MKB av fiskpassage förbi Ulva kvarn

MKB av fiskpassage förbi Ulva kvarn - Samrådsunderlag Rebecka Bogren, Ellinor Jansson och Jenny Pirard Projektkurs i MKB, 10 p Institutionen för stad och land SLU, Uppsala Vårterminen 2007 Handledare: Åsa Heiter Josefin Kofoed Schröder Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Uppsala län Statliga bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt

FÖRORD Denna miljökonsekvensbeskrivning har gjorts som ett projektarbete inom 10 poängskursen MKB-projekt, LP0343, vid institutionen för stad och land på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala under vårterminen 2007. Vi som har gjort projektet är Rebecka Bogren, Ellinor Jansson och Jenny Pirard, alla studenter på Naturresursprogrammet vid SLU. Syftet med projektet har varit att vi som studenter ska få praktisk erfarenhet av MKBprocessen. Detta dokument kan även fungera som ett underlag för framtida samråd och senare ingå i tillståndsansökan för byggandet av en fiskpassage förbi Ulva kvarn. Länsstyrelsen i Uppsala län är beställare av rapporten och målgruppen är tjänstemän på Länsstyrelsen i Uppsala län, Uppsala kommun, samt berörd allmänhet och företagare vid Ulva. Under arbetets gång har vi fått handledning av Josefin Kofoed Schröder och Åsa Heiter vid MKB-centrum på SLU samt Anders Larsson på VA- och avfallskontoret i Uppsala kommun och Maria Forslund på Länsstyrelsens miljöanalysfunktion. Vi vill särskilt tacka dessa fyra personer som ställt upp för att svara på frågor och tagit sig tid att vägleda oss i alla lägen. Vi vill även rikta stort tack till Lars Petterson vid Terra Limnogruppen AB, Magnus Carlsson vid Vattenfall Power Consultant, Jonas Nilsson vid Miljöskyddsfunktionen Länsstyrelsen i Uppsala län, Agneta Säfsten och Rita Engberg på Natur- & Fritidskontoret Uppsala kommun, Dan Thunman på Kulturkontoret Uppsala kommun, Jan-Helmer Gustavsson vid Kulturmiljöenheten Länsstyrelsen i Uppsala län, Tomas Höök hantverkare vid Ulva Metall och slutligen Anita Kenneman vid Glashyttan Ulven för er ovärderliga kunskap och hjälp under projektet. Rebecka, Ellinor och Jenny Uppsala, Maj 2007 Rebecka Bogren 0739-05 79 88 n03rebe1@stud.slu.se Ellinor Jansson 0730-51 06 01 a04elja1@stud.slu.se Jenny Pirard 0736-81 82 29 n03jepi1@stud.slu.se 2

ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING Aspen är en hotad fiskart och för att på sikt säkerställa ett livskraftigt bestånd krävs det att nya lekplatser görs tillgängliga. Länsstyrelsen i Uppsala län driver därför tillsammans med Uppsala kommun ett aspprojekt med syfte att få tillbaka asp i hela Fyrisån. För att uppnå detta ska fiskpassager byggas förbi sju vandringshinder, varav Ulva kvarn är ett. Aspprojektets huvudsakliga syfte är att gynna den biologiska mångfalden i och kring Fyrisån. Ulva är en kulturhistoriskt rik plats med anor från 1300-talet. Under mitten av 1700-talet byggdes den nuvarande dammen och kvarnhuset och 1875 gjordes kvarnen om till kraftverk. Området kring Ulva kvarn är idag ett omtyckt strövområde och utflyktsmål. Här finns en hantverksby och omgivningen har ett rikt växt- och djurliv med flera sällsynta arter. Det finns flera olika sätt att möjliggöra fiskvandring förbi vandringshinder. Valet av fiskpassage beror på platsen där den ska anläggas samt dess lämplighet ur biologiskt hänseende. Vid Ulva finns fem möjliga platser att anlägga en fiskpassage på. Alternativet på östra sidan om ån innebär att fiskpassagen börjar i höjd med den gamla sågverksrännans utlopp till Fyrisån. Den nya fåran löper parallellt med sågverksrännan och ansluts till kvarndammen strax efter intaget till sågverksrännan. En slitsränna eller en kombinerad slitsränna med omlöp anser vi vara ett det bästa alternativet för denna plats. Den för fisken bäst lämpade fisktrappan är omlöp som är utformade som en naturlig bäck. Omlöp blir ganska långa då lutningen inte kan vara så brant. Eftersom inte så mycket plats finns att tillgå är slitsränna ett bättre alternativ här. Dessa kan vara brantare än omlöp och blir därför kortare. Alternativet genom sågverksrännan innebär att passagen börjar i den naturbäcksliknande delen och fortsätter upp igenom sågverksrännan för att löpa ut i kvarndammen. Slitsränna anser vi vara den bästa typen av fiskpassage även här. Alternativ genom kvarnhuset innebär att passagen börjar i utloppskanalen nedanför kvarnhuset och fortsätter genom den östra kanalen in i huset. Passagen går slutligen genom en idag igensatt intagskanal ut i kvarndammen. För att hjälpa fisken att hitta passagen kan en kanal byggas genom holmen. I utrymmet inne i källaren kan det vara möjligt att bygga en slitsränna. Utformningen måste utredas ytterliggare för att se om det är praktiskt möjligt att bygga här. Alternativet på västra sidan om ån innebär att en fiskpassage byggs genom parken. Här finns mycket plats att tillgå vilket möjliggör ett omlöp. Rännan måste gå genom en kulvert under vägen och anslutas till Fyrisån på norra sidan om landsvägen. Nollalternativet innebär att ingen fiskpassage byggs och att vandringshindret kvarstår. Dammkanten behöver höjas då dammen idag riskerar att översvämmas vid höga flöden. Byggs en fiskpassage anser vi att detta kan leda till betydande konsekvenser för vattnet, flora och fauna, kulturmiljön, friluftslivet och turismen. Dessa konsekvenser sker dock främst lokalt och påverkan på regional och nationell nivå blir minimal. Vilket alternativ som är att föredra beror på vilka aspekter som anses viktigast. Det är först och främst viktigt att se till att en väl fungerande fiskpassage byggs som fyller sitt syfte. Alla alternativ innebär att den biologiska mångfalden gynnas. Dock är omlöpet på västra sidan om ån den bästa typen av fiskpassage för fisk och övriga vattenorganismer. Samtliga fiskpassager behöver ett konstant vattenflöde för att fungera vilket medför att kraftverket periodvis kommer att få mindre 3

vatten och att fallet kan bli torrlagt. Alla alternativ förutom genom sågverksrännan medför att möjligheten att reglera vattennivån vid höga flöden ökar. Detta kan i det östra alternativet leda till att dammkanten inte behöver byggas på då en slitsränna här kan konstrueras för att klara höga flöden. Alternativen på östra sidan och genom sågverksrännan antas ge störst negativa konsekvenser för flera sällsynta växter kring Ulva. Dock har ingen inventering genomförts och därför är denna slutsats något osäker. Oavsett var fiskpassagen byggs kommer kulturmiljöintrycket av Ulva att påverkas. Alternativet genom kvarnhuset kommer utåt sett inte förändra kulturmiljön. Störst inverkan på kulturmiljön har alternativet på östra sidan om ån då ingreppet inte liknar tidigare kulturhistoriska verksamheter utan blir ett nytt inslag i miljön. Alternativet på östra sidan om ån kommer även att försvåra framkomligheten längs med ån vilket är negativt för friluftslivet. Omlöpet på västra sidan om ån skulle ta mycket parkmark i anspråk och försvåra användningen av parken som friluftsområde. En fiskpassage kan fungera som turistattraktion oavsett var den byggs. Om passagen byggs inne i kvarnhuset kommer det bli mer unikt än om den byggs utomhus. Samtidigt finns här mindre plats för turister att vistas på runt själva passagen. Även nollalternativet kan innebära en ökad turism då asp förhoppningsvis kommer att kunna leka nedanför Ulva i och med att fiskpassagen vid Islandsfallet byggs. Att avgöra vilket alternativ som är det bästa är svårt då alla alternativ har sina föroch nackdelar. Det som kan tolkas som det bästa alternativet med minst negativa konsekvenser är genom kvarnhuset. Dock finns osäkerheter kring om alternativet är möjligt att genomföra. Alternativen på östra och västra sidan bedöms som likvärdiga med olika för- och nackdelar. Det alternativ som medför flest negativa konsekvenser får antas vara genom sågverksrännan. Alla alternativ förutom sågverksrännan och nollalternativet anser vi sammantaget innebära övervägande positiva konsekvenser för Ulva kvarnområde. 4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 7 1.1 SYFTET MED PROJEKTET 7 1.2 ASPEN I FYRISÅN 8 1.3 OMRÅDESBESKRIVNING 9 1.3.1 HISTORIK - ULVA KVARN 11 1.3.2 TEKNISK BESKRIVNING AV DAMMEN 13 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR 14 1.4.1 LAGKRAV OCH LAGSKYDD 14 1.4.2 MILJÖMÅL 14 1.4.3 PLANFÖRHÅLLANDEN 14 1.4.4 ANDRA INTRESSEN 15 2 AVGRÄNSNINGAR 16 2.1 I SAK 16 2.2 I TID 16 2.3 I RUM 16 3 NULÄGESBESKRIVNING 17 3.1 VATTEN 17 3.2 FLORA OCH FAUNA 17 3.3 KULTURMILJÖ 18 3.4 FRILUFTSLIV OCH TURISM 19 4 TEKNISK BESKRIVNING AV FISKPASSAGER 20 4.1 OMLÖP 20 4.2 SLITSRÄNNOR 20 4.3 DENILRÄNNOR 21 4.4 KAMMARTRAPPOR 21 4.5 FISKHISSAR OCH SLUSSAR 22 4.6 KULVERTAR 22 4.7 LOCKVATTEN 22 5 ALTERNATIV 23 5

5.1 ÖSTRA SIDAN OM ÅN 23 5.2 GENOM SÅGVERKSRÄNNAN 24 5.3 GENOM FALLET 24 5.4 GENOM KVARNHUSET 25 5.5 VÄSTRA SIDAN OM ÅN 26 5.6 NOLLALTERNATIVET 27 5.7 SAMMANFATTNING 27 6 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER 28 6.1 ÖSTRA SIDAN OM ÅN 28 6.2 GENOM SÅGVERKSRÄNNAN 29 6.3 GENOM KVARNHUSET 30 6.4 VÄSTRA SIDAN OM ÅN 31 6.5 NOLLALTERNATIVET 32 6.6 ÖVRIGA KONSEKVENSER 32 6.7 SAMLAD KONSEKVENSBEDÖMNING 33 7 OSÄKERHETER OCH KUNSKAPSLUCKOR 36 8 ÅTGÄRDER 37 9 REFERENSER 38 BILAGA 1: SVENSK-LATINSK ARTLISTA 41 BILAGA 2: SAMRÅDSDELTAGARE 42 6

1 BAKGRUND 1.1 SYFTET MED PROJEKTET Länsstyrelsen i Uppsala län driver tillsammans med Uppsala kommun ett så kallat aspprojekt med långsiktigt mål att få tillbaka fisken asp i hela Fyrisån upp till Vendelsjön. För att uppnå detta krävs att fiskpassager byggs förbi totalt sju vandringshinder (se fig. 1). Vid Kvarnfallet har en fisktrappa redan byggts och ytterligare en fisktrappa planeras i Islandsfallet. Nästa hinder för fisken att ta sig förbi är Ulva kvarn. Vandringshindren i ån är hinder för fler arter än asp. Vid rätt utformning kan byggandet av fiskpassager därför leda till att även andra arter kan ta sig högre upp i Fyrisån. Detta gynnar den biologiska mångfalden vilket är aspprojektets egentliga syfte. Aspen används i projektet som en flaggskeppsart då den som stor fisk fångar folks intresse och där åtgärder för aspen medför positiva konsekvenser för fler arter. 7 6 3 5 4 2 1 Vandringshinder: 1. Islandsfallet 2. Kvarnfallet 3. Ulva kvarn 4. Enstadammen 5. Ekebydammen 6. Järstadammen 7. Vendelsjödammen N Figur 1. Karta över Fyrisåns avrinningsområde 1 där vandringshinder för fisk från Ekoln till Vendelsjön finns utmarkerade. 1 Omarbetad från Vestersund, 2002 7

Ytterligare ett syfte med aspprojektet är att höja Fyrisåns status. Då aspen kännetecknar god vattenkvalité 2 är den ett bevis på att Fyrisån idag har renare vatten än på länge. På uppdrag av Länsstyrelsen i Uppsala län skall en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för byggandet av en fiskpassage vid Ulva kvarn upprättas. Denna MKB skall utreda olika alternativ för projektet samt vilka konsekvenser dessa kan ha på natur- och kulturmiljön inklusive människor, djur och växter. MKB:n kan i framtiden fungera som ett underlag vid samråd och för vidare utredningar. 1.2 ASPEN I FYRISÅN Aspen är en hotad fiskart som idag är rödlistad i Sverige 3 (se fig. 2). Den tillhör karpfiskfamiljen och kan bli över 1 meter lång och väga uppemot 14 kg 4. I den senare delen av april vandrar aspen upp i vattendrag för att leka över grus- och stenbottnar, helst i klart rinnande vatten. Under denna period är aspen fredad. För att på sikt säkerställa ett livskraftigt aspbestånd krävs det att nya lekplatser görs tillgängliga. Aspen är Upplands landskapsfisk och har tidigare funnits i hela eller delar av Fyrisån. Linné dokumenterade under 1700- talet att aspen lekte i Uppsala 6. Vid Ulva kvarn kan asp ha passerat fram till år 1757 då nuvarande damm och kvarn byggdes 7. Vandringshinder kan dock ha funnits tidigare då Ulva har varit omnämnt som kvarnställe sedan 1300-talet. Nedanför Ulva kvarnfall kan aspen ha lekt fram till 1841 då Islandsfallet i Uppsala stad byggdes och hindrade vidare vandring 8. Eventuellt var Fyrisån vid Islandsfallet stängd för fisk redan under 1600-talet 9. Fördämningsbyggen i vattendraget samt försämrad vattenkvalité har historiskt lett till att arten minskat för att sedan helt försvinna från Fyrisån uppströms Islandsfallet 10. Vattenkvalitén tros idag inte utgöra ett hinder för att få tillbaks asp till Fyrisån 10. Aspen leker nämligen årligen i Sävjaån som är ett biflöde till Fyrisån med liknande förhållanden. Det som i dagsläget omöjliggör att en asppopulation etableras i Fyrisån är de vandringshinder som finns i ån. Figur 2. Asp 5 2 Nilsson, 1996 3 ArtDatabanken, 2007 4 Larsson, pers. 2007 5 Uppsala kommun 2007 a 6 Upplands fornminnesförening, 2006 7 Ulva kvarnkommitté, 1967 8 Larsson pers., 2007 9 Johansson et al, 2002-1 10 Vestersund, 2002 8

1.3 OMRÅDESBESKRIVNING 14 1 15 13 16 5 10 4 8 6 2 7 11 3 9 17 12 1 18 N 1 Figur 3. Karta över området kring Ulva kvarn 11. 1. Fyrisån 2. Kvarnfallet 3. Sågverksrännan 4. Östra bottenutskovet 5. Kvarndammen 6. Västra bottenutskovet 7. Kvarnhuset 8. Igensatt vattenintag till kvarnhuset 9. Utlopp från gamla intaget 10. Intag till kraftverket 11. Utlopp från kraftverket 12. Parken 13. Hantverksbyn 14. Landsväg 15. Landsvägsbro över Fyrisån 16. Parkering 17. Björkby 18. Holmen 11 Modifierat flygfoto, Uppsala kommun, 2003 b 9

Ulva kvarn ligger vid Fyrisån, 8 km norr om Uppsala och 17 km uppströms utloppet vid Ekoln i Mälaren. Det långsamt rinnande vattnet däms vid Ulva upp i en stenbelagd kvarndamm för att sedan övergå i ett fall, det högsta i Fyrisån. Nedströms fallet följer en cirka 150 meter lång forssträcka omgiven av ädellövskog (se fig. 4). Från Ulva och nedströms strömmar ån genom en djup åravin. Slänterna mot ån, särskilt på västsidan, består av gräsmattor och stora lövträd. glasblåseri, restaurang och ett mindre kraftverk. I ravinen nedanför kvarnhuset finns en park med öppna grönytor och en lummig holme. Här finns bord och bänkar samt grillplats. En keramikugn står på västra sidan om kvarnhuset. Figur 4. Fyrisån nedanför Ulva kvarnfall 12. På östra sidan om fallet finns en gammal sågverksränna i sten som mynnar ut i en naturbäcksliknande fåra för att sedan anslutas till Fyrisån (se fig. 5). Figur 6. Kvardammen och kvarnhuset 14 Nedanför kvarnhuset mynnar två rännor från kraftverket ut i en stenbelagd fåra som leds tillbaks till Fyrisån (se fig. 7). Vatten från kraftverket mynnar ut i den västra rännan medan den östra är torrlagd. Figur 5. Sågverksrännan 13 På västra sidan om kvarndammen och fallet står ett stort, gammalt kvarnhus i vitputsat tegel och spröjsade fönster (se fig. 6). Inne i byggnaden finns idag bland annat Figur 7. Utloppen från kvarnhuset 12 På västra sidan om ån ovanför ravinen finns äldre gårdsbebyggelse där en hantverksby inryms (se fig. 8). 12 Foto: Rebecka Bogren, 2007 13 Foto: Torbjörn Tirén, 2006 14 Foto: Maria Forslund, 2006 10

Figur 8. Hantverksbyn 15 Ovanför kvarnhuset passerar en gammal landsväg med en vägbro över Fyrisån. På västra sidan om bron finns en avtagsväg som delar sig. Den ena grusvägen går upp till hantverksbyn medan den andra leder till en grusplan framför kvarnhuset. På östra sidan av ån i anslutning till landsvägen finns en grusparkering och invid den ligger ett runstensfragment (se fig. 9). köpebrev från så tidigt som år 1329 omnämns Ulva för första gången, då ägt av Uppsala domkyrka. I en handling från 1344 omnämns kvarnen vid Ulva vilket tyder på att platsen redan då var ett kvarnställe. I 1540 års jordbok omtalas Ulva ha två mycket betydande kvarnar. År 1664 blev Ulva sätesgård. Härefter fanns tre kvarnar med olika ägare. Vid denna tid var ån indelad i två fåror ungefär där kvarnen idag ligger (se fig. 10). Två kvarnar låg i jämnhöjd vid varsin fåra. Lite längre nedströms, i den östra fåran låg en mindre kvarn, en så kallad skvaltkvarn. Figur 9. Runstensfragment på östra sidan om ån 15. Ungefär 150 meter nedströms kvarnfallet ligger en mätstation som använts av SMHI för beräkning av vattenföringen. 1.3.1 Historik - Ulva Kvarn Ulva kvarn ligger i Bälinge socken med gränsen mot Gamla Uppsala socken löpandes genom Fyrisån 16. Platsen är ett gammalt vadställe som ska ha använts av både folk och fä. Namnet lär ha uppkommit av att vargen vadade över här. I ett Figur 10. Beskuren karta över Ulva kvarn från 1690 17. Fyrisån var då delad i två fåror med en kvarn på vardera sida samt en längre nedströms. I början av 1700-talet lades skvaltkvarnen ned efter en vattentvist 16. Mellan år 1757-1759 byggdes de två stora kvarnarna samman och det nuvarande kvarnhuset uppfördes när Akademien (Uppsala Universitet) tog över äganderätten. Det var först då som Ulva kvarn och fallet fick sitt nuvarande utseende. 15 Foto: Torbjörn Tirén, 2006 16 Ulva kvarnkommitté, 1967 17 Upplandsmuseét, 2007 11

På kartan från 1767 (se fig. 11) kan man se två vattenintag till kvarnhuset från dammen samt två utlopp på sydsidan av huset. På den östra sidan om ån låg ett sågverk med en sågverksränna. Den stora byggnaden på västra sidan om ån (se nr. 11, fig. 11) var ett tegelbruk. En vattenfåra ser ut att ha letts in dit från dammen. Figur 11. Beskuren karta över Ulva kvarn från 1767 18. Nuvarande kvarnhuset har byggts med två vattenintag. Ytterligare en fåra leds till ett tegelbruk (nr 11). På östra sidan om ån ligger ett sågverk med tillhörande ränna. År 1875 brann kvarnen och totalförstördes invändigt 19. En omfattande renovering skedde och huset fick ytterligare en våning. Istället för vattenhjul installerades turbiner. År 1929 blev kvarnen privatägd och vid denna tid fanns här bland annat en mjölkvarn, bagerier och ett sågverk (se fig. 12). Figur 12. Beskuren karta över Ulva kvarn från år 1928 18. På kartan syns bland annat kvarnhuset, sågverket och nuvarande hantverksby. Här har parken fått sin nuvarande utformning. År 1963 köpte Uppsala kommun Ulva kvarn och samtidigt sattes vattenintagen till kvarnhuset igen 19. Det västra intaget öppnades åter 1988 när Ulva Kraft AB fick tillstånd att producera vattenkraft. Numera arrenderar de fallrätten av kommunen med kontrakt till år 2034. Kvarnhuset renoverades 1998 efter en brand 20. 18 Upplandsmuseét, 2007 19 Ulva kvarnkommittén, 1967 20 Ulva kvarn, 2007 12

1.3.2 Teknisk beskrivning av dammen Kraftverksdammen består av en överfallsdamm samt två dammluckor i trä med bottenutskov på var sida om fallet (se fig. 13). Dammens förmåga att avleda vatten (avbördning) vid kritiska vattennivåer har beräknats av Magnus Carlsson på Vattenfall Power Consultant 28. Beräkningar är gjorda utifrån ett scenario med turbinstopp. Uträkningar har upprättats för både dämningsgränsen på +11,80, då samtliga luckor ska vara öppna, samt då vattennivån når upp till dammkanten på +12,50. Vid denna nivå ligger vattenytan i jämnhöjd med betongmurens överkant. Avbördningen vid dämnings- Kraftverksstation Vägbron över Fyrisån Vattentintaget till kraftverket Ulva kvarn Igensatta vattenintaget KVARNDAMMEN västra utskovet Västra utskovet Överfallsdam N Östra utskovet Sågverksränna Det östra bottenutskovets intag sker vinkerätt mot överfallets strömningsriktning och tröskeln ligger på nivån +9,55. Därifrån rinner vattnet vidare i en gammal stenbelagd sågverksränna som löper längs med Fyrisån (se fig. 5). Den cirka 2 meter breda rännan övergår efter omkring 30 meter till en naturbäcksliknande fåra som sedan ansluts till ån. I kvarnhuset finns ett kraftverk som har sitt vattenintag på nordvästra sidan av dammen (se fig. 15). Figur 13. Översiktlig karta över Ulva kvarn och kvarndamm 21 Överfallsdammens skibord (se fig. 14) är 13,4 meter bred och har en tröskelnivå på +11,50 (meter över havet enligt rikets höjdsystem 1970 RH70) 22. Dammens fallhöjd är 4,80 meter från skibordet till vattenytan mellan holmen och vattenföringsstationen 23. De två bottenutskoven används för reglering av vattennivån vid höga vattenflöden. Det västra utskovet har en bottennivå på +8,10 22. Figur 14. T.v. västra bottenutskovet, i mitten överfallet och t.h. östra bottenutskovet 24. Figur 15. Vattenintaget till kraftverket längst till höger i bilden 25. Tidigare har det funnits två separata vattenintag till varsin turbin i kvarnhuset, men idag är bara den västra i bruk 26. Vattenkraftsturbinen levererar 200 kw 27. I källare finns även lämningar kvar från den östra turbinen. 21 Modifierad från Uppsala kommun, 1995 22 Carlsson, 2007 23 Uppsala kommun, 1987 24 Foto: Torbjörn Tirén, 2006 25 Foto: Jenny Pirard, 2007 26 Ahlgren pers., 2007 27 Energimyndigheten, 2006 28 Carlsson, 2007 13

gränsen är i överfallsdammen 3,4 m 3 /s, 14 m 3 /s i sågverksrännan och 27,5 m 3 /s i västra bottenutskovet. När vattennivån når dammkrönet är avbördningen i överfallsdammen 20,8 m 3 /s, 21,0 m 3 /s i sågverksrännan och 35,7 m 3 /s i det västra bottenutskovet. Slutsatsen av rapporten är att den befintliga dammen idag inte klarar 100- årsflödet på 90 m 3 /s, utan översvämmas vid 78 m 3 /s. Detta innebär att dammkanten måste höjas med omkring 0,3 meter. 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR Vid projekteringen är det viktigt att ta hänsyn till följande: 1.4.1 Lagkrav och lagskydd Uppförande av fisktrappa är en vattenverksamhet enligt definitionen i 11 kapitlet 2 första stycket i Miljöbalken och tillståndplikt föreligger enligt 11 kapitlet 9. Enligt 6 kapitlet 1 ska en MKB ingå i en ansökan om tillstånd. Enligt 1 kapitlet 4 i Plan- och bygglagen krävs bygglov för byggande, rivningslov för rivning samt marklov för bland annat schaktning, fyllning och trädfällning. Enligt 3 kapitlet 1 skall byggnader placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till natur- och kulturvärdena på platsen. Aspen är rödlistad i Sverige, klassad som hotad 29, och ingår även i EU:s habitatdirektiv vilket innebär att aspens livsmiljö ska bevaras och beståndet hållas livskraftigt. Kulturlämningar som inte finns antecknade i fornlämningsregistret bör ändå betraktas som lagskyddade fornlämningar 30. Omfattande ändringar kan därför kräva tillstånd enligt fornminneslagen och bör göras i samråd med länsstyrelsen. 1.4.2 Miljömål Relevanta miljömål för detta projekt finns både inom EU samt på nationell, regional och kommunal nivå. Målet i EU:s ramvattendirektiv är att alla sjöar och vattendrag skall uppnå god kemisk och ekologisk status till år 2015. Det nationella miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag innebär att Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Länsstyrelsen i Uppsala län har utarbetat åtta regionala miljömål 31 för att uppnå det ovan nämnda miljömålet. Det fjärde delmålet anger bland annat att senast år 2010 skall vattendrag så långt det är möjligt och lämpligt vara tillgängliga för fiskvandring och förekomsten av lekvandrande sötvattenfiskar skall gynnas. 1.4.3 Planförhållanden Ulva by är ej detaljplanelagt. Enligt kommunens riktlinjer för Fyrisån i översiktsplanen för Uppsala stad 32 skall kända lekplatser för fisk skyddas. Vidare är ett långsiktigt mål att undanröja de vandringshinder för fisk i Fyrisån vid Islandsfallet, Kvarnfallet och Ulva, samt Jumskilsån på ett sådant sätt att artens överlevnad säkerställs, till exempel genom fisktrappor eller motsvarande. Utifrån Uppsala kommuns översiktsplan 31 gäller följande för Ulva kvarn och dess närområde: Strandskydd 100 meter från Fyrisåns strandkant. Riksintresse för naturvården Jumkilsdalen N26 (områdesbeteckning i översiktsplanen). Riksintresse för kulturmiljövården 29 ArtDatabanken, 2007 30 Vattendomstolen, 1988 31 Länsstyrelsen i Uppsala län, 2003 32 Uppsala kommun, 2003 a 14

Uppsalaslätten och Jumkilsånsdalgång C35. Vattenskyddsområde Yttre skyddszon Uppsala och Vattholmaåsarna. Gränsen för den yttre skyddszonen passerar genom Fyrisån vid Ulva. Av 1 i Uppsala kommuns vattenskyddsföreskrifter 33 framgår att om ett vattendrag utgör en yttre gräns för en skyddszon ska vattendraget inte anses tillhöra den innanför gränsen belägna zonen. Därför innefattas endast den östra sidan om Fyrisån av dessa föreskrifter. För yttre skyddszon gäller följande föreskrifter: Enligt 3 ska hanteringen och lagringen av petroleumprodukter och kemikalier utformas så att hela volymen vid läckage hindras att tränga ned i marken. I den 9 anges att markarbete inte får ske djupare än 1 meter över högsta grundvattenytan. Militärt intresseområde Bygglov ska remitteras till försvarsmakten som får yttra sig vid samrådet. Regionalt och kommunalt intresseområde för kulturmiljön Uppsalaslätten och Jumkilsåns dalgång U7. Ulva kvarn klassas dessutom som en miljö som särskilt väl illustrerar områdets kulturhistoriska innehåll, U7:21. Naturvårdsprogram 80.102 Ulva kvarn ingår i ett område med flera bevarandevärden. Här finns bland annat lund- och ädellövpartier av bevarandevärde. Mellan Ulva och Gesvad finns dessutom en av de kraftigaste åravinerna i Uppland. 1.4.4 Andra intressen SMHI har en mätstation för beräkning av vattenföringen ungefär 150 meter nedströms kvarnfallet. Anläggandet av en fiskpassage bör ske uppströms denna mätstation för att inte påverka vattenmätningar. Ulva kraft AB har ett kontrakt på fallrätten till år 2034. Om vattenföringen skulle minska till följd av en fiskpassage blir kommunen ersättningsskyldig fram till år 2013 34. 33 Uppsala kommun, 1990 34 Larsson, pers. 2007 15

2 AVGRÄNSNINGAR Arbetet avgränsas till att identifiera och beskriva direkta och indirekta effekter som projektet kan medföra på människor, djur, växter, vatten, landskap samt kulturmiljö. Övriga aspekter i Miljöbalken 6 kapitlet 3 anser vi inte relevanta och kommer därför ej att utredas. Med effekter på människor avses främst turism, friluftsliv samt säkerhet. Säkerhetsaspekterna behandlas i vattenavsnittet. En förutsättning för hela projektet är att en fiskpassage förbi Islandsfallet byggs och antas därför ha genomförts. 2.1 I SAK En avgränsning görs till att utreda olika lokaliseringsalternativ för fiskpassagen vid Ulva kvarn. Fiskpassagens tekniska utformning behandlas således inte i detalj. Detta kommer att utredas i ett senare skede. Då olika typer av fisktrappor kräver olika utrymme och ger olika konsekvenser kommer dock utformning av fisktrappor att behöva behandlas översiktligt. Följande avgränsningar görs för respektive aspekt: Vatten översvämningsrisk och risk för torrläggning samt grumling och föroreningsrisk vid byggfasen. Flora och fauna främst skyddsvärda arter som påverkas av att en fiskpassage byggs eller uteblir. Kulturmiljö påverkan på den kulturhistoriska omgivningen vid Ulva samt kvarnbyggnaden, kvarndammen, närliggande kulturbyggnader och fornlämningar. Friluftsliv och turism konsekvenserna för Ulva kvarn som utflyktsmål, parkmiljö, hantverksby och badplats samt för fritidsfisket. 2.2 I TID Avgränsning i tid görs till 10 år framåt för alla aspekter förutom följande: Vatten effekter på vattenkvalitén begränsas till byggtiden, medan påverkan på vattenföringen sträcker sig 10 år framåt men vid byggandet bör hänsyn tas till 100- årsflöden. Flora och fauna Hur lång tid det tar för asp att vandra upp i en fiskpassage vid Ulva beror på flera faktorer. Dels hur stor populationen är och dels hur långt upp i Fyrisån de leker vid tidpunkten då fiskpassagen är färdigbyggd. Någonstans mellan 5-15 år är tänkbart då det tar 4-5 år för aspen att uppnå lekmogen ålder 35. Floran och övrig fauna begränsas till 10 år. 2.3 I RUM Denna MKB är avgränsad till att enbart utreda fiskpassage förbi Ulva kvarn och tar ej upp övriga vandringshinder i Fyrisån. Följande avgränsningar görs för respektive aspekt: Vatten Vattenföringen avgränsas från Enstadammen ner till Kvarnfallet i Uppsla stad som är nästa dämning. Vattenkvalitén påverkas främst från Ulva kvarndamm och nedströms till Ekoln. Flora och fauna för flora och bottenfauna görs en avgränsning till att enbart innefatta individer i och intill Fyrisån vid Ulva. Ingen påverkan förväntas ske längre uppströms och nedströms fallet och utesluts därför. För fisk och övrig fauna studeras hela vandringsvägen från Ekoln upp till Enstadammen. Kulturmiljö omgivningen samt de byggnader och lämningar av kulturvärde inom Ulva by. Friluftsliv och turism närområdet kring Ulva. 35 Vestersund, 2002 16

3 NULÄGESBESKRIVNING 3.1 VATTEN Fyrisån är Uppsala läns största å med ett avrinningsområde på omkring 2000 km 2 36. Ån rinner genom Uppsalasättens lerrika jordbruksmarker vilket bidrar till dess höga näringshalter 37. Huvudfåran sträcker sig från Vendelsjön i norra Uppland via Vendelån som rinner samman med Fyrisån söder om Vattholma. Björklingeån ansluts senare till ån innan den passerar Ulva. Fyrisån mynnar sedan ut i Ekoln söder om Uppsala. Vid Ulva kvarn är avrinningsområdet 950 km 2 38. Medelvattenföringen, uppmätt vid SMHI:s mätstation vid Ulva, var mellan åren 1980-1999 5,9 m 3 /s 39. Högsta uppmätta vattenföring under samma period var 44 m 3 /s och den lägsta registrerade vattenföringen var 0,1 m 3 /s. Det beräknade 100-årsflödet vid Ulva kvarn ligger på 84 m 3 /s 40. Ett 100-årsflöde är ett extremflöde som inträffar i genomsnitt vart hundrade år. Enligt beräkningar gjorda av Magnus Carlsson 39 klarar inte den befintliga dammen det dimensionerande flödet på 90 m 3 /s utan överströmmas vid en vattenföring på 78 m 3 /s. I dagsläget krävs därför en höjning av dammkrönet på 0,3 meter och omgivande terräng för att undvika erosionsskador vid extrema flöden. I en rapport från Räddningsverket 40 klassas Ulva kvarndamm som en riskklass-i damm, den allvarligaste riskklassen. Detta innebär att det finns risk för personskador samt skador på byggnader och infrastruktur. Ulva kraft AB har tillstånd att ta ut 8 m 3 /s vatten 38. Dock får ej vattennivån i dammen 36 Brunberg och Blomqvist, 1998 37 Uppsala kommun, 2003 a 38 Vattendomstolen, 1988 39 Carlsson, 2007 40 Räddningsverket, 2003 bli lägre än skibordet. Vattenuttaget till kraftverket i kombination med det låga vattenflödet under sommarhalvåret har medfört att fallet torrlagts vissa år 41. 3.2 FLORA OCH FAUNA Omgivningen kring Ulva kvarn har ett rikt växt- och djurliv. Området nedströms fallet är rik på ädellövskog, mestadels alm, men även ask 42. Stora lövträd finns vid slänterna mot ån. Den sällsynta och rödlistade växten paddfot, av ArtDatabanken 43 klassad som missgynnad, har observerats vid sydväggen av kvarnhuset 44. Även den rödlistade växten grådådra (se fig. 16) har setts i slänten mellan Björkby och parkeringen på östra sidan om dammen 45. Figur 16. Grådådra 46. Stenar och block i forsen har en rik påväxt av vattenmossor, däribland forsmossa 42. Forsmossan är rödlistad, klassad som missgynnad och hotas av bland annat vattenregleringar 47. Vid Stormusselinventeringen i Uppsala län 2004-2005 hittades tre musselarter vid Ulva kvarn; spetsig målarmussla, flat 41 Ulva kvarn, 2007 42 Uppsala kommun, 2007 b 43 ArtDatabanken, 2007 44 Forslund, pers. 2007 45 Höök, pers. 2007 46 Naturhistoriska riksmuseet, 2005 47 Cronberg, 1997 17

dammussla samt en skalhalva men inga levande exemplar av tjockskalig målarmussla 48. Skalet vid Ulva var det enda fynd som gjordes vid de 115 platser som inventerades i länet. Spetsig målarmussla är tämligen vanlig medan flat dammussla och tjockskalig målarmussla är rödlistade. Tjockskalig målarmussla klassas som den mest hotade av svenska stora sötvattensmusslor. Den är beroende av vandrande fisk för spridning och fortplantning då den liksom övriga stormusslor har ett parasitiskt larvstadium på fisk innan den utvecklats till färdig mussla. Vilken fiskart som är huvudvärd för musslan är oklart 49. Fysiska förändringar som vandringshinder i vattendrag och försvinnande värdfiskar utgör några av hoten mot arten. Länsstyrelsen i Uppsala län har en vision att få tillbaks tjockskalig målarmussla till Fyrisån 50. Då levande individer av den tjockskaliga målarmusslan saknas i Fyrisån är det tyvärr mycket osannolikt att den kan komma tillbaka, utan arten måste i nuvarande kunskapsläge bedömas som utdöd här 51. För att livskraftiga bestånd av denna mussla ska kunna existera krävs en mängd faktorer, lämpliga värdfiskar är bara en av dessa. Vid en inventering av fiskarter nedanför Ulva kvarn 2006 fångades sju arter: stensimpa, mört, löja, ål, småspigg, lake och abborre 52. Vid provfiske 1990 så fångades en stor andel björkna. Orsaken till att inga fångades 2006 kan vara att inventeringen skedde en månad senare och björknan kan därmed ha sökt sig från strömsträckorna vid Ulva till mer lugnt flytande vattenpartier. I dagsläget hindras vandrande fiskar att ta sig upp till Ulva kvarn av Islandsfallet inne i Uppsala stad. När den planerade vandringsvägen förbi Islandsfallet har byggts kommer det dock bli möjligt för vandrande fiskar att ta sig upp hit 53. Utter har under flera år setts i området 54. Den svenska utterpopulationen är idag liten och arten är därför rödlistad, klassad som sårbar 55. Ett av hoten mot uttern är regleringar av vattendrag. 3.3 KULTURMILJÖ Ulva kvarn och dess omgivning skyddas av riksintresse för kulturmiljövården samt ingår i ett regionalt intresseområde för kulturmiljövården (se 1.4 Förutsättningar). Ulva är det mest välbevarade och intressanta kvarnstället vid Fyrisån och kvarnar har funnits här sedan 1300-talet 56. Det nuvarande kvarnhuset är byggt 1757 men har genomgått omfattande restaureringar efter två bränder, 1875 respektive 1998 57. I kvarnhusets östra källare har de restaureringar som tidigare genomförts enbart varit av praktiska skäl, utan hänsyn till kulturmiljön. I källarutrymmet som i dagsläget ej är i bruk finns lämningar av en gammal träturbin. På östra sidan om dammen intill sågverksrännan finns rester av en husgrund från det gamla sågverket som var verksamt här fram till början av 1900 talet (se fig. 17). 48 Berglund et al. 2006 49 von Proschwitz, 1999 50 Forslund, pers., 2007 51 Lundberg, pers., 2007 52 Hjelm, 2006 53 Berglund et al, 2006 54 Hammar, 2006 55 Olsson och Sandegren, 2006 56 Länsstyrelsen i Uppsala län, 1997 57 Ulva kvarn, 2007 18

Figur 17. Husgrunden från sågverket invid sågverksrännan 58. Här finns även ett runstensfragment med fornlämningsnummer 543:1 59. Stenen hittades 1995 vid vattenbrynet i den gamla sågverksrännan och har antagligen används som byggmaterial i rännan 60. Fragmentets ursprung är okänt och skriftens innebörd har inte gått att tyda. Hantverksbyn på västra sidan om kvarnen inryms i gamla timmerhus byggda under 1800-talet (se fig. 18) 61. Figur 18. Hantverksbyn 58. 3.4 FRILUFTSLIV OCH TURISM Området kring Ulva kvarn är ett omtyckt strövområde och utflyktsmål 62. Här finns en rik naturmiljö (se 3.2 Flora och fauna), vackra och kulturhistoriskt intressanta omgivningar (se 3.3 Kulturmiljö) med stora grönytor samt kvarnfallet som sevärdhet. Under sommaren kan man sola, bada och paddla kanot samt hyra roddbåtar i hantverksbyn 63. Vintertid finns möjlighet till skid- och skridskoåkning på isen. Vattnet kring Ulva erbjuder även goda fiskemöjligheter 64. I både parken och på holmen nedanför kvarnhuset finns bänkar och grillmöjligheter. I området bedriver flera företagare verksamhet. Kvarnen inrymmer glasblåseriet Ulven, Ulva konst & Kuriosa (en antik- och kuriosabutik) samt den nyöppnade fisk- och skaldjursrestaurangen Ulva krog. I den äldre gårdsbebyggelsen vid kvarnen inryms sedan 1984 en hantverksby (se fig.18). Här finns ett café, en läderverkstad, en metallverkstad, en ateljé och ett snickeri. Varje år i september anordnas Ulva Marknad med försäljning av hantverksprodukter som lockar mycket folk. Under sommaren anordnas varje vecka veteranbilsträffar 63. 58 Foto: Jenny Pirard, 2007 59 Riksantikvarieämbetet, 2007 60 Runverket, 1997 61 Uppsala kommun, 1983 62 Uppsala kommun, 2007b 63 Ulva kvarn, 2007 64 Upplandsstiftelsen, 2006 19

4 TEKNISK BESKRIVNING AV FISKPASSAGER Det finns flera olika sätt att möjliggöra fiskvandring förbi vandringshinder. Här tas de främsta typerna upp men det finns även fler, mindre vanliga varianter på fiskpassager som inte behandlas. Valet beror på platsen där den ska anläggas samt dess lämplighet ur biologiskt hänseende. Vanligtvis anläggs fiskpassager för lax och öring som är hoppande fiskar. Då asp och de flesta andra sötvattenfiskar inte hoppar måste fiskpassagen konstrueras efter deras förutsättningar. Det är dessutom viktigt att tänka på att fisken ska ta sig både upp och ner för passagen. 4.1 OMLÖP Den för fisken bäst lämpade fisktrappan är omlöp, även kallad kanal eller naturränna. Denna kan utformas som en naturbäcksliknande fåra med flera vilobassänger för fisken och efterliknar på så sätt bäst naturliga förhållanden. Omlöp är även lätta att utforma så att de smälter in i den befintliga miljön, exempelvis i en skog eller en stadspark (se fig. 19). Figur 19. Omlöp i Skebäcksparken, Örebro 65. För att minska erosion av kanterna kan kanalens botten och sidor byggas upp med stenar och blockmaterial 66. Detta ökar samtidigt friktionen och vattenhastigheten minskar. Viloplatser kan anläggas i form av utvidgningar eller genom att placera ut 65 Örebro kommun, 2007 66 Johansson et al, 2002-2 stora stenblock så att lugnare vatten uppstår. Lutningen i ett omlöp bör ej överstiga 2 % 67. Då fallhöjden mellan skibord och utloppskanalen från kvarnhuset i Ulva är 5 meter innebär det att ett omlöp kommer behöva vara omkring 250 meter långt 68. För att asp ska kunna passera bör djupet ej understiga 0,4 meter 69 och vattenhastigheten bör vara mellan 0,3 till 1,0 m/s 68. 4.2 SLITSRÄNNOR En slitsränna är den näst bästa fisktrappstypen ur fiskhänseende. Denna typ består av bassänger med vertikala slitsar (se fig. 20). Figur 20. Slitsränna sett ovanifrån 70. Storleken på varje bassäng anpassas efter slitsöppningens storlek för att undvika hög turbulens 68. Bassänglängden bör vara omkring 10 gånger större än öppningen och bassängbredden ungefär 8 gånger större 67. Även vattendjupet anpassas efter slitsöppningen och bör i regel vara minst två gånger större 69. Vattenhastigheten genom slitsarna bör ligga i intervallet 0,2 till 0,7 m/s 71. Lutningen i rännan bör inte överstiga 10 % för att även svagare simmare ska kunna utnyttja den 67. Den kraftigare lutningen jämfört med ett omlöp medför att en slitsränna kräver mindre 67 Sandell et al, 1994 68 Degerman et al, 1998 69 Pettersson pers., 2007 70 modifierad från Sandell et al, 1994 71 Naturvårdsverket, 1999 20

utrymme. En slitsränna är dessutom okänslig för förändringar i vattenflödet. Slitsöppningar om 0,25 meter antas räcka vid passagen förbi Ulva kvarn då slitsrännan vid Kvarnfallet har dessa mått (se fig. 21). är att det är svårt för svaga simmare att passera och att flytande skräp lätt kan ändra strömbilden i rännan. I en denilränna, även kallad motströmstrappa, bildas strömmar i motsatt riktning mot vattenflödet vilket med hjälp av vinklade lameller minskar vattenhastigheten (se fig. 22). Rännan bör ha en lutning på mellan 10 till 15 % för att möjliggöra passage för de flesta fiskarter. För en längre ränna krävs vilobassänger var femte till tionde meter. Den branta lutningen gör att denilrännor kräver relativt mycket vatten för att fungera tillfredställande 73. Figur 21. Slitsränna vid Kvarnfallet 72. Detta medför att varje bassäng blir 2,5 meter långa och 2 meter breda. För att klara lutningen kan 25 slitsar byggas med en lutning på 8 %. Höjdskillnaden mellan varje bassäng blir då ungefär 20 cm. Totalt blir slitsrännan omkring 65 meter lång. Om rännan över flacka delar kombineras med en mer naturliknade fåra blir den längre och färre slitsar behövs. När slitsrännor byggs kan det dessutom vara bra att anlägga vilobassänger med jämna mellanrum för att underlätta fiskens vandring. En slitsränna kan byggas i flera olika material, vanligen betong eller trä 73. För att trappan bättre ska smälta in i kulturmiljön vid Ulva kan den byggas i natursten och/eller trä. Betongkonstruktioner kan dock färdigbeställas vilket ger lägre kostnader 74. 4.3 DENILRÄNNOR Denilrännor är ett billigare alternativ än slitsrännor men bör undvikas och bara byggas när omlöp och slitsrännor av olika anledningar inte är möjliga 75. Anledningen 72 Foto: Jenny Pirard, 2007 73 Sandell et al, 1994 74 Larsson, pers. 2007 75 Petterson pers, 2007 Figur 22. Perspektivskiss över denilränna 76. En denilränna vid Ulva kvarn kan bli aktuellt i kombination med omlöp eller slitsränna endast i undantagsfall i kortare branta partier. 4.4 KAMMARTRAPPOR Kammartrappor är den billigaste fisktrappskonstruktionen och kan ha olika utformningar. Överfallstyp är en typ av kammartrappa som enbart är anpassad till hoppande fiska såsom lax och öring och är därför inte lämplig i detta projekt 77. En annan typ är underfallstrappa, där vatten strömmar mellan bassängerna genom en eller flera öppningar i tvärväggens nederkant (se fig. 23). Underströmningsöppningar kan orsaka problem för mindre fisk på grund av de starka strömmar som 76 modifierad från Sandell et al, 1994 77 Degerman et al, 1998 21

bildas 78. Dessutom är det stor igensättningsrisk. Därför anser vi att denna typ av trappa inte är ett lämpligt val i något av lokaliseringsalternativen och kommer inte att behandlas vidare. Figur 23. Överst: Kammartrappa av överfallstyp. Underst: Kammartrappa av underfallstyp 79. 4.5 FISKHISSAR OCH SLUSSAR En fiskhiss och andra typer av fiskslussar är tekniskt komplicerade konstruktioner som kräver underhåll. Detta medför höga kostnader. En hiss arbetar dessutom i cykler med intervall på mellan 0,25 till 4 timmar och fisk kan därför inte passera kontinuerligt 80. Detta alternativ gynnar inte heller den biologiska mångfalden då den enbart är anpassad för fiskar. Därför kommer denna typ av konstruktion ej att behandlas vidare. 4.6 KULVERTAR Kulvertar byggs under vägar och andra hinder för att möjliggöra passage. De är ofta billigare att konstruera än broar. De bör inte göras för långa då fisk inte föredrar att simma genom mörka passager 80. Om kulvertlängden överstiger 30 meter bör brobyggnation istället övervägas. I allmänhet fungerar dock kulvertar väl. En kulvert bör ha en diameter på minst 0,6 meter för att stora fiskar ska kunna passera 80. Vattendjupet måste vara minst 0,2 meter och vattenhastigheten får ej överstiga 1,2 m/s. Lutningen bör minimeras och ej överskrida 1 %. Kulvertar kan bli aktuellt som del av en fiskpassage vid Ulva kvarn. 4.7 LOCKVATTEN Något som är lika viktig som fiskvägens utformning är att fisken verkligen hittar dit. Det är därför vikigt att skapa lockvatten. Lockvatten är en vattenström som fisken känner av och simmar mot för att hitta vägen uppströms. Vid avsaknad av bra lockvatten finns risk att fisken simmar mot de starka strömmarna i huvudfåran och därför inte hittar passagen 81. För att skapa bra lockvatten krävs att stora vattenflöden strömmar igenom fåran och att den placeras så parallellt som möjligt med befintlig huvudfåra. Mynningen på fiskvägen bör utformas så att en kraftig lockvattenström bildas genom att till exempel bygga upp med sten. 78 Pettersson pers., 2007 79 Modifierad från Degerman et al, 1998 80 Sandell et al, 1994 81 Johansson et al, 2002-2 22

5 ALTERNATIV 5.1 ÖSTRA SIDAN OM ÅN I detta alternativ byggs en fiskpassage på östra sidan om ån (se fig. 24). N Figur 24. Uppskissat förslag på dragning av fiskpassage på östra sidan om ån (modifierat flygfoto) 82. För att undvika den skarpa lutningen utmed den naturbäcksliknande delen av sågverksrännan bör fiskpassagen börja ungefär i höjd med utloppet till Fyrisån (se fig. 25). Här finns också möjlighet till att skapa bra lockvatten. Den nya fåran löper parallellt med sågverksrännan och passerar förbi husgrunden från det gamla sågverket. Därefter viker rännan av mot väster och ansluts till kvarndammen, norr om utskovet till sågverksrännan. Alternativt kan rännan passera under landsvägen i en 10 meter lång kulvert för att sedan anslutas till Fyrisån. Då en kulvert är dyr att anlägga, och en öppen fiskväg är mer fördelaktigt för fisken än en kulverterad, är det varken ekonomiskt eller biologiskt motiverat att anlägga en sådan. Därför avfärdas det som ett alternativ och istället ansluts passagen till kvarndammen. Att bygga en denilränna (se fig. 22) över brantare partier och kombinera det med ett omlöp skulle kunna vara ett alternativ. Men då det i detta fall finns andra, ur fisksynpunkt mer fördelaktiga konstruktioner avfärdar vi denilrännor som ett lämpligt alternativ. Att enbart bygga ett omlöp på denna sida om ån bedömer vi som svårt då lutningen är skarp och tillräckligt med utrymme inte finns att tillgå. Här finns endast en smal gräsyta omgiven av branta trädbeklädda sluttningar (se fig. 26). Om ett omlöp skulle byggas innebär det att nästan all plats måste tas i anspråk. Av dessa anledningar avfärdar vi idén om enbart ett omlöp på östra sidan. Figur 25. Sågverksrännans naturbäcksliknande utlopp till Fyrisån på östra sidan om ån 83. Pilen markerar var fiskpassagen är tänkt att börja. 82 Uppsala kommun, 2003 b 83 Foto: Jenny Pirard, 2007 Figur 26.. Östra sidan om ån med sågverksgrunden till höger i bild 83. En slitsränna (se fig. 20) eller en slitsränna 23

kombinerad med omlöp anser vi vara ett mer rimligt alternativ då det tar mindre plats jämfört med enbart ett omlöp. Om enbart en slitsränna byggs blir den ungefär 65 meter lång. Om rännan istället över flackare delar kombineras med en mer naturbäcksliknande fåra blir den naturligtvis längre. Byggs dessutom vilobassänger med jämna mellanrum för att underlätta fiskens vandring förlänger även det passagens totala längd. På grund av den stora nivåskillnaden mellan vattenytan i dammen och närliggande marknivå kan fiskpassagen komma att gå i en ganska djup kanal och marken kan på vissa ställen behöva utjämnas. 5.2 GENOM SÅGVERKSRÄNNAN Detta alternativ innebär att en fisktrappa byggs i den gamla sågverksrännan (se fig. 27 och 28). N Figur 27. Uppskissat förslag på slitsränna genom sågverksrännan (modifierat flygfoto) 84. Passagen börjar i den naturbäcksliknande delen och fortsätter upp igenom sågverksrännan för att vid bottenutskovet anslutas till kvarndammen. Bottenutskovet måste tas bort och intagsnivån för vattnet höjas så att den endast är något lägre än skibordet. Figur 28. Sågverksrännan 85. Tänkbara fisktrappstyper är denilrännor eller slitsrännor. Byggs enbart en denilränna kommer längden att bli cirka 35 meter. En så lång denilränna skulle kräva många vilobassänger. Då denilrännor endast bör anläggas i undantagsfall när det inte finns andra rimliga utformningar avfärdas denilrännor som ett alternativ. En slitsränna skulle bli omkring 65 meter lång och skulle då sträcka sig genom hela sågverksrännan och den naturbäcksliknande delen. Det skulle därför krävas en uträtning av bäcken och utjämning av marken för att få in en slitsränna här. I den nedre delen behöver rännan grävas ut och i den övre delen byggas upp. För att få en jämn lutning på trappan krävs att muren på båda sidor om sågverksrännan höjs, alternativt får slitsrännan sticka upp ovanför kanten. 5.3 GENOM FALLET Om en fiskpassage byggs genom fallet måste någon slags uppbyggd fisktrappa konstrueras på grund av fallets kraftiga lutning. 84 Uppsala kommun, 2003 b 85 Foto: Jenny Pirard, 2007 24

En slitsränna skulle bli minst 65 meter lång och för att få en jämn lutning kräva en kraftig uppbyggnad. En sådan konstruktion skulle synas väldigt väl och vara svår att konstruera så att den smälter in i miljön. Området nedanför fallet anses vara ett bra lekområde för asp. Byggs en fiskpassage här försvinner delar av lekplatsen vilket strider mot aspprojektets syfte 86. Vi anser att detta alternativ har för stor påverkan på kulturmiljön och aspleken för att vara ett rimligt alternativ och avfärdas därför. 5.4 GENOM KVARNHUSET Detta alternativ innebär att fiskpassagen börjar i utloppskanalen nedanför kvarnhuset och fortsätter vidare genom den östra kanalen in i huset (se fig. 29). Själva fiskpassagen byggs inne i östra källarutrymmet. Passagen går slutligen genom den östra intagskanalen och ut i kvarndammen. utloppskanalen någon meter nedanför kvarnhuset. I utrymmet i källaren (se fig. 30) kan det vara möjligt att bygga en slitsränna, alternativt i kombination med denilrännor. Sådana bör dock helst undvikas. Figur 30. Utloppskanalen sett inifrån källaren i Kvarnhuset 88. Fallhöjden inne kvarnhuset mellan intagskanalen och utloppet är omkring 4 meter. En slitsränna med 20 cm höjdskillnad mellan vattennivån i bassängerna skulle ge en fisktrappa med 20 bassänger som totalt skulle bli 50 meter lång. Används hela östra delen av källaren (se fig. 31) kan troligtvis en fisktrappa rymmas men utformningen måste utredas ytterliggare. N Figur 29. Uppskissat förslag på dragning av fiskpassage genom kvarnhuset (modifierat flygfoto 87.) För att skapa bra lockvatten för fisken kan en ny kanal grävas genom holmen (se fig. 29). Kanalen kan börja cirka 20 meter nedströms fallet och anslutas till den östra Figur 31. Skiss över östra källarutrymmet i kvarnhuset, ej skalenlig 89. 86 Vestersund, 2002 86 Uppsala kommun, 2003 b 88 Foto: Jenny Pirard, 2007 89 Ellinor Jansson, 2007 25

5.5 VÄSTRA SIDAN OM ÅN Alternativet innebär att en fiskpassage byggs genom parken på västra sidan om ån (se fig. 32). N Figur 32. Uppskissat förslag på dragning av fiskpassage genom parken på västra sidan om ån (modifierat flygfoto) 90. För att få bra lockvatten för fisk krävs det att rännan börjar vid en punkt ungefär 100 meter nedströms kvarnhuset, där kraftverksrännan går ihop med Fyrisån (se fig. 33). Rännan ansluts igen till Fyrisån antingen i dammen intill kraftverksintaget eller på norra sidan om landsvägen. idag vid varuleverans samt måste korsas för besök i kvarnhuset. Om rännan skulle anslutas till dammen krävs därför att en cirka 19 meter lång kulvert byggs under grusplanen. Kulverten skulle även korsa den nedgrävda inloppskanalen till kraftverket. Att kunna bygga förbi utan att påverka denna bedömer vi som omöjligt. Därför avfärdas detta alternativ. Därav kvarstår alternativet att fiskpassagen löper ut norr om landsvägen som det enda realistiska. Om fiskpassagen ansluter till Fyrisån på norra sidan av landsvägen innebär det att en cirka 15 meter lång kulvert under vägen måste anläggas. Avståndet mellan fiskpassagens inlopp och utlopp blir cirka 160 meter fågelvägen. Det innebär att fiskpassagen totala längden blir minst 160 meter. I parken finns plats att tillgå för att göra rännan ännu längre. Detta ger möjlighet till att bygga ett omlöp. Eftersom lutningen inte bör överstiga 2 % 92 och fallhöjden är 5 meter måste rännan bli omkring 250 meter lång 93. För att inte ta för mycket parkmark i anspråk kan omlöpet dras längs med kanten mot sluttningen från hantverksbyn (se fig. 34). Figur 33. Startpunkten för fiskpassage i alternativet på västra sidan om ån 91. Grusplanen framför kvarnhuset utnyttjas Figur 34. Parken mellan kvarnhuset och hantverksbyn där omlöp kan dras 91. Den kraftigaste lutningen i passagen är mellan kvarnhuset och hantverksbyn. Där bör omlöpet slingra sig uppför backen för att inte få för stor lutning. En något 90 Uppsala kommun, 2003 b 91 Foto: Jenny Pirard, 2007 92 Sandell et al, 1994 93 Degerman et al, 1998 26