga nordostkommuner och Stockholm. Arningevägen är hårt trafikerad med en anvisad hastighet på 80 km/h. Trots att vägen saknar väggren är det vanligt att cyklister och gångtrafikanter delar vägutrymmet med den motordrivna trafiken. Det planeras för ett arbetspendlingsstråk från Arninge till Roslagstull längs E18 med god bredd och separation från gående och bilar. Ett stråk från Vallentuna centrum/station till den regionala stadskärnan Täby-Arninge (via Arningevägen) skulle förbättra möjligheterna till ett sammanhållet nät i stora delar av nordost sektorn. Åtgärdens omfattning och utförande Vallentuna Kommun planerar för ett nytt bostadsområde öster om Arningevägen, Kristineberg, med 2000 bostäder. Med ett regionalt cykelstråk ner till Arninge och in mot Vallentuna Centrum ges goda möjligheter för de boende att cykla och gå. Det regionala cykelstråket bör anläggas från Vallentuna centrum/station, via Angarnsvägen och vidare söderut på Arningevägen. Detta regionala cykelstråk kopplas sedan till det planerade regionala cykelstråket utmed E18, från Arninge - Roslagstull. Trafikverket är väghållare på Angarnsvägen och Arningevägen. Det nya stråket mellan Vallentuna centrum/station - Arninge är ca 8,1 km långt och kommer att innefatta både gång- och cykeltrafik. Sträckan är ca 4 km inom Vallentuna kommun. Väntade effekter Effekterna av ett utbyggt cykelstråk utmed denna sträcknings skulle betyda en betydligt högre trafiksäkerhet, vilket är i enlighet med nollvisionen. Stråket utgör även en viktig koppling till den regionala stadskärnan Täby centrum Arninge, samt Stockholm. Då Täby kommun planerar för en utveckling av Arninge, med fler arbetsplatser, skulle detta stråk bli ett värdefullt arbetspendlingsstråk. Det skulle även gynna utvecklingen i det nya bostadsområdet, Kristineberg, öster om Arningevägen. Cykelstråket skulle även förbinda det befintliga lokala cykelstråket Vallentuna C Lindholmen. Det betyder att även boende i Lindholmen ges möjligheten att kunna arbetspendla med cykel till Arninge och vidare in mot Täby centrum och Stockholm. Genomförande Kristineberg har planerad byggstart 2014, enligt kommunens bostadsbyggnadsprognos. Trolig byggstart för gång- och cykelväg år 2016. Bör anläggas i koppling till andra åtgärder utmed Arninge (se punkt Kapacitetsökning, samt ny cirkulationsplats på Arningevägen längre ner).
SID 13/26 Skattad kostnad Kostnaden för projektet har uppskattats till 30 miljoner kronor av Trafikverket, för hela sträckan till Arninge. Andel statlig medfinansiering 50 % av de kommunala följdinvesteringarna. Avsett bidragsändamål 5, 6 Vallentuna centrum/station Täby centrum Stråket finns angivet i översiktsplanen för Vallentuna Kommun. Stråket är även utpekat av Trafikverket i SATSA II-projektet (se kartbild). Problem som avses lösas Kopplingen mellan Vallentuna och Täby är mycket viktig för arbetspendlingen mellan kommunerna. Förbindelsen betyder också att Vallentuna kopplas ihop med Stockholm. Kopplingen uppfyller idag inte den önskvärda standard som ett regionalt cykelstråk bör uppfylla. Stråket bör ha god bredd, samt skiljas från gående och separeras från bilar, vilket kan minimera antalet stopp och framkomlighetsproblem på sträckan. Detta och en genare sträckning än dagens regionala stråk sänker restiden för arbetspendlande cyklister. I den norra delen krävs en genare sträckning för att öka orienterbarheten och framkomligheten.
SID 14/26 Cykelstråket korsar idag ett antal vägar, där hastighetssäkring saknas. En standardhöjning på stråket skulle även höja standarden för gående. Stråket saknar separation mellan fotgängare och cyklister. Detta betyder att cyklisten tvingas till inbromsningar och hastighetsanpassningar vid möten och omkörningar och att framkomligheten längs stråket är begränsad. Utöver bristande kontinuitet och ofullständig bredd längs stråket har ett antal framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem identifierats. Åtgärdens omfattning och utförande Detta stråk är nästan helt utbyggt i anslutning till Stockholmsvägen i Vallentuna idag. Den sträckning som inte är utbyggd är den nordliga, där Vallentuna Kommun önskar komplettera med en genare gång- och cykelbana för att få ett så gent regionalt cykelstråk som möjligt, samt ansluta det regionala cykelstråket till Vallentuna station. För att skapa framkomlighet och trafiksäkerhet för cyklister krävs att korsningarna hastighetssäkras. Eventuella breddningar kan också tänkas bli aktuella framöver. Den nya sträckningen är ca 700 m lång och kommer att innefatta både gång- och cykeltrafik. Den totala sträckan är ca 3,4 km, ner till Täby gränsen. Väntade effekter En ökad användning av det regionala cykelstråket, samt en förbättrad orienterbarhet. Ytterligare en effekt är att framkomligheten förbättras, samt att trafiksäkerheten gynnas. Genomförande Byggstart kan förväntas till 2020. Skattad kostnad Kostnaden för projektet har uppskattats till 5 miljoner kronor av Trafikverket. Andel statlig medfinansiering 50 %. Avsett bidragsändamål 5, 6 Vallentuna centrum/station Upplands Väsby centrum/station Stråket finns angivet i översiktsplanen för Vallentuna Kommun. Kartan nedan visar en planerad gång- och cykelväg från Grana-kurvan till Vallentuna.
SID 15/26 Problem som avses lösas Trafikverket projektleder arbetet med en ny sträckning för väg 268, från Granakurvan till E4. I detta projekt ingår en cykelväg från Vallentuna C Granakurvan. Detta för att öka tillgängligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Projektet är finansierat i Länsplanen under perioden 2014-2017. Trafikverket genomförde en arbetsplan för cykelvägen år 2002. En förstudie är också gjord på delen mellan Granakurvan och Upplands Väsby, dock finns ingen finansiering för sträckan inom Upplands-Väsby. Vallentuna kommun, tillsammans med Upplands Väsby kommun, anser denna sträckning som mycket viktig för den regionala arbetspendlingen. Detta innefattar hela vägen till Upplands Väsby, för att få ett sammanhållet, trafiksäkert cykelnät. Kommunerna anser att tvärförbindelsen är mycket viktig då många idag cyklar längs vägen som saknar väggren. Vägen är olycksdrabbad och anses trafikfarlig. Ett sammanhängande stråk skulle ge en regional tvärförbindelse mellan Nordostsektorn och Arlandaregionen med bland annat koppling till pendeltåget vid Upplands Väsby station. Vidare ger det även en möjlighet att pendla till Arlanda, Uppsala och Stockholm. Buss 524 som trafikerar sträckan mellan Upplands Väsby Vallenuna C Täby Kyrkby samt Arninge, har god beläggning. Vallentuna kommun arbetar för att sträckan ska få en ännu tätare trafik, då underlag för detta finns. Detta visar på ett starkt pendlingsbehov. Det har även inkommit önskemål från invånare om en cykelväg mellan kommunerna, vilket styrker behovet ytterligare. Vallentuna och Upplands Väsby kommuner anser att denna sträckning bör få status som regionalt cykelstråk, samt att den icke-finansierade sträckan mellan Granakurvan och Upplands Väsby finansieras för att skapa ett sammanhållet cykelstråk. Åtgärdens omfattning och utförande
SID 16/26 För gång- och cykelvägen arbetar Trafikverket tillsammans med Vallentuna och Upplands Väsby kommuner med att ta fram en vägplan. Det finns en gammal arbetsplan vilken omfattar gång- och cykelväg på norra sidan av väg 268 från Granakurvan till Gamla Väsbyvägen i Vallentuna centrum. Denna sträckning är finansierad i nuvarande Länsplan. Vallentuna Kommun förespråkar att sträckningen från Granakurvan och vidare till Upplands Väsby går längs den sträckning som väg 268 utgör idag. Motivet till detta är att boende och arbetsplatser finns utmed sträckan, samt att en förstudie redan är gjord. Gång- och cykelvägen mellan Vallentuna tätort och Granakurvan ingår i projektet för väg 268, E4-Grana. Det nya stråket är ca 10 km lång och kommer att innefatta både gång- och cykeltrafik. Väntade effekter Förbättrad framkomlighet och ökad trafiksäkerhet. Att separera gång- och cykeltrafiken från fordonstrafiken skulle förbättra trafiksäkerheten avsevärt, på denna olycksdrabbade sträckning. Trafikverket lyfter problematiken om tvärförbindelser i regionen i sin kapacitetsutredning. Denna länk skulle bidra till ett hållbart transportsystem. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Samt att förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Gång- och cykelvägen bidrar till en bättre miljö och hälsoeffekter, samt nollvisionen. Genomförande Utbyggnad påbörjas 2014-2015, enligt Trafikverkets tidplan i projekt väg 268, E4- Grana Skattad kostnad Gång- och cykelväg utmed väg 268 Grana-Vallentuna med bullerskyddsåtgärder ingår i Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2010-2021 och medfinansieras av kommunerna Vallentuna och Upplands Väsby. Kostnad för gång- och cykelvägen mellan Vallentuna tätort och Granakurvan kommer att beräknas av Trafikverket i en sk. successiv kalkyl i mars. Sträckan Upplands Väsby - Grana har uppskattats till 15 miljoner kronor. Andel statlig medfinansiering 50 % av de kommunala följdinvesteringarna. Avsett bidragsändamål
SID 17/26 3, 6 Koppling mellan regionala cykelstråk, Bällstabergsvägen Kartan pekar ut befintligt cykelstråk utmed Stockholmsvägen (röd), samt tänkta cykelstråk från Vallentuna centrum/station mot Arninge och Upplands Väsby. Den streckade linjen utgör en viktig koppling mellan de regionala cykelstråken (Bällstabergsvägen). Problem som avses lösas Bällstabergsvägen utgör idag en viktig koppling mellan Stockholmsvägen och Arningevägen. Det finns många felande länkar i gång- och cykelnätet utmed vägen. Behovet är stort av att koppla samman de två regionala cykelstråken, samt att koppla samman det nya området Kristineberg med övriga delar av Vallentuna tätort. Trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna behöver förbättras. Bällstabergsvägen pekas även ut i översiktsplanen som ett viktigt kollektivtrafikstråk. En ny stombusslinje pekas ut i förslaget till regional stomnätsstrategi mellan Arninge, via Vallentuna och Upplands Väsby till Jakobsberg. En gång- och cykelväg utmed Bällstabergsvägen utgör en god koppling till Arningevägen och dess busshållplatser för stombusslinjen. Åtgärdens omfattning och utförande Den nya kopplingen är ca 1,9 km lång och kommer att innefatta både gång- och cykeltrafik. Väntade effekter Åtgärden ökar trafiksäkerheten på vägen, samt kopplar samman två regionala, viktiga stråk. Gång- och cykelstråket skulle även innebära en förbättrad tillgänglighet för
SID 18/26 kommunens boende till Roslagsbanans station i Kragstalund, samt till busshållplatser utmed Arningevägen, Bällstabergsvägen och Stockholmsvägen. Genomförande Kopplingen kommer troligen att genomföras i samband med utbyggnad av Kristinebergsområdet, öster om Arningevägen. Förväntad byggstart av gång- och cykelvägen 2015-2016. Skattad kostnad Kostnaden för projektet har uppskattats till 5 miljoner kronor. Andel statlig medfinansiering 50 %. Avsett bidragsändamål 5, 6 Cykelväg från Vallentuna tätort till Karby/Brottby Kartan nedan visar en planerad cykelsträckning. Den röda linjen i väst visar en pågående utbyggnad och den streckade linjen visar planerad sträckning. Den röda linjen i öst visar schematiskt en befintlig gång- och cykelväg. Problem som avses lösas Vallentuna kommun är stor till ytan, men har få tätorter. Idag finns cykelkopplingar mellan Vallentuna tätort och Lindholmen. För att förbättra de tvärförbindelser som finns i kommunen föreslås en cykelväg mellan Vallentuna tätort och Karby/Brottby. Kommunen planerar för ca 800 bostäder, ungefär en fördubbling, i Karby/Brottby, samt en utveckling av verksamhetsområden på totalt 155 000 m 2. Detta kommer att bidra till ett ökat behov av en koppling till Vallentuna tätort. Idag vistas gående och cyklister utmed den trafikfarliga vägen, vilken saknar vägren. Åtgärdens omfattning och utförande
SID 19/26 Totalt är avståndet ca 8,5 km mellan Vallentuna tätort och Karby/Brottby, varav kommunen har anlagt ca 1,8 km utmed en planerad vattenledning. Återstående sträckning är ca 6,7 km. Angarnsvägen, väg 264, samt Gamla Norrtäljevägen, väg 268, är statliga. Väntade effekter En ökad trafiksäkerhet och ett ökat cykelanvändande. Positiva hälsoeffekter. Underlättar tillträde till Angarnssjöängens naturreservat och dess rekreationsliv och skapar en starkare koppling mellan Vallentuna kommuns tätorter. Genomförande Uppskattad byggstart 2017. Skattad kostnad Kostnaden för projektet har uppskattats till 20 miljoner kronor. Andel statlig medfinansiering 50 %. Avsett bidragsändamål 5
SID 20/26 Cykelväg, inklusive gångväg, från Ekskogen till Kårsta Kartbilden nedan visar ett förslag på sträckning av gång- och cykelvägen. Problem som avses lösas Sträckan mellan Kårsta-Ekskogen används idag mycket av cyklister och gångtrafikanter. Vägen är trafikfarlig då den är smal, krokig och kuperad på sina håll. Detta medför att siktförhållandet på vägen är mycket dåligt. Vägen används som skolväg. Idag är det mest trafiksäkra alternativet att använda bilen, trots det relativt korta avståndet på 3,8 km mellan Ekskogen och Kårsta. Vägen saknar vägren. Åtgärdens omfattning och utförande En utredning av sträckan har gjorts, där förslag på sträckning (utmed Vadavägen och Kårstavägen) samt identifierade av svåra passager ingår. Sträckan är ca 3,8 km. Vägarna är statliga. Väntade effekter En förbättrad trafiksäkerhet och en säkrare skolväg för barn. Positiva hälsoeffekter. Genomförande Finns angivet i kommunplan 2012-2014. Trolig byggstart 2014. Skattad kostnad Kostnaden för projektet har uppskattats till 18 miljoner kronor. Andel statlig medfinansiering 50 %. Avsett bidragsändamål 5
SID 21/26 Paket av trafiksäkerhetshöjandeåtgärder för oskyddade trafikanter och säkrare skolvägar Säkra skolvägar och hastighetssäkrade passager Problem som avses lösas Vallentuna kommun väntas vara en fortsatt expansiv kommun under planperioden. För tillfället är kommunen en av de snabbast växande i landet. Det har skett en stor inflyttning av barnfamiljer, vilket medför en stor andel ung befolkning och barn. Kraven på ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter ökar kraftigt i takt med denna expansion samtidigt som många delar i gatunätet ännu inte hunnit anpassas efter de nya förutsättningarna. En anpassning där gatunätet i centrala Vallentuna och Lindholmen generellt ger oskyddade trafikanter större prioritet och skolornas närområden och tillfartsvägar säkras så att barn i högre utsträckning tar sig till skolorna på egen hand är angeläget för en hållbar samhällsutveckling som på sikt kan innebära att andelen persontransporter med bil successivt minskas. Kommunen avser att följa upp den inventering som gjorts av barns skolvägar med kollektivtrafik och förbättra de farliga busshållplatser främst på landsbygden i kommunen. De befintliga busshållplatserna på landsbygden består till största del endast av en stolpe intill vägrenen. Trafiksäkerheten kring dessa ska förbättras. Åtgärdens omfattning och utförande Förbättringar och kompletteringar i gång och cykelnätet samt trafiksäkerhetshöjande åtgärder i korsningar och sträckor i befintligt gatunät, bland annat i skolornas närområden och tillfartsvägar. Åtgärderna berör främst centrala Vallentuna och Lindholmen. Vallentuna kommun ansvarar för utförandet. Förbättringar bör även ske på kommunens busshållplatser på landsbygden, vilka har låg standard och trafiksäkerhet. Väntade effekter Ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter, däribland barn, äldre och funktionshindrade. Genomförande Sker löpande under planperioden 2014 2025. Skattad kostnad Kostnaden för projektet har uppskattats till ca 20 miljoner kronor. Andel statlig medfinansiering 50 %. Avsett bidragsändamål 5
SID 22/26 Kapacitetsökning, samt ny cirkulationsplats på Arningevägen Kartan nedan visar läget för en tänkt cirkulationsplats. Problem som avses lösas Arningevägen är idag en viktig länk för att snabbt ta sig mellan Vallentuna och Stockholm. Den är redan idag tungt trafikerad och bedöms få än mer trafik i framtiden, särskilt med de utbyggnadsplaner som finns för Kristinebergsområdet. Arningevägen bör även fortsättningsvis ha en god framkomlighet och den är i behov av breddning för fler körfält inom en snar framtid. Vid en utbyggnad öster om Arningevägen kommer en ny cirkulationsplats behövas vid Bällstabergsvägen, för att koppla samman Kristinebergsområdet med övriga Vallentuna. Den allmänna trafikökningen innebär även att korsningen Bällstabergsvägen Arningevägen får bristande kapacitet och är trafikfarlig. Det gör att bilisterna inte kan köra ut på Arningevägen utan tvingas ta Stockholmsvägen och Vikingavägen (Täby). Dessa vägar avses fungera för huvudsak lokaltrafik. Med andra ord är en cirkulationsplats på Arningevägen en förutsättning för Vallentunas bostadsskapande. En ny stombusslinje pekas ut i förslaget till regional stomnätsstrategi mellan Arninge, via Vallentuna och Upplands Väsby till Jakobsberg. En förbättrad kapacitet utmed
SID 23/26 Arningevägen är därmed en förutsättning för att få en väl fungerande och robust kollektivtrafik utmed sträckan. Åtgärdens omfattning och utförande Breddning av Arningevägen, med avseende på tillkommande regionalt cykelstråk. Trafikverket är väghållare för Arningevägen. Utredning och utbyggnad av en cirkulationsplats i korsningen Arningevägen Bällstabergsvägen utförs av Trafikverket och kommunen. Väntade effekter Bättre trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet. Avlastar Angarnsvägen då trafikanter har möjlighet att använda Bällstabergsvägen. Cirkulationsplatsen är en förutsättning för utbyggnad av Kristineberg med 2000 nya bostäder, enligt pågående arbete med program för Kristineberg. En kapacitetsförstärkning utmed Arningevägen skulle även underlätta framkomligheten för en planerad stombusslinje, samt annan kollektivtrafik. Genomförande Kristineberg har planerad byggstart 2014, enligt kommunens bostadsbyggnadsprognos. Trolig byggstart för cirkulationsplats år 2016. Skattad kostnad Kostnaden för projektet har uppskattats till mellan 5-7 miljoner kronor. Andel statlig medfinansiering 50 %. Avsett bidragsändamål 5
SID 24/26 Kapacitetsökning, samt ny cirkulationsplats på Väsbyvägen (268) Cirkeln på kartan nedan visar läget för en tänkt cirkulationsplats, i korsningen Teknikvägen Väsbyvägen (268). Gröndal 1:25 Skola 1:129 1:100 1:26 3 1:43 1:310 1 BJÖRKBY 1:1 1 Koloniområde 1:23 1:24 1:22 1:1 2 1:16 Servicehus 3:1 1:436 1 VALLENTUNA- 1:224 RICKEBY 1:63 1 1:2151:221 1 1:218 1:74 1:211 1:204 1:57 Vårdc. Kullen 1 reservat VALLENTUNA- VÄSBY Badplats 5:1 Skola 1:147 1:146 1:153 1:152 1:99 1:149 1:1 5 Korsbacken 6:2 0 25 Problem som avses lösas Väsbyvägen (268) är idag en viktig länk för att snabbt ta sig mellan Vallentuna och Upplands Väsby (E4). Teknikvägen utgör en viktig genomfartsväg och kollektivtrafikstråk från Väsbyvägen (268) till Banvägen, i Vallentuna. Idag har korsningen Väsbyvägen (268) och Teknikvägen bristande kapacitet och är trafikfarlig. Den planerade utbyggnaden av Väsbyvägen (268) till E4, från Granakurvan, bidrar till ett ökat trafikflöde på vägen, samtidigt som trafikplatsen i centrala Vallentuna bidrar till ett jämnare flöde från öst. Detta medför att framkomligheten försämras ytterligare och att trafiksäkerheten försämras. Åtgärdens omfattning och utförande Anläggande av cirkulationsplats i korsningen Teknikvägen Arningevägen. Väsbyvägen (268) är statlig väg. Väntade effekter Bättre trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet. Genomförande Bör genomföras i samband med utbyggnad av Väsbyvägens (268) nya sträckning till E4. Trolig byggstart för cirkulationsplats år 2018. Skattad kostnad Kostnaden för projektet har uppskattats till 5-7 miljoner kronor. Andel statlig medfinansiering 50 %.
SID 25/26 Avsett bidragsändamål 5 Planskild korsning vid Arningevägen/Lindholmsvägen Den svarta ringen på kartan visar läget för en tänkt planskild korsning, samt planerad utveckling av centrala Vallentuna (enligt samrådshandling för strukturplanen för centrala Vallentuna). Kristinebergsområdet planeras öster om Arningevägen. Problem som avses lösas Vallentuna kommun planerar för ett nytt bostadsområde öster om Arningevägen, Kristineberg. Det finns även planer på att utveckla och förtäta de centrala delarna av Vallentuna, samt utöka det befintliga verksamhetsområdet i Okvista. För att koppla samman den centrala stadskärnan med de nya Kristinebergsområdet krävs att vi förbättrar möjligheten att på ett trafiksäkert sätt kunna ta sig till/från området utan att korsa de statliga vägarna i plan. Idag finns en planskild korsning i öst-västlig riktning, men det saknas en koppling i nord-sydlig riktning. Det krävs därför en planskild korsning. Cyklister är idag hänvisade till att korsa vägen där passage helt saknas. Kommunen anlägger just nu en förlängning av gång- och cykelvägen norr om Angarnsvägen öster ut. Åtgärdens omfattning och utförande En planskild korsning utreds och anläggs över/under Angarnsvägen och kopplar till Lindholmsvägen i norr, samt Arningevägen i söder.