Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna



Relevanta dokument
Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år

Biogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009

Regeringsuppdrag om återföring av fosfor

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas

Biogas i Sverige. Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011

Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt )

Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

SÅ HÄR SKA VI HANTERA DITT AVFALL

Tillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster

B 97 FÖRBEHANDLING MED SKRUVPRESS AV MATAVFALL TILL BIOLOGISK BEHANDLING

Stockholms stads biogasanläggningar

Oktahamn Vårat koncept Energi

Biogas från matavfall David Holmström

Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Biogass Sverige-Norge

Våra kunder och försäljningskanaler

Upplands Väsby kommun Teknik & Fastighet Upplands Väsby tfn

Hva må til for att vi skal lykkes svenska exempel. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?

Och vad händer sedan?

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

Biogasstrategin och biogasutlysningen

Biogasanläggningen i Boden

Ett Barnhem Selfhelp- fund Stipendieverksamhet En gåvoverksamhet för fattiga En IT- skola

Samverkan i Sälenfjällen

Gemensam handlingsplan 2013

Energigaser bra för både jobb och miljö

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten

Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120

Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup.

EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning

Biogaskunskaper på stan

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

En finansiärs syn på substrat och spridning av resultat

Avfallsutredning för Stockholms län -

Interreg Sverige- Norge programmet

Energisparåtgärder I byggnader^ as. Barnens O

Utredningen giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam

BILAGA 9 AVFALLSPLAN 8 KOMMUNER

Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning

Teknikmarknad Teknikmarknad

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden.

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?


Marknadsöversikt utvärdering

Varför går det avfall från Norge till Sverige för behandling i svenska energiåtervinningsanläggningar?

Avfallstaxan Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande priser för sophantering. för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

Miljörapport Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning


Biogasanläggningen i Göteborg

Den hållbara staden Lokala och nationella utmaningar. Med utgångspunkt i Göteborgs förslag till Miljöprogram

Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsplan. Bilaga 4 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena. Karlskoga kommun


Kontroll av amalgamavskiljare. Huddinge 1999

Etablering av bolag för fordonsgas

Bilaga 6. Samrådsredogörelse-omfattar hela renhållningsordningen

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Optisk sortering av hushållsavfall. Lägesrapport

Från idé till drift. Erfarenheter från att bygga och driva en ny förbehandlingsanläggning för matavfall. Åsa B Rensvik SRV återvinning AB

Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu.

Goda exempel. från investeringsprogrammen Klimp och LIP

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Kungsbacka vattenrike

Interreg Sverige- Norge programmet

VA-policy. Oskarshamns kommun

Miljöbokslut Miljöåtgärder år 2003

Vi har den här perioden tre insatsområden livskvalitet, service och entreprenörskap.

Förnybar gas Avrapportering från exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden av uppdrag från kommunfullmäktige

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

Hygienisering av avloppsslam

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014

Minnesanteckningar, seminarium Förädling av rötrest och rötslam

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Tryck på gasen för matavfall!

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Sunt med gas i tankarna!

Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015

något för framtidens lantbrukare?

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

Transkript:

Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna 14 januari 2014

Slam ett exempel på SITE-samarbetet Ordförer i Trysil lyfte frågan om utmaning med slam våren 2013. Intresserad av att undersöka möjligheter med att SITEkommunernas slam som gemensam resurs SITE fick uppdrag, tillsammans med interregprojektetfem, att genomföra förstudie.

Dagsläget I dagsläget används kommunernas avloppsslam för sluttäckning av avslutade avfallsdeponier(malung-sälen, Trysil ochengerdal) ochför täckningaven sligdammvid en nedlagd gruva(älvdalen). Dagens lösningar anses vara kortsiktiga och inte långsiktigt hållbara. Utvecklingen inom SITE-regionen ska vara miljö- och resursmässigthållbar.

Uppdrag till utredare Gemensamt behov av långsiktiga och hållbara lösningar för hanteringavavloppsslam. Förstudien fokuserar på slam från kommunala avloppsreningsverk och enskilda avloppsanläggningar Produktionspotentialen för övrigt organiskt avfall utreds

Uppdrag till utredare Tre olikaanvändningsområdenskaundersökas; elproduktion, uppvärmningochfordonsgas. Förstudien ska undersöka förutsättningarna för anläggning och drift av en gemensam biogasanläggning Förstudien ska undersöka hantering av rötrester med fokus på utvinningavfosfor.

Varför fokus på fosfor? Fosfor är ett grundämne Används som gödselämne Sverige och Norge är beroende av import från andra länder en osäker framtida kostnad (samt tillgång) Fosfor är en ändlig resurs peakfosfor närmar sig Bristande uppsamling och återvinning av fosfor leder till övergödning ett stort miljöproblem Målsättning är ett slutet, hållbart kretslopp för fosfor

SAMMANFATTNING PRESENTATION AV FÖRSTUDIE 28 NOVEMBER 2013

Seminarium om slam och biogas 28 november Ole Martin Norderhaugpresenterar Trysils utmaningar med slam

Trysil Spørsmål: Er det nok slam til en produksjon av for eksempel biogass? Må vi ha med husholdningsavfallet? SØIR her et komplett system for innsamling av husholdningsavfall. Kan det brukes?

RESULTAT FÖRSTUDIE

Utvinna och få avsättning för biogas Värme + enklaste sättet att nyttiggöra biogasen är att göra värme + befintlig infrastruktur kan sannolikt utnyttjas - uppvärmningsbehovet för byggnader varierar över året El + de två tredjedelar av energin som blir värme i gasmotorn kan användas för uppvärmning - uppvärmningsbehovet för byggnader varierar över året Fordonsgas + tillräcklig efterfrågan finns sannolikt i SITE-regionen - ekonomin och insamlingen av matavfallet

Avsättning av rötrester Oavsett om man utvinner biogas eller inte bör rötresterna hanteras hållbart med fokus på återvinning, helst utnyttjande av växtnäring i jordochskogsbruk. Gödsling av skogsmark med torkat slam eller aska från slamförbränning förbränning av slam samt utvinning av fosfor ur askan anläggningsjord eller matjord

Fosforåtervinning Stort antal teknikutvecklingsprojekt i hela världen Ökat intresse i Sverige Finns kommersiell teknik till rimliga priser Förbränningsbaserad: P i aska, efter utlakning P i aska, efter termisk behandling och rening Ej förbränningsbaserad: Löst P ur koncentrerad delström i reningsverk P i rötat slam/biomassa, med utlakning

Skillnader i slamhantering Sverige Inga krav på behandling Restriktioner för P- och N- tillförsel Återföring av P viktigt Flera olika regler för organiska gödsel Norge Stabiliserings- och hygieniseringskrav Inga restriktioner för näringstillförsel Det organiska materialet viktigare Samma regler för alla organiska gödsel 25% av slam till jordbruk 60% till jordbruk Slam till jordbruk ska certifieras Ingen slamförbränning i Sverige Slamdebatt: NGO s negativa till slam som gödsel Inga branschkrav på certifiering Slamförbränning etablerad i Norge Ingen slamdebatt i Norge

Slam och avfallstransporter över gränsen Avtal mellan EU och EFTA-länder Anmälan till Naturvårdsverket (Sverige) och Miljödirektoratet (Norge)

Slutsatser Möjlig biogaspotential Rapporteraddata visarstörstapotentialenförbiogasproduktionien kombinationavmatavfallochslam. Avloppsslam = Resurs från 35 000 50 000 pe(årspersonekvivalenter) Biopotentialen är ca 2,1 GWh/år för SITE totalt Slam från reningsverk står för ca 3/4 av denna potential Möjlig biopotential om organiskt avfall samlas in = ca 4,5 GWh/år ( utom räckhåll idagslägetdådetintefinnsettsystem förattkartläggaoch samlain matavfalletfrånbesöksnäringochfritidsstugor.)

Slutsatser Tekniskt möjligt att göra en biogasanläggning/rötkammare för enbartslammetsomuppkommerisite-kommunerna. Gemensam verksamhet har potentiell ekonomisk lönsamhet (pågående lönsamma verksamheter i Norge och Sverige har slammängd som uppkommer från ca 40 000 pe(befolkning och turister) Påegenhand ärde aktuellareningsverkenförsmåförattbära kostnaderna för anläggning och drift av en biogasanläggning avsedd föruppvärmning.

Slutsatser En avancerad forskningsdel = möjlighet Det finns möjligheterna att utvinna biogas i kombination med hållbar hantering av rötresterna. Det ena utesluter inte det andra! Samverkan mellan kommuner och med entreprenörer för att uppnå hållbar fosforåtervinning Denna utredning kan ses som ett första steg mot en gemensam ansökan (Interreg eller motsvarande). Fler steg måste tas!

Agera nu eller vänta? Ett gott exempel som rätt utnyttjat kan gynna turismen till SITEkommunerna Om man väntar kan de attraktivaste materialen bokas upp av annan aktör Risk att gå miste om en lokal kunskapsuppbyggnad som kan ge vinster senare i andra projekt Detta är ett miljöprojekt om det senareläggs försenas förstås miljövinsterna

Finansiering av nästa steg ett samarbete kring miljöteknik öppnar upp för affärsmöjligheter. InomTeknikdalenfinnsettnätverkmed 100 affärscoacher. Nummer 1 är att arbeta fram den goda idén och målbild. Ledorden bör vara intressant-viktigtmöjligt. Steg2 blirattidentifierade finansieringsmöjlighetersompassarmålbilden. Anders Sundvall, FEM och Stiftelsen Teknikdalen

Kommentarer från 28 november Bra att arbeta mot en ekonomiskt hållbar slutanvändning Insamlingavmatavfallärettstortarbetedådetberörbådehushåll och näringen. Utmaningarna är även spridd geografiskt spridning inomstoraområden Bättrestatistikkrävs. Bra attta tag iutmaningengemensamt. Redan etablerade samarbeten måste beaktas, t ex Älvdalens samarbete med Mora och Orsa Intressant att arbeta med hantering av slam. Närliggande områden till SITE-kommunernakanvaraintresseradeavattdelta

Kommentarer från 28 november Realistisk förstudie SITE-kommunerna har ett gott samarbetsklimat, bör bygga vidare på detta Ingenkommunärstornog attlösafråganpåegenhand. Villgåvidare efterförstudien. Slammetochbiogas ären resurssomkanbidratill att säkra värmebehov för t ex flygplatsen. Bra att vända slamproblemet till en tillgång. Kräver dock vettig ekonomi.

Nästa steg Förankra arbetet med slam på politikerresan Gör inventering/studie om icke hittat organiskt avfall/matavfall. Hur mycket källsorteras i nuläget? Kommunerna börjar etablera system på tjänstemannanivå för att bilda opinion, utbilda allmänhet och besökare, samt kartlägga vad som kan uppnås. Med förstudien som utgångsläge arbeta fram ett förslag på best case scenario för fosforåtervinning samt biogas. Identifiera möjligheter att ansöka om finansiering t ex interreg